Affärsjuridisk guide till Brexit

Transkript

1 i fokus mannheimer swartlings nyhetsbrev om brexit oktober 2016 Affärsjuridisk guide till Brexit kontaktpersoner André Andersson Partner, Stockholm Tommy Pettersson Partner, Stockholm & Bryssel Thomas Pettersson Partner, Stockholm Andreas Johansson Senior Associate, Bryssel Klas Arvidsson Associate, Bryssel Storbritannien har röstat för utträde ur den Europeiska Unionen. Marknaderna reagerade inledningsvis kraftigt, även om de sedermera återhämtade sig, och turbulens kan väntas även framåt, till dess att konturerna för Storbritanniens framtida relation till EU och omvärlden blivit tydliga. Svenska företag med exponering mot Storbritannien behöver nu analysera hur deras verksamhet kan påverkas av Brexit. De behöver ta ställning till vilka åtgärder som måste vidtas för att minska riskexponering och för att tillvarata de möjligheter som följer av de nya förutsättningarna. Som ett komplement till Mannheimer Swartlings nyhetsbrev från april i år och det seminarium som anordnades med Internationella Handelskammaren den 24 maj ger vi här en övergripande bild av de affärsjuridiska aspekter svenska företag bör tänka på i sina Brexit-analyser. nyhetsbrevet utges i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. nyhetsbrevet får citeras med angivande av källa.

2 Processen för utträde har storbritannien en skyldighet att lämna eu? Brittiska folkomröstningar är endast rådgivande. Med andra ord har varken den brittiska regeringen eller parlamentet en juridisk skyldighet att agera i enlighet med utfallet. Vidare pågår det en statsrättslig debatt inom Storbritannien om det är regeringen eller parlamentet som har kompetensen att verkställa utträdet. I ljuset av detta har det spekulerats kring om parlamentet kommer att motsätta sig utträde och/eller om Theresa May kommer att välja att inte anmäla landets utträde till det Europeiska rådet. Det får emellertid anses osannolikt att Storbritannien inte kommer att aktivera utträdesprocessen, eftersom ett sådant agerande vore ohållbart inrikespolitiskt och utifrån demokratiska principer. Den rimliga utgångspunkten för planeringen framåt är således att Storbritannien kommer att lämna EU. eu:s och storbritanniens framtida avtal om utträde Storbritanniens utträde ur EU kommer att innebära att alla dess rättigheter och skyldigheter som följer av EU-fördragen och sekundärlagstiftning upphör. Det ligger därför i såväl EU:s som Storbritanniens intresse att parterna kommer överens om nya regler som ska gälla för deras relation efter utträdet. I artikel 50 EUF förutses att parterna ska enas om ett avtal som fastställer villkoren för utträde, med beaktande av den utträdande Medlemsstatens framtida förbindelser med EU. I praktiken kan vi emellertid förvänta oss att EU och Storbritannien ingår flera olika avtal. Förhandlingarna för utträdesavtalet måste slutföras inom två år efter att de påbörjats. Dessutom kommer EU och Storbritannien behöva komma överens om frågor för vilka fördragen uppställer krav på enhällighet, och därmed inte kan antas på basis av artikel 50 med kvalificerad majoritet. Utträdesförhandlingarna och utträdesavtalet kan således förväntas vara fokuserade på övergångslösningar och praktiska frågor. Till exempel behöver parterna behandla vad som ska gälla för britter och EU-medborgare som bosatt sig i respektive land, samt vad som ska gälla för britter i EU-institutionerna och omplaceringen av EU-myndigheter som är förlagda till Storbritannien. tidsramen för utträde Artikel 50 EUF föreskriver en tvåårig period från det att Storbritannien anmäler sin avsikt att lämna unionen till dess att Stor britannien automatiskt upphör att vara medlem, förutsatt att ett utträdesavtal inte sluts tidigare eller att EU enhälligt kommer överens med Storbritannien om att förlänga fristen. EU:s övriga Medlemsstater har meddelat att de inte avser att delta i informella förhandlingar med Storbritannien utan att tidsfristen aktiveras. De har vidare kommunicerat att de inte kommer att acceptera att Storbritannien avvaktar alltför länge med anmälan. Theresa May deklarerade den 2 oktober 2016 sin avsikt att lämna meddelande enligt artikel 50 före utgången av mars 2017 och att hon förutser ett Storbritanniens utträde genomförs inom den tvåårsperiod som följer av artikel 50. Även om Storbritannien därmed kommer att ha viss tid att förbereda sin förhandlingsposition kommer det rimligen inte vara möjligt att fördröja utträdet i en sådan utsträckning att ett heltäckande handelsavtal kommer på plats. Storbritanniens utträde kan därmed förväntas ske under början av fortsatt tillämplighet av eu-rätt i storbritannien efter ett utträde? När Storbritannien lämnar EU kommer EU:s fördrag, förordningar och direktiv inte längre att vara direkt tillämpliga i landet. Det innebär att om Storbritannien inte inför särskild lagstiftning som förlänger EU-rättens tillämpning, kan ett stort antal rättsakter försvinna över en natt. Ifråga om EU-direktiv så kommer dessa i och för sig i regel ha införlivats genom nationell lagstiftning. Sådana regler kommer därför att kvarstå till dess att parlamentet aktivt ändrar dem. För EU-förordningar saknas nationell införlivandelagstiftning, och dessa kommer därför att upphöra automatiskt. Det mest sannolika är att Storbritannien åtminstone under en viss tid ger EU-rätten fortsatt genomslag efter ett utträde. Liknande lösningar har använts under avkoloniseringsprocessen när stater blev självständiga från Storbritannien. De använde då så kallade reception statutes, vilka angav att tidigare brittisk rätt gäller till dess att ny lagstiftning införts eller de aktuella rättsakterna upphävts. Theresa May har också förklarat att man avser att använda sig av denna metod under en övergångsperiod.

3 Riskanalys Det är i nuläget inte möjligt att förutse hur EU:s och Storbritanniens framtida avtal kommer att se ut. Den minst ingripande förändringen skulle innebära att Storbritannien blir kvar i den inre marknaden, exempelvis till följd av ett EES-medlemskap. Det är icke desto mindre möjligt att det uppstår låsningar i förhandlingarna kring frågor som är viktiga för ert företag, och att dessa frågor lämnas utanför avtalet eller ges en otillfredsställande reglering. Vidare finns det en betydande risk för att viss tid löper mellan det formella utträdet och ingåendet av ett nytt heltäckande avtal, under vilken EU och Storbritannien endast är bundna av sina WTO-förpliktelser. Det finns därför anledning att vara förberedd på och planera för de mest långtgående förändringarna inom de rättsområden som berör ert företag. vilka företag i sverige berörs juridiskt av brexit På ett allmänt ekonomiskt och politiskt plan kan Storbritanniens utträde få betydande återverkningar. Vi såg inledningsvis dramatiska konsekvenser på valuta- och aktiemarknaderna till följd av utgången av den rådgivande folkomröstningen. Dessa påverkade i sin tur olika marknadsaktörers beteenden. Det fanns exempel på amerikanska investerare som påskyndade uppköpsprocesser för att dra nytta av att det brittiska pundet minskat i värde, medan andra investeringsplaner avbröts med hänsyn till mer långsiktiga risker kopplade till utträdet. Vissa företag i Storbritannien överväger nu att förflytta delar av sin verksamhet till andra länder inom EU. Företag i andra EU-länder analyserar möjligheterna att vinna marknadsandelar från brittiska företag som betraktas som mindre trygga avtalsparter i ljuset av omröstningen. Politiskt kommer utträdet bland annat medföra att en viktig aktör med en agenda som ligger nära den svenska försvinner ur EU-samarbetet. EU-politikens inriktning och innehåll kommer därmed att påverkas, troligen i mer överstatlig inriktning. åtgärder inför storbritanniens utträde Utse personer med uppdrag att analysera risker och möjligheter som följer av Storbritanniens utträde. Beroende på företagets storlek och exponering mot Storbritannien, utse en eller flera personer med uppdrag att löpande kartlägga risker och möjligheter till följd av Brexit. Identifiera vilka EU-regler som är viktigast för er verksamhet i förhållande till Storbritannien och bevaka dessa områden i Brexitförhandlingarna. Brexit kan få konsekvenser inom många rättsområden, med varierande betydelse för olika företag. Företag bör därför fokusera sin Brexitbevakning. Det kan till exempel vara fråga om en verksamhet som deltar i offentliga upphandlingar i Storbritannien, är beroende av paneuropeiskt immaterialrättsligt skydd, eller säljer jordbruksprodukter till Storbritannien och som följaktligen bör följa dessa rättsområden särskilt. Förmedla företagets inställning och prioriteringar till den svenska regeringen inför Brexitförhandlingar med Storbritannien och andra medlemsstater. Analysera vilka förhandlingsutfall som ligger mest i företagets intresse och förmedla preferenserna till den svenska regeringen, antingen genom egen kommunikation eller genom branschföreningar. Informera anställda om hur ledningen bedömer att Brexit kan påverka verksamheten, och inled om nödvändigt en dialog med fackliga företrädare. Brexit kan leda till omlokalisering av verksamheter, påverkan på företagets resultat och påverkan på britters rätt att arbeta i övriga EU, och vice versa. Om större förändringar väntas till följd av utträdet kan det bli nödvändigt att ha en dialog med arbetstagarorganisationer. För större företag är det lämpligt att kommunicera till anställda även om slutsatsen är att Brexit inte kommer att påverka verksamheten negativt. Dessa bredare ekonomiska och politiska skeenden kommer sannolikt att påverka de flesta större svenska företag i någon utsträckning. På ett rättsligt plan kommer Brexit emellertid att påverka vissa svenska företag mer än andra. Det är särskilt viktigt med en juridisk konsekvensanalys i följande situationer: Företag med någon form av etablering i Storbritannien (t ex dotterbolag, agenter, tillverkningsanläggningar). Företag med viktigare leverantörer eller kunder belägna i Storbritannien. Företag med anställda från Storbritannien. Företag med finansiering från Storbritannien. Företag som har viktigare avtal som innehåller lagvalsbestämmelser där engelska domstolar och engelsk rätt pekas ut. 3

4 Analysera hur pågående och planerade investeringar kan påverkas av Storbritanniens utträde. Säkerställ att pågående och planerade investeringar analyseras utifrån utträdets möjliga effekter. Hur ser exponeringen mot Storbritannien ut avseende exempelvis brittiska kunder, brittiska varor, brittiska tjänster eller finansiering och försäkringslösningar från Storbritannien? Överväg om fysiska etableringar i Storbritannien behöver omvärderas. I vissa fall kommer en fysisk etablering i Storbritannien riskera att påverka verksamheten negativt. Till exempel kan en tillverkningsenhet i Storbritannien som importerar insatsvaror från andra EU-länder och exporterar komponenter till andra tillverkningsanläggningar i EU riskera att drabbas av tullar i flera led. Bedöm hur existerande avtal kan påverkas av en Brexit och väg in Brexit vid analysen av nya avtal. En naturlig del i ett företags riskanalys är att kartlägga existerande avtal med brittiska kunder och leverantörer, liksom avtal som innehåller hänvisningar till engelsk rätt och engelska domstolar. Även hänvisningar till EU eller EES behöver identifieras. Överväg om avtalen behöver förtydligas (exempelvis kring geografisk omfattning) eller i vissa fall omförhandlas. Vid tecknandet av nya avtal med exponering mot Storbritannien är det viktigt att reglera hur Brexitrisker fördelas mellan parterna. I vissa fall kan det vara nödvändigt att även inkludera en rätt till uppsägning om vissa Brexitrisker inträffar. Effekter inom olika rättsområden arbetsrätt och pensioner Den mest omedelbara följden av ett brittiskt utträde ur EU på det arbetsrättsliga området är sannolikt begränsningar av möjligheterna att flytta anställda mellan Storbritannien och andra EU-länder. Det är troligt att visumkrav införs och därmed kommer företagsinterna flyttar att bli mer tidskrävande och kostsamma, och i vissa fall omöjliga. Det är även relativt sannolikt att Storbritannien kommer att ändra delar av sitt arbetsrättsliga regelverk efter Brexit. Storbritannien har varit negativt inställt till viss EU-reglering på området. Ändringar kan särskilt väntas i förhållande till de brittiska införlivandereglerna avseende Bemanningsdirektivet (2008/104/EG), direktivet om skydd för arbetstagares rättigheter vid företagsöverlåtelser (2001/23/EG) och Arbetstidsdirektivet (2003/88/EG). Förväntningen är att Storbritannien kommer att införa reglering som ger större flexibilitet för arbetsgivare på dessa områden. avtal Avtalsrätten är huvudsakligen reglerad av medlemsstaterna och EU:s påverkan på den centrala civilrätten är begränsad. Undantag finns dock inom exempelvis konsumenträtt, produktansvar, ickediskrimineringsrätt och konkurrensskadestånd. Ett val av engelsk rätt kommer således inte nämnvärt att påverkas av utträdet såvitt det avser exempelvis avtalstolkning. I den mån andra EU-regler har betydelse för parternas förpliktelser kan utträdet dock få större betydelse för lagvalsfrågor. Engelska domstolar har av hävd inte givit tvingande utländsk rätt automatiskt genomslag. Det kan genom ett val av engelsk rätt således uppstå situationer där svenska företag hålls ansvariga för kontraktsbrott där de endast agerat i enlighet med tvingande EU-regler. Ett brittiskt utträde kommer inte att påverka giltigheten av lagvalsbestämmelser. Rom I-förordningen som binder EU-medlemsstater gör ingen åtskillnad mellan EU-länder och tredje länder, och Storbritanniens inhemska internationella privaträtt som föregick Rom I-förordningen hade väsentligen samma innehåll. Avtalsbestämmelser som pekar ut engelska domstolar kommer av allt att döma att respekteras även efter utträdet. Det finns emellertid risker förknippade med valet av engelsk domstol, kopplat till verkställighet av domar. Huvudregeln enligt svensk rätt är att domar från tredje länder inte kan verkställas i Sverige. Sammantaget finns det anledning att överväga hur valet av engelsk rätt och engelsk domstol kommer att påverka företagets rättigheter efter ett brittiskt utträde innan sådana bestämmelser införs i nya kommersiella avtal. bank och finans Den finansiella sektorn är kanske det område som berörs allra mest av en Brexit. Regleringen av detta område bygger idag nästan uteslutande på initiativ inom EU och har tagits fram för att skapa en gemensam och harmoniserad finansmarknad inom EU. 4

5 Den som har ett tillstånd i ett EU-land för att bedriva viss finansiell verksamhet kan med stöd av detta tillstånd bedriva samma verksamhet inom hela EU, genom så kallad passporting. Efter en Brexit kommer Storbritannien inte att omfattas av dessa regler (såvida man inte väljer ett fortsatt samarbete via EES) utan en finansiell institution med tillstånd inom EU kommer att behöva söka tillstånd för att kunna bedriva verksamhet i Storbritannien och vice versa. Andra delar av de regler som gäller för den finansiella sektorn (till exempel MIFID II, prospektdirektivet och reglerna om motverkande av penningtvätt) bygger istället på likvärdighet mellan regel verken också i förhållande till länder utanför EU. Detta innebär att Storbritannien, även utanför EES, i dessa delar kan ingå i en gemensam finansmarknad under förutsättning att EU erkänner regelverket i Storbritannien som likvärdigt. fastighet På det fastighetsrättsliga området kommer Brexit med största sannolikhet att ha begränsad betydelse i Sverige. Fastighetsrätten är huvudsakligen nationell, vilket innebär att de materiella reglerna i Storbritannien och Sverige inte kommer att påverkas av ett utträde i sig. Förutsättningarna för gränsöverskridande fastighetstransaktioner som innefattar Storbritannien kan dock påverkas, både vid investeringar från och till Storbritannien. Reglerna om fri rörlighet för kapital, den EU-rättsliga momslagstiftningen och reglerna om så kallad passporting för fondförvaltare, icke-diskriminerande tillgång till upphandlingsförfaranden och reglerna om ömsesidigt erkännande av domar riskerar att försvinna i förhållande till Storbritannien. För nya byggprojekt i Storbritannien har det också påpekats att tillgången till byggarbetare och vissa byggnadsmaterial kan bli ett problem och leda till ökade kostnader, när reglerna om fri rörlighet för arbetstagare och varor inte längre gäller. För fastighetsmarknaden i Storbritannien har omröstningen i sig redan haft konsekvenser. Det förväntas att Londons ekonomi kommer att krympa, bland annat till följd av att företag flyttar delar av sin verksamhet till andra EU-länder. Därmed förväntas även efterfrågan på fastigheter att sjunka. Den förväntade värdeminskningen för fastigheter i Storbritannien har uppskattats till 10 procent inom de närmaste åren. företagsbeskattning Mervärdesskatterätten är harmoniserad inom EU sedan Efter ett brittiskt utträde kommer Storbritannien ha möjligheten att radikalt ändra eller ersätta sitt momssystem. I praktiken är det sannolikt att momssystemets struktur förblir intakt efter ett utträde, även om enskilda taxor kan komma att anpassas av politiska skäl. En väsentlig skillnad kan väntas i införandet av importmoms på importer mellan Storbritannien och EU-länder. Det är också oklart vilken status Storbritannien kommer att ha i de one-stopshop-mekanismer som övervägs av EU på momsområdet. Brexit kan leda till konsekvenser avseende källskatter. I dagsläget undantas vissa överföringar mellan EU-medlemsstater från källskatt till följd av EU-direktiv, särskilt moder-/dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG) och ränte- och royaltydirektivet (2003/49/EG). Huruvida källskatt kommer att uttas efter ett utträde kommer nu istället bero på innehållet i Storbritanniens dubbelbeskattningsavtal med respektive EU-land. Direktbeskattningsområdet är i dagsläget huvudsakligen reglerat på nationell nivå. De krav som uppställs på EU-nivå avser huvudsakligen att skattskyldiga från andra EU-länder ska behandlas på samma sätt som inhemska skattskyldiga, liksom att skattesystemet inte ska användas på ett sätt som utgör otillåtet statsstöd. Storbritanniens utträde kan således leda till viss negativ särbehandling av utländska företag på skatteområdet. Kommissionen har också förberett flera olika förslag som syftar till att harmonisera företagsbeskattningen. Det mest omfattande är förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, CCCTB från 2011, som lanserades på nytt under Direktivet kräver enhällighet för att antas och sannolikheten att det kommer godtas i någon form ökar väsentligt genom Storbritanniens utträde. företagsöverlåtelser De huvudsakliga regleringar som styr företagsöverlåtelser i Storbritannien förväntas inte ändras i nämnvärd utsträckning till följd av Brexit. Privat M&A styrs främst av brittisk avtals- och bolagsrätt, medan publik M&A styrs av brittisk lagstiftning som delvis införlivar EU-direktivet om uppköpserbjudanden (2004/25/ EG). Direktivet grundades i sin tur i stor utsträckning på brittisk rätt, varför några betydande förändringar inte förutses på detta område. 5

6 Förutsatt att Storbritanniens generella importtullar kommer att motsvara EU:s, skulle detta innebära en genomsnittlig tullsats om cirka 5 procent, och betydligt högre tullsatser för vissa produkter. Till exempel är den genomsnittliga tullsatsen för jordbruksprodukter 12,5 procent, kläder 11,5 procent, bilar 10 procent och i vissa fall ligger enskilda tullsatser över 100 procent. Därtill skulle tidskrävande och kostsamma tullprocedurer återinföras. immaterialrätt och life sciences På kort sikt är Brexits påverkan på möjligheten att utöva immaterialrättigheter med brittiskt rättsskydd sannolikt begränsad. Storbritannien kommer fortsätta att bevilja nationella patent, varumärken och mönsterrätter som tidigare. Ett undantag till ovan avser Brexits potentiella konsekvenser i fråga om gränsöverskridande fusioner mellan företag etablerade i Storbritannien och företag etablerade i EU. Dessa har möjliggjorts av primärrätten och direktivet om gränsöverskridande fusioner (2005/56/EG). Denna möjlighet faller bort om parterna inte kommer överens om annat i utträdesavtalet. Företagsöverlåtelser påverkas även av en rad andra rättsområden där Brexit kan få konsekvenser, såsom framgår i övriga avsnitt i denna guide. försäkring Försäkringsområdet kan påverkas väsentligt av Brexit. Om inte en schweizisk eller norsk modell väljs kommer det sannolikt inte vara möjligt för försäkringsbolag i Storbritannien att försäkra risker i EU-Medlemsstater utan tillstånd och vice versa. Rätten till så kallad passporting och etableringsrättigheter riskerar att försvinna till följd av Brexit. Storbritanniens tillsyn över försäkringsbolag kommer med största sannolikhet att bedömas som likvärdig i enlighet med Solvens II-direktivet. Detta ger emellertid inte möjligheter till passporting och gränsöverskridande tjänster, varför etablering och licensiering i en EU-Medlemsstat kommer att bli nödvändig för fortsatt försäkringsverksamhet inom EU. handel Förutsättningarna för varu- och tjänstehandel med Storbritannien kan påverkas väsentligt av ett utträde. Om Storbritannien lämnar EU utan att parterna har kommit överens om tullfri varuhandel, kommer Storbritanniens och EU:s generella externa tullsatser att bli tillämpliga för handel med Storbritannien. Hur Storbritanniens generella importtullar kommer att se ut är ännu okänt, eftersom landet vid ett utträde måste lämna in ett förslag som måste godkännas av WTO-kollektivet. Det allmänna antagandet är dock att Storbritannien kommer att ge in ett schema som motsvarar EU:s, och att WTO:s medlemmar kommer att acceptera detta. I värsta fall kan dock även ett sådant godtagande dröja till efter utträdet. Det finns därmed en viss risk för att handelsregler kommer att saknas helt i förhållande till Storbritannien under en viss period. Regler på immaterialrättens område är emellertid i stor utsträckning harmoniserade inom EU och en stor del av Storbritanniens regler utgörs av EU-förordningar med direkt effekt och implementerade EU-direktiv. För att undvika ett regulatoriskt vakuum kommer sådana förordningar relevanta för immaterialrätt och life sciences (särskilt läkemedel) behöva överföras till nationell rätt, och nationella regler baserade på EU-direktiv kan också behöva ses över för att säkerställa en fortsatt effektiv tillämpning. Brexit kommer troligvis inte ha någon särskild inverkan på giltigheten av europeiska patent meddelade i Storbritannien. Europeisk patenträtt härrör till stor del från den Europeiska Patentkonventionen, ett internationellt avtal slutet utanför EU, och europeiska patent som meddelas hanteras och verkställs på nationell nivå. Det är dock oklart hur den brittiska regeringen kommer att hantera annan EU-lagstiftning som påverkar nationella patent, såsom regleringen kring tilläggsskydd för patent avseende läke medel och växtskyddsmedel. Till skillnad från europeiska patent utgör gemenskapsvarumärken och gemenskapsmönsterrätter paneuropeiska rättigheter som automatiskt blir giltiga i alla EU:s Medlemsstater. Det är oklart hur dessa rättigheter kommer att behandlas efter Brexit. Möjligen kommer Storbritannien att kräva separat nationell omregistrering för att dessa ska erhålla immaterialrättsligt skydd i Storbritannien. Alternativt fortsätter befintliga rättigheter att vara giltiga utan åtgärd från rättighetsinnehavaren medan tillkommande rättigheter måste registreras nationellt. Det enhetliga patentsystem (Unified Patent System), som förväntades träda i kraft i början av 2017 kommer med sannolikt att försenas till följd av Brexit. Överenskommelsen om den Enhetliga Patentdomstolen behöver av allt att döma omförhandlas och anpassas för att ratificeras utan Storbritanniens inblandning. Vidare är placeringen av den Enhetliga Patentdomstolens centrala avdelning i London problematisk. Dessa förhållanden skapar avsevärd osäkerhet för företag som planerar att söka enhetliga patent och för innehavare av europeiska patent (vilka systemet för enhetliga patent avses bli automatiskt tillämpligt på). Företag har därför anledning att bevaka om det uppstår behov av att registrera pan-europeiska rättigheter i Storbritannien. Det kan även bli aktuellt att väcka särskild talan i brittisk domstol för verkställande av rättigheter. Detta eftersom pan-europeiska åtgärder mot immaterialrättsintrång inte kommer att täcka Storbritannien efter Brexit. 6

7 Till dess att patentsystemets framtid har tydliggjorts kan det också finnas anledning att inte inkludera existerande europeiska patent i det enhetliga patentsystemet. Istället för enhetliga patent kan företag ansöka om nationella patent eller traditionella europeiska patent. Företag bör även se över existerande licensavtal. Definitioner av territorium och aktuella rättigheter kan behöva ändras vilket kan öppna upp för omförhandlingar. Storbritanniens olika regler inom life sciences är idag intimt kopplade till EU. EU-institutionen European Medicines Agency finns i London och omfattande farmakovigilanslagstiftning (säkerhetsövervakning av läkemedel) är en del av EU-kommissionens Pharma Package. Företag och organisationer aktiva inom denna sektor bör vara förberedda på regulatoriska förändringar i förhållande till Storbritannien. konkurrensrätt, statsstöd och offentlig upphandling Konkurrensrätten kommer sannolikt att påverkas på flera sätt till följd av en Brexit. Avseende förvärvsprövningar så kommer EU:s och Storbritanniens regimer att separeras. Detta innebär att om trösklarna för båda regimerna uppnås, kommer separata anmälningar och utredningar bli nödvändiga. Den brittiska konkurrensmyndigheten kommer därmed att få en betydligt större arbetsbelastning, vilket förväntas leda till mer utdragna prövningar. Tidskrävande fas II-prövningar är troliga även i fall där Kommissionen typiskt sett skulle ha meddelat ett godkännande i fas I. En Brexit kommer således att ha både kostnads- och timingimplikationer för större förvärv. Brexit kommer även att leda till ett något mindre antal förvärvsanmälningar till EU-kommissionen, eftersom omsättning från Storbritannien inte längre kommer att bidra till uppnåendet av omsättningströsklarna i EU-regimen. Separata utredningar kommer även att aktualiseras avseende karteller och dominansmissbruk. Detta innebär separata böter i Storbritannien och övriga EU för samma överträdelse. Frågetecken kvarstår i nuläget kring hur EU och Storbritannien kommer att hantera kommissionsutredningar som inletts innan, men slutförs först efter ett brittiskt utträde. Avseende karteller är en viktig konsekvens därför att separata eftergiftsansökningar behöver ges in till den brittiska konkurrensmyndigheten, eftersom en ansökan till EU-kommissionen inte längre kommer att skydda ett företag mot böter för samma överträdelse i Storbritannien. Storbritannien kommer efter ett utträde i många fall vara en mindre lämplig jurisdiktion för civilrättsliga anspråk grundade på konkurrensrättsliga överträdelser. Kommissionsbeslut kommer inte längre att omfatta delar av en överträdelse hänförliga till Storbritannien. EU:s konkurrensskadeståndsdirektiv kommer inte längre att vara tillämpligt, och förutsättningarna för att kumulera talan avseende pan-europeiska överträdelser i brittiska domstolar kommer att påverkas. Därtill finns det risker kopplade till verkställigheten av brittiska domar i andra EU-länder. På statsstödsområdet kommer Brexit att ge Storbritannien en betydande handlingsfrihet, om det inte åtar sig särskilda förpliktelser i utträdesavtalet. Beroende på politiska prioriteringar kan Brexit således leda till att staten går in med riktade stöd i flera sektorer för att gynna inhemska företag på bekostnad av företag i bland annat Sverige. WTO:s antisubsidieregler ger i detta sammanhang betydligt mer begränsade möjligheter att ingripa mot stödregimer. Även inom offentlig upphandling kan Brexit leda till att Storbritannien söker gynna inhemska företag i större utsträckning än tidigare. Det är tänkbart att upphandlingskriterier som förbehåller kontrakt åt brittiska leverantörer införs på vissa områden. EU har emellertid större möjlighet att motverka ett sådant beteende, bland annat genom ett lagförslag som nu behandlas, vilket möjliggör motsvarande diskriminering mot leverantörer från tredje länder som inte tillämpar en öppen offentlig upphandlingsregim. Mest sannolikt är därför att Storbritannien avstår från att diskriminera mot leverantörer från andra EU-länder i märkvärt större utsträckning än i dagsläget. miljörätt Brittisk lag om miljö och klimatpåverkan grundas nästan uteslutande på EU-rätt. Detta innefattar miljörättsliga direktiv om t.ex. miljöskydd, vatten, luft och buller, bevarande av vilda fåglar, livsmiljöer, vilda djur och växter samt förvaltning av badvattenkvaliteten, liksom den s k REACH-förordningen (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals regulation). Dessutom omfattas EES-staterna av det gemensamma systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EU ETS). Det är i dagsläget oklart i vilken utsträckning Storbritannien kommer att vara fortsatt bundet av dessa regler. Vid ett EESmedlemskap (såsom i Norge) kommer stora delar av lagstiftningen att fortsätta gälla, men även Schweiz har ingått vissa viktigare miljörättsliga åtaganden i bilaterala avtal med EU. Det är således en öppen fråga hur mycket den brittiska miljörätten kommer att avvika från EU:s framledes. För svenska företag med verksamhet i Storbritannien är det viktigt att följa framväxande skillnader och göra specifika anpassningar för den brittiska verksamheten. Juridisk rådgivning avseende konsekvenserna av Brexit När företag tar fram sina planer för ett brittiskt utträde kan en rad juridiska frågor uppstå, som utöver engelsk rätt även avser den gemensamma EU-rätten och lagstiftningen i övriga EUmedlemsstater. Mannheimer Swartling följer Brexit-utvecklingen nära och erbjuder heltäckande rådgivning kring Brexitstrategier för svenska företag, när det är lämpligt tillsammans med samarbetsbyråer från andra jurisdiktioner. Den som har frågor eller vill diskutera andra juridiska aspekter av Brexit får gärna vända sig till sin normala kontaktperson på byrån eller till André Andersson som har det övergripande ansvaret för byråns Brexitrådgivning. André Andersson kan nås på eller andre.andersson@msa.se. 7

8 stockholm norrlandsgatan 21 box stockholm göteborg östra hamngatan 16 box göteborg malmö carlsgatan 3 box malmö helsingborg södra storgatan 7 box helsingborg moskva romanov dvor business centre romanov per moskva, ryssland shanghai 25/f, platinum no. 233 taicang road, luwan district shanghai , kina hong kong 33/f, jardine house 1 connaught place central, hong kong, kina bryssel it tower avenue louise bryssel, belgien new york 101 park avenue new york ny 10178, usa mannheimerswartling.se Mannheimer Swartling är Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyrå. Genom att kombinera juridisk spetskompetens med branschkunskap erbjuder vi våra klienter kvalificerad affärsjuridisk rådgivning med stort mervärde. Vi är en fullservicebyrå med omfattande internationell verksamhet och uppdrag över hela världen.