LISTA PÅ TRYCKFEL OCH FÖRTYDLIGANDEN AV KURSLITTERATUREN: ett föränderligt dokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LISTA PÅ TRYCKFEL OCH FÖRTYDLIGANDEN AV KURSLITTERATUREN: ett föränderligt dokument"

Transkript

1 Medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarprogrammet, Termin 1 Människokroppens kemi Åke Rökaeus (MBB) HT10 LISTA PÅ TRYCKFEL OCH FÖRTYDLIGANDEN AV KURSLITTERATUREN: ett föränderligt dokument Champe, Harvey & Ferrier (CHF; 4th edition) Några generella påpekande vad gäller CHF: Det finns många förenklingar i denna bok och alla formler är t.ex. inte perfekt balanserade vad avser t.ex. H + och andra reaktanter såsom H 2 O (se t.ex. fig o 18.3). Vidare när det i CHF står CO 2, skall man vara medveten om att CO 2 i en vattenlösning reagerar med vatten och det bildas H 2 CO 3 som dissocierar till HCO H + och det är nästan alltid HCO 3 -, som reagerar och inte CO 2 (se sid 30 i CHF). Det uppstår nästan alltid en förvirring rörande användandet av prefixet BIS kontra DI i olika kemiska namn. Tidigare användes generellt "DI" lika med två i de kemiska namnen på svenska. Se t.ex. det metabola schemat. Nomenklaturen förordar dock numera att man skall använda begreppet BIS. Under DFM1 använder vi dock samma praxis som i CHF: BIS då två identiska grupper inte är associerade med varandra såsom i 1,3- BPG DI då två identiska grupper är associerade med varandra såsom i t.ex. ADP. s1-5 fig. 1.1 t.o.m förtydligande: aminosyrorna visas i sin fulla protoniserade form d.v.s. som de ser ut vid surt ph. s19 fig 2.11, i strukturen för aspartate saknas det en bindning till det syre som inte är negativt - det skall alltså vara " C=O". s25 s36 s61 fig 3.1B, där pilspetsen till den vita textbubblan täcker ett blått kol saknas en bindning mellan detta kol och CH som sitter precis mitt i bilden ovanför det röda järnet. Jämför med fig (nedre delen), men OBS fig är vriden 180 grader jämfört med fig 3.1. I fig 3.1B saknas ytterligare en bindning: Utgå från kvävet som sitter överst till höger i bilden, gå rakt till höger, till kolet som binder till detta kväve. Detta kol skall binda till kolet snett upp till höger - denna bindning saknas. stycke 2, rad 1-2, förtydligande: "The substitution of the nonpolar valine for a charged glutamate residue", skall tolkas som att en glutamatrest ersätts med en valinrest (se fig 3.18). Förtydligande. Fig. 5.14A, i den gröna grafen, som illustrerar förloppet vid närvaro av en icke kompetetiv inhibitor, där borde det ha funnits en horisontell streckad linje för dess halva V max, och dess motsvarande vertikala linje skulle sedan ha haft samma förlopp som den vertikalla streckade linje från den blå kurvan ned till X-axeln och K m. Det viktiga är att K m är opåverkat vid nonkompetetiv inhibering. s70 paragraf B, sista raden, ersätt 1.4 med 4.2. s76 paragraf C, skall vara paragraf D (paragraf C börjar på sid 75). s77 subparagraf 4, 4:e raden, det står kcal det skall antagligen stå kcal/mol.

2 s84 s85 s95 subparagraf 1, rad 3, det står!-d-glucopryanose det skall stå!-d-glucopyranose. figur 7.6B: i mittbilden av glukos finns det ett herrelöst väte (H) strax under den röda ettan. Detta väte skall tas bort. Förtydligande. Figur 8.7 (gäller även fig och 17.8): A) subenheterna!" befinner sig ej inne i cellmembranet utan finns på den intracellulära sidan och "hänger" i membranet m.h.a. en hydrofob "svans". Även #-subenheten är upphängd i membranet m.h.a. en hydrofob molekyl. B) Förtydligande: bindningen av hormonet sker inte bara till receptorns N-terminal utan också till de extracellulära looparna. s103 stycke K1, rad 4, två stycken parenteser "))" - stryk en av parenteserna. s111 Förtydligande. Fig 9.4 samt fig 9.5: det står Ca ++, det borde stå Ca 2+ för att vara konsekvent. s112 Förtydligande. Paragraf E, rad 13, det står Ca ++, det borde stå Ca 2+ för att vara konsekvent. s116 i svaret till fråga 9.3 saknas H 2 O på substratsidan det bör stå: "Succinate + NAD + + FAD + H 2 O! > oxaloacetat + FADH 2 + NADH. s119 figur 10.3, i steg 1 då CO 2 bundet till biotin har kvävet fyra bindningar, det bör inte vara så utan vätet som CO 2 skenbart binder till skall tas bort. s120 figur 10.5, i bilden längst till vänster står det med blå text "Glycolysis", det borde istället stå "Gluconeogenesis". s120 Förtydligande. Fig.10.5, enzymet som hydrolyserar "Fructose 1,6-bisphosphate" till "Fructose 6-phosphate" har i bilden kallats "Fructose bisphosphatase-1" vilket är ett annat namn för enzymet som kallas "Fructose 1,6-bisphosphatase" (se fig 10.4 och texten). I samma figur och figurtexten finns det på motsvarande sätt ett "fructose bisphosphatase-2 (FBP-2)" som i konsekvensens namn borde kallas "fructose 2,6-bisphosphatase". s121 Förtydligande. Fig 10.7, reaktion 1 från Pyruvate till Oxaloacetate, det ser ut som om ATP används på annan plats än i den aktuella reaktionen då pilen tar en omväg ut. Det borde ha sett ut ungefär som i reaktionen mellan "3-Phosphoglycerate" och "1,3-bis- Phosphoglycerate". s121 Förtydligande. paragraf E - rad 2, samt paragraf F rad 3, för tydlighetens skull så kunde det ha stått "hexokinase/glucokinase" i stället för bara "hexokinase" eftersom isoenzymet hexokinase IV i denna bok och många andra böcker kallas för "glucokinase". [se sid 98 paragraf 2]. s123 figur 10.9, det är fel i konceptkartan: I den sista rutan längst ner till höger skall pilen peka uppåt (ej nedåt) annars lär det inte bli mycket till glukoneogenes. s128 Förtydligande. Fig 11.6, fosfatgruppen längst ner till vänster i bild, som är bunden till "Phosphoglucomutase" borde vara ljusgul istället för orange om den pedagogiska färgningen skall vara konstant. s128 figur 11.7, där det står PO" 2+ " skall det stå PO" 2- ". s128 stycke D1, på rad 3 står det "six", på rad 8 står det "five" - det borde stå samma sak om det är five eller six spelar ingen roll. 2

3 s130 paragraf C, rad 8 i stycket: Det står "(see p. 119)" det bör i stället refereras till sid 121. s133 figur 11.11, det saknas fyra pilhuvuden: 1) pilhuvudet i reaktionen där PKA blir den aktiva formen, 2) den reaktion som katalyseras av aktivt PKA och gör glykogenfosforylaskinas (GFK) aktivt, 3) den reaktion som katalyseras av aktivt GFK, dvs aktiveringen av glykogenfosforylas, 4) slutligen inaktiveringen av GFK av protein fosfatas 1. s135 rad 8, skall EJ vara #(1!4) utan #(1!6). s135 figur 11.13: Det står "Glycogen phosphorylse". Det skall stå "Glycogen phosphorylase". s135 figur 11.13, den RÖDA pilen i bilden, som går från AMP (muscle) och pekar på det gröna + tecknet under "Glycogen phosphorylase", borde vara GRÖN i stället för RÖD. s139 Förtydligande. I figur 12.3 saknas det några viktiga molekyler för att göra bilden konsekvent i alla reaktioner. Överst på bilden, i reaktionen som katalyseras av "Hexokinas", åtgår det förstås en ATPmolekyl och det bildas en molekyl ADP. I reaktionen längst ned i bilden, som katalyseras av "Glycerol P dehydrogenas", saknas NAD +! NADH + H + i riktningen när det bildas DHAP. s146 Förtydligande. Figur reaktion 8: Erythrose 4-phosphate och Xylulose 5-phosphate bildar Fructose 6-phosphate samt Glyceraldehyde 3-phosphate. Om man följer pilarna först istället för den mycket pedagogiska färgningen ser det ut att gå från Erythrose 4-phosphate och Fructose 6-phosphate till Xylulose 5-phosphate och Glyceraldehyde 3-phosphate. Korsningen av pilar vid 8:an borde alltså vara åt andra hållet för att man ska se vilka substanser som finns på varje sida om reaktionen. Jämför med alla andra pilar innan på samma figur. (A+B <-> C+D). s148 figur 13.5A, det skall inte var något minusladdning på hydroxylradikalen (see figur B). s149 Förtydligande. Figur 13.7, reaktionsmekanismen är mycket förenklad vad avser steg två, som katalyseras av cytokrom-p450-reduktas. I detta steg adderas först en elektron, och därefter de två vätena. Det är i det senare steget som vatten går bort. P.g.a. denna förenkling är det svårt att förstå den angivna strukturen (HA-P450-Fe 3+ - O 2 - [prick]) då den inte stämmer numeriskt. s159 En sulfatgrupp på GlcN tillhörande Heparin/Heparansulfat är svart och inte gul som alla andra. Dessutom borde även denna sulfatgrupp ha två negativa laddningar d.v.s. S = för att vara konsekvent. s183 Förtydligande. Paragraf B, rad 5. Det står "and requires HCO 3- and ATP", i konsekvensens namn bör det stå CO 2 i stället för HCO 3- (se också sid 184 nedan)? OBS! Se dock den inledande generella kommentaren till detta dokument rörande CO 2 i vatten. s183 Förtydligande. Fig. 16.6, det saknas H 2 O på substratsidan i den övre reaktionen, jämför med bilden på s. 111 fig OBS i den nedre reaktionen i fig saknas dock inte H 2 O då det åtgår H 2 O för att hydrolysera (klyva) ATP. s184 Förtydligande. Paragraf C[4], HCO 3 -, skall vara CO 2 (se fig. 16.7). OBS! Se dock den inledande generella kommentaren till detta dokument rörande CO 2 i vatten. 3

4 s184 figur 16.8, i figuren står det camp-dependent protein kinas det skall vara ett anat kinas AMP-activated protein kinase (AMPK). I boxen där det står AMPK bör det står AMP (allostert). Mellan boxen där det står Glucagon, Epinephrine och den gröna ringen med ett plus så skall det in en ny box där det står AMPK-kinases (covalent) de är dessa kinaser som aktiverar AMPK och som primärt påverkas av glukagon och adrenalin genom kovalent modofiering (för korrekt bild se upplaga 5 av denna bok). s189 figur 16.14, i figurtexten rad 2 har ett "L" tappats bort, det skall stå "diacylglycerol." s196 under A, rad 4. Det står "(see p. 108)", bör vara "(see p. 110)". s196 Förtydligande. Fig ketonkroppsbildningen. Reaktionsstegen som drivs av enzymerna "Thiolase" och "3-OH-butyratedehydrogenase" är i princip reversibla men går i den indikerade riktningen vid ketonkroppsbildningen, men i andra riktningen ute i de olika vävnaderna där ketonkropparna skall användas som alternativ energikälla (se fig ). s196 Förtydligande. Fig ketonkroppsbildningen. I rekationen som katalyseras av HMG- CoA syntas åtgår det också H 2 O. s205 figur 17.7, OH-gruppen på kol 6 (d.v.s. i positionen rakt under den röda markeringen för fosfolipas C klyvning) skall sitta under ringens plan, medan OH-grupperna på kol 2 och 3 skall sitta ovanför ringens plan. Det är således även fel på placeringen av kol 2 s OH-grupp. s205 figur 17.8 (se förtydligande s95). s220 Förtydligande. Fig syntesen av HMG CoA. I rekationen som katalyseras av HMG- CoA syntas åtgår det också H 2 O. s221 Förtydligande. C[1], Mevalonic acid is converted to 5-pyrophosphomevlonate in two steps,...". "5-pyrophosphomevalonate" är i detta sammanhang samma sak som "5-pyrophosphomevalonic acid" (se fig. 18.5). Jämför detta med det faktum att vi vanligtvis kallar aminosyran med trebokstavsbeteckningen Glu för "glutaminsyra" på svenska fast den på engelska heter "glutamate". Ibland talar vi dock även på svenska om den som glutamat vilket den egentligen borde benämnas för att indikera att protonen vid fysiologiskt ph till största delen dissocierat (det är ett salt). D.v.s. sidokedjan är COO- vid "ATE" och egentligen COOH vid ACID/syra, men oftast behandlas de två namnen likvärdigt på svenska. Däremot säger man t.ex. oftast citrat/citrate men ibland citronsyra. Vid blandningar av salt och syra används enligt NE ändelsen -"at". s224 fig 18.7, strukturen för HMG är fel eftersom den innehåller en metylengrupp (-CH 2 -) för mycket. Metylengruppen som sitter i klockan 6 i strukturen (närmast HMG) skall tas bort där skall den nedre av de två karboxylgrupperna sitta. OBS även strukturen för Simvastin innehåller ett litet fel karboxylgruppen och alkoholgruppen har reagerat med varandra och en ringslutning meddelst en esterbindning har skett. s225 Förtydligande. fig 18.9, strukturen för kolesterol är inte helt korrekt återgiven vad avser rymdvinklar. Vinkeln mellan kol 25 och 26 är fel, jämför figur s228 fig 18.14, det står "Apoprotein" i bilden, det skall stå "Apolipoprotein" - precis som på de flesta ställen i texten. Begreppet "Apoprotein bör endast användas som generell benämning för ett protein utan sin cofaktor/prostetiska-grupp, som tillsammans bildar ett funktionellt protein "holoprotein". 4

5 s252 under B-1, 6:e raden: det står "(see Figure 19.9)", bör vara Figure s253 fig : Högst upp i bilden i "Most tissue" så står det "glutamine sythetase". Det ska stå "glutamine synthetase". s254 figur borde det stå Argininosuccinat "synthetase" istället för "synthase" eftersom ATP förbrukas i reaktionen. s255 figur 19.15, i den andra tansamineringsreaktionen, som står under den nedåtpekande pilen"transamination", så står det att glutamate blir till " alfa-keto acids". I denna specifika reaktion kan dock bara bli till den specifika alfa-keto syran " alfa -Ketoglutarate" precis som det står i figur 19.8B. s255 Förtydligande. Paragraf 4, sista raden, i stället för 120, vore det bättre att referera till 121, fig s255 paragraf B, summaformeln är fel. Det bildas inte tre molekyler vatten. Det åtgår två molekyler vatten om man utgår från NH 3 och CO 2 och inte det faktum att det är HCO 3- som reagerar. Om man utgår från HCO 3- åtgår det en molekyl H 2 O. s264 paragraf 3, rad1: det står "Hydrolysis of SAM" men det borde stå "SAH". s267 paragraf A, rad 3: det står two moles det skall stå two molecules s270 punkt A, 1:a och 2:a raden: det står "Phenylketonuria (PKU), caused by a deficiency of phenylalanine hydroxylase (Figure 20.15), PKU is the most common...". Det sista PKU (efter parantesen och kommat) bör strykas. s278 paragraf B1, rad 4: det står succinyl coenzyme A CoA stryk coenzyme, det skall stå bara succinyl CoA. s282 fig Bilirubins mest högra pyrrolring har tappat en dubbelbindning i toppen mellan de två kol som bär en metyl- samt en vinylgrupp. Jämför pyrrolringen längst till vänster. s286 rad 2: Det står en hänvisning till sidan 266 i parentesen. Det bör i stället hänvisas till sid 270. s292 figur 22.2, fel i strukturen för Adenine: en dubbelbindning mellan kol 2 och kväve 3 har försvunnit. Det skall vara C2=N3 i stället för C2-N3. s295 fig. 22.8: GMP har ett väte på 3 kolet i ringen med 6 kol. Detta väte ska bort! Jämför med strukturen i fig där guanin inte har något väte på kol 3. s297 paragraf A, rad 3 och 4: Det står att GDP är "guanidine" diphosphate, skall vara "guanosine" diphosphate och "cytosine" diphosphate skall vara "cytidine" diphosphate. Dessutom skall det inte stå uridinetrifosfat (rad 4-5) det borde vara uridinedifosfat. s305 fig 22.24: Under "purine metabolism" så kommer "precursor molecules" in på fel ställen. Från den första glutamine t.o.m. den andra glutamine så kommer de in en reaktion för sent. De ska alla in i reaktionssteget tidigare. Från och med CO 2 och vidare så är det rätt. Jämför med fig s311 stycke D1, rad 6, det står GLUT-2, men det skall stå GLUT-4. 5

6 s327 Förtydligande. fig 24.7: I den nedre "pratbubblan" står det att hjärnan har GLUT 3. På sidan 97 står det under A1 att hjärnan har GLUT 1 och neuron har GLUT3. Detta kan verka förvillande. "State of the art" just nu, som jag uppfattar det efter att ha skummat ett antal reviews, är att GLUT3 är den vanligaste neuronala Gluten, men det förekommer även andra glutar i neuron. GLUT3 uttrycks även i andra celler än neuron. GLUT1 uttrycks i de flesta celler, och står för det mesta av transporten över Blod-Hjärn- Barriären även om det finns rapporter att GLUT3 skulle vara involverad. GLUT1 uttrycks också i hjärnan, t.ex. i neuron, men också i andra typer av celler. s328 Förtydligande. rad 5-7, det står they are phosphorylated and active.. syftningen ställer till problem för många. De enzymer som är aktiva vid fed state är vanligen defosforylerade medan just dessa enzymer i fasting state är fosoforylerade och inaktiva. Det omvända gäller då enzymer som är aktiva vid fasting state, de är då fosforylerade medan de i fed state är defosforylerade och inaktiva. s340 paragraf B2 rad 1: Högst upp på sidan hänvisas det till sidan 288 inom parentesen men det bör vara sid 228. s360 paragraf 1, rad 1, det skall stå high density LIPOprotein s364 fig , metabolic effects för monosaturated fatty acids HDL går upp och ej ner! Jfr. texten sid 361 och sid 370. s365 Förtydligande. Stycke VI:A.2 Disaccharides, rad 2: det står lactose (glucose + galactose) det är ej fel men för att inget missförstånd skall uppstå så skall ordningen på de två sockren vara den omvända d.v.s. galaktos + glukos sammanfogade med en!-1-4- bindning annars är det inte laktos. Observera att ordningen av de ingående monosackariderna samt den specifika bindningen är betydelsefulla för att identifiera en specifik disackarid t.ex. laktos. s377 fig : I bildtexten står det "and and" bör ändras till "and". 6

7 ************************** Tryckfel i äldre kursbok varav vissa delar ingår i kompendiematerialet Ingelman-Sundberg & Persson - Människokroppens kemi (femte upplagan) finns på KIB. s33 avsnittet stryks, och ersätts med att P och S i alla biologiskt relevanta sammanhang är sp 3 - hybridiserade och tetraedriska. s36 3e raden ovanför fig. 2-43: en!-bindning,.. skall vara...en $%bindning,. s43 fig. 2-50: byt plats på K + och Cl - då atomradierna för K + och Cl - är 1.31Å respektive 1.81Å. s44 fig. 2-51: natriumlaurylfosfat skall vara...sulfat. Dessutom otydligt antal C i kedjan - skall vara 12 stycken. fig. 2-51: tensiden felritad, bör inte vara hydroperoxid i slutet, avslutas med OH utan mellanliggande O. s101 fig. 4-21: vridningen skall vara ca o. s117 fig. 5-7: saknas en OH-grupp på kol 4 i den nedre av de öppna formerna för D-glukos. s121 fig. 5-13: formen av L-iduronsyra skall ej vara! utan # i L-socker så pekar nämligen det anomera kolets!-grupp nedåt. När man ringsluter L-socker hamnar det högst numrerade kolet i Fischer (t.ex. CH 2 OH/COOH) nedåt i Haworthprojektion (detta är något som ni omedelbart skall kunna identifiera). L-socker är inte så vanliga i biologiska system och därför uppträder ofta detta nomenklaturfel i litteraturen. Nomenklaturreglerna säger nämligen att när OH-gruppen på det anomera kolet sitter i trans (på olika sidor om ringens plan) i relation till CH 2 OH/COOH-gruppen på t.ex. kol 5, då är konfigurationen alfa. Om den däremot sitter i cis (på samma sida om ringens plan) är konfiguration beta. s125 fig. 5.19): förtydligande, för alla trivialnamn utom sukros anges antingen alfa eller beta. Detta alfa och beta hänför sig inte till glykosidbindningen utan till OH-gruppens konfiguration på det anomera kolet i socker två (det längst till höger)! Detta socker kan fortfarande öppna sig i vattenlösning och således finns det två former av laktos dvs. alfa resp. beta. För sukros anges inget alfa och beta eftersom glykosidbindningen uppstår mellan de båda anomera kolen och därför kan inte socker två ringöppnas! s129 i texten under rubriken "Kondroitinsulfat" står det att den andra sockerenheten är N-acetyl - glukosamin, skall vara N-acetyl-galaktosamin s149 fig. 5-40: strukturen för dolikol inom parentesen är fel! Står (i boken) "(CH2=C-CH=CH)n" skall stå "H(CH2-C=CH-CH2)n". 7

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Det gäller att vara tydlig!

Det gäller att vara tydlig! Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) måndagen den 29 maj 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041, Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng

Läs mer

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning: Namn:... Grupp:... Poäng:... Uppsala universitet, Tekniskt-naturvetenskapligt basår 07/08 Håkan Rensmo Lennart Norén Raul Miranda Tentamen i Kemi B, 2008-03-19 kl. 13-17 Hjälpmedel: Miniräknare, tabell

Läs mer

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler Medicinsk biokemi och biofysik Cellens struktur och funktion (CSOF) Avsnitt 1, Cellens byggstenar och livets molekyler VT07 PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

Läs mer

Specifika lärandemål

Specifika lärandemål Inst. för Med. Biokemi och Biofysik (MBB) Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Avsnitt 1: Delavsnitt II: Systematisk

Läs mer

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik. rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Petter Holme. 8e September, 2008

Petter Holme. 8e September, 2008 struktur biologi Petter Holme KTH, CSC, Beräkningsbiologi 8e September, 2008 http://www.csc.kth.se/ pholme/ struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl Tentamen i rganisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

F1 F d un t amen l a s KEMA00

F1 F d un t amen l a s KEMA00 F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT 07 12 10 Totalt 30p; 15p krävs för godkänt. 1 (1p) Vilket av följande påståenden rörande HMP- ("hexose monophosphate") shuntens funktioner är EJ korrekt? a) I HMP-shuntens

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

c) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2) Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar:

c) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2) Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar: 1. Dikvävetetraoxid sönderfaller vid upphettning till kvävedioxid. Temperaturen förutsätts vara så hög att alla ämnen i reaktionen är gasformiga. Reaktionen är endotermisk och går till jämvikt. a) Formulera

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Tentamen i Medicinsk kemi (MC1721), 31 oktober HT 2013 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Maxpoäng är 92 p.

Läs mer

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner. Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp: Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Utmaningen SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor TILL DFM1: MOMENT

Läs mer

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten Enzymer, Katalys och Kinetik MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund Hastighet Reglerbarhet *Enzymer är Katalysatorer Påskyndar reaktioner utan att själv förbrukas. Kan ingå i delreaktioner men återbildas alltid

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén Proteinernas 4 strukturnivåer Niklas Dahrén Ett proteins struktur kan beskrivas utifrån 4 strukturnivåer Primärstruktur Sekundärstruktur Kvartärstruktur Ter0ärstruktur Primärstruktur ü Sekvensen av aminosyror

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.

1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs. Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade

Läs mer

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer