Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Transkript

1

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Anneli Wiker Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att inarbeta Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen i Barn- och Ungdomsplanen för Kristinehamns kommun i samband med att den revideras för år Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen till att kontinuerligt anordna utbildning som rör Barnkonventionen och Kristinehamns kommuns Barn- och ungdomschecklista. Till utbildningen ska ledamöter i fullmäktige och samtliga nämnder kallas. Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för kommunens arbete med Barnkonventionen. I Kristinehamn har en Barn- och Ungdomsplan upprättats där målet är att alla barn och ungdomar i Kristinehamn ska känna att de har inflytande att påverka sina liv och sin vardag. Fokus ligger på att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i de beslut som rör dem. För att säkerställa att Barnkonventionens samtliga artiklar tas i beaktande i de beslut och i det arbete som bedrivs i kommunens nämnder och förvaltningar, upprättas en handlingsplan. Syftet med Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen är att säkerställa att samtliga nämnder och förvaltningar Kristinehamns kommun aktivt arbetar för att stärka barns rättigheter på kort och lång sikt, samt förbättra barn och ungas levnadsvillkor. Handlingsplanen har varit på remiss till kulturnämnden, miljö- och byggnadsnämnden, skolnämnden, socialnämnden, teknisknämnden. Utifrån de svar som inkommit från remissförfarandet föreslås att Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen slås samman med Barn- och Ungdomsplanen för Kristinehamns kommun, för att på så sätt få en bättre överblick och tillämplighet i arbetet för barns bästa. c:\users\kalen\appdata\local\temp\solarplexusit\handlingsplan för arbetet med barnkonventionen-{eae0e8f6-a59d-46ee fe70fd615}.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

4 2 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sammanställning av remissvar Barn- och ungdomschecklista Handlingsplan Barnkonventionen Barn- och Ungdomsplan för Kristinehamns kommun Praktisk tillämpning för arbetet med Barn- och Ungdomsplanen i Kristinehamns kommun Johan Öhman Chef Folkhälsoenheten Anneli Wiker Jämställdhet- och demokratistrateg

5 Handlingsplan Barnkonventionen: Sammanställning av inkomna remissvar Kulturnämnden: Kulturnämnden har inget att erinra angående handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen. Miljö- och byggnadsnämnden: Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig positiv till förslaget om en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i barn- och ungdomsplanen för Kristinehamns kommun I vissa specifika ärenden, som till exempel bygglov och förelägganden med stöd av miljöbalken, kommer inte checklistan att vara tillämpningsbar och kommer således inte att användas. Skolnämnden: Skolnämnden ställer sig bakom den handlingsplan för kommunens arbete med barnkonventionen som kommunstyrelsens arbetsutskott skickat på remiss. Skolnämnden stödjer Folkhälsoenhetens förslag att inarbeta handlingsplanen i kommunens Barn- och ungdomsplan. I de fall skollag eller läroplaner anger förskolechef och rektor som ansvarig för de aktiviteter handlingsplanen skissar måste hänsyn tas till detta. Artikel 2: Att kontinuerligt erbjuda kompetensutveckling i kommunal regi är ett bra initiativ. Rektor och förskolechef bestämmer om deltagande personal. Likabehandlingsplaner är lagstadgat, men att som handlingsplanen föreslår, rapportera om arbetet i årsberättelsen kan vara en genomförbar aktivitet. Artikel 3: Hur Barn- och ungdomschecklistan ska användas i samband med delegerade beslut behöver förtydligas. Skolnämndens verksamheter arbetar även med Barnkonsekvensanalyser inför beslut. På vilket sätt checklistan skall hanteras i förhållande till dessa behöver klargöras. Artikel 6: Samverkan för barns bästa tid, resurser och arenor för samverkan behöver prioriteras. Artikel 12: Barn och unga behöver ha inflytande över frågor som rör dem och där de kan se att deras åsikt spelar roll. Är budgetarbete på förvaltnings- och nämndnivå med

6 övergripande diskussion en sådan arena? Budgetarbete på rektors- eller enhetsnivå ger helt andra möjligheter att se hur åsikter kan resultera i förändring och där kan elevråd vara en lämplig kanal för inflytande. Svar: Barn- och ungdomschecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i alla ärenden som gäller budget eller kommunövergripande styrdokument. Inte vid delegerade beslut. Barn- och ungdomschecklistan kan användas som en del i en Barnkonsekvensanalys. Det finns ingen motsättning i detta. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden har inget att erinra mot att handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen arbetas in i Barn- och ungdomsplanen för Kristinehamns kommun. Kristinehamns kommun bör dock användas genomgående i Barn- och Ungdomsplanen istället för bara Kristinehamn för att inte utesluta övriga orter i Kristinehamn. Förvaltningen/nämnden har invändningar mot att barn- och ungdomschecklistan ska beaktas vid alla kommunala beslut istället för att användas vid beslut som rör barn och ungdomar. Ska barn- och ungdomschecklistan användas vid delegeringsbeslut? Inom förvaltningen tas både delegeringsbeslut som rör barn och ungdomar och delegeringsbeslut som inte rör barn och ungdomar. Barn- och ungdomschecklistan borde användas i de beslut där barn och ungdomar faktiskt berörs, har möjlighet att påverka och känner ett engagemang. För att undvika bilagor, underlätta administration och för att tydligt kunna se i ett beslutsprotokoll om hänsyn tagits till barn- och ungdomar, skulle svaren istället kunna redovisas direkt i protokoll eller tjänsteskrivelse. I tjänsteskrivelsemallen skulle det förslagsvis finnas en rubrik som heter Konsekvenser för barn och unga och istället för kryssfrågor skulle en redogörelse göras i löpande text. Att utveckla möjligheten att involvera barn och unga i beslut som rör dem, genom nya kommunikationslösningar eller genom möten mellan förtroendevalda och tjänstepersoner på arenor där bar och unga är, ses som positivt. Svar: Att använda/skriva Kristinehamns kommun istället för Kristinehamn ska beaktas.

7 För att undvika subjektiva bedömningar om ett ärende berör barn och unga eller ej, ska barn- och ungdomschecklistan användas vid beredning av ärenden till nämnd eller styrelse eller vid ärenden som gäller budget eller kommunövergripande styrdokument. Gäller inte vid delegeringsbeslut, se ovan. Att utveckla arbetet med checklistan och till exempel få in en rubrik i tjänsteskrivelsemallen Konsekvenser för barn och unga med förklaring i löpande text, ser vi som positivt och som ett utvecklingsområde. Socialförvaltningen: Positivt att en handlingsplan tagits fram och att den ska följas upp årligen. Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter. Då kommunen har ett stort antal asylsökande barn som inte bor på kommunens HVB-hem, behöver deras situation särskilt beaktas i Handlingsplanen då de är extra utsatta. Artikel 3: Barns bästa ska beaktas vid alla beslut. En aktivitet för att nå målet är att alla verksamheter ska erbjudas möjligheter till kunskapsinhämtning om barns levnadsvillkor. Möjligen behöver det vara ett krav och inte ett erbjudande. Artikel 6: Aktiviteterna som föreslås behöver preciseras. Artikel 12: Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Aktiviteterna behöver konkretiseras rörande sprida kunskap och Ge resurser för att inte allas ansvar ska bli ingens ansvar. Svar: Detta är en övergripande handlingsplan som varje verksamhet får anpassa efter sina egna verksamheter, som till exempel att säkerställa att asylsökande ungdomar som inte bor på kommunens HVB-hem inte far illa, eller förtydliga aktiviteter för att barns fysiska och psykiska integritet respekteras. Att det ska vara ett krav istället för erbjudande om kunskapsinhämtning för att barns bästa ska kunna beaktas vid alla beslut, kommer att föreslås.

8 HANDLINGSPLAN 1(7) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan Barnkonventionen Dokumenttyp Handlingsplan Dokument-ID Ks/2016:80 för beslut [ för beslut] Version [Version] Beslutsinstans Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Förvaltningschef Ansvarig för uppföljning Folkhälsoenheten Reviderad [Reviderad] Dokumentet gäller [Dokumentet gäller...] c:\users\kalen\appdata\local\temp\solarplexusit\handlingsplan barnkonventionen-{6b8fdb6a-84be-48f0-99ac-42c22c6795e6}.docx

9 Kristinehamns kommun (7) Inledning och syfte: FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Barnkonventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. I Kristinehamn har en Barn- och Ungdomsplan upprättats där målet är att alla barn och ungdomar i Kristinehamn ska känna att de har inflytande att påverka sitt liv och sin vardag. Fokus ligger på att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem. För att säkerställa att Barnkonventionens samtliga artiklar tas i beaktande i de beslut och i det arbete som bedrivs i kommunens nämnder och förvaltningar, upprättas en handlingsplan. Handlingsplanens syfte är att säkerställa att samtliga nämnder och förvaltningar i Kristinehamns kommun aktivt arbetar för att stärka barns rättigheter på kort och lång sikt, samt förbättrar barns och ungas levnadsvillkor. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Övriga artiklar handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. För att arbetet med barn och ungdomar ska bli så konkret som möjligt och ska kunna följas upp och utvärderas ska varje nämnd, utifrån målen och delmålen för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljning ska ske årligen och redovisas i respektive årsberättelse. Kommunens nämnder ansvarar för att genomföra relevanta konkreta åtgärder. Nämndernas uppföljning ska innehålla: Vilka aktiviteter som har genomförts, kopplade till kommunens barnoch ungdomsmål. Redogörelse för hur man har arbetat med målen och vilka insatser som gjorts Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun ska årligen sammanställa nämndernas rapporter angående arbetet med barn och ungdomar i ett Barnoch Folkhälsobokslut. Folkhälsoenheten ska också sammanställa antalet ärenden där barn- och ungdomschecklistan använts. Dessa data ska sedan analyseras, utvärderas och sammanställas i en rapport. Vidare ska folkhälsoenheten vartannat år göra en omvärldsanalys i form av en kartläggningsrapport där man analyserar om folkhälsoarbetet, inklusive barnoch ungdomsarbetet i kommunen har effekt. Kartläggningsrapporten ska

10 Kristinehamns kommun (7) innehålla indikatorer kopplade till de lokala folkhälsomålen, barn- och ungdomsmålen och kan ligga till grund för folkhälsopolitiska beslut i kommunen. Bilagt till denna handlingsplan finns Barn- och ungdomschecklistan (bilaga 1) samt Anvisningar för användandet av Barn- och ungdomschecklistan (bilaga 2). Arbetsområden: Övergripande mål Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter - Personal som arbetar direkt eller indirekt med barn och samtliga förtroendevalda ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling om barnkonventionen och om kommunens Barn- och Ungdomsplan, genus-, jämställdhet- och hbtq-frågor, samt hur Barn- och ungdomschecklistan ska användas. Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter Icke-diskriminering och rätt till likvärdiga villkor. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. 2:1 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2:2 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, uttryckta åsikter eller tro. Mål Inget barn eller ungdom i Kristinehamns kommun ska kränkas eller diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning.

11 Kristinehamns kommun (7) Kommunen har ett ansvar att 1 - Förebygga och bekämpa att barn och unga utsätts för kränkningar eller diskriminering. - Förhindra att barn och unga utsätts för kränkning eller diskriminering och säkra att åtgärder sätts in till stöd och skydd. - Aktivt arbeta med likabehandlingsplaner i skolan. Aktiviteter - Personal som jobbar direkt eller indirekt med barn och ungdomar och samtliga förtroendevalda ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling i barnkonventionen, Barn- och ungdomsplanen, genus-, jämställdhet- och hbtq-frågor och användandet av Barnchecklistan. - Säkerställa att all personal som arbetar i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasieskolor aktivt arbetar med verksamhetens Likabehandlingsplan. Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som direkt eller indirekt berör barn och ungdomar, som enskilda individer eller som grupp. 3:1 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 3:2 Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3:3 Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet, samt behörig tillsyn. 1 Enligt Diskrimineringslagstiftningen och Skollagen

12 Kristinehamns kommun (7) Mål Politiska beslut och ärenden, samt förvaltningsbeslut och ärenden, som rör barn, ska bedömas ur ett barnperspektiv/barnrättsperspektiv. Aktiviteter - Alla verksamheter ska kontinuerligt utbildas om barns levnadsvillkor, samt ta del av aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom sina respektive områden. - Barn- och ungdomschecklistan ska användas. Artikel 6: Rätt till liv, överlevnad och utveckling Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning är viktig för implementeringen av hela barnkonventionen, eftersom barnets utveckling är ett holistiskt begrepp som inkluderar många artiklar som tillsammans bidrar till den personliga utvecklingen. Det finns artiklar som lyfter fram föräldrars och familjens nyckelroll för barnets utveckling, samt statens och offentliga aktörers skyldighet att stödja dem. De artiklar som handlar om skydd mot alla former av övergrepp och utnyttjande är vitala för att garantera maximal överlevnad och utveckling. 6:1 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till liv. 6:2 Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Mål Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Kommunen har ett ansvar att 2 - Förebygga och bekämpa att barn och unga utsätts för fysiskt eller psykiskt våld. - Förhindra att barn och unga utsätts för fysiskt eller psykiskt våld och säkra att åtgärder sätts in till stöd och skydd. - Stödja ekonomiskt utsatta barn och unga 3. 2 Enligt Diskrimineringslagstiftningen och Skollagen 3 Handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn

13 Kristinehamns kommun (7) Aktiviteter - Ansvariga aktörer samverkar med utgångspunkt i barnets bästa. - Utbildning i anmälningsskyldigheten enligt Socialtjänstlagen (SoL 14:1) för personal som arbetar med barn och ungdomar. - Genomföra åtgärder för att stödja ekonomiskt utsatta barn 4. Artikel 12: Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad Alla barn har rätt att utrycka sina åsikter och få sina åsikter beaktade utifrån barnets ålder och mognad. Barnets rätt att bli hörd gäller alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som till exempel formella beslut om utbildning, sjukvård, planering och miljö, socialförsäkring, skyddsåtgärder för barn, alternativ omvårdnad, anställningar och administration av åtgärder för unga lagöverträdare. Barnets delaktighet i beslutsprocessen är en rättighet, ingen skyldighet. Enligt artikel 42 är det viktigt att barnet för utbildning om barnkonventionen för att kunna omsätta den i sin vardag. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själva och deras närmaste miljö. 12:1 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 12:2 För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt, eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Mål Alla barn och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande - Andelen elever som vill vara med och bestämma i viktiga skolfrågor, till exempel om arbetssätt och skolmiljö, ökar. - Valdeltagandet till allmänna val ska öka i åldersgruppen år. - Alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, ska bli respektfullt bemötta i Kristinehamns kommun. 4 Kommunen har en handlingsplan för arbetet med ekonomiskt utsatta barn

14 Kristinehamns kommun (7) - Andelen barn och ungdomar som känner att de har möjlighet att påverka i alla frågor som rör dem ska öka. Aktiviteter - Använda Barn- och Ungdomschecklistan för att säkerställa att barnoch ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut. Gäller beredning av ärende till nämnd eller styrelse, samt i alla ärenden som gäller budget eller kommunövergripande styrdokument. (Anvisningar för användandet av Barn- och Ungdomschecklistan se bilaga) - Sprida kunskap! Tillhandahåll information om fri- och rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer, samt göra den information som finns, tillgänglig för alla. - Skapa möjlighet för neutrala möten på barn och ungdomars egna arenor. Förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska vara uppsökande och inbjudande. - Ge resurser för att möjliggöra att alla barn och ungdomar får möjlighet att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor. - I alla aktiviteter ska genusperspektivet beaktas.

15 BARN- OCH UNGDOMSCHECKLISTA Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, Barn- och ungdomschecklista för Kristinehamns kommun Ärende/ärenderubrik: Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Nämnd: Kommunstyrelsen : Diarienummer:Ks/2016:80 Handläggare: Anneli Wiker c:\users\kalen\appdata\local\temp\solarplexusit\ifylld barn- och ungdomschecklista-{9cb00a48-d6ff-4fd5-afa6-1ff8ed321997}.docx Kristinehamns kommun Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

16 2 BARN- OCH UNGDOMSCHECKLISTA För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Anvisningar i hur man fyller i Barn- och ungdomschecklistan finns i dokumentet Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun. JA 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? NEJ Förklara oavsett svar Alla barn har samma rättigheter och lika värde och för att det även ska vara så i praktiken upprättas Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen. Barn med särskilda behov, särskilt utsatta barn alla barn i Kristinehamns kommun har samma rättigheter och lika värde. Om ja, fortsätt med frågorna JA 2. Har barnets bästa beaktas? NEJ Förklara oavsett svar Handlingsplanen har som syfte att säkerställa att barnets bästa är för ögonen i Kristinehamns kommuns verksamheter och är ett stöd för verksamheterna i deras arbete. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter Det har inte identifierats några intressekonflikter. JA 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? NEJ Förklara oavsett svar. Folkhälsoenheten har kontinuerligt en dialog med barn och ungdomar om frågor som rör demokrati och inflytande och har tittat på tidigare genomförda

17 3 undersökningar och dialoger med barn och ungdomar för underlag till handlingsplanen. Bland annat kan nämnas Demokratiakademins arbete tillsammans med skolförvaltningen och elevråden i Kristinehamns kommun. Om det behövs hjälp att få barn och ungdomars åsikter i ärendet, kontakta Folkhälsoenheten i kommunen för att bestämma vilket metodområde/metod, utifrån den barn- och ungdomspolitiska planen, som passar bäst för ändamålet samt om det går att använda andra redan befintliga undersökningar/kartläggningar för att ta del av ungdomars åsikter. Har ungdomssamordnaren kontaktats, kryssa i nedanstående ruta och skriv en kommentar om utfallet av detta. Är ungdomssamordnaren kontaktad JA Kommentar

18 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för kommunens arbete med Barnkonventionen. I Kristinehamn har en Barn- och Ungdomsplan upprättats där målet är att alla barn och ungdomar i Kristinehamn ska känna att de har inflytande att påverka sina liv och sin vardag. Fokus ligger på att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i de beslut som rör dem. För att säkerställa att Barnkonventionens samtliga artiklar tas i beaktande i de beslut och i det arbete som bedrivs i kommunens nämnder och förvaltningar, upprättas en handlingsplan. Handlingsplanens syfte är att säkerställa att samtliga nämnder och förvaltningar Kristinehamns kommun aktivt arbetar för att stärka barns rättigheter på kort och lång sikt, samt förbättrar barn och ungas levnadsvillkor. Folkhälsoenhetens förslag är att inarbeta Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen i Barn- och Ungdomsplanen för Kristinehamns kommun år Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan Barnkonventionen Barn- och Ungdomsplan för Kristinehamns kommun Praktisk tillämpning för arbetet med Barn- och Ungdomsplanen i Kristinehamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen skickas på remiss till samtliga nämnder. Synpunkter lämnas senast till kommunstyrelsen. Johan Öhman Folkhälsochef Anneli Wiker Jämställdhet- och demokratistrateg c:\users\kalen\appdata\local\temp\solarplexusit\handlingsplan barnkonventionen-{3d8054df a5a-a0f0-7a770bbc0bc4}.docx Kristinehamns kommun Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

19 PLAN Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Dokument-ID Ks/2015:257 för beslut Version 1 Beslutsinstans Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kommunchef Ansvarig för uppföljning Enhets Folkhälsoenheten Reviderad Dokumentet gäller Samtliga nämnder

20 Kristinehamns kommun (10) 1 Inledning Kristinehamns kommun strävar efter att barns och ungdomars bästa ska genomsyra planering, beslutsfattande och utveckling av kommunen. Barn- och ungdomsplanen ska vara vägledande för samtliga verksamheter i kommunen och planen ska implementeras i hela kommunkoncernen. Den ska, utifrån mål, ingå som en del i verksamhetsplaneringen. Med barn avses samtliga invånare i Kristinehamn i åldrarna 0 och 17 år och med ungdomar avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 13 och 25 år. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. För att barn och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande i frågor som rör dem, ska kommunen främst arbeta med fyra metodområden som fokuserar på att sprida kunskap, spara tid, skapa rum och ge resurser. 2 Tillämpningsområde Barn- och ungdomsplanen för Kristinehamns kommun gäller för kommunens alla nämnder, förvaltningar och verksamheter i arbetet med barn- och ungdomsfrågor. Barn- och ungdomsplanen talar om vad Kristinehamns kommun vill uppnå inom barn- och ungdomsområdet. 3 Tillvägagångsätt och uppföljning För att arbetet med barn och ungdomar ska bli så konkret som möjligt och ska kunna följas upp och utvärderas ska varje nämnd, utifrån målen och delmålen för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljning ska ske årligen och redovisas i respektive årsberättelse. Kommunens nämnder ansvarar för att genomföra relevanta konkreta åtgärder. Nämndernas uppföljning ska innehålla: Vilka aktiviteter som har genomförts, kopplade till kommunens barnoch ungdomsmål. Redogörelse för hur man har arbetat med målen och vilka insatser som gjorts.

21 Kristinehamns kommun (10) Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun ska årligen sammanställa nämndernas rapporter angående arbetet med barn och ungdomar. Folkhälsoenheten ska också sammanställa antalet ärenden där barn- och ungdomschecklistan använts. Dessa data ska sedan analyseras, utvärderas och sammanställas i en rapport. Vidare ska folkhälsoenheten vartannat år göra en omvärldsanalys i form av en kartläggningsrapport där man analyserar om folkhälsoarbetet, inklusive barn- och ungdomsarbetet i kommunen har effekt. Kartläggningsrapporten ska innehålla indikatorer kopplade till de lokala folkhälsomålen, barn- och ungdomsmålen och kan ligga till grund för folkhälsopolitiska beslut i kommunen. 4 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs av FN:s generalförsamling Det är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. UNICEFs uppgift är att kämpa för att dessa regler följs både internationellt och nationellt. Alla barn i alla länder har samma rättigheter Barnkonventionen bygger på principen om icke-diskriminering, det vill säga att alla barn har samma rättigheter oavsett kön, hudfärg eller religion. Därför arbetar UNICEF för alla barn ska få sina behov och rättigheter tillgodosedda. Och vi värnar om att de barn som är mest utsatta får hjälp först. Fyra grundprinciper Barnkonventionen tillerkänner barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundläggande principer: att alla barn har samma rättigheter att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut att alla barn har rätt till liv och utveckling att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (Källa: UNICEF Sverige) 5 Regeringens ungdomspolitik Sveriges ungdomspolitik har målet att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungas möjligheter att träda in i vuxenvärlden påverkas i hög grad av hur samhället är utformat. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. För att möta de särskilda

22 Kristinehamns kommun (10) utmaningar som unga ställs inför har riksdagen beslutat om en ny ungdomspolitik. Det nya ungdomspolitiska målet är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och berör områden som utbildning, arbete, inflytande, hälsa, fritid och kultur. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande innebär att alla berörda verksamhetsområden har ett gemensamt ansvar för att nå det ungdomspolitiska målet. Tonåringar och unga vuxna har olika utmaningar i övergången från barn till vuxna som samhället behöver ta hänsyn till. Därför är tre områden särskilt prioriterade i den nya ungdomspolitiken fram till ungas inflytande, ungas egen försörjning och ungas psykiska hälsa. Ungdomspolitiken är bindande för myndigheter och vägledande för kommuner och landsting. Den nationella ungdomspolitiken utgår från barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna och blir på så sätt tvingande även för kommunerna. Däremot är ungdomspolitiken endast vägledande i hur kommunerna utför politiken. Den nya ungdomspolitiken har dessutom en tydligare koppling till det ungdomspolitiska samarbetet i EU. Alla statliga beslut och insatser ska ha ett ungdomsperspektiv. Det innebär att unga bör betraktas som en mångfald individer, stödjas att bli självständiga och ha möjlighet att vara delaktiga i samhällets beslut. Ungdomsperspektivet ska utgå från ungas egen röst (delaktighet och inflytande) samt kunskap om unga. 6 Metodområden För att nå målet i den barn- och ungdomspolitiska planen ska kommunen främst fokusera på fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen. (Källa: MUCF) Sprida kunskap Handlar om att tillhandahålla information om fri- och rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer samt att göra den information som finns lättillgänglig för alla. Spara tid Handlar om att komprimera den tid det tar att vara med och påverka. Handlar också om kortare beslutsprocesser och nya kommunikationslösningar samt att släppa in medborgarna, och då främst barn och ungdomar, mer direkt. Skapa rum Handlar om att skapa möjligheter för neutrala möten främst på barn- och ungdomars egna arenor och där maktskillnaderna inte får utrymme. Grundläggande i att skapa rum är att förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska våga prata med ungdomar på riktigt, vara uppsökande och inbjudande.

23 Kristinehamns kommun (10) Ge resurser Handlar om att ge kunskapsmässiga och ekonomiska resurser så att barn och ungdomar får möjligheter att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor som alla andra. 7 Barn- och ungdomschecklista Barn- och ungdomschecklistan ska vara ett verktyg för Kristinehamns kommuns verksamheter. Syftet med barn- och ungdomschecklistan som verktyg i Kristinehamns kommun är att se till barns och ungdomars bästa och bättre leva upp till barnkonventionen. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamn kommer att erbjudas årlig utbildning i arbetet med barn- och ungdomschecklistan. 8 Övergripande mål för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun Alla barn- och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande. 8.1 Delmål för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun Att andelen elever som vill vara med och bestämma i viktiga skolfrågor t.ex. arbetssätt och skolmiljön ökar. Att valdeltagandet till allmänna val ska öka i gruppen år. Att alla oavsett kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, ska bli respektfullt bemötta i Kristinehamns kommun. Att andelen barn och ungdomar som känner att de har möjlighet att påverka i alla frågor som berör dem ska öka. 9 Revidering Kommunfullmäktige i Kristinehamn beslutade om en ny dokumentstruktur för kommunen. Det beslutet innebär att en aktualitetsprövning av kommunens styrdokument ska ske varje år. Det innebär att denna plan varje år kommer att genomgå aktualitetsprövningen som innebär att planens status uppdateras av ansvariga för planen. Det ska, vid uppdateringen fastställas om planen är aktuell, om den ska revideras eller om den ska avslutas.

24 Kristinehamns kommun (10) 10 Anvisningar till Barn- och ungdomsplan Varje nämnd ska utifrån målen för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Förutsättningarna för detta arbete är väldigt olika och möjligheterna att genomföra målinriktade aktiviteter är också situationsbundet och styrs av många olika faktorer. Folkhälsoenheten i kommunen arbetar med frågor som rör folkhälsa och huvudinriktningarna är delaktighet, inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förutom ovanstående prioriterar Folkhälsoenheten även området brottsförebyggande arbete. Folkhälsoenhetens roll är också att vara behjälplig med framtagandet av aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen för barn och ungdomsmålen, vi är också behjälpliga med metodstöd, kartläggningar, former för dialog, utbildningar och mycket annat som kan vara till hjälp i detta arbete. Vill någon nämnd eller förvaltning ha hjälp med ovanstående så kontaktar man Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten kommer årligen att erbjuda alla nämnder ett utbildningstillfälle om barn- och ungdomsplanen samt barn- och ungdomschecklistan som innefattar en genomgång av mål, delmål och hur man kan arbeta med barn- och ungdomsfrågor och aktiviteter kopplade till målen. Folkhälsoenheten tillsammans med Demokratiakademin har tagit fram ett dokument som heter Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun I det dokumentet återfinns dels råd för hur man ska arbeta med barn- och ungdomschecklistan, dels metoder för att uppnå målen kring ungdomsinflytande specifikt.

25 Kristinehamns kommun (10) BARN- OCH UNGDOMSCHECKLISTA Nämnd: : Diarienummer: Handläggare: Ärende/ärenderubrik: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Anvisningar i hur man fyller i Barn- och ungdomschecklistan finns i dokumentet Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun. JA 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? NEJ Förklara oavsett svar Om ja, fortsätt med frågorna JA 2. Har barnets bästa beaktas? NEJ Förklara oavsett svar 3. Beskriv eventuella intressekonflikter JA 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? NEJ Förklara oavsett svar

26 Kristinehamns kommun (10) Om det behövs hjälp att få barn och ungdomars åsikter i ärendet, kontakta Folkhälsoenheten i kommunen för att bestämma vilket metodområde/metod, utifrån den barn- och ungdomspolitiska planen, som passar bäst för ändamålet samt om det går att använda andra redan befintliga undersökningar/kartläggningar för att ta del av ungdomars åsikter. Har ungdomssamordnaren kontaktats, kryssa i nedanstående ruta och skriv en kommentar om utfallet av detta. Är ungdomssamordnaren kontaktad JA Kommentar

27 Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman INSTRUKTION (322) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Praktisk tillämpning av Barn- och ungdomsplanen för Kristinehamns kommun Dokumenttyp Instruktion Dokument-ID Ks/2015:257 för beslut Version 1 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Kanslichef Ansvarig för uppföljning Enhetschef folkhälsoenheten Reviderad Dokumentet gäller Samtliga nämnder

28 2(32) Innehållsförteckning Introduktion... 3 Implementering av barn- och ungdomsplanen... 4 Samordning av barn- och ungdomsplanens implementering... 4 Vad politiker och tjänstepersoner bör veta om barns och ungas rättigheter... 4 Vad barn och unga bör veta om sina rättigheter... 5 Barn- och ungdomschecklistan... 6 Barnrättsperspektiv... 6 Hur ska barn- och ungdomschecklistan användas? Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Har barnets bästa beaktats? Beskriv eventuella intressekonflikter Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? Metoder för ungdomsinflytande Ungdomar som referensgrupp Vilken sorts inflytande? Metodområden Sprida kunskap Spara tid Skapa rum Ge resurser Barn och ungas inflytande i skolan Klassråd och elevråd Elevskyddsombud Nätverk med andra skolor Bilaga 1 Grundprinciperna i barnkonventionen Icke-diskriminering och rätt till likvärdiga villkor (Art. 2) Barnets bästa (Art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (Art. 6) Rätt att göra sig hörd (Art. 12) Bilaga 2 Praktiska metoder att använda i möten med unga25 Bilaga 3 Publikationer om barnkonventionen och ungas inflytande... 31

29 3(32) Introduktion FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) antogs Sverige är folkrättsligt skyldig att följa barnkonventionen sedan FN:s Kommitté för barnets rättigheter har förtydligat att även om det är den svenska staten som har skrivit på barnkonventionen så är ansvaret för att respektera och säkerställa barnets rättigheter delegerat till regioner, län, landsting och kommuner. Kristinehamns kommun strävar efter att barns och ungdomars bästa ska genomsyra planering, beslutsfattande och utveckling av kommunen. Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun har under 2015 gjort en revidering av det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet från Målet i den nya barn- och ungdomsplanen är att alla barn och ungdomar i Kristinehamn ska känna att de har inflytande. Till de målet är också ett antal delmål kopplade. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem, samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. Med barn avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 0 och 18 år och med ungdomar avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 13 och 25 år. Barn- och ungdomsplanen ska vara vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan ska implementeras i hela kommunkoncernen. Den ska, utifrån mål, ingå som en del i verksamhetsplaneringen. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. I detta dokument återfinns dels råd för hur man ska arbeta med barn- och ungdomschecklistan, dels metoder för att uppnå målen kring ungdomsinflytande specifikt.

30 4(32) Implementering av barn- och ungdomsplanen Samordning av barn- och ungdomsplanens implementering Ett långsiktigt genomförande av barnkonventionen och regeringens ungdomspolitik kräver samordning. Arbetet ska genomföras inom den ordinarie organisationen och via befintliga arbetsprocesser. Sektorsövergripande samverkan mellan alla aktörer som möter barn, eller fattar beslut om barn i sina respektive uppdrag, är viktig. Folkhälsoenhetens roll är att samordna och stötta ledning och övriga funktioner som har ansvaret för kommunens arbete med barns och ungas rättigheter, samt att följa upp och utvärdera detta arbete. När det gäller ungdomsinflytande är demokratistrateg och ungdomssamordnare behjälpliga med metoder och genomförande av delaktighets- och inflytandeprocesser och dess uppföljning. Detta innebär naturligtvis inte att dessa koordinerande funktioner ska ses som ensamma bärare av arbetet med barnkonventionens genomförande. Barn- och ungdomschecklistan utgör ett obligatoriskt och dokumenterat beslutsunderlag i varje ärende till nämnd och styrelse och i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Vad politiker och tjänstepersoner bör veta om barns och ungas rättigheter FN:s barnrättskommitté betonar varje medlemsstats skyldighet att utveckla och sprida den kunskap och kompetens som behövs bland alla de som har inverkan på barnkonventionens genomförande. Detta innefattar alltså både kunskap om själva rättigheterna, praktisk kunskap om implementering, och kunskap om barns situation i den egna kommunen för att kunna fatta rätt beslut. Med rätt kunskap och rätt indikatorer blir det enklare att se barns situation och identifiera de barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Kartläggningar för att förstå barnens villkor är en förutsättning för att skapa bra underlag och fatta rätt beslut. Kunskap blir levande först när den genomförs i det dagliga arbetet. I en väl fungerande verksamhet förmedlas denna kunskap därför genom samverkan och dialog, snarare än pliktskyldigt informerande. Tid behöver avsättas för samtal, reflektion och erfarenhetsutbyte. Det är viktigt att politiker, personal och föräldrar har kännedom om FN:s barnkonvention. I Kristinehamn innebär detta att: - Att varje tjänsteperson och förtroendevald i Kristinehamns kommun som fattar beslut som på något sätt berör barn och unga ska få grundläggande utbildning om FN:s barnkonvention och hur den bäst omsätts i praktiken - Att varje tjänsteperson och förtroendevald i Kristinehamns kommun som fattar beslut som på något sätt berör barn och unga ska få grundläggande utbildning om hur man använder barn- och ungdomschecklistan

31 5(32) - Att det ska finnas kunskap om regeringens ungdomspolitik och dess tillämpning i organisationen - Att folkhälsoenheten erbjuder sin expertkompetens för att skapa goda processer för inflytande och delaktighet för barn och unga och implementering av barnkonventionen, samt ansvarar för koordinering av utbildning i barnkonventionen för beslutsfattare - Att varje förvaltning och nämnd ska ha aktuell kunskap om barn och ungas villkor, samt metoder för att samla information om barn och unga i kommunen för att se till att deras rättigheter efterlevs - Att alla som jobbar med barn och unga inom skola och fritid ska få den kompetens och det stöd de behöver för att uppfylla skolans demokratiuppdrag enligt barnkonventionen, skollagen och läroplanen - Att kommunen arbetar med kunskapsspridning till föräldrar om barns rättigheter Vad barn och unga bör veta om sina rättigheter Kommunen ska se till att barn och unga känner till sina rättigheter, hur besluten fattas och hur man kommer i kontakt med beslutsfattarna. Barn och unga ska också få de praktiska färdigheter och den uppmuntran och vägledning som krävs för att ta sina rättigheter i bruk. I regeringens nya ungdomspolitik betonas ungas goda levnadsvillkor, makt att forma sina egna liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Att varje förälder eller person som arbetar med barn och unga också har kunskap om barns och ungas rättigheter är naturligtvis en förutsättning för att detta ska kunna ske. I Kristinehamns kommun arbetar vi med kunskapsspridning om barns och ungas rättigheter på följande sätt: - Skolan har ett stort ansvar att se till att barn och unga har både teoretisk och praktisk kunskap om sina rättigheter och hur de kan ta dem i bruk, enligt barnkonventionen, skollagen och läroplanen - Politiker och tjänstepersoner ska verka för att barn och unga får den kunskap de behöver för att kunna vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen, bland annat genom ett nära samarbete med skola, fritidsgårdar och civilsamhälle, se Metoder för ungdomsinflytande. Kunskap om hur besluten fattas i kommunen och hur man kan påverka ska finnas tillgänglig både genom traditionella kanaler och fysiska möten med beslutsfattare, och genom hemsida och sociala medier. - Fritidsgårdar ska vara arenor och möjliggörare för ungas engagemang och deltagande i samhället. Fritidsledare ska ha kunskap om kommunens organisation och möjligheter till påverkan samt praktisk kunskap i att ta tillvara på ungas engagemang. Information om kommunens påverkansvägar och kontaktuppgifter till politiker ska finnas tillgänglig på fritidsgårdarna. - Föreningar med barn- och ungdomsverksamhet i kommunen ska få stöd till att vara arenor för barn och ungas engagemang och deltagande i samhället, och en praktisk väg för barn och unga att ta sina rättigheter i bruk

32 6(32) Se vidare under Metoder för ungdomsinflytande. Barn- och ungdomschecklistan För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska en barn- och ungdomschecklista (se medföljande bilaga) upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i alla ärenden som gäller budget eller kommunövergripande styrdokument. Checklistan ska användas från början av ärendeprocessen och bifogas ärendet som en bilaga. Frågeställningarna ska synliggöra barns olika villkor och förutsättningar, bedöma effekterna av beslut för olika grupper av barn och unga samt bedöma hur ärendet bidrar till att uppfylla kommunens tillämpning av barnkonventionen. Barn- och ungdomschecklistan ska användas även i de ärenden som inte direkt berör barn och unga. Anledningen till att checklistan ska upprättas för samtliga ärenden är dels för att tydliggöra att barnkonventionen beaktats i beredning av ärendet, dels för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av barnkonventionens tillämpning i Kristinehamns kommun. Barnrättsperspektiv Tillämpningen av barn- och ungdomsplanen och barn- och ungdomschecklistan ska bygga på ett barnrättsperspektiv. Barnrättsperspektivet innebär att hänsyn ska tas till de mänskliga rättigheter som barn har, och att barnets rättigheter ska säkerställas i åtgärder eller beslut som rör barn. I Barnkonventionens artikel 4 står det: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention... Ett barnrättsperspektiv bör synliggöras i alla beslut som fattas. I Rädda Barnens rapport Bra beslut för barn hävdar många kommuner att nästan alla pengar ändå går till barn och att det därför inte behöver synliggöras i budgeten eller besluten. Men det som är viktigt i sammanhanget är inte hur mycket pengar som går till barn i allmänhet, utan hur kommunen förverkligar barnets rättigheter. Barn- och ungdomschecklistan är ett verktyg för bättre beslut, för att förstå värdet av att inkludera barn och unga i beslutsfattandet och för att synliggöra barnrättsperspektivet i kommunens verksamhet. Det är viktigt att checklistan inte används som ett rutinmässigt ikryssande. Den ska vara ett reellt verktyg för att fatta bra beslut för barn. Att anlägga ett barnrättsperspektiv innebär att barnkonventionens fyra grundläggande huvudprinciper ska vara vägledande när var och en av frågorna i barn- och ungdomschecklistan besvaras.

33 7(32) Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Artikel 3: Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Artikel 6: Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikel 12: Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Hur ska barn- och ungdomschecklistan användas? Följande anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barn- och ungdomschecklistan. De utgår ifrån de fyra frågeställningarna i barn- och ungdomschecklistan och lyfter fram de fyra grundläggande principerna i barnkonventionen. Fråga 1, 2 och 4 ska besvaras med ett ja eller nej samt en motivering där de aspekter som vi belyser i anvisningarna ska beaktas. Fråga 3 ska besvaras med en kortfattad beskrivning. Tillämpningen bifogas ärendets tjänsteskrivelse eller förvaltningens yttrande. Observera: Om ett ärende bedöms sakna ett barnrättsperspektiv ska detta anges med en motivering till detta ställningstagande. Även denna motivering utgör ett beslutsunderlag och bör därför utvecklas tillräckligt för detta ändamål. Tillämpningen av barn- och ungdomschecklistan ska vara ett praktiskt stöd för att kvalitetssäkra vårt arbete kring de beslut vi tar som berör barn och unga. För att den ska vara praktisk användbar ska svaren vara genomtänkta och grundade på kunskap, men likväl hållas korta och kärnfulla. 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Den första frågan i checklistan handlar om att i början av ärendeberedningen göra en bedömning av om beslutet påverkar barn och ungdomar. Oavsett svar ska det ges en förklaring till vilka barn som berörs av beslutet, hur de berörs eller varför de inte berörs. Om beslutet direkt eller indirekt berör eller kan få konsekvenser för enskilda barn, barn i allmänhet eller en särskild grupp av barn ska checklistan fullföljas. Detsamma gäller vid framtagande av kommunala styrdokument, årlig budget och förändringar i organisation eller administration. Utifrån artikel 2 i Barnkonventionen, som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, gäller det alltså att under denna punkt också

34 8(32) identifiera vilka barn och ungdomar upp till 18 år som berörs av det aktuella beslutet. Det kan t.ex. handla om en eller flera av följande grupper: - Ett enskilt/eller en specifik grupp av barn - Alla pojkar/flickor - Barn i alla åldrar upp till 18 år - Barn eller ungdomar i en viss ålder - Barn i förskolan - Barn i grundskolan - Barn och unga i gymnasiet - Alla barn och ungdomar i hela kommunen - Alla barn och ungdomar inom ett visst postnummer - Alla barn och ungdomar inom en viss ort eller stadsdel - Alla barn inom ett visst skolområde - Barn som bor med båda föräldrarna/vårdnadshavarna - Barn som bor hos ensamstående förälder/vårdnadshavare - Barn som bor i alternativa omsorgsformer - Barn och ungdomar med en viss etnisk, kulturell eller religiös bakgrund - Barn och ungdomar med ett visst modersmål - Barn och ungdomar inom en viss fritidsaktivitet - Barn och ungdomar med ett viss riskbeteende (rökare, alkohol-, doping- eller drogvanor etc.) - Barn och ungdomar med en viss hälsoprofil (friskhet, sjukdom, symtom etc.) - Barn och ungdomar med funktionsnedsättning i allmänhet - Barn och ungdomar med en specifik funktionsnedsättning - Andra definitioner/avgränsningar som känns relevanta för ärendet Det är av särskild vikt att under denna fråga identifiera om det finns behov av att ta hänsyn till barn med särskilda behov eller utsatta barn. På det sättet kan vi genom barn- och ungdomschecklistan säkerställa att inget barn diskrimineras eller far illa av det beslut som vi tar. Att tänka på är barns rätt till lika villkor, att inte utsättas för diskriminering, samt att det ska vara jämställt mellan könen. Kan vårt beslut kan få någon negativ påföljd för en särskild grupp barn? När det gäller utsatta barn är det viktigt att lyfta vår skyldighet att uppmärksamma och agera för barn som far illa, som utsätts för övergrepp eller kränkningar, vare sig de är av fysisk, psykisk eller sexuell karaktär. Om ärendet rör barn som har berövats sin familjemiljö ska vi se till att alternativa omvårdnadsformer utgår från barnkonventionen samt följa upp att barnen har det bra där de är placerade. Beakta särskilt följande artiklar i barnkonventionen: Icke-diskriminering och rätt till lika villkor (artikel 2) Rättigheter för barn med funktionsnedsättning (artikel 23) Skydd mot övergrepp (artikel 19) Skydd mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (artikel 34)

35 9(32) Skydd mot narkotika (artikel 33) Alternativ omvårdnad (artikel 20) Flyktingbarns rättigheter (artikel 22) Översyn av omhändertagna barn (artikel 25) Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till sin kultur, religion och sitt språk (artikel 30) 2. Har barnets bästa beaktats? Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa är inte en godtycklig bedömning, utan ska vara en objektiv prövning som ska grunda sig på barnkonventionens artiklar, samhällets regler, forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmsta omgivning. Bedömningen ska också innefatta att de barn som berörs själva fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och behov. I att beakta barn och ungdomars bästa ingår till exempel att beakta att deras rättigheter och fysiska och psykiska välbefinnande tillvaratas, att tillämpa aktuell kunskap om deras levnadsvillkor och att samverka med relevanta aktörer. Frågor att ställa sig kan vara: - Vad är barn och ungdomars bästa utifrån aktuell forskning, rådande praxis och beprövad erfarenhet i det här beslutet? - Vad är barn och ungdomars bästa på både kort och lång sikt? - Hur har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till likvärdiga villkor samt att inte diskrimineras på någon grund i beslutet? - Innebär ärendet att barns rätt till god hälsa och utveckling beaktas? - Innebär ärendet att barns sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? - Handlar ärendet om att ge barnet samma sociala och ekonomiska trygghet som andra barn i samhället? - Berör ärendet barnets rätt till sin egen kultur och att vi ska respektera och garantera att inget barn diskrimineras på grund av deras kulturella identitet? - På vilket sätt har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar? Vad barn och unga tycker om innehållet i det beslut man ska ta är i allra högsta grad relevant för att man ska kunna avgöra barnets bästa. Denna aspekt tillgodoses dock huvudsakligen under punkt 4 i barn- och ungdomschecklistan. Om man svarar ja på att ärendet har beaktat barns bästa så ska detta motiveras. Det kan även hända att det som har identifierats som barns bästa av någon anledning inte kan realiseras i beslutet (det kan vara att vi saknar kompetens/kunskap/personal/ekonomi etc.) och då svarar man nej till att barns bästa prioriteras, och motiverar i beslutet vad man istället gör för att kompensera detta. Beakta särskilt följande artiklar i barnkonventionen:

36 10(32) Barnets bästa (artikel 3) Rätt att göra sig hörd (artikel 12) Rätt till hälsa och sjukvård (artikel 24) Rätt till rehabilitering (artikel 39) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) Barnets utveckling av sin förmåga (artikel 5) Rätt till utbildning (artikel 28) Utbildningens syfte (artikel 29) Rätt till lek, vila, fritid och kultur (artikel 31) Social trygghet (artikel 26) Skälig levnadsstandard (artikel 27) Föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling (artikel 18) Rätt att behålla sin identitet (artikel 8) Flyktingbarns rättigheter (artikel 22) Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till sin kultur, religion och sitt språk (artikel 30) 3. Beskriv eventuella intressekonflikter Beslutsfattare ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, vilket kan innebära intressekonflikter. Sammanvägningen av relevanta intressen ska kunna visas. Det kan exempelvis finnas andra faktorer som väger tyngre, eller att barnets bästa inte kan genomföras på grund av exempelvis otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens. Detta ska synliggöras. Det kan också röra sig om att behoven hos olika grupper av barn och unga måste vägas mot varandra. Sammanfatta kortfattat vilka intressekonflikter som har funnits i ärendet, orsakerna till dessa konflikter och motivera det slutgiltiga beslutet. 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor de berörs av utifrån ålder och mognad. Det ska inte finnas något som hindrar barnet att säga vad hon eller han tycker i en fråga som rör barnet. Detta innebär också att vi har ett ansvar att förse barnet med tillräcklig och lämplig information så att barnet utifrån sin ålder och mognad kan vara delaktiga i beslutet, och att inget barn diskrimineras i denna process. Barnkonventionens artikel 12 ger alltså inte barn rätt till självbestämmande, utan rätt att delta i besluten genom att berätta om sina åsikter och få sina åsikter tillmätta betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det innebär att man måste överväga barnets ålder och mognad när man ska besluta om på vilket sätt barnet ska komma till tals hur stor betydelse ett barns åsikter ska ha i en viss fråga. Begreppet mognad är inte definierat i barnkonventionen, utan det handlar om förmågan att förstå och bedöma vilka konsekvenser den aktuella

37 11(32) frågan medför för barnet. Barnkonventionen sätter inga specifika åldersgränser för barnets betydelsefulla deltagande i att fatta beslut. Barnets förmåga att skapa en egen uppfattning i frågan blir därför central för hur mycket vikt barnets deltagande får i beslutsprocessen. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själv och deras närmaste miljö. Med stigande ålder och mognad kan barnets självbestämmande och omfattningen av frågor som barnet kan bilda egna åsikter om utvidgas. Kom ihåg att barnets delaktighet är en rättighet och ingen skyldighet. Barnet har inget ansvar att vara delaktiga i beslutsprocessen, utan kan delta utifrån eget intresse. Barnet får inte utsättas för något hinder eller påverkan som kan hindra barnet att uttrycka sig fritt. För att uppfylla barnkonventionens artikel 12 kan man, beroende på ärende, antingen beakta de åsikter som barn och ungdomar har uttryckt i olika undersökningar, rapporter eller forskningsmaterial som finns med som underlag i ärendet, eller inhämta åsikter genom de metoder för barn- och ungdomsinflytande som ges i denna handbok. Många förvaltningar, t ex skolförvaltningen, har dessutom egna kanaler och verktyg som man kan använda sig av för att få med barns och ungas egna perspektiv. När barn uttryckt sina åsikter ska de få uppföljning. Att ge barn möjlighet att uttrycka sina åsikter innebär inte automatiskt att beslutet måste följa barnens åsikter. Barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställd principen om barnets bästa, vilket innebär att barns åsikter vägs in som en viktig del tillsammans med annan viktig information i bedömningen av vad som är ett barns eller en grupp av barns bästa. I Kristinehamns kommun arbetar vi med fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen. Se mer om detta under Metoder för ungdomsinflytande. Stöd i att genomföra en bra inflytandeprocess för barn och unga finns att få hos folkhälsoenheten. Frågor att ställa sig: - Är beslutet något som barn och ungdomar kan anse sig vara berörda av? - På vilket sätt har barn och ungdomar varit delaktiga i beslutet? Hur många och vilka? - Har barn fått tillräcklig information för att kunna vara delaktiga i beslutet utifrån sin ålder och mognad? - I fall där beslutet berör barn och ungdomar på ett personligt plan har de fått säga sin mening? Vilka åsikter har de lyft fram? - Hur har barnens och ungdomarnas åsikter beaktats i beslutet? - Hur återkopplas ärendet till de barn och unga som varit delaktiga? Om barnen och ungdomarna inte varit delaktiga, förklara varför.

38 12(32) Beakta särskilt följande artiklar i barnkonventionen: Rätt att göra sig hörd (artikel 12) Föräldrarnas ledning (artikel 5) Yttrande- och informationsfrihet (artikel 13) Tanke-, samvets- och religionsfrihet (artikel 14) Informationsskyldighet om konventionen (artikel 42)

39 13(32) Metoder för ungdomsinflytande Ungdomar i Kristinehamns kommun är ingen statisk grupp, och det finns inga färdiga recept för hur man lyckas med ungdomsinflytande. Snarare än en enda modell behövs därför en uppsättning verktyg för att barn och unga ska kunna komma till tals. För att barn och ungdomar ska kunna vara delaktiga och påverka samhällsutvecklingen är det viktigt med en kontinuerlig dialog med beslutsfattare. Ungdomar som referensgrupp Det finns ett behov av olika plattformar och nätverk för att nå rätt grupper av ungdomar, i de frågor där deras inflytande sker på efterfrågan från beslutsfattare. Eftersom ungdomar i Kristinehamn inte är någon statisk grupp och eftersom deltagande måste bygga på frivillighet, kan det finnas svårigheter med att på nytt bygga upp en fast "referensgrupp", såsom t ex Ungdomsforum tidigare har varit i Kristinehamn. Organisering för ungdomsinflytande kan inte helt ske uppifrån. Målet bör vara att utrusta unga i Kristinehamns kommun med den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna och vilja ta sina rättigheter i bruk. Bland de kunskaperna bör också möjligheten att starta upp ett ungdomsråd finnas med, men bör då ske på initiativ av ungdomarna i dialog med beslutsfattare och med stöd av ungdomssamordnaren. De flesta ungdomar som kontaktats i förarbetet till denna plan är mer intresserade av att vara med och påverka i de frågor de är mest intresserade av eller i det område där de bor, och i tillfälliga sammanslutningar såsom intressegrupper och arbetsgrupper, i dialogmöten med beslutsfattare, eller genom t ex sociala medier. Därför har vi inte fokuserat på att bygga upp en struktur för hur ett nytt ungdomsråd skulle kunna se ut. För att ersätta en fast referensgrupp kommer en facebooksida där unga kan tycka till om det som händer i Kristinehamn sättas igång och administreras av ungdomssamordnaren. Vilken sorts inflytande? Oavsett vilken process eller metod som väljs för att tillämpa barns och ungas inflytande i ett visst ärende, är det viktigt att både beslutsfattare och ungdomar är på det klara med vilken nivå av inflytande de kan ha i frågan. Det är också viktigt att ställa sig frågan om huruvida unga, i de fall de är berörda av frågan, på något sätt kan involveras utöver att tycka till. Innan ni väljer metod för ungdomsinflytande, ställ er följande frågor: - Är barn och unga en del av målgruppen? (del av målgrupp) - Berör det identifierade problemet eller insatserna på annat sätt barn och unga? (berörd grupp)

40 14(32) - Kan barn, unga eller ungdomsorganisationer vara med och genomföra lösningen på problemet? (genomförare) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en modell för inflytande som de kallar för inflytandetrappan. Denna inflytandetrappa bygger på att inflytande är en lärprocess där varje trappsteg leder vidare till nästa och där inget trappsteg kan hoppas över. Utan att ha fått information är det svårt att få inflytande, konsultation och dialog är alltid bra men är i sig inte svaret på att ha gett någon inflytande. Att skapa former för inflytande där barn och unga får inflytande utefter sina egna förutsättningar är det viktigt att trappsteg 1-3 används för att hitta formerna för hur barn och unga ska få inflytande. Steg 1: Information Information är en envägskommunikation. Här är inte barn och unga aktörer utan en målgrupp. För att komma vidare behöver ni se till att barn och unga får den information de behöver för att kunna vara delaktiga under högre trappsteg. Steg 2: Konsultation Konsultation innebär att beslutsfattare ställer frågor till barn och unga. Att låta barnen fylla i en utvärdering eller enkät är ett exempel på konsultation. Det är bra att veta vad barn och unga tycker för att kunna fatta bra beslut. Steg 3: Dialog Dialog är en tvåvägskommunikation. Här pågår det en diskussion med möjlighet för såväl barnet som den vuxne att ställa följdfrågor och kunna förstå vad den andre menar. Steg 4: Inflytande Inflytande är när barn och unga får möjlighet att vara med och påverka något i verksamheten. Här säger inte bara barnen vad de tycker, utan de får också vara med och påverka ett faktiskt utfall i ett beslut. Ramarna för vad barn och unga får påverka och ansvaret ligger hos de vuxna. Steg 5: Medbestämmande Medbestämmande innebär att barn och unga är med och tar beslut tillsammans med vuxna. Här har barn och unga alltså en egen röst och möjlighet att säga ja eller nej.