Retrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007
|
|
- Christer Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Retrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007 Rapport till Naturvårdsverket Överenskommelse Bo AG Jönsson, Anna Axmon, Jonatan Axelsson, Christian Lindh Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitet, Lund
2 Sammanfattning Perfluorerade kemikalierna (PFCs) är en stor grupp av kemikalier som har använts under många år i stora kvantiteter. Dessa har hittats t.ex. i blod från havslevande däggdjur som säl, utter, sjölejon, isbjörn, delfiner och mink. Även fåglar, fisk och människor har mätbara halter. Det finns en rad studier som visar på reproduktionseffekter vid djurförsök vid exponering för högre halter PFCs men även hos mödrar i normalbefolkningen har en minska födelsevikt hos deras barn konstaterats. Det finns dock mycket lite data om tidstrender för dessa ämnen. I detta arbete har vi analyserat fem PFCs i 80 plasma från en biobank. Dessa prover var tagna mellan 1987 och 2007 och var från kvinnor ur normalbefolkningen. Medelhalterna var för PFOS 17 ng/ml, för PFOA 3,2 ng/ml, för PFNA 0,47 ng/ml och för PFHxS 0,94 ng/ml. Halterna för PFOS sjönk signifikant med en årlig minskning på 0,27 ng/ml. För PFOA fanns ingen signifikant förändring. För PFNA ökade halterna signifikant med en årlig ökning på 0,026 ng/ml och för PFHxS ökade halterna signifikant med en årlig ökning på 0,017 ng/ml. Resultaten verkar rimliga då PFOS inte används i större utsträckning längre medan PFNA och PFHxS inte har reducerats i samma utsträckning.
3 Bakgrund och syfte Perfluorerade kemikalierna (PFCs), av vilka perfluorooktan sulfonsyra (PFOS) och perfluorooktan karboxylsyra (PFOA) är de mest kända, är en stor grupp av kemikalier där vi ännu har alltför få data om tidstrender. Dessa ämnen har använts under många år t.ex. som avstötningsskydd mot vatten i kläder, skor, möbler och tapeter, i färger, i vax till golv och bilar samt som brandsläckningsskum för oljebränder. PFCs är mycket resistenta i naturen och har till och med hittats i polartrakterna (Giesy & Kannan, 2002). Dessa har hittats t.ex. i blod från havslevande däggdjur som säl, utter, sjölejon, isbjörn, delfiner och mink. Även fåglar, fisk och människor har mätbara halter; de högsta av PFOS finns i isbjörn (Bossiet al., 2005; Smithwick et al., 2005a,b, 2006; Betts, 2007). Även i människa verkar dessa ämnen vara mycket persistenta med halveringstider på flera år (Olsen et al. 2006). Det finns en rad studier som visar på reproduktionseffekter vid djurförsök vid exponering för högre halter PFCs. Dessa har t.ex. visat sig påverka födelsevikten och graviditetslängd negativt samt öka dödligheten och skador hos fostren (Luebker et al. 2005a och b, Lau et al. 2006). Nyligen har det även kommit två studier som indikerar att exponeringen för PFCs hos mödrar i normalbefolkningen kan ha negativa effekter på födelsevikten hos de barn de föder (Apelberg et al. 2007, Fei et al. 2007). PFOS har dragits tillbaka av tillverkaren medan det finns ett stort antal andra kemikalier av PFC-typ under fortsatt produktion. Den öppna användningen av polymerer för vilka flera PFCs är monomerer eller hjälpkemikalier leder till en ännu inte kontrollerad spridning av substanserna. I det aktuella projektet studeras flera av dessa PFCs som hittats i en stor del av normalbefolkningen i USA (Calafat et al. 2007) och Tyskland (Fromme et al. 2007). Syftet med undersökningen är att analysera halten av PFCs i sparade plasmaprover för att få en uppfattning om utvecklingen av halten över tid. Metod Biobankade plasmaprover från friska kvinnor ur normalbefolkningen från den Onkologiska kliniken i Lund användes. Prover från 80 kvinnor under åren 1987 och 2007 valdes ut och
4 analyseras för halter av PFCs. Fördelningen över tid kan studeras i Tabellerna 1-4. Kvinnorna var födda mellan 1934 och Medelåldern vid provtagningstillfället var 48 år (min 36 och max 56 år). Analyser av PFOS, PFOA, perfluorhexan sulfonsyra (PFHxS), perfluornonan karboxylsyra (PFNA), perfluoroktan sulfamid genomfördes med vätskekromatografi-masspektrometri efter fällning av proteinerna med organiskt lösningsmedel med en modifierad metod enligt Midasch et al. (2007). Isotopiskt märkt PFOS, PFOA och PFNA användes som intern standard. Detektionsgränsen sattes till 0,1 ng/ml plasma. Precisionen för samma plasma analyserat nio gånger var, för PFOS 4% vid 12 ng/ml, för PFOA 5% vid 4 ng/ml, för PFNA 5% vid 0,8 ng/ml, för PFHxS 4% vid 1 ng/ml, för Analyserna av PFOS och PFOA ingår i det kvalitetskontrollprogram mellan analyslaboratorier som samordnas av Professor Hans Drexler, Institute and Out-Patient Clinic for Occupational, Social and Environmental Medicine, University of Erlangen-Nuremberg, Tyskland med resultat inom toleransgränserna. Resultat Halterna av PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS under de olika åren finns i Tabellerna 1 till 4 samt Figurerna 1 till 4. För PFOS låg halterna mellan 3,6 och 37 ng/ml med ett medelvärde på 17 ng/ml. Halterna hade sjunkit signifikant (p=0.017) med en årlig minskning på 0,27 ng/ml. För PFOA låg halterna mellan 1,1 och 7,2 ng/ml med ett medelvärde på 3,2 ng/ml. Det fanns ingen signifikant minskning för PFOA. För PFNA låg halterna mellan <0,1 och 1,6 ng/ml med ett medelvärde på 0,47 ng/ml. Halterna hade ökat signifikant (p<0.001) med en årlig ökning på 0,026 ng/ml. För PFHxS låg halterna mellan 0,16 och 2,6 ng/ml med ett medelvärde på 0,94 ng/ml. Halterna hade ökat signifikant (p=0,025) med en årlig ökning på 0,017 ng/ml. Halterna av perfluoroktan sulfamid var alla under detektionsgränsen på 0,1 ng/ml. Samtliga tidstrender är justerade för ålder.
5 Diskussion Halterna av PFOS i denna studie verkade vara liknade de som man funnit hos gravida i Danmark (Fei el al. 2007). Även halterna av PFOA i vår studie verkade vara jämförbara med de i den danska. Det finns mycket lite data om hur halterna av PFCs i biologiskt material förändras över tiden. Holmström et al. (2004) visade att halterna av PFOS ökade dramatiskt mellan 1968 (när denna kemikalie introducerades i Sverige) och 1997 i ägg från sillgrissla. Vi började vår tidstrendsserie först 1987 vilket kan förklara att vi inte ser den uppgång som Holmström och medarbetare såg fram till Det är också möjligt att människan exponerades i högre halter tidigare än sjöfågel eftersom det kan ha tagit ett tag innan dessa substanser spreds i naturen. Den största tillverkaren av PFOS, 3M, slutade att tillverka denna substans 2000 och PFOS har bara importerats till Sverige fram till 2002 (Kärrman et al. 2007). Den minskning som vi därför ser i vår studie verkar därför rimlig. För PFNA och PFHxS såg vi däremot en ökning vilket också verkar rimligt då dessa föreningar fortfarande används. I studien av Kärrman et al. (2007) hittade man dock inga trender i PFOS och PFHxS i modersmjölk insamlad mellan 1997och Orsaken kan vara det smalare tidsintervallet och det faktum att mjölken kom från olika orter i Sverige. Fler studier av tidstrender av PFCs behövs dock för säkrare fastställande av trenderna. Analys av ett större antal prover än i denna ganska lilla studie vore också önskvärt. Tack Vi tackar Naturvårdsverket för finansiellt stöd, Gunvor Johannesson för skickligt laborativt arbete samt Anita Schmidt Casslén för ovärderlig hjälp med biobanksproverna.
6 Referenser Apelberg, B. J., Witter, F. R., Herbstman, J. B., Calafat, A. M., Halden, R. U., Heidler, J., Needham, L. L. & Goldman, L. R. (2007) Cord serum concentrations of perfluorooctane sulfonate (PFOS) and perfluorooctanoate (PFOA) in relation to weight and size at birth. Environmental Health Perspectives 115, Betts, K. S. (2007) Perfluoroalkyl acids. What is the evidence telling us? Environmental Health Perspectives 115, A250 A256. Bossi, R., Riget, F. F., Dietz, R., Sonne, C., Fauser, P., Dam, M. & Vorkamp, K. (2005) Preliminary screening of perfluorooctane sulfonate (PFOS) and other fluorochemicals in fish, birds and marine animals from Greenland and the Faroe Islands. Environmental Pollution 136, Calafat, A. M., Kuklenyik, Z., Caudill, S. P., Reidy, J. A. & Needham, L. L. (2006) Perfluorochemicals in pooled serum samples from United States residents in 2001 and Environmental Science and Technology 40, Fei, C., McLaughlin, J. K., Tarone, R. E. & Olsen, J. (2007) Perfluorinated chemicals and fetal growth: a study within the Danish National Birth Cohort. Environmental Health Perspectives 115, Fromme, H., Midasch, O., Twardella, D., Angerer, J., Boehmer, S. & Liebl, B. (2007) Occurrence of perfluorinated substances in an adult German population in Southern Bavaria. International Archives of Occupational and Environmental Health 80, Giesy, J. P. & Kannan, K. (2002) Perfluorochemical surfactants in the environment. Environmental Science and Technology 36, 147A 152A. Holmström KE, Järnberg U, Bignert A. (2004). Temporal trends of PFOS and PFOA in guillemot eggs from the Baltic Sea, Environ Sci Technol 39: Kärrman A, Ericson I, van Bavel B, Darnerud PO, Aune M, Glynn A, Lignell S, Lindström G (2007) Exposure of perfluorinated chemicals through lactation: levels of matched human milk and serum and a temporal trend, , in Sweden. Environmental Health Perspectives 115, Lau, C., Thibodeaux, J. R., Hanson, R. G., Narotsky, M. G., Rogers, J. M., Lindstrom, A. B. & Strynar, M. J. (2006) Effects of perfluorooctanoic acid exposure during pregnancy in the mouse. Toxicological Sciences 90, Luebker, D. J., York, R. G., Case, M. T., Hansen, K. J., Moore, J. A. & Butenhoff, J. L. (2005a) Neonatal mortality from in utero exposure to perfluorooctanesulfonate (PFOS) in Sprague-Dawley rats: dose-response, and biochemical and pharmacokinetic parameters. Toxicology 215, Luebker, D. J., Case, M. T., York, R. G., Moore, J. A., Hansen, K. J. & Butenhoff, J. L. (2005b) Two-generation reproduction and cross-foster studies of perfluorooctanesulfonate (PFOS) in rats. Toxicology 215,
7 Olsen, G. W., Burris, J. M., Ehresman, D. J., Froelich, J. W., Seacat, A. M., Butenhoff, J. L. & Zobel, L. R. (2007) Half-life of serum elimination of perfluorooctane sulfonate, perfluorohexane sulfonate and perfluorooctanoate in retired fluorochemicals production workers. Environmental Health Perspectives 115, Smithwick, M., Muir, D. C. G., Mabury, S. A., Solomon, K., Martin, J. W., Sonne, C., Born, E. W., Letcher, R. J. & Dietz, R. (2005a) Perfluoroalkyl contaminants in liver tissue from East Greenland polar bears (Ursus maritimus). Environmental Toxicology Chemistry 24, Smithwick, M., Mabury, S. A., Solomon, K., Sonne, C., Martin, J. W., Born, E. W. et al. (2005b) Circumpolar study of perfluoroalkyl contaminants in polar bears (Ursus maritimus). Environmental Science and Technology 39, Smithwick, M., Norstrom, R. J., Mabury, S. A., Solomon, K., Evans, T. J., Stirling, I., Taylor, M. K. & Muir, D. C. G. (2006) Temporal trends of perfluoroalkyl contaminants in polar bears (Ursus maritimus) from two locations in the North American Arctic, Environmental Science and Technology 40,
8 Tabell 1. Halter av PFOS i plasma från kvinnor mellan ch Antal Medel Median Minimum Maximum PFOS (ng/ml) ,43 13,19 8,28 21, ,75 21,31 8,55 25, ,37 16,77 11,12 25, ,12 16,76 10,69 32, ,42 11,42 11,42 11, ,46 18,46 18,46 18, ,91 20,91 20,19 21, ,24 22,11 15,69 33, ,46 19,50 11,07 36, ,22 17,44 10,02 18, ,50 35,50 35,50 35, ,34 17,34 16,75 17, ,98 16,72 10,24 27, ,08 12,08 12,08 12, ,08 10,41 3,65 27, ,46 10,24 4,07 20,01 Total 80 16,71 16,71 3,65 36,69
9 Tabell 2. Halter av PFOA i plasma från kvinnor mellan ch Antal Medel Median Minimum Maximum PFOA (ng/ml) ,46 2,60 1,75 3, ,70 3,72 1,23 6, ,68 2,63 1,54 4, ,31 1,78 1,56 4, ,70 1,70 1,70 1, ,90 4,90 4,90 4, ,89 3,89 3,73 4, ,03 4,64 3,65 7, ,92 3,81 2,32 6, ,70 2,97 2,81 5, ,51 5,51 5,51 5, ,50 2,50 1,88 3, ,27 3,32 1,40 5, ,22 2,22 2,22 2, ,69 2,51 1,19 4, ,08 2,93 1,29 5,24 Total 80 3,21 3,03 1,19 7,18
10 Tabell 3. Halter av PFNA i plasma från kvinnor mellan ch PFNA (ng/ml) Antal Medel Median Minimum Maximum ,26,31,15, ,29,32,17, ,25,26,11, ,36,41 <,10, ,22,22,22, ,28,28,28, ,35,35,31, ,32,31,20, ,37,37,22, ,37,39,34, ,89,89,89, ,22,22 <,10, ,37,36,24, ,36,36,36, ,71,65,42 1, ,88,87,30 1,41 Total 80,47,38 <,10 1,59
11 Tabell 4. Halter av PFHxS i plasma från kvinnor mellan ch Antal Medel Median Minimum Maximum PFHxS ,49,30,28, ,66,65,41, ,70,64,49 1, ,83,81,44 1, ,36,36,36, ,99,99,99, ,52 1,52 1,13 1, ,68,68,52, ,99,98,52 1, ,29,88,73 2, ,93 1,93 1,93 1, ,80,80,49 1, ,30 1,29,65 2, ,71,71,71, ,85,89,16 1, ,25,93,33 2,35 Total 80,94,77,16 2,64
12 Figur 1. Halter av PFOS i plasma från kvinnor mellan ch ,00 20,00 30,00 PFOS (ng/ml)
13 Figur 2. Halter av PFOA i plasma från kvinnor mellan ch ,00 4,00 6,00 PFOA (ng/ml)
14 Figur 3. Halter av PFNA i plasma från kvinnor mellan ch ,00 0,50 1,00 1,50 PFNA (ng/ml)
15 Figur 4. Halter av PFHxS i plasma från kvinnor mellan ch , , , , , PFHxS
Retrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007
Retrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007 Rapport till Naturvårdsverket - 2009-03-31. Överenskommelse 2190802 Jönsson, Bo A; Axmon, Anna; Axelsson,
Perfluorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning
Dnr 146/28 Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Perfluorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning Avtalsnummer: 215 811 Utförare: Livsmedelsverket Programområde: Hälsorelaterad
PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning
Uppdragsnr: 10158304 1 (9) PM PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen som har använts i stor
Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor
Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor 1987-2007 Axmon, Anna; Axelsson, Jonatan; Jakobsson, Kristina; Lindh, Christian; Jönsson, Bo A 2014 Document Version: Förlagets slutgiltiga
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 19/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Ftalater och perfluorosulfonsyra (PFOS) i fostervatten från danska kvinnor: tidstrender och relation till fostervecka för provtagningen. BAG Jönsson MS
Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (6) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Hälsorelaterad miljöövervakning årsrapport 2011
Hälsorelaterad miljöövervakning årsrapport 2011 Innehåll 3 Förord 4 Inledning 8 Retrospektiv studie av halterna av perfluorerade ämnen i plasma mellan 1987 och 2007 hos kvinnor 16 Förändringar i halter
Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se)
RESULTAT FRÅN RIKSMATEN 2010-11: BIOMONITORERING AV TOXISKA ÄMNEN OCH ASSOCIATIONER MED KOST- OCH LIVSSTILS- FAKTORER I EN SVENSK POPULATIONS- BASERAD UNDERSÖKNING Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala,
Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Perfluorerade ämnen i utter från Sverige
Perfluorerade ämnen i utter från Sverige 1970-2015 Anna Roos och Jonathan Benskin Rapport 1:2016 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box 50 007 104 05 Stockholm 1 I denna
6:2 FTS och andra PFAS som inte ingår i Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men som uppmätts i råoch dricksvatten
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) 6:2 FTS och andra PFAS som inte ingår i Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men som uppmätts i råoch dricksvatten Sammanfattning En genomgång av ett antal rapporter/artiklar gällande
Halten av miljöföroreningen PFOS i blodserum hos personer som konsumerat fisk från Ingsjöarna
Halten av miljöföroreningen PFOS i blodserum hos personer som konsumerat fisk från Ingsjöarna Göteborg den 8 december 2009 Annika Hovgard 1, 2 Leg läkare Christian H Lindh 3 Docent, kemist Bo AG Jönsson
Risker vid förorening av dricksvatten med PFAS
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (7) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAS Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014
Rapport nr 8/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun Kristina Jakobsson Kerstin Kronholm Diab Christian Lindh Bodil Persson Bo Jönsson
PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?
PFAS ett nytt hot mot landets uttrar? Anna Roos 1, Raed Awad 2 och Jonathan P. Benskin 2 1 Naturhistoriska riksmuseet 2 ACES, Stockholms Universitet Miljöövervakningsdagarna i Tranås, 27 september 2017
Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten
Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten resultat från SafeDrink Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU Mälarens vattenvårdsförbund - Regionalt seminarium, Stockholm 31 maj 2016 Varför ska
PFAS i sommarstugeområde i Luleå
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade
Exempel på aktuella konsumentexponeringar för. Bisfenol-A och PFOS
ST Årsmöte 2010 Exempel på aktuella konsumentexponeringar för kemikalier: Bisfenol-A och PS Christian Lindh S P N Chlorpyrifos Vinclozolin N PS S BisfenolA H H Nicotine N CH 3 N En biomarkör visar på det
Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund
Hälsorelaterad miljöövervakning Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Staffan A Svensson 2 Specialistläkare Lisa Svedbom 1 Biomedicinsk
HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009
HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 Innehåll 3 Förord 4 Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) 8 Europaperspektiv 12 Perfl uorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning 21 Exponeringsstudier
Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte
Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte, Uppsala Vatten Vad är perflouroalkyl syror (PFAA) Stabila,
Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli 2011. Bakgrund
Uppdragsnr: 10136589 1 (7) PM Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli 2011 Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen
Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.
Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet
Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Perfluorerade ämnens inverkan på människan och spridning i miljön
Perfluorerade ämnens inverkan på människan och spridning i miljön Iwa Lee Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 6/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Tidstrender för och halter av perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga svenska män och kvinnor Resultat
The national SIMSAM network (I)
SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad
Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge
Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicin i Lund är en solidariskt finansierad verksamhet inom hälsooch sjukvården i Region Skåne och landstingen i Blekinge, Kronoberg samt södra delen av
Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010. Rapport till Naturvårdsverket 2010-11-24
Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010 Rapport till Naturvårdsverket 2010-11-24 (Överenskommelse/Avtal Nr. 215 0707 samt 215 0709), Åke Bergman
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 21/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Toxiska effekter av kadmium på njurar och skelett hos skånska kvinnor Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att höggradig
Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING 1 (9) Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten Sammanfattning Med anledning av en snabbt ökande exponering av konsumenterna i Uppsala kommun för en viss typ
Högfluorerade kemikaliers påverkan på fertilitet och reproduktion
Högfluorerade kemikaliers påverkan på fertilitet och reproduktion Marcus Österkrans Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover
POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Rapport till Naturvårdsverket (överenskommelsenummer ) (NV diarienummer )
Tidstrender för och halter av persistenta fluorerade, klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum samt ftalater i urin hos unga svenska män Resultat från den tredje uppföljningsundersökningen
PFAS i enskilda brunnar runt Visby flygplats
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 1 (8) Anders Glynn Irina Gyllenhammar Risk- och nyttovärderare Rickard Bjerselius, UV/RÅ PFAS i enskilda brunnar runt Visby flygplats Sammanfattning Runt Visbys flygplats
Miljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Ultrakorta PFAS i svensk miljö
Ultrakorta PFAS i svensk miljö Ingrid Ericson Jogsten MTM Forskningscentrum 2017-12-05 Bakgrund Dricksvatten förorenat med PFAS förhöjda serumhalter hos människor som druckit det förorenade vattnet. -
HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen
HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen Uppdaterad 2009-04-15 Asplund L, Svensson BG, Nilsson A, et al (1994) Polychlorinated biphenyls, 1,1,1- trichloro-2,2-bis(p-chlorophenyl)ethane (p,p'-ddt)
Regional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Norsk institutt for luftforskning Norwegian Institute for Air Research Analysis report T-63 Customer: Swedish Society for Nature Conservation, attn. Helena Norin Project no.: T-63 Sampling: Customer Sample
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 25/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för toxiska metaller och uremi Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att toxiska metaller, som kadmium, bly och
Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) Emma Ankarberg, RG/RÅ Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag Inledning PFAA är en grupp organiska
Miljögifter ett hot mot isbjörnens överlevnad?
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Miljögifter ett hot mot isbjörnens överlevnad? Jannike Ring Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,
Rapport till Naturvårdsverket
Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistenta ämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs Rapport till Naturvårdsverket 213-3-3 (Överenskommelse/Avtal Nr. 2116), Åke Bergman
Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)
Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1 Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan
PFAS i dricksvatten. - förekomst och rening. Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg
PFAS i dricksvatten - förekomst och rening Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg Nationell dricksvattenkonferens, Malmö, 19-20 april 2016 PFAS i dricksvatten (Uppsala, Tullinge, Kallinge) Domagalski,
Vad är PFAS och varför är PFAS-ämnen ett bekymmer?
Vad är PFAS och varför är PFAS-ämnen ett bekymmer? Karin Norström Miljökemist Naturvårdsverket Daniel Borg Toxikolog Kemikalieinspektionen Upplägg Vad är PFAS? Varför använder man PFAS? Varför är PFAS-ämnen
Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen
Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen På de efterföljande sidorna kommer det finnas ett förslag på vad som kan sägas till respektive bild. Men det är upp till dig om
Hälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning
Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag
PFOS i den svenska miljön
i den svenska miljön Karin Norström IVL Svenska miljöinstitutet Vad är? Bakgrundshalter av och PFOA i miljön Punktkällans påverkan RE-PATH ett forskningsprojekt mellan IVL och Swedavia Hur exponeras vi
Rapport Fluorerade miljögifter i impregneringsmedel
Rapport Fluorerade miljögifter i impregneringsmedel Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 1. Fluorerade miljögifter i impregneringsmedel 3 Metod 3 Ämnena som undersökts 3 Resultat 3 Information från företagen
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carbo sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne
2014-03-13 Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carbo sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne Lovisa Lundgren BIOR52 Tillämpad ekotoxikologi, Lunds Universitet
Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02
Dricksvatten Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Den som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla
Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011
Uppdragsnr: 10136589 1 (9) PM Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011 Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen
Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar
Resultatrapport Diarienr:721-1921-Mm Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar Anders Glynn 1, Elisabete Weiderpass 2, Fredrik Granath 2, Per Ola Darnerud
HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen
HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen Uppdaterad 2008-06-19 Asplund L, Svensson BG, Nilsson A, et al (1994) Polychlorinated biphenyls, 1,1,1- trichloro-2,2-bis(p-chlorophenyl)ethane (p,p'-ddt)
PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017
PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017 Anna Paulsson Miljökonsult, uppdragsledare Jönköping Vatten och Miljö Telefon direkt 036-151809 anna.paulsson@sweco.se 1 PFAS = Poly- och perfluorerade alkylsubstanser
Östersjön & miljögifter
MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen
MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK
MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK 1972 2011 -Polyklorerade dioxiner, furaner och bifenyler Johan Fång 1, Elisabeth Nyberg 2, Anders Bignert 2 & Åke Bergman 1 1 Institutionen för material- och miljökemi,
Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter
Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter Miljögifter på förskolan varför är det viktigt? Studier visar på att inomhusmiljöer är bland de mest exponerade På förskolor: - Hormonstörande ämnen
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Arbets- och miljömedicin Temadag, förorenade områden, 2016-10-27 Varför forska om detta? Myndigheter, konsulter Hur hantera riskerna? Inventering Finns miljö- och
Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning
Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Maria Wallén, toxikolog Avdelningen Reach Kemikalieinspektionen Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Karolinska
Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten
LIVSMEDELSVERKET Vetenskapligt underlag 1 (12) Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten Sammanfattning Mot bakgrund
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012
Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 Överenskommelse Nr 219 1241 Björn Helander Naturhistoriska riksmuseet Rapport nr 7:2013 Naturhistoriska Riksmuseet
Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER)
PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER) PFAS -UTREDNING, UMEÅ AIRPORT IBRAHIM AL-TURK SWEDAVIA ANDERS LÄTTSTRÖM SWECO 3 SWEDAVIA - föregångare Swedavia har under en längre tid sett PFAS-kontaminering som
Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön
Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Anders Bignert, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Suzanne Faxneld Enh. F. Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuseet 1 KSLA 13.11.13 10:45~11:15
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Nr 3: 2015. Tillagningsmetodens påverkan på perfluorerade ämnen i Vätternröding
Nr 3: 2015 Tillagningsmetodens påverkan på perfluorerade ämnen i Vätternröding VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet
Vardagskemikalierna bakgrund och risker från forskarhorisonten
Vardagskemikalierna bakgrund och risker från forskarhorisonten Åke Bergman Stockholms universitet Lite historik Glädjande exempel Åtgärder betyder något! Vad är det då vi inte har koll på idag? Effekter
TEDDY och TrialNet Uppdatering
TEDDY och TrialNet Uppdatering Jessica Melin Leg. Forskningssjuksköterska och Doktorand TEDDY Internationell studie (USA, Finland, Tyskland, Sverige) Screenade för genetisk risk för T1D 8667/2525 3 månader
Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök
Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök i arbetsmiljö Anna Wallén Stockholms Universitet Diesel particles sampled from an exhaust pipe examined by electron microscopy. Single carbonaceous ultrafine particles
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!
Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv
Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP)
Rapport till Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning Kontrakt 2215-15-001 Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala
Nätverksmöte kring PFAS 24 november 2016
Nätverksmöte kring PFAS 24 november 2016 Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen bjuder in till årets andra Nätverksmöte kring högfluorerade ämnen torsdagen den 24 november kl. 10-16, i DeGeersalen
Figur 1. En amerikansk soldat demonstrerar handbesprutning med DDT (PHIL 2007).
DDT används fortfarande. Varför? Ingrid Asker Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Miljoner människor
Fortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
Tidstrender för serumhalter av persistenta klororganiska. miljögifter (POP) hos unga svenska män Resultat från den
1 Tidstrender för serumhalter av persistenta klororganiska miljögifter (POP) hos unga svenska män Resultat från den första uppföljningsundersökningen år 4. Rapport till Naturvårdsverket 5-11-24 (överenskommelsenummer
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS)
Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin i Göteborg Arbets- och miljömedicin Syd HÄMI 2017-04-27 Endocrine disruption Hormonstörande ämnen sköldkörtelpåverkan blodfetter
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-
Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag
RESULTATRAPPORT Preliminär 2004-06-02 Kontrakt 215 0307, 215 0309, 2150310 Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag Marika Berglund 1), Katrin Holmström 2), Karolin Ask 1), Kierstin
Rapport till Naturvårdsverket (Avtal ) (NV diarienummer NV-13-12) Bo AG Jönsson 1, Anna Axmon 1, Christian H Lindh 1
Tidstrender för och halter av perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga svenska män och kvinnor Resultat från den fjärde uppföljningsundersökningen
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Uppföljande undersökningar av PFASs
PM 1 (6) Miljöenheten Anders Svensson Tel. direkt: 010-2238594 E-post: anders.svensson@lansstyrelsen.se Enl. sändlista Bakgrund: Uppföljande undersökningar av PFASs I en aktuell nationell screening uppmättes
Resultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001
2002-10-31 Marie Aune, Lars Barregård, Annika Claesson, Per Ola Darnerud Resultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001 Avtalsnr: 219 0108 Utförare: Livsmedelsverket
Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet
ur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? elen åkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet Upplägg PFAS Exponering och kinetik Effekter och bedömning Experimentella data
De 10 tårna i ChEmiTecs fotavtryck!
De 10 tårna i ChEmiTecs fotavtryck! Lärdomar från forskningsprogrammet Emissioner från varor ChEmiTecs Peter Haglund, Christina Rudén och Tomas Rydberg, 9 september 2013 www.chemitecs.se (Organic Chemicals
Utter. Lutra lutra. Kännetecken. Utbredning och status. Däggdjur
Lutra lutra Utter Däggdjur NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) D1 VU EN CR RE Klass: Mammalia (däggdjur), Ordning: Carnivora (rovdjur), Familj: Mustelidae (mårddjur), Släkte: Lutra, Art: Lutra lutra - utter
Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood
Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2
Swedish Medtech Informationsblad. Fakta om PVC i medicintekniska produkter
Swedish Medtech Informationsblad Fakta om PVC i medicintekniska produkter februari 2010 Fakta om PVC i medicintekniska produkter Inledning Syftet med detta informationsblad är att förklara och ge fakta
PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN
PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN 2014-11-26 Agenda Generalläkaren- Vem är det? -PFOS lagstöd och styrning -PFAS-användning i verksamheter -Erfarenheter och tillsynstips Generalläkarens