Rev Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Gunghästens förskola Verksamhetsåret

Transkript

1 Rev Trygghetsplan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Gunghästens förskola Verksamhetsåret Syftet med Trygghetsplanen är att främja barns lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. möjligheter samverkan BEmötande delaktighet helhetstänkande relationer dialog samsyn värdegrund

2 Örebro kommuns Trygghetsvision I Örebros förskolor och skolor har vi en trygghetsvision. Den antogs av kommunfullmäktige 18 september 2002 och ser ut så här: "Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar. Sedan 1 januari 2009 regleras trygghetsarbetet i två regelverk, 6 kap. Skollagen (2010:800) och 1-3 kap. Diskrimineringslagen (2008:567). 1. Vision Det här är vår vision för trygghetsarbetet: Vår absoluta målsättning är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och likabehandlade oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion, funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkning och trakasserier mellan barn-barn, personal- barn. 2. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen Främjande Insats/ arbetssätt ICDP/Vägledande samspel ligger till grund för förskolans värdegrundsarbete. Vägledande samspel är resursorienterat och syftar till att främja goda relationer mellan vuxna och barn, barn emellan. Vi arbetar med Det goda mötet, initierat av Örebro Kommun. Intervjufrågor om trygghet, respekt och trivsel på förskolan med alla barn födda 2010 och Observationer av de yngre barnens trygghet. Resultat Genom återkommande temadiskussioner blir vi pedagoger påminda och stärkta i vårt förhållningssätt gentemot barn och vårdnadshavare. Vi får en uppfattning om barnens trivsel och trygghet på förskolan. Utifrån det jobbar vi med förebyggande åtgärder. I utvecklingssamtalen pratar vi om Vårdnadshavarna har möjlighet att 2

3 barnets trivsel och trygghet på förskolan samt ställer frågan Hur upplever du att ditt barn trivs på förskolan? Vi ser kontinuerligt över vårt material, utklädningskläder, böcker m.m. för att kunna erbjuda ett brett, stimulerande och varierande lekmaterial. Visa intresse och ta reda på barnens modersmål, tillhörighet, ursprungsland, traditioner osv. Samtala våga samtala och fråga. Visa på likheter och olikheter vad gäller språk, traditioner, vanor etc. Använda oss av böcker, bokpåsar, CD-skivor, Internet på andra språk. Vi uppmärksammar FN-dagen den 24 oktober samt att vi samtalar med de äldre barnen om vad FN:s barnkonvention innebär för oss på förskolan. berätta om hur de upplever sitt barns trivsel/vantrivsel på förskolan. Vi kan tillsammans komma överens om hur vi på bästa sätt kan få barnet att trivas och ha roligt under sin förskoletid. Vi erbjuder barnen ett brett och varierat sortiment av leksaker, pussel, böcker m.m. Oavsett kön så får alla möjlighet att prova, leka med detta. Barnen blir stolta när de delger kompisar och pedagoger vad olika saker heter på deras modersmål. Detta leder till samtal om likheter/olikheter och att det är ok att vara och tycka olika. Genom samtal får barnen en förståelse att alla barn inte har det så bra. Att det finns barn som inte går i skolan, inte får äta sig mätta osv. barnen vill hjälpa, de visar empati. Trygghetsgruppen träffas två till tre gånger per termin för att se att aktiviteter genomförs och diskutera det främjande arbetet. Vi, personal, finns i de olika rummen när vi är inomhus. När vi är utomhus cirkulerar vi på gården för att se och höra vad som händer och sker speciellt i närheten av buskarna. Personalen ansvarar för att tillägna sig kunskap vid ett barns eventuella funktionsnedsättning via föräldrar, litteratur och annan sakkunnig person och anpassar verksamheten utifrån varje barns behov och förutsättningar. Vid behov anlitar vi tolk vid inskolning, föräldramöten, inskolningssamtal/utvecklingssamtal Vi har nolltolerans när barnen använder kränkande ord och Vi håller trygghetsarbetet levande. Detta för att främja barnens lek och samspel och genom vår närvaro minska risken för diskriminering och trakasserier av olika slag. Med ökad kunskap kan pedagogerna bemöta barn och vårdnadshavare på bästa sätt. Trygga vårdnadshavare som vet att det de vill framföra översätts på rätt sätt. Barnen på förskolan ser och känner att pedagogerna bryr sig när 3

4 kränkande behandling och samtalar med barnen om detta. Vi hjälper alla barn att få redskap att uttrycka sina känslor och åsikter genom att använda språk, stödtecken, bilder, mimik, kroppsspråk. Fortsätta att utveckla det bibliotek som finns på förskolan. kränkande ord och behandling används. Oavsett ålder kan barnen göra sin röst hörd när de vill uttrycka något. Vi letar och köper in bra litteratur som främjar vårt trygghetsarbete. Förebyggande Riskområde Insats/ arbetssätt Resultat Barn som är mer fysiska. Närvarande pedagoger som är steget före där ev. oroliga situationer kan uppstå, t.ex. hallen. Barnen vet att det finns pedagoger som ser och hör. 3. Tydliga roller och ansvarsfördelning Så här ser vår ansvarsfördelning ut Uppdrag Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Har delegerats till: Se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. Muntlig information. Trygghetsplanen finns på Unikum, Örebro kommuns hemsida Att hela tiden hålla sig aktuell med trygghetsplanen. Kontinuerligt året runt. Varje dag året runt. rektor/ förskolechef rektor/ förskolechef Alla pedagoger på förskolan. Alla pedagoger på förskolan. Trygghetsgruppen. 4

5 Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. Vid vetskap om, dvs. när rektor/förskolechef själv får kännedom eller mottar en anmälan ska han/hon i sin tur anmäla detta till huvudman. Vårdnadshavare/barn tar kontakt med förskolepersonalen som dokumenterar händelsen omedelbart. När det händer finns rutinerna på intranätet, ior. Omgående Vid aktuell händelse. rektor/ förskolechef rektor/ förskolechef rektor/ förskolechef Alla pedagoger på förskolan. Uppdrag Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Har delegerats till: Årligen upprätta, utvärdera och upprätta en trygghetsplan i samarbete med personal och barn och elever, om möjligt även vårdnadshavare.? All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Vid misstanke om att en kränkning sker ska en anmälan göras till rektor/förskolechef. Mottagande personal dokumenterar händelsen omedelbart. Arbetet görs i Trygghetsgruppen. Septemberoktober varje år. Omedelbart vid kännedom, inga tidshinder accepteras. rektor/ förskolechef Övrig personal Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. Trygghetsgruppen där Ingela Boman och Maria Becker skriver planen. All personal på förskolan. Vi jobbar Varje dag med barn och elever Pedagogerna 5

6 Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. med vårt Alfons arbete, hur man är en bra kompis, hur man är mot varandra. tyngdpunkt vid höstterminens start. har ett informellt ansvar på förskolan. Så här arbetar vi kring information: Målgrupp Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Personal Trygghetsgruppen Information på arbetsplatsträff. Alla får Trygghetsplanen via mejl. November månad då den nya planen är färdig. Barn/Elever Vårdnadshavare Vi arbetar med vårt Alfons material. På 4-5års avdelningarna visas Trygghetsplanen för barnen och man pratar kring den. Månadsbrev, Unikum samt muntligt vid den vardagliga kontakten. November månad då den nya planen är färdig. Alfons arbetet pågår dagligen. November månad då den nya planen är färdig. Avdelningens representant informerar sina kollegor i Pedagoger på avdelningen. Pedagoger på avdelningen. 3. Barns och elevers delaktighet Så här arbetar vi med barns och elevers delaktighet i trygghetsarbetet: Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Vi pratar med barnen hur man Oktober utformas är en bra kompis. De äldre barnen utformar kompisregler med stöd av kompisreglerna. Arbetet fortsätter löpande under läsåret. pedagoger. Dockteater med kompisproblem. Vid behov. Alla pedagoger på avdelningen. Alla pedagoger på avdelningen. 6

7 4. Barns och elevers rättigheter till stöd Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till: Personalen på förskolan. Förskolechef 5. Kartläggning Följande kartläggningsmetoder kommer vi att använda oss av Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Barnintervjuer på avd. Solen och avd. Katthult. (4-5 åringar). Oktober och mars varje år. Barn observationer på avd. Stjärnan, Månen, Regnbågen (1-4 åringar). I Trygghetsgruppen diskuteras trygghetsarbetet som en stående punkt Oktober och mars varje år. Varje tillfälle som Trygghetsgruppen träffas. Pedagog som ingår i Trygghetsgruppen. Pedagog som ingår i Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen Barnintervjuer och barnobservationer analyseras i Trygghetsgruppen Dialog i utvecklingssamtalet Reflektion i arbetslaget utifrån projektinriktat arbetssätt Varje tillfälle som Trygghetsgruppen träffas Vid utvecklingssamtalet med vårdnadshavare Vid gemensam reflektionstid Trygghetsgruppen Ansvarspedagog Arbetslaget 7

8 6. Främjande och förebyggande arbete Så här arbetar vi främjande i vår verksamhet Mål Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Att få ett bra gruppklimat Under läsårets alla i barngruppen. dagar. Alla barn ska känna att de är lika mycket värda oavsett vilken bakgrund de har. Att ha ett varierat utbud av material. Att alla barn ska känna att de kan göra sig förstådda och att de kan bli förstådda. Ett brett utbud av böcker i förskolans egna bibliotek som har samma rubriker som diskrimineringsgrunderna. Att barnen inte ska använda sig av kränkande ord och kränkande behandling. Tillägna sig kunskap om ev. ett barns funktionsnedsättning. Att barnen känner sig trygga när vi är inomhus Att barnen ska känna sig trygga när vi är utomhus. Ta reda på om barnen, som är födda Vi arbetar utifrån Programmet Vägledande samspel samt använder Alfons Åberg som ett visuellt material. Visa intresse och ta reda på barnens modersmål, tillhörighet, ursprungsland, osv. Vi ser över vårt material, utklädningskläder, böcker, m.m. Vi använder oss av stödtecken, bilder, mimik, kroppsspråk. Vi letar aktivt efter böcker som kan användas under respektive rubrik. Vi samtalar med barnen, spelar dockteater som visar gott bemötande. Få kunskap via vårdnadshavare, litteratur och annan sakkunnig person. Vi, pedagoger, finns i de olika rummen när vi är inomhus. Vi, pedagoger, cirkulerar på gården för att se och höra vad som händer och sker, speciellt i buskarna. Intervjufrågor om trygghet, respekt och Under läsårets alla dagar. Kontinuerligt under läsåret. Under läsårets alla dagar. Under läsårets alla dagar. Under läsårets alla dagar. När behov uppstår. Under läsårets alla dagar. Under läsårets alla dagar. Intervjuer i november månad Ingela Boman, Marie Johansson, Maria Becker. De pedagoger som är ute på gården. Pedagog som är med i Trygghetsgruppen. 8

9 känner sig trygga, respekterade samt deras trivsel på förskolan. Ta reda på de yngre, , barnens trygghet, respekt och trivsel på förskolan Att ta reda på vårdnadshavarnas upplevelse av barnets trivsel på förskolan. trivsel på förskolan. Genom observationer av barnen. I samband med utvecklingssamtalet ställa frågan Hur upplever du att ditt barn trivs på förskolan? samt i mars månad. Observationerna sker i november månad samt i mars månad. Höstterminen samt vårterminens utvecklingssamtal. Barnets kontaktperson på förskolan. Förebyggande arbete Riskområden som har identifierats i kartläggningen. Mål Nulägesanalys utifrån kartläggning Insats/arbetssätt för att motverka att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förekommer i vår verksamhet Tidpunkt Ansvar Enstaka barn är rädda för barn som slåss. Stärka barnens självkänsla att säga stopp till de barn som slåss. Pedagoger finns i närheten och stöttar barnen i att säga stopp. Under barnets vistelsetid. Pedagoger på avdelningen. Små barn är rädda för barn som slåss. De ska bli trygga på sin avdelning. Pedagoger finns med och är nära barnet. Under barnets vistelsetid. Pedagoger på avdelningen. 7. Åtgärdande arbete I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar: 9

10 Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Vi pedagoger är rörliga både ute och inne för att kunna se/höra ev. kränkningar. Förskolans öppettider. Alla pedagoger på förskolan. Observerar barnen i dess lekar och aktiviteter. Förskolans öppettider. Alla pedagoger på förskolan. Utredning och åtgärder I vår verksamhet arbetar vi med utredning och åtgärder på följande sätt: Utredning/Åtgärder Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Skriva ner vad som har hänt. Informera vårdnadshavare samt förskolechef. Omgående. Alla pedagoger. Dokumentation I vår verksamhet arbetar vi med dokumentation på följande sätt: Dokumentation Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Skriver ner händelseförloppet detaljerat. Omgående. Skickar dokumentationen vidare till förskolechef som upprättar en anmälan. Den pedagog som tar emot informationen. Uppföljning Förskolan och skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet på organisationsnivå. 10

11 Checklista Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om er trygghetsplan kan fungera som ett konkret verktyg för verksamhetens trygghetsarbete. Ju fler av följande påståenden som kan besvaras med ja, desto större är chansen att så är fallet. Nu gällande plan a) Vår trygghetsplan är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. b) Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder Kartläggning a) Planen innehåller en beskrivning av skolans behov av trygghetsarbete. Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Planen beskriver hur vi gjort och vad vi kommit fram till. JA Samverkan med eleverna Eleverna har varit med om att upprätta, följa upp och se över planen. b) Vid kartläggningen har vi beaktat diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt kränkande behandling. (Diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder kan med fördel också beaktas men det är inget tvång.) c) Här kommer förslag på användbara kartläggningsmetoder och lämpliga forum: Trivselenkäter, elevintervjuer, mentorssamtal, trygghetsvandringar, observationer, föräldraenkät, klassråd, fritidsråd, skolråd, arbetslagens samlade bild, föräldraförening Mål Planen innehåller klara och tydliga mål för trygghetsarbetet. Målen utgår från de behov som vi, genom kartläggningen, vet Vi anser att barnen är för små 11

12 finns i vår verksamhet. Åtgärder a) Trygghetsplanen innehåller aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi satt upp. b) Åtgärderna är konkreta och uppföljningsbara. Det framgår i planen vem som är ansvarig för att en åtgärd blir genomförd och när det ska ha skett. Rutiner för akuta situationer Planen innehåller rutiner för akuta situationer av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Rutinerna omfattar: a) hur personalen i förskolan och skolan ska agera och hur ansvarsfördelningen ser ut. JA b) uppföljande insatser för att kontrollera att de akuta åtgärderna haft effekt. c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Resurser Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra trygghetsarbetet. Kommunikation Vår trygghetsplan innehåller åtgärder för att presentera planen och förankra trygghetsarbetet hos barn, elever, vårdnadshavare och personal. Utvärdering och uppföljning Trygghetsplanen beskriver hur planen sedan ska följas upp och utvärderas inför nästa års plan. Dags att börja om från punkt 1 igen osv. Läsa mer

13 13

14 Utvär dering av å Maj - Årshjul Termi Febru Kv Kv Augu Uppfölj ning av ld Kv Kv Genomf ör kartlägg ning och Termi Från h d Nove Avstämning Hur Planen upprättad av: Ort och datum: Kontinuerligt arbete: Arbete i trygghe tsteam Namn: 14

15 Ort och datum: Örebro Ansvarig: Förskolechef Namn: Namnförtydligande: Håkan Sandberg 15