Vandringsleder. Bakgrund

Transkript

1 Vandringsleder Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag av Kommunfullmäktige att undersöka möjligheterna att utveckla vandringsleder i Alingsås kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen avlämnar nu sin skrivelse i ärendet. I en motion från 20 september 2011 skriver Lena Klevenås (MP), Emma Liljewall (MP) och Britt-Marie Kuylenstierna (MP) att de anser det vara en brist på markerade vandringsleder i Alingsås kommun. Motionärerna önskar att fler markerade vandringsleder iordningsställs. Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterar att markerade vandringsleder i Alingsås kommun är för få, detta till trots att situationen förbättrats genom tillkomsten av bland annat Potatisleden. Kultur- och fritidsnämnden har ett folkhälsomål om att öka medborgarnas fysiska aktivitet. Ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv är det därför av betydelse att det inom kommunen finns ett väl strukturerat arbete med utveckling av olika typer av vandringsleder. Att på ett enkelt och säkert sätt kunna cykla, promenera, vandra och jogga, kortare eller längre sträckor, är viktiga aktiviteter som ger tydliga folkhälsofördelar. Att finna intressanta vandringsstråk i Alingsås vackra natur är inget större problem. Det finns mycket skogsmark som genomkorsas av stigar och skogsvägar, vilket ger goda förutsättningar att utveckla nya leder i Alingsås kommun. En förutsättning för att kunna utveckla nya leder, i skog och mark, är en långsiktig och god dialog med berörda markägare. Avsaknaden av markerade stigar/leder riskerar att medföra att ovana vandrare inte tar sig ut i naturen på promenader och/eller vandring. Att på ett tryggt sätt kunna ta sig fram på markerade leder i naturen är för många en avgörande faktor när det gäller att ge sig ut i skogarna. Nuläge Idag finns det få markerade leder i Alingsås som gör det möjligt för den som inte är så skogsvan, att på ett enkelt och tryggt sätt, ta en tur ut i naturen. Lärkeskogsleden, från Alingsås ut mot Brobacka, är nerlagd sedan flera år tillbaka efter oenigheter med berörda markägare. Gamla traditionella tätortsnära stigsystem slås sönder genom skogsavverkning, och att staden/tätorterna succesivt breder ut sig. Nedan följer en kortfattad beskrivning av nuläget beträffande olika kategorier av vandringsleder. Markerade vandringsleder: Pilgrimsleden: Utgår från Göteborg, passerar via Gräfsnäs, Sollebrunn samt St. Mellby på sin väg mot Skara.

2 Potatisleden: Nyligen iordningsställd led som sträcker sig från Hjortgården, via Ängabo/Gerdsken och Vardsjön, mot Bryngenäs alternativt Stadsskogen (ca 9,5 km). Stadsnära spårsystem: Hjortmarkas naturreservat: Spårsystem i skogsterräng med spårlängder från ca 2,5 km upp till längsta sträckan som mäter ca 10 km. Gerdskenspåret: Spåret (ca 4,5 km), som nyligen fått en ansiktslyftning. Spåret går runt sjön Gerdsken i dels skogsterräng, och dels på grus/asfalterade gång/cykelbanor. Nolhagaparken: Elbelyst spårsystem som erbjuder alternativa spårlängder 1,5 4,5 km. Tillgänglighetsanpassade stigar och leder. Gerdskenspåret: Spåret har fått ny beläggning genom skogspartiet, samt en bro över Forsån utan nivåskillnader, och är nu tillgängligt runt hela sjön Gerdsken (ca 4,5 km). Hjortmarka: Närmare 300 m lång anlagd led som sträcker sig upp mot Tollsjön. Kongo i Nolhaga: Ca 250 m anlagd led genom Kongos träsk nära Nolhagaviken Hälsans stig i Nolhaga park: Använder Nolhagaparkens belysta spårsystem och mäter ca 4,o km. Hälsans stig vinterväghålles. Vision/mål med leder Det finns flera olika aspekter med att utveckla olika typer av vandringsleder och försöka få människor att ge sig ut i naturen. En aspekt är att genom fysisk aktivitet på sikt förbättra folkhälsan i kommunen. En annan aspekt är att utbilda vandraren om särskilt intressanta inslag i den omgivande naturen. Ytterligare en aspekt är att visa på kulturhistoriska platser som t.ex., händelser, berättelser om torp, husruiner etc. Storytelling och geocashing är ytterligare sätt att göra vandringslederna spännande och utmanade för fler. Alla de människor vi vill skall röra sig ute i naturen är inte vana vandrare. Det ställer därför högre krav på de förutsättningar som måste gälla för att skapa en trygg och intressant vistelse ute i naturen. Familjen eller vänner vill vara i skog och mark men ta sig fram på olika sätt, cykla, vandra eller rida multileder där man skapar möjligheter att ta sig fram på olika sätt till glädje för många. För att tillgängliggöra leder för de mindre vana i skog och mark bör lederna bland annat: vara välskyltade, man skall helst se nästa markering från där man står ha avstånds och områdesinformation utefter spåret vara väl spångade över otillgängliga partier ha bra underlag (väl flisat) utmaningar för att locka de som idag inte vandrar i skog och mark

3 Moutainbikecykling i naturen ökar stadigt Utöver att vandra i ute i naturen så ökar även intresset för att cykla moutainbike på skogsstigar och vandringsleder. Det är idag inte ovanligt att möta grupper av cyklister på stigar där det tidigare endast var skogsvandrare som rörde sig. Moutainbikecykling och vandrare kan dock mycket väl samsas på samma stigar eller vandringsleder, men cykelaspekterna bör inte glömmas bort när nya vandringsleder planeras både när det gäller framkomlighet och markering av lederna Säkra ridvägar behövs Det finns även ett stort behov av etablerade ridvägar runt om i kommunen. Behovet varierar beroende på var i kommunen man bor med sin häst. En del hästägare har egen mark som gör att de kan rida ut på lite längre turer, medan många andra ryttare är helt hänvisade till olika markägares goda vilja att låta ryttare rida på deras marker. Det uppstår ofta problem ryttare-markägare som innebär att ryttare, ung som gammal, måste ta omvägar till tilllåten terräng via vägar som kan innebära stora riskmoment. I samma anda som man diskuterar vandrings/cykelleder ( kr/meter + drift)bör man fundera på hur man kan skapa säkra ridvägar ( kr/meter + drift) runt om i kommunen. En möjlig väg är att parallellt med att det anläggs gång och cykelvägar på landsbygden samtidigt anlägga en grusremsa som gör det möjligt att bredvid cykelvägen framföra hästar. Det behövs säkra övergångsställen för häst och ryttare över trafikerade vägar. Även runt de större ridanläggningarna behövs ridleder så att hästar och ryttare på ett säkert sätt kan rida ut. Ofta behövs möjliga ridvägar i terrängen förstärkas då det sliter på underlaget när hästar framförs frekvent på tex skogsstigar. Skapa en ringlinje runt Alingsås Genom en fortsatt utveckling av Potatisleden går det att utveckla en markerad led, ringlinje, som löper runt Alingsås tätort i en omgivning där både skog och bebyggelse förekommer. En fortsättning på Potatisleden från Bryngenäs/Skår (eller Stadsskogen) via Playa Mjörn Nolhagaviken Kvarnsjön Klockarekullen, och vidare mot målet i Hjortgården, skapar en sammanhängande vandringssträcka på över 20 km. Genom ringlinjen, Potatisleden, har den vandringsintresserade en möjlighet att till fots nå Hjortmarkas naturreservat med flera olika leder, Gerdskenrundan, Nolhagavikens naturreservat, Nolhaga park eller Kvarnsjöns naturreservat. Man bör utveckla fler stadsnära markerade stigar där det ges möjlighet till en lättare skogspromenad/vandring som leder vandraren tillbaka till startpunkten, men även ger möjlighet att nå ut på ringlinjen, Potatisleden, och via den komma vidare ut på någon av de markerade distanslederna.

4 Möjlig fortsättning på Potatisleden som ringlinje runt Alingsås Kvarnsjöns naturreservat Vildmarksleden 10 km, Hjortmarka Nolhaga park Gerdskenrundan, 4,5 km Möjlig fortsättning på Potatisleden mot Västra Bodarne - Norsesund Ingared Potatisleden nuvarande Möjlig utveckling av Marydsleden, från Hjortgården alternativt Ängabo, mot Dammsjöås Kartbild över exempel på möjlig utveckling av leder nära Alingsås tätort En möjlig led att utveckla kan vara Marydsleden (påhittat namn) med huvudmål det gamla torpet i Dammsjöås. Även här kan ringlinjen runt Alingsås vara länken för att nå leder som från olika håll leder vidare till Dammsjöås. Distansleder Det bör utvecklas distansleder som kopplar samman kommundelarna, intressanta platser inom Alingsås kommun, och andra kommuners leder med våra egna. Vårgårda kommun ligger inte långt bort om man till exempel utgår ifrån Långared eller Hjortmarka, och borde vara en given samarbetspartner när det gäller leder som sträcker sig över kommungränserna. En annan möjlig led är att låta Potatisleden fortsätta från Bryngenäs, mot Västra BodarneNorsesund- Ingared med målet att nå fram till Floda Stenkullen - Lerum. Väl framme i dessa tätorter så finns möjligheten att återvända till Alingsås via lokaltåget.

5 Utveckla vandringsleder i Bjärke och runt Anten I Bjärkebygden och runt Anten finns mängder av möjligheter att vandra ut i naturen. Dock finns inga officiellt markerade leder annat än den tidigare nämnda Pilgrimsleden som går genom trakten via Kvarnabo, Gräfsnäs, Sollebrunn, Stora Mellby och vidare genom Gendalen mot Skara. Bjärkebygden är en gammal landsbygdsregion där vandraren förutom naturupplevelsen har möjlighet att passera kulturhistoriska platser. Det finns alla möjligheter att vandringen kan bli en helhetsupplevelse av natur och kultur, där man kanske möter information om händelser, torp och husruiner samt sällsynt växtlighet. En utvecklingstanke är att genom olika vandringsleder binda ihop Alingsås stad med några av Bjärkebygdens samhällen/tätorter. En ringlinje runt Anten kan skapas med möjligheter till kortare lokala slingor som sammanstrålar i några korsningar där det går att välja väg mot mål på olika avstånd. Olika leder som sammanbinder Bjärkebygdens större tätorter ger möjlighet att tex via buss ta sig till en startpunkt för att sedan vandra hemåt, eller tvärtom. Exempelvis skulle man från Alingsås kunna ta bussen till Brobacka, vandra till Gräfsnäs på ny led, gå vidare på Pilgrimsleden till St Mellby, och därefter ta bussen tillbaka till Alingsås. Det finnas en mängd tänkbara möjligheter i ett utbyggt nät av vandringsleder. På kartan nedan över Bjärke/Anten ser vi några exempel på hur det skulle kunna se ut i framtiden med ett utvecklat system av leder.

6 Lokal vandringsslinga som med hjälp av Pilgrimsleden förbinder Sollebrunn, St Mellby samt Magra Pilgrimsleden från Göteborg mot Skara Möjlig ny led mellan Bobacka och Gräfsnäs Möjlig ny led som skapar förbindelse mot Brobacka-Alingsås Lärkskogsledens tidigare sträckning från Brobacka mot Alingsås Mot Alingsås Kartbild över befintliga och möjliga sträckningar av vandringsleder i Bjärkebygden Återskapa Lärkeskogsleden Att återskapa den nedlagda Lärkeskogsleden, i gammal eller ändrad sträckning, är en önskvärd del i en framtida utveckling av vandringsleder i Alingsås kommun. Den utgör en viktig led från Alingsås, mot Brobacka, och vidare via Gräfsnäs för att ansluta till

7 Pilgrimsleden som går vidare mot Skara. Den gör det även möjligt ta sig runt Anten och ansluta leder som kommer från Långaredshållet. Identifierade åtgärder för att nå ökad måluppfyllelse Tidigare arbetade Alingsås kommun genom OSA-arbetslagen (Offentligt skyddade arbeten) med utveckling och bearbetning av leder. Efter dess nedläggning finns ingen egen ny organisation som i någon större omfattning har resurser att utveckla nya leder. De senast tillkomna lederna, Pilgrimsleden och Potatisleden, har tillkommit genom initiativ utanför den kommunala organisationen. Utnyttja gemensamma resurser Att utveckla nya leder förutsätter en kommunövergripande långsiktig strategi med en uttalad vision. Kultur- och fritidsförvaltningen har med dagens ekonomiska ram inga möjligheter att ta på sig ansvaret att utveckla och sköta leder. Förvaltningen har identifierat ett behov av en huvudman och en strukturerad samverkan mellan olika intressenter, inom och utom kommunens organisation, för att skapa en gemensam syn på behovet och utvecklingen av bland annat stigar och leder för olika syften och ändamål (cykel, ridning, vandring etc). Det bör även finnas ett kommungemensamt natur- och friluftsprogram med samordning av kommunens olika nämnder och förvaltningar. Breddad samverkan Förvaltningen anser att det bör finnas en tydlig huvudman med medel och organisation för att finansiera underhåll och utveckling. Det bör även skapas en strukturerad dialog och samverkan mellan tekniska förvaltningen, miljöskyddsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen samt kultur och fritidsförvaltningen (bilda en Natur- och Friluftsgrupp). Dessa förvaltningar bör identifiera och samverka kring gemensamma utvecklingsprojekt där förvaltningarnas olika specialistkunskaper kan korrelera för att nå optimal utveckling allternativt att flytta kompetensen till ansvarig nämnd. Det bör även finnas en utvecklad dialog och samverkan med olika intresseorganisationer utanför kommunens organisation (bilda ett Natur- och friluftsting) med gemensam marknadsföring för att nå turister och kommuninvånare. Föreningsliv, civilsamhälle och markägare är mycket viktiga aktörer för att få till stånd leder av olika slag. Utifrån besökarperspektiv och vana att samarbeta med civilsamhälle borde Kultur- och fritidsnämnden ha huvudansvaret och också medel för drift och utveckling där andra nämnder på uppdrag utför arbeten.