Medlemskap Kommuninvest

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(6) Dnr: KS 2016/213 Kommunstyrelsen Medlemskap Kommuninvest Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. Kävlinge kommun antar erbjudande om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. 2. Till Kommuninvest ekonomisk förening inbetalas 200 kronor per invånare, räknat vid inträdesårets början. Beloppet utgör Kävlinges kommun medlemsinsats i föreningen motsvarande den stadgeenliga miniminivån. 3. Under förutsättning av att föreningens styrelse godkänner det ska, till Kommuninvest ekonomisk förening, utöver minimiinsatsen, inbetalas en särskild medlemsinsats motsvarande 100 % av den högsta stadgeenliga nivån under år Kävlinge kommun tecknar solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser, som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. 5. Kävlinge kommun, i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening, ingår som part i det regressavtal mellan medlemmarna, där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras, se bilaga Kävlinge kommun ingår som part i det avtal där kommunen tillsammans med övriga medlemmar ansvarar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat, se bilaga Mikael Persson och Victoria Galbe bemyndigas att underteckna borgensförbindelse, avtal samt övriga i ärendet förekommande handlingar. 8. Till ombud på föreningsstämma i Kommuninvest ekonomisk förening utses Victoria Galbe med Mikael Persson som ersättare. 9. Kommunstyrelsen bemyndigas att vidta de åtgärder som i övrigt krävs med anledning av kommunens medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. 10. Kommuninvest i Sverige AB medges rätt att använda Kävlinges kommuns vapen. Kommunstyrelsen Victoria Galbe Victoria.Galbe@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

2 2 (6) Ärendebeskrivning Bakgrund Kävlinge kommuns finansieringsbehov, inkluderat helägda fastighetsbolag, ökar kraftigt de kommande åren. På uppdrag av kommunstyrelsens presidium har ett medlemskap i Kommuninvest utvärderats. JLL Debt & Financial Advisory fick i uppdrag av Kävlinge kommun, att utreda och i en PM beskriva vilka åtaganden, fördelar samt risker som ett medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening skulle innebära för Kävlinge kommun, se PM bilaga 1. Utgångsläget är att Kävlinge kommun och KKB Fastigheter AB idag har all extern finansiering via affärsbankerna. Kostnaderna för denna finansieringsform har ökat efter finanskrisen och bedömningen är att den kan fortsätta att öka. Kävlinge kommun inkluderat helägda bolag behöver, av den anledningen, bredda finansieringskällorna för att säkra tillgången på kapital och få konkurrenskraftiga villkor. Ovanstående situation gäller generellt för kommunsektorn och är huvudskälet till att en allt större andel av Sveriges kommuner sedan 2008 har blivit medlemmar i Kommuninvest. Den sammantagna externa upplåningen i Kävlinge kommun inkluderat KKB Fastigheter AB uppgår per till ca 930 mkr exklusive ej nyttjade checkräkningskrediter. Under de kommande tre till fem åren, förutsatt att alla investeringsplaner genomförs kommer den externa upplåningen att öka med i storleksordningen mkr. Sammanfattning De ekonomiska fördelarna som ett medlemskap innebär är en viktig förutsättning för att möta de finansieringsbehov som finns till lägsta möjlig kostnad. Riskerna med ett medlemskap bedöms vara små i relation till fördelarna. Kommuninvest har sedan bildandet visat på styrkan att klara sig igenom finansiellt svåra lägen, inte minst i den senaste finanskrisen. Kommuninvest har gjort en finansiell bedömning av Kävlinge kommuns ekonomiska situation och Kommuninvests styrelse beslöt på sitt sammanträde i juni att bevilja en eventuell medlemsansökan från Kävlinge kommun. Medlemskapets bedömda fördelar Medlemskapet innebär fördelar i form av att KI erbjuder: Konkurrenskraftiga finansieringsvillkor Lång kapitalbindning Ökad tillgång till likviditetsförsörjning En stabil kreditvärdig motpart med fokus på utlåning till kommuner, landsting och regioner Grön upplåning via KI:s gröna obligationer Tillgång till finanssystemet KI Finans Service, nätverk och rådgivning Medlemskapets bedömda risker Riskerna med ett medlemskap härrör sig främst till åtagandena i den solidariska borgen och garantiavtalet avseende motpartsexponeringar i derivatavtal. Utöver dessa risker finns risker att KI:s konkurrensfördel minskar relativt andra finansiella aktörer pga. nedgradering av rating samt regelverksförändringar som påverkar Kommuninvest soliditetskrav. Generellt har KIEkf i ägardirektiven lagt fast en grundläggande syn på risk. KI får inte driva sådan verksamhet som innebär att risknivån överstiger vad som är tillåtet risktagande för en kommun enligt kommunallagen. Kommuninvests riskhantering syftar till att minimera de risker som uppstår i verksamheten. Nedan är några av de centrala principerna:

3 3 (6) Utlåning sker endast till KIEkf medlemmar samt företag som medlemmarna har bestämmande inflytande över. Samtlig utlåning till sådana företag ska vara garanterad av medlem/medlemmar. Bolagets likviditetsreserv är till för att kunna tillgodose kundernas behov även vid osäkerhet på de finansiella marknaderna. Placeringsmotparterna har mycket hög kreditvärdighet. Skulder har överlag längre löptid än tillgångarna vilket bidrar till låg likviditetsrisk. Ränte- och valutarisker säkras i möjligaste mån med derivatkontrakt. De motpartsrisker som uppstår begränsas med säkerhetsutbyten. Kommuninvest tar aldrig egna positioner i avkastningssyfte i enlighet med ägardirektiven och Kommunallagens förbud mot spekulativa positioner. Ekonomiska effekter för Kävlinge kommun inkluderat fastighetsbolag Sänkta finansieringskostnader o Vid antagande om 1 mdr kr i lån, med bedömda lägre upplåningskostnader på baspunkter ger det lägre kostnad med 2,5 till 4,0 mkr. Avkastning insatskapital o Bedömning 4,2 %, ska jämföras med avkastning på pensionskapital 2015 på 4,3 % samt i nuläget negativ avkastning. o Vid en högsta insats med 27 mkr och lån om 400 mkr ger det en intäkt på 1,1 mkr. Kommuninvest Kommuninvest består av medlemsorganisationen i Kommuninvest ekonomisk förening (KIEkf) och dess helägda kreditmarknadsbolag Kommuninvest i Sverige AB (KI). KIEkf äger samtliga aktier i KI. KI:s utlåning sker uteslutande till medlemmar i KIEkf samt, mot borgen av medlem, till kommunala företag, stiftelser, och förbund. Endast kommuner och landsting/regioner kan vara medlemmar i KI. Grundat 1986 av 10 kommuner Medlemmar idag (andel): 272 kommuner medlemmar (94 %) 7 regioner/landsting (38%) Endast utlåning till medlemmar samt mot borgen från medlem till kommunala bolag, stiftelser och förbund Kommuninvest har högsta kreditbetyg AAA Av kommunsektorns totala låneskuld finansieras ca 47 % via Kommuninvest, 26 % via bankupplåning och 27 % via kapitalmarknaden. Utvärdering medlemskap Fördelar Ett medlemskap i Kommuninvest kommer att sänka kommunens upplåningskostnader, minska finansieringsrisken och öka tryggheten i finansverksamheten. Upplåningskostnaderna bedöms kunna sänkas med 25 till 40 baspunkter (en baspunkt motsvarar 0,01 procentenhet) i relation till dagens upplåningskostnader via bankerna. På en skuldportfölj om 1 miljard kronor motsvarar detta en årlig besparing om 2,5 till 4 miljoner kronor. På insatt kapital tillkommer en årlig avkastning. Utöver de bedömda ekonomiska fördelarna får kommunen som medlem möjlighet till grön upplåning via Kommuninvests gröna obligationer, tillgång till finanssystemet KI-finans samt tillgång till KI:s nätverk. Risker/nackdelar Ovanstående fördelar ska vägas främst mot de risker som medlemskapet innebär i form av borgens-åtagande och garantier för motpartsexponeringar på Kommuninvests derivat. Utöver dessa risker finns risken att

4 förändrade finansiella regelverk medför ökade kapitalkrav på Kommuninvest, som i sin tur kan innebära behov av kapitaltillskott från medlemmarna. Det är svårt att kvantifiera den samlade risken som ett medlemskap innebär. Konsekvensen av att behöva infria borgensåtagandet eller garantiavtalet kan få stora konsekvenser för kommunen, samtidigt som risken att den situationen inträffar måste ses som mycket låg. Risken att Kommuninvest kommer att behöva ett kapitaltillskott bedöms däremot som något större samtidigt som det inte per definition innebär att Kävlinge kommun kommer att behöva vara den som bidrar med mer insatskapital. I övervägningen mellan ett medlemskap eller ej är det till syvende och sist en bedömning, där Kävlinge kommun får ta ställning till om de ekonomiska fördelarna överväger riskerna. I denna bedömning är det centralt hur Kävlinge ser på frågan huruvida en kommun i praktiken kan fallera eller ej. Insats vid inträde som medlem Andelskapitalets storlek regleras i KIEkf stadgar. Medlemsinsatser erläggs eller tillgodoförs i följande former: 1. Insats vid inträde som medlem 2. Årlig insatsskyldighet 3. Insats för befolkningsökning 4. Insats för föreningens regelefterlevnad 5. Insatsemission 6. Annan betalning av insats Varje medlem betalar vid inträde ett andelskapital utformat efter en invånarrelaterad modell med ett minimikrav om 200 kr per invånare. Utöver minimikravet kan en medlem betala ett andelskapital upp till maximalt 900 kr per invånare. För Kävlinge kommun, baserat på invånare, uppgår därmed minimikravet till drygt 6 Mkr och maxbeloppet till 27,1 Mkr i andelskapital. KI nyemitterar aktier till KIEkf i anslutning till att en ny medlem antas. Vid ett eventuellt utträde ur föreningen erhåller medlemmen sitt inbetalda och genom insatsemission tillförda insatskapital. Medlemskapets åtagande Med medlemskapet följer ett antal åtaganden i form av borgensåtagande och garantiavtal för KI:s motpartsexponeringar i derivatavtal. I syfte att fördela effekten av att någon av KI:s fordringsägare söker betalning av en eller flera specifika medlemmar ingås även ett regressavtal. Solidarisk borgen Borgen kan behöva infrias då KI ej kan fullfölja sina åtaganden gentemot sina långivare och motparter på den finansiella marknaden. Kommunen kan i detta läge behöva betala hela summan, som kan vara av betydande storlek, till långivaren/motparten. Detta kan i princip inträffa i en situation då: a) en eller flera kommuner inte kan fullgöra sina betalningar till KI och att KI därmed i sin tur inte kan fullgöra sina betalningar till fordringsägarna (risk i utlåning) b) en eller flera av KI:s placeringsmotparter i likviditetsportföljen ej kan fullgöra sina åtagande mot KI (risk i likviditetsportföljen) Slutsats kring riskerna med den solidariska borgen Att kvantifiera risken för att KI hamnar i en situation i framtiden där de inte kan fullgöra sina åtagande är omöjligt. Per idag kan risken för betalningsinställelse bedömas som mycket låg bl.a. utifrån den bedömning ratinginstituten gör när de åsätter KI den högsta möjliga kreditvärderingen (AAA/Aaa). Samtidigt har de senaste årens finansiella kriser visat att förutsättningarna för kreditvärderingen kan ändras kraftigt på en relativt kort tidsperiod. Kävlinge kommuns riskbedömning bör utgå från följande: 4 (6)

5 a) Kävlinge kommuns tro på det kommunala självstyret som garant för att en kommun i princip inte kan ställa in betalningarna. b) Kävlinge kommuns tro på den statliga kontrollen över kommunerna i form av balanskrav och möjlighet till tvångsförvaltning. c) Hur staten och de statliga institutionerna bedöms agera i ett läge där KI är på väg att fallera (sannolikt är KI to big to fail ). d) Vilka åtgärder som KI har vidtagit för att minimera risken i utlåningen och i likviditetsportföljen för att kunna fullfölja sina åtaganden. Garantiavtal motpartsexponeringar derivatavtal I garantiavtalet överför KI samtliga motpartsrisker till medlemmarna. Garantin kan behöva infrias då en eller flera av KI:s motparter inte kan fullfölja ett derivatavtal. I princip kan detta översättas till att Kävlinge kommun indirekt går i borgen för de banker och finansiella institutioner som KI har tecknat derivatavtal med. Slutsats kring riskerna med garantiavtalet Att kvantifiera risken för att garantiavtalet behöver åberopas är mycket svårt. Generellt kan dock konstateras att KI vidtagit de åtgärder som rimligen kan vidtas för att minska dessa risker. Risker avseende regelverksförändringar Från och med 1 januari 2018 införs inom EU det nya kapitalkravsmåttet bruttosoliditetsgrad, förutsatt att EUrådet och Europaparlamentet enas om detta efter att ha tagit del av en rapport som ska avges av EUkommissionen senast 31 december Bruttosoliditetsgrad är ett icke riskvägt mått som uttrycker relationen mellan ett kreditinstituts primärkapital och de totala exponeringarna i tillgångar Kommuninvests planering utgår från att nå en bruttosoliditetsgrad om 1,5 procent, en nivå som diskuterats inom Europaparlamentet för lågriskinstitut och som bedöms vara 1,5 procent lägre än för vanliga banker. Fastställs ett högre bruttosoliditetskrav än så krävs ytterligare kapitaltillskott bl.a. genom att föreningsstämman kan besluta att samtliga medlemmar ska betala insatskapital upp till 900 kr/invånare. Per 31 december 2015 uppgick KI:s enligt CRR rapporterade bruttosoliditetsgrad till 0,87 procent. I denna siffra inkluderas inte 1,2 mdkr vilket är merparten av det under 2015 inbetalda aktiekapitalet. Inkluderas detta (vilket det ska efter Finansinspektionens godkännande) innebär det att den faktiska bruttosoliditetsgraden uppgick till 1,22 procent. Kommuninvest skriver i ÅR 2015 följande: Föreningen har det primära ansvaret för Koncernens kapitalisering. Föreningens plan utgår från att Koncernen och Bolaget ska kapitaliseras upp till en nivå motsvarande 1,5 procents bruttosoliditetsgrad. Skulle det slutgiltiga kravet på bruttosoliditetsgrad sättas högre än 1,5 procent är Föreningens plan i första hand att ge ut ytterligare övrigt primärkapitalinstrument i form av förlagslån, överinsats eller förlagsinsats till Föreningens medlemmar. Stadgarna medger dock även utgivande av primärkapitalinstrument till Föreningen närstående aktörer och andra kommunala aktörer. Förutsatt särskilt stämmobeslut kan övrigt primärkapitalinstrument även utges till övriga kapitalmarknadsaktörer. 5 (6) Slutsats kring riskerna avseende regelverksförändringar Det råder osäkerhet kring vilka nivåer som kommer att fastställas som krav för bruttosoliditeten generellt och om nivån 1,5 procent kommer att gälla för lågriskinstitut som Kommuninvest. Beslut från myndigheterna kommer först under Nuvarande plan medför att KI kommer att komma upp i en bruttosoliditet till drygt 1,5 procent innan Det finns en risk att kravet blir högre och då finns det givetvis en risk att kommunen behöver tillskjuta kapital. I första hand genom ett insatskapital upp till 900 kr/invånare och i andra hand genom att kommunen förväntas delta med investering i något av de föreslagna primärkapitalinstrumenten. Det kan inte heller uteslutas att KIEkf ändrar stadgarna så att den obligatoriska nivån för insatskapital ökar och då ökar mer än den högsta nivån i dag.

6 6 (6) Beslutsunderlag Bil 4 Presentation KS beredning Bil 3 Motpartsexponeringar avseende derivat Bil 2 Avtal om regress Bil 1 PM Kommuninvest Kommunkansliet Mikael Persson, kommundirektör Victoria Galbe, ekonomichef Beslutet ska skickas till För kännedom KKB Fastigheter AB KKL Fastigheter AB För verkställighet Ekonomiavdelningen, Victoria Galbe

7 PM Kund: Kävlinge kommun Projekt: Medlemskap i Kommuninvest Datum: Inledning JLL Debt & Financial Advisory har fått i uppdrag av Victoria Galbe, Kävlinge kommun, att utreda och i en PM beskriva vilka åtaganden, fördelar samt risker som ett medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening skulle innebära för Kävlinge kommun. Bakgrunden till frågeställningen är främst att Kävlinge kommunkoncerns upplåning förväntas öka till följd av kommande investeringar i både kommunen och dess bolag. Detta tillsammans med att upplåningskostnader, mätt som kreditmarginaler, har ökat de senaste åren samtidigt som konkurrensen i kreditupphandlingarna har minskat. Förändringar i regelverken för bankernas verksamhet förväntas leda till ytterligare kreditmarginalökningar för kommunkoncernen framöver. Ovanstående situation gäller generellt för kommunsektorn och är huvudskälet till att en allt större andel av Sveriges kommuner sedan 2008 har blivit medlemmar i Kommuninvest. 2. Sammanfattning Ett medlemskap i Kommuninvest kommer att sänka kommunens upplåningskostnader, minska finansieringsrisken och öka tryggheten i finansverksamheten. Upplåningskostnaderna bedöms kunna sänkas med 25 till 40 baspunkter (en baspunkt motsvarar 0,01 procentenhet) i relation till dagens upplåningskostnader via bankerna. På en skuldportfölj om 1 miljard kronor motsvarar detta en årlig besparing om 2,5 till 4 miljoner kronor. Utöver de bedömda ekonomiska fördelarna får kommunen som medlem möjlighet till grön upplåning via Kommuninvests gröna obligationer, tillgång till finanssystemet KI-finans samt tillgång till KI:s nätverk. Ovanstående fördelar ska vägas främst mot de risker som medlemskapet innebär i form av borgensåtagande och garantier för motpartsexponeringar på Kommuninvests derivat. Utöver dessa risker finns risken att förändrade finansiella regelverk medför ökade kapitalkrav på Kommuninvest, som i sin tur kan innebära behov av kapitaltillskott från medlemmarna. Det är svårt att kvantifiera den samlade risken som ett medlemskap innebär. Konsekvensen av att behöva infria borgensåtagandet eller garantiavtalet kan få stora konsekvenser för kommunen, samtidigt som risken att den situationen inträffar måste ses som mycket låg. Risken att Kommuninvest kommer att behöva ett kapitaltillskott bedöms däremot som något större samtidigt som det inte per definition innebär att Kävlinge kommun kommer att behöva vara den som bidrar med mer insatskapital. The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 1

8 I övervägningen mellan ett medlemskap eller ej är det till syvende och sist en bedömning, där Kävlinge kommun får ta ställning till om de ekonomiska fördelarna överväger riskerna. I denna bedömning är det centralt hur Kävlinge ser på frågan huruvida en kommun i praktiken kan fallera eller ej. 3. Kommuninvest Kommuninvest består av medlemsorganisationen i Kommuninvest ekonomisk förening (KIEkf) och dess helägda kreditmarknadsbolag Kommuninvest i Sverige AB (KI). KIEkf äger samtliga aktier i KI. KI:s utlåning sker uteslutande till medlemmar i KIEkf samt, mot borgen av medlem, till kommunala företag, stiftelser, och förbund. Endast kommuner och landsting/regioner kan vara medlemmar i KI. Vid utgången av 2015 var 94 % (272 st.) av Sveriges kommuner och 38 % (7 st.) av landstingen/regionerna medlemmar i KIEkf. Om hänsyn tas till en viktning utifrån befolkningen är motsvarande siffran 76 % för kommunerna vilket bl.a. speglar att de stora kommunerna Stockholm och Malmö inte är medlemmar. I bilaga 2 framgår vilka kommuner och landsting/regioner som inte är medlemmar i KIEkf per december Av kommunsektorns totala låneskuld finansieras 47 % via Kommuninvest, 26 % via bankupplåning och 27 % via kapitalmarknaden. Processen för en medlemsansökan framgår i bilaga Andelskapital Andelskapitalets storlek regleras i KIEkf stadgar. Medlemsinsatser erläggs eller tillgodoförs i följande former: Insats vid inträde som medlem Årlig insatsskyldighet Insats för befolkningsökning Insats för föreningens regelefterlevnad Insatsemission Annan betalning av insats Insatsemissioner har genomförts åren och varierat mellan 1,5 och 4,5 procent av andelskapitalet. Från och med räkenskapsåret 2011 har KI använt sig av överskottsutdelningsformen återbäring och insatsränta. Samtidigt infördes en årlig insatsskyldighet på ett belopp som högst motsvarar överskottsutdelningen, se nedan. Insatsräntan för räkenskapsåren 2013 och 2014 uppgick till 5 procent. Föreningsstämman förväntas fatta beslut om en insatsränta om 2 procent för räkenskapsåret Vid ett eventuellt utträde ur föreningen erhåller medlemmen sitt inbetalda och genom insatsemission tillförda insatskapital. 4.1 Insats vid inträde som medlem Varje medlem betalar vid inträde ett andelskapital utformat efter en invånarrelaterad modell med ett minimikrav om 200 kr per invånare. Utöver minimikravet kan en medlem betala ett andelskapital upp till maximalt 900 kr per invånare. För Kävlinge kommun, baserat på invånare, uppgår därmed minimikravet till drygt 6 Mkr och maxbeloppet till 27,1 Mkr i andelskapital. KI nyemitterar aktier till KIEkf i anslutning till att en ny medlem antas. The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 2

9 4.2 Årlig insatsskyldighet Den årliga insatsskyldigheten är kopplad till återbäringssystemet som beskrivs nedan. Insatsskyldigheten kan inte överstiga 100 % av den beslutade överskottsutdelningen, vilket innebär att insatsskyldigheten är begränsad till vad kommunen erhåller i insatsränta och återbäring Återbäringssystem räkenskapsåren Med anledning av ökade kapitalkrav på banker införde KI 2011 ett system som innebar en ökning av kreditmarginalerna samtidigt som en del av vinsten härifrån delas ut till medlemmarna i KIEkf. Denna så kallade återbäringsmodell antogs på föreningsstämmorna 2011 och Föreningsstämmorna beslutade också att överskottsutdelningen skulle gå tillbaka till KI i form av en ny obligatorisk medlemsinsats. Överskottsutdelningens storlek baserades på ränta på insatt kapital samt återbäring utifrån affärsvolym (betald ränta). I genomsnitt har den årliga återbäringen för verksamhetsåren uppgått till cirka 30 räntepunkter på upplånad volym i KI. Då fördelningsgrunden för återbäringen baserats på betald ränta har det varit stora variationer mellan enskilda medlemmars faktiska återbäring. Återbäringen har inte kunnat intäktföras i medlemskommunen, vilket innebär att kommunens finansnetto inte påverkats av återbäringen Återbäringssystem räkenskapsåret 2015 KIEkf har arbetat med att ta fram förnyade former för KI:s kapitaluppbyggnad. En ny modell som bl.a. bygger på extra medlemsinsatser fick klartecken vid föreningsstämman 2014 och Effekten av den nya modellen blev en generell sänkning av kreditmarginalerna redan hösten 2014 då KI beslöt att sänka kreditmarginalerna för nyutlåning med 15 räntepunkter. Modellen innebär bl.a. att ovan beskrivna minimi- och maximinivå för medlemsinsatsernas storlek infördes. I syfte att skapa incitament för extra medlemsinsatser beslöt föreningsstämman 2015 om följande trappa för krav på årlig insatsskyldighet. Medlemsinsats (kr/inv) Andel av högsta insatsnivå < 50 % 50 % < 75 % 75 % < 100 % 100 % Reducering av den årliga insatsen 0% 50 % 75 % 100 % Genom att betala in den högsta nivån på insats behövs ingen ytterligare årsinsats. Detta innebär att hela återbäringen och räntan på insatskapitalet behålls av medlemmen och kan därmed tillföras det årliga resultatet. Har 50 % av den högsta insatsnivån betalats är den obligatoriska medlemsinsatsen 50 % av överskottsutdelningen och resterande 50 % kan behållas av medlemmen. Återbäringsmodellen ändras också så att återbäringen beräknas på medlemmens upplånade volym i KI och inte som tidigare utifrån betald ränta till KI. Föreningsstämman i april 2016 kommer att föreslå en total utdelning om cirka 500 Mkr, varav cirka 15 baspunkter kommer att hänföras till återbäringssystemet och 5 baspunkter avser insatsränta motsvarande 2 % på insatskapitalet. Förutsatt att KI årligen gör ett resultat i nivå med 2015 är det ett rimligt antagande att återbäringssystemet framöver kommer att generera en återbäring motsvarande 15 bp på upplånad volym. The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 3

10 4.3 Insats för befolkningsökning Revidering av medlemsinsatsen baserat på kommunens befolkningsökning sker vart tionde år. 4.4 Insats för föreningens regelefterlevnad Om styrelsen befarar, att föreningen eller föreningens företag, eller den konsoliderade kapitaltäckningssituationen i föreningens företagsgrupp, inte kommer att klara lagstadgade krav på minimikapital, lägsta tillåtna kapitaltäckning eller om styrelsen befarar annan liknande brist får en ordinarie eller extra föreningsstämma besluta om att medlemmarna ska inbetala en insats för föreningens regelefterlevnad. Denna insats får högst uppgå till skillnaden mellan medlemmens redan inbetalda eller tillgodoförda medlemsinsatser och det belopp som fastställts som högsta nivån på medlemsinsats, dvs. 900 kr/invånare enligt stadgarna. Se även punkt Insatsemission och annan betalning av insats Med de begränsningar som anges i vid var tid gällande lag om ekonomiska föreningar kan belopp överföras till medlemsinsatserna genom insatsemission. En insatsemission i en ekonomisk förening innebär att det sker en överföring av utdelningsbara medel från fritt eget kapital till ej utdelningsbara medel i bundet eget kapital och en insatsemission är därför motsvarigheten till en fondemission i ett aktiebolag. Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera särskilda insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen. 4.6 Sammanfattning avkastning på medlemsinsats I syfte att sammanfatta avkastningen på insatskapitalet har vi nedan ställt upp två exempel baserat på att kommunen var medlem hela 2015 och att upplåning har skett i KI till 50 respektive 100 procent av 800 Mkr. 800 Mkr motsvara ungefär den upplåning som kommunkoncernen har idag via KKB. Vi antar också att den föreslagna överskottsutdelningen om 2 % på insatskapital och 15 baspunkter på upplånad volym beslutas på föreningsstämman Vid en upplåningsvolym om 400 Mkr erhålls följande avkastning vid olika medlemsinsatser. Medl ems i ns ats kr/i nv Ins ats kapi tal kr kr kr kr Ins ats ränta 2 % kr kr kr kr Uppl åni ngs vol ym KI kr kr kr kr Återbäri ng Summa Avkas tni ng 0,15% avkas tni ng % kr kr 12,0% kr kr 6,4% kr kr 5,0% kr kr 4,2% Obl i gatori s k Bokförs s om medl ems fi nans i el l Bokförd i ns ats i ntäkt avkas t. % kr - kr 0,0% kr kr 3,2% kr kr 3,7% - kr kr 4,2% Vid en upplåningsvolym om 800 Mkr erhålls följande avkastning vid olika medlemsinsatser. Medl ems i ns ats kr/i nv Ins ats kapi tal kr kr kr kr Ins ats ränta 2 % kr kr kr kr Uppl åni ngs vol ym KI kr kr kr kr Återbäri ng 0,15% kr kr kr kr Obl i gatori s k Bokförs s om Summa Avkas tni ng medl ems fi nans i el l Bokförd avkas tni ng % i ns ats i ntäkt avkas t. % kr 21,9% kr - kr 0,0% kr 10,9% kr kr 5,4% kr 7,9% kr kr 5,9% kr 6,4% - kr kr 6,4% The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 4

11 5. Medlemskapets åtagande Med medlemskapet följer ett antal åtaganden i form av borgensåtagande och garantiavtal för KI:s motpartsexponeringar i derivatavtal. I syfte att fördela effekten av att någon av KI:s fordringsägare söker betalning av en eller flera specifika medlemmar ingås även ett regressavtal. 5.1 Solidarisk borgen Medlemmar i KIEkf tecknar solidarisk borgen för KI:s samtliga förpliktelser. Borgensåtagandet kan åskådliggöras genom att det delas upp i tre kategorier; KI:s upplåning, KI:s ingående av derivat samt övrig verksamhet (ex skadestånd, leverantörsskulder). Borgen gäller enbart KI:s förpliktelser och inte några av de övriga medlemmarnas förpliktelser. Borgensförbindelsen är en proprieborgen, dvs. borgen såsom för egen skuld. Borgensåtagandet innebär att fordringsägaren i händelse av utebliven betalning omedelbart kan avkräva betalning av KI eller någon av borgensmännen. Fordringsägaren behöver inte först försöka få betalt från KI utan hela beloppet kan krävas direkt från medlemmarna. För att en fordringsägare ska kunna kräva medlemmarna på betalning måste dock KI:s åtagande ha förfallit och betalning ej ha skett av KI. Genom att alla medlemmar har tecknat solidarisk borgen för KI:s förpliktelser, kan fordringsägaren vända sig till vilken medlem som helst och kräva denne på hela beloppet. Det är således inte fråga om att medlemmarna har ett delat ansvar, dvs. att varje medlem endast svarar för en del av beloppet. Däremot äger en medlem som har infriat sitt åtagande enligt borgensförbindelsen rätt att via regressavtalet utkräva betalning av övriga medlemmar. Borgensförbindelsen är en generell borgen vilket innebär att en ny medlem blir ansvarig för samtliga de förpliktelser som KI har ingått vid tidpunkten för undertecknandet av borgensförbindelsen samt för de förpliktelser som KI därefter ingår. Borgen är inte tidsbestämd. Medlems ansvar för KI:s förpliktelser ska efter utträde eller uteslutning kvarstå avseende medlemmens del av förpliktelser som uppstått fram till medlemmens utträde. 5.2 Garantiavtal motpartsexponeringar derivatavtal Garantiavtalet reglerar samtliga de motpartsexponeringar som uppkommer vid KI:s användning av derivat. I de fall KI har en fordran på sin derivatmotpart (vanligtvis en internationell bank), föreligger en motpartsrisk som utgörs av den kostnad det skulle innebära att ersätta det ursprungliga derivatet med ett nytt. Genom garantiavtalet åtar sig medlemmarna att betala denna kostnad i de fall KI:s motpart inte fullgör derivatavtalet. Motpartsexponeringarna är fördelade på tre olika portföljer; upplåningsportföljen, likviditetsportföljen och utlåningsportföljen. I garantiavtalet regleras att kommunens andel av insatskapital utgör fördelningsgrund för motpartskostnader som uppstår i upplånings- respektive likviditetsportföljen. I utlåningsportföljen utgör kommunens lånevolym i relation till KI:s totala utlåning fördelningsgrunden för motpartskostnaderna. 5.3 Regressavtal Syftet med regressavtalet är att reglera det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om KI:s fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt borgensförbindelsen. När respektive medlems andel av framställt borgenskrav ska beräknas görs en uppdelning av borgenskravet i två delar: En del som motsvarar den andel som de utlånade medlen utgör av den totala upplåningen, ( Lånedelen ) The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 5

12 En del som motsvarar den andel som de icke utlånade medlen utgör av den totala upplåningen, ( Likviditetsdelen ) Beräkning av vad respektive medlem ska betala är baserat dels på medlemmens lånevolym i relation till KI:s totala utlåning (gäller Lånedelen) samt på respektive medlems andel av insatskapitalet (gäller Likviditetsdelen). I regressavtalet framgår att om det framställs ett borgenskrav till en medlem ska medlemmen informera KI. KI ska, såvida KI inte framfört någon invändning mot kravet erlägga betalning till fordringshavaren enligt borgenskravet, eller om betalning redan har erlagts av borgenskommunen till borgenskommunen. Om KI saknar förmåga att erlägga full betalning enligt borgenskravet ska KI genast underrätta kommunen om detta och samtidigt, efter vederbörlig beräkning, skriftligen anmoda medlemskommunerna att erlägga betalning med ett belopp motsvarande deras respektive andelar av borgenskravet. 6. Medlemskapets bedömda fördelar Medlemskapet innebär fördelar i form av att KI erbjuder: Konkurrenskraftiga finansieringsvillkor Lång kapitalbindning Ökad tillgång till likviditetsförsörjning En stabil kreditvärdig motpart med fokus på utlåning till kommuner, landsting och regioner Grön upplåning via KI:s gröna obligationer Tillgång till finanssystemet KI Finans Service, nätverk och rådgivning Nedan beskrivs punkterna konkurrenskraftiga likviditetsförsörjning mer i detalj. finansieringsvillkor och ökad tillgång till 6.1 Konkurrenskraftiga finansieringsvillkor KI:s finansieringsvillkor bedöms som mest fördelaktiga för mindre och medelstora kommuner utan, eller med begränsad möjlighet till egen marknadsupplåning via certifikat eller obligationer. KI har en acceptansgrad på sina offerter som över tid uppgår till över 70 procent. Offertacceptansen för 2015, baserad på nominell volym, uppgick till 93 procent. KI erbjuder finansiering med kapitalbindningstider från 3 månader upp till löptider på 20 år. För kort räntebindning erbjuder KI lån mot Stibor3m. För längre räntebindning erbjuder KI fasta räntor på löptider från 1 år och uppåt. The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 6

13 6.1.1 Kommuninvests prissättningsmodell Kommuninvests upplåningskostnad KI:s finansieringsvillkor baseras på KI:s upplåningskostnad. KI finansierar sig i huvudsak i olika kapitalmarknadsprogram på olika geografiska marknader och i olika valutor. Knappt 40 procent sker i upplåning i SEK via svenska marknadsprogram. För närvarande finansierar sig KI, via det svenska obligationsprogrammet, cirka 10 baspunkter respektive 20 baspunkter billigare än vad affärsbankerna gör via sina säkerställda obligationsprogram på löptider om 2-3 år respektive 5-6 år. Kommuninvests aktuella kreditmarginal Kommuninvests marginal till kund beräknas f.n. vara i genomsnitt 30 baspunkter (0,30 %) över Kommuninvests genomsnittliga upplåningskostnad. Marginalen används för att täcka nedanstående komponenter. Källa: Kommuninvests presentation vid medlemssamråd 2016 Kommuninvest har en differentierad prissättningsmodell baserad på de olika låntagarnas kreditvärdighet. Exakt hur modellen fungerar är inte känt, men marginalskillnaden mellan den kommun med lägst kreditvärdighet och den kommun med högst kreditvärdighet uppgår i dagsläget till 10 baspunkter. Aktuella kreditmarginaler per för en genomsnittskommun framgår nedan. Källa: Kommuninvests prisindikation till en genomsnittskommun per Vår bedömning är att Kävlinge kommun sannolikt skulle bli erbjuden marginaler som är något lägre än ovanstående med tanke på kommunens låga skuldsättning och goda ekonomi. KI tillämpar inte s.k. Stiborgolv eller kuponggolv i utlåningen. Avsaknaden av golv i KI:s låneavtal innebär att om Stibor 3m är mer negativ än vad kreditmarginalen är positiv, erhåller låntagaren betalt The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 7

14 för att låna i KI. Detta är i dagens räntemiljö med negativa räntor en konkurrensfördel i relation till bank- och obligationsupplåning Bankfinansiering Förutsättningar för bankfinansiering har förändrats i spåren av nya finansiella regelverk. Nya regelverk är under införande vilket kommer att öka kraven på bankerna ytterligare de närmaste åren. De fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, SEB och SHB, omfattas av striktare krav än andra banker inkl. KI både avseende soliditetskrav såväl som krav på riskvägt kapital. Detta har medfört att bankerna har allt svårare att konkurrera med KI och kommunernas upplåning via marknadsprogram. Att KI har en acceptansgrad 2015 över 90 procent av lämnade offerter visar att bankerna har svårt att konkurrera på marknaden för kommunfinansiering. Konkurrenskraften varierar dock över tid och under åren då KI tillämpade en högre kreditmarginal var bankerna ofta konkurrenskraftiga förutsatt att kommunerna inte beaktade den potentiella återbäringsräntan. Bankernas aktuella kreditmarginal Det är i huvudsak de fyra storbankerna som fortfarande erbjuder kommunfinansiering. Konkurrenskraften är idag som störst på löptider upp till två år där en eller två av bankerna kan matcha KI:s villkor. På längre löptider än två år avstår idag ofta bankerna från att lämna offerter. Exempel på aktuella kreditmarginaler per för en annan kommun framgår nedan. Kommunen tillfrågade fyra banker och två banker svarade på offertförfrågan. Kapitalbindning Bank 1 Bank 2 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 0,52 % 0,67 % 0,80 % 0,93 % 0,98 % 0,45 % 0,49 % 0,72 % Avstår Avstår Båda ovanstående banker accepterar negativ Stibor, men har begränsningen att räntan på lånet aldrig kan bli lägre än noll. Bank 1 erbjuder alltså villkor som kreditmarginalsmässigt är bättre än KI på löptiderna 1 och 2 år, dock med begränsningen att räntan aldrig kan bli lägre än noll. På löptiden 3 år och längre är KI:s marginal lägre Marknadsupplåning Kommunernas marknadsupplåning har ökat dramatiskt under åren Det är främst de större kommunerna som har etablerat certifikatsprogram (kortfristig upplåning < 1 år) och obligationsprogram (långfristig upplåning). Baserat på KI:s uppskattning av den kommunala lånemarknadens storlek 2015, stod Kommuninvest vid slutet av året för 47 procent av sektorns lånefinansiering. Upplåning via banksektorn stod för 26 procent och direktupplåning på kapitalmarknaden via egna obligations- och certifikatprogram stod för 27 procent. Av de mindre kommunerna är det Täby kommun och Vellinge kommun som valt att stå utanför KI och etablera marknadsupplåning baserat på en officiell rating från Standard and Poor s. Täby kommun emitterar s.k. private placements på obligationsmarknaden medan Vellinge kommun har etablerat ett obligationsprogram (2 mdkr) och ett certifikatsprogram (1 mdkr). Fram till mitten av 2015 har upplåning via obligationsmarknaden varit mer förmånligt än upplåning via KI om inte hänsyn tagits till återbäringen. Historiskt har det marginalmässigt skiljt cirka 15 till 45 baspunkter till fördel för obligationsupplåning i kapitalmarknaden. Skillnaden mellan The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 8

15 kapitalmarknadsupplåning och KI har minskat sedan hösten 2014 då KI generellt sänkte kreditmarginalerna. Från och med hösten 2015 har det varit svårare för kommunerna att emittera obligationer med ökade marginaler som följd. Nedan jämförs marginalerna på Vellinge kommuns senaste obligationsemissioner med KI:s marginaler vid samma tillfälle. Vellinge har inte genomfört någon emission under Kommun VELLINGE VELLINGE VELLINGE Datum Belopp Löptid Marginal (BP) 4,0 47 6,0 46 4,3 43 KI:s marg Diff Obligationsmarknadens aktuella kreditmarginal De senaste obligationsemissionerna visar att kommunerna i dagsläget återigen finansierar sig till lägre kreditmarginaler än KI i obligationsmarknaden. Uppsala och Västerås har genomfört nedanstående emissioner under mars. Kommun Uppsala Västerås Datum Belopp Löptid Marginal (BP) 5,0 58 5,3 60 KI:s marg Diff I ovanstående marginaler har inte omkostnader för att emittera obligationerna inkluderats. Vanligtvis betalas 2 baspunkter i avgift för att emittera en obligation inom ramen för ett obligationsprogram. Kortfristig upplåning via certifikatsprogram Certifikatsprogrammen utgör fortfarande en mycket billig finansieringskälla för kommunerna. Kommunerna med rating emitterar i dagsläget certifikat till räntenivåer om minus 0,5 %, dvs. kommunerna får betalt för att låna idag. Samtidigt krävs sk. back-up faciliteter för att täcka refinansieringsrisken vid certifikatsupplåning. Kostnaden för dessa uppgår till cirka 20 bp och ökar med längden på löftet. För att etablerar upplåning via marknadsprogram krävs i praktiken en upplåning motsvarande minst cirka 1,5 mdkr för att kunna utnyttja både certifikatsmarknaden och obligationsmarknaden. Härutöver krävs att kommunen genomgår en ratingprocess för att erhålla bästa möjliga villkor Historisk jämförelse av marginaler på aktuell låneportfölj Historiska kreditmarginaler baserat på KKBs aktuella låneportfölj om ca 800 Mkr visar att om Kävlinge kommun varit medlem i KI och lånat av KI vid tidpunkten då lånen togs upp i bank, hade den genomsnittliga kreditmarginalen varit cirka 27 baspunkter lägre än per idag. Detta innebär att den årliga räntan skulle varit cirka 2 Mkr lägre än nuvarande ränta. Då KKB finansierat cirka 260 Mkr med pantbrev till högre marginaler än om upplåning skett mot kommunal borgen hade skillnaden varit något lägre än 27 baspunkter. I ovanstående siffror har inte hänsyn tagits till återbäringsmodellen. Någon motsvarande jämförelse med marknadsupplåning har inte genomförts Sammanfattning finansieringsvillkor KI:s aktuella kreditmarginaler på längre löptider bedöms vara drygt 25 baspunkter0,25 procent lägre än vad kommunen skulle kunna erhålla från befintliga banker. På en aktuell lånevolym om 800 Mkr där 80 procent lånas av KI skulle det motsvara en besparing om cirka 1,6 Mkr per år för Kävlinge kommunkoncern. Till detta ska läggas den förväntade återbäringen om cirka 15 baspunkter. I syfte att jämföra med marknadsupplåning måste förutsättningarna för denna upplåningsform utredas separat. För att arbeta med kapitalmarknadsupplåning tillkommer kostnader för att bl.a. etablera en The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 9

16 rating samt marknadsprogram. För att bära dessa kostnader krävs det sannolikt en upplåningsvolym som överstiger 1,5 mdkr. Dock kan konstateras att med nuvarande villkor på obligationsmarknaden och om den potentiella återbäringen beaktas så är KI:s finansieringsvillkor något bättre än obligationsupplåning. För kortfristig finansiering är certifikatsprogrammet i nuläget dock den absolut mest förmånliga finansieringsformen. 6.2 Ökad tillgång till likviditetsförsörjning KI har en policy som stipulerar att likviditetsreservens storlek ska vara procent av utlåningen och minst medge att Kommuninvest kan klara 6 månaders utlåningsbehov (inklusive prognostiserad nyutlåning) utan tillgång till egen upplåning. En stor del av reserven ska vara belåningsbar hos centralbanker (65 procent ska vara belåningsbart i Riksbanken enligt policyn), så att KI mot ställande av säkerhet kan erhålla likviditet. Per var 87 procent av reserven, exklusive likvida medel och värdepapper som erhållits som pant belåningsbar i centralbanker. Detta innebär att KI med stor sannolikhet kan tillhandahålla finansiering till medlemmarna även i tider med finansiell oro. KI har den högsta möjliga rating (AAA/Aaa) och lägsta möjliga riskvikt (BIS 0 procent) på sin upplåning. Detta innebär att KI borde ha bättre möjligheter än andra aktörer med lägre rating och högre riskvikt att över tiden finansiera verksamheten. Erfarenheten från finanskrisen 2008 visade att KI var en av få finansiella aktörer som kunde finansiera sig under turbulensen och löpande tillhandahålla krediter till kommunerna. KI är penningpolitisk motpart till Riksbanken och deltagare i RIX, Riksbankens betalningssystem. Detta möjliggör för KI att bl.a. erhålla kortfristig finansiering från Riksbanken. Tillgången till en stabil motpart med goda möjligheter att tillhandahålla finansiering även vid tidpunkter då kreditmarknaden är under stress är det skäl som oftast framhävs i andra kommuner i argumentationen för ett medlemskap. Ovanstående innebär att Kävlinge kommun, allt annat lika, borde kunna hålla en lägre egen likviditetsreserv och en kortare kapitalbindning på krediterna i kommunkoncernens låneportfölj. 7. Medlemskapets bedömda risker Riskerna med ett medlemskap härrör sig främst till åtagandena i den solidariska borgen och garantiavtalet avseende motpartsexponeringar i derivatavtal. Utöver dessa risker finns risker att KI:s konkurrensfördel minskar relativt andra finansiella aktörer pga. nedgradering av rating samt regelverksförändringar såsom t.ex. Basel III. Generellt har KIEkf i ägardirektiven lagt fast en grundläggande syn på risk. KI får inte driva sådan verksamhet som innebär att risknivån överstiger vad som är tillåtet risktagande för en kommun enligt kommunallagen. Kommuninvests riskhantering syftar till att minimera de risker som uppstår i verksamheten. Nedan är några av de centrala principerna: Utlåning sker endast till KIEkf medlemmar samt företag som medlemmarna har bestämmande inflytande över. Samtlig utlåning till sådana företag ska vara garanterad av medlem/medlemmar. Bolagets likviditetsreserv är till för att kunna tillgodose kundernas behov även vid osäkerhet på de finansiella marknaderna. Placeringsmotparterna har mycket hög kreditvärdighet. Skulder har överlag längre löptid än tillgångarna vilket bidrar till låg likviditetsrisk. The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 10

17 Ränte- och valutarisker säkras i möjligaste mån med derivatkontrakt. De motpartsrisker som uppstår begränsas med säkerhetsutbyten. Kommuninvest tar aldrig egna positioner i avkastningssyfte i enlighet med ägardirektiven och Kommunallagens förbud mot spekulativa positioner. KI har under den senaste femårsperioden haft en kapitaluppbyggnad via resultatet. Det egna kapitalet har under perioden 2011 till 2015 ökat från 714,4 Mkr till 4 344,3 Mkr. Det egna kapitalet utgör den primära ekonomiska bufferten om något negativt händer. 7.1 Solidarisk borgen Borgen kan behöva infrias då KI ej kan fullfölja sina åtaganden gentemot sina långivare och motparter på den finansiella marknaden. Kommunen kan i detta läge behöva betala hela summan, som kan vara av betydande storlek, till långivaren/motparten. Detta kan i princip inträffa i en situation då: a) en eller flera kommuner inte kan fullgöra sina betalningar till KI och att KI därmed i sin tur inte kan fullgöra sina betalningar till fordringsägarna (risk i utlåning) b) en eller flera av KI:s placeringsmotparter i likviditetsportföljen ej kan fullgöra sina åtagande mot KI (risk i likviditetsportföljen) Risk i utlåningen Utlåningen till medlemmarna uppgick till ca 254 mdkr per december KI anser sin utlåning vara i princip riskfri med beaktande av det i grundlagen fastlagda kommunala självstyret. Självstyret innebär en obegränsad rätt att besluta om skattesatsen. Synen på att utlåningen är riskfri ur ett kredithänseende delas av såväl Finansinspektionen, Finansdepartementet och SKL. Denna allmänna syn manifesteras också i det faktum att svenska kommuner har noll procent i riskvikt vid beräkning av kapitaltäckning. Hittills har ingen bank tagit en kreditförlust på en svensk kommun. Kommunerna och landstingen/regionerna samt deras respektive bolag analyseras inför ett medlemskap och därefter kontinuerligt under medlemskapet. För att få en helhetsbild av en medlems finansiella situation genomförs en kvantitativ riskvärdesanalys. I denna granskas 11 faktorer däribland resultaträkning, balansräkning, demografi och risker i den kommunala verksamheten. Efter genomförd kvantitativ analys genomförs vid behov en kvalitativ analys. I denna granskas och analyseras mer ingående koncernen och dess finansiella förutsättningar. Kreditgivning kan begränsas utifrån resultatet av den samlade analysen, se nedan. KI:s styrelse fastställer årligen en koncernlimit for samtliga medlemmar. Limiten innebar en maximal nivå på koncernens nettokoncernskuld. Den generella limiten motsvaras av den 95:e percentilen bland Sveriges kommunkoncerner, dvs. skuldsättningen i den kommun som har den 14:e högsta nettokoncernskulden per invånare. Under 2015 uppgick KI:s limit (K-Max) till 125 tkr per invånare minus respektive medlems nettolåneskuld. Data från 2013 (senare data har inte publicerats) visar att 187 kommuner kan låna upp till K-Max. 85 kommuner har lägre limiter varav 23 kommuner får maximalt låna 50 % av K-Max. Åtgärder för att minska riskerna i utlåningen KI har vidtagit nedanstående åtgärder för att minska riskerna i utlåningen: Om nettolåneskulden överstiger kreditlimiten inträder lånestopp. Dock kan äldre krediter omsättas så länge nettokoncernskulden inte ökar. Vid behov kan styrelsen i KI besluta om en förhöjd kreditlimit pga. särskilda skäl. Medlem med förhöjd limit grundad på särskilda skäl ska löpande informera Kommuninvest hur skuldsättningen utvecklas. The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 11

18 Uppföljning av samtliga medlemmars ekonomiska resultat och ställning sker två gånger per år. Ytterligare analyser genomförs då särskilda skäl föreligger. För att följa upp och bedöma medlemmars förmåga att hantera sin skuldsättning används ett riskutvärderingsverktyg som möjliggör en indelning av medlemmar i olika grupper motsvarande SKL:s indelning. Syftet är att det inom respektive grupp bedöms finnas kommuner som har likartade förutsättningar och utmaningar. Riskutvärderingsverktyget möjliggör jämförelser på gruppnivå, till exempel för gruppen glesbygdskommuner och gruppen större städer. Utgångspunkten är, att medlemmar som har en väsentligt svagare ekonomi än genomsnittet, kräver särskild uppföljning. Medlemmen får betala en avgift under den tid medlemmen är föremål för särskild uppföljning mot bakgrund av ökade administrativa kostnader för Kommuninvest Risk i likviditetsportföljen Likviditetsportföljen består av placeringar av upplånat, men ännu inte utlånat kapital. Fördelen med att KI har en stor likviditetsreserv har även en baksida genom den kreditrisk som uppstår då medlen ska placeras. Placeringsportföljen uppgick per till 63,2 mdkr. Exponeringen fördelat på land, ratingkategorier och på emittentkategorier framgår nedan. Åtgärder för att minska riskerna i likviditetsportföljen Nedanstående åtgärder för att minska riskerna i utlåningen och likviditetsportföljen framgår av årsredovisning Placeringar ska i första hand göras i värdepapper utfärdade av stater eller statligt garanterade finansiella institutioner. Placeringar får endast göras i motparter med ett kreditbetyg om lägst Baa1 från Moodys och/eller BBB+ från Standard & Poor's. Maximal löptid på placeringarna är 5,5 år. The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 12

19 Svenska staten är godkänd som motpart för placeringar utan särskilt beslut. För låntagare utanför Sverige begränsas den totala limiten av landlimit Slutsats kring riskerna med den solidariska borgen Att kvantifiera risken för att KI hamnar i en situation i framtiden där de inte kan fullgöra sina åtagande är omöjligt. Per idag kan risken för betalningsinställelse bedömas som mycket låg bl.a. utifrån den bedömning ratinginstituten gör när de åsätter KI den högsta möjliga kreditvärderingen (AAA/Aaa). Samtidigt har de senaste årens finansiella kriser visat att förutsättningarna för kreditvärderingen kan ändras kraftigt på en relativt kort tidsperiod. Kävlinge kommuns riskbedömning bör utgå från följande: a) Kävlinge kommuns tro på det kommunala självstyret som garant för att en kommun i princip inte kan ställa in betalningarna. b) Kävlinge kommuns tro på den statliga kontrollen över kommunerna i form av balanskrav och möjlighet till tvångsförvaltning. c) Hur staten och de statliga institutionerna bedöms agera i ett läge där KI är på väg att fallera (sannolikt är KI to big to fail ). d) Vilka åtgärder som KI har vidtagit för att minimera risken i utlåningen och i likviditetsportföljen för att kunna fullfölja sina åtaganden. 7.2 Garantiavtal motpartsexponeringar derivatavtal I garantiavtalet överför KI samtliga motpartsrisker till medlemmarna. Garantin kan behöva infrias då en eller flera av KI:s motparter inte kan fullfölja ett derivatavtal. I princip kan detta översättas till att Kävlinge kommun indirekt går i borgen för de banker och finansiella institutioner som KI har tecknat derivatavtal med. Netto per motpart och efter avdrag för säkerheter uppgick motpartsrisken till 1,7 mdkr per 31 december Garantiavtalet behöver infrias i en situation där någon av dessa motparter fallerar. Motpartsrisken hanteras enligt nedan: Nya kontrakt får endast ingås med motparter med en rating om lägst Baa1 från Moody s eller BBB+ från Standard and Poor s. Samtliga utestående motparter följs upp årligen och vid behov. Bolagets styrelse fastställer årligen en totallimit för varje motpart. Derivatexponeringar ska omfattas av ISDA-avtal och i möjligast mån CSA-avtal. För nya motparter är CSA-avtal ett krav. CSA-avtal innebär att Kommuninvest erhåller säkerheter för de fordringar som överstiger i avtalet fastställd exponering. De säkerheter som Kommuninvest erhåller, innebär att motpartsrisken begränsas Slutsats kring riskerna med garantiavtalet Att kvantifiera risken för att garantiavtalet behöver åberopas är mycket svårt. Generellt kan dock konstateras att KI vidtagit de åtgärder som rimligen kan vidtas för att minska dessa risker. 7.3 Risker avseende regelverksförändringar Från och med 1 januari 2018 införs inom EU det nya kapitalkravsmåttet bruttosoliditetsgrad, förutsatt att EU-rådet och Europaparlamentet enas om detta efter att ha tagit del av en rapport som ska avges av EU-kommissionen senast 31 december Bruttosoliditetsgrad är ett icke riskvägt mått som uttrycker relationen mellan ett kreditinstituts primärkapital och de totala exponeringarna i tillgångar The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 13

20 och åtaganden. Nivåerna är ännu ej fastställda men kan enligt besked från EU-rådet komma att differentieras beroende på kreditinstitutens affärsmodell. Kommuninvests planering utgår från att nå en bruttosoliditetsgrad om 1,5 procent, en nivå som diskuterats inom Europaparlamentet för lågriskinstitut och som bedöms vara 1,5 procent lägre än för vanliga banker. Fastställs ett högre bruttosoliditetskrav än så krävs ytterligare kapitaltillskott bl.a. genom att föreningsstämman kan besluta att samtliga medlemmar ska betala insatskapital upp till 900 kr/invånare. Per 31 december 2015 uppgick KI:s enligt CRR rapporterade bruttosoliditetsgrad till 0,87 procent. I denna siffra inkluderas inte 1,2 mdkr vilket är merparten av det under 2015 inbetalda aktiekapitalet. Inkluderas detta (vilket det ska efter Finansinspektionens godkännande) innebär det att den faktiska bruttosoliditetsgraden uppgick till 1,22 procent. Kommuninvest skriver i ÅR 2015 följande: Föreningen har det primära ansvaret för Koncernens kapitalisering. Föreningens plan utgår från att Koncernen och Bolaget ska kapitaliseras upp till en nivå motsvarande 1,5 procents bruttosoliditetsgrad. Skulle det slutgiltiga kravet på bruttosoliditetsgrad sättas högre än 1,5 procent är Föreningens plan i första hand att ge ut ytterligare övrigt primärkapitalinstrument i form av förlagslån, överinsats eller förlagsinsats till Föreningens medlemmar. Stadgarna medger dock även utgivande av primärkapitalinstrument till Föreningen närstående aktörer och andra kommunala aktörer. Förutsatt särskilt stämmobeslut kan övrigt primärkapitalinstrument även utges till övriga kapitalmarknadsaktörer Slutsats kring riskerna avseende regelverksförändringar Det råder osäkerhet kring vilka nivåer som kommer att fastställas som krav för bruttosoliditeten generellt och om nivån 1,5 procent kommer att gälla för lågriskinstitut som Kommuninvest. Beslut från myndigheterna kommer först under Nuvarande plan medför att KI kommer att komma upp i en bruttosoliditet till drygt 1,5 procent innan Det finns en risk att kravet blir högre och då finns det givetvis en risk att kommunen behöver tillskjuta kapital. I första hand genom ett insatskapital upp till 900 kr/invånare och i andra hand genom att kommunen förväntas delta med investering i något av de föreslagna primärkapitalinstrumenten. Det kan inte heller uteslutas att KIEkf ändrar stadgarna så att den obligatoriska nivån för insatskapital ökar och då ökar mer än den högsta nivån i dag.. Joakim Nirup JLL Debt & Financial Advisory The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 14

21 Bilaga 1 Medlemsansökan En kommun inleder processen mot medlemskap genom att lämna in en anmälan och uttrycka sitt intresse. Intresseanmälan kan vara informell och lämnas per telefon, e-post eller brev. Kommunbedömning På basis av intresseanmälan görs en analys av kommunkoncernens ekonomi. Analysen dokumenteras i en rapport med fokus på likviditetsberedskap, ekonomisk följsamhet, kapacitet, åtaganden samt andra faktorer som kan påverka helhetsbedömningen. Analys- & finanskommittén Rapporten överlämnas till föreningens Analys- & finanskommitté som är ett rådgivande organ till föreningens styrelse. Kommittén behandlar ärendet och överlämnar det tillsammans med ett beslutsförslag till föreningens styrelse. Föreningsstyrelsen Föreningens styrelse fattar beslut om kommunen eller landstinget kan erbjudas medlemskap. Ett eventuellt erbjudande om medlemskap lämnas skriftligt till kommunen eller landstinget. Kommunstyrelsen Kommunen eller landstinget tar ställning till erbjudandet och fattar beslut om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening, normalt med beredning av kommun- eller landstingsstyrelsen. Kommunfullmäktige Fullmäktige i kommunen beslutar att: Anta erbjudandet om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. Inbetala kommunens andelskapital. Teckna solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Ingå som part i det regressansvarsavtal mellan medlemmarna, i vilket medlemmarnas inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras Teckna garantiavtal gällande motpartsexponeringar i derivat The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 15

22 Bilaga 2 Ej medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening, december 2015 Kommun Folkmängd Stockholm Malmö Linköping Västerås Helsingborg Nacka Sundsvall Sollentuna Täby Mölndal Östersund Lidingö Österåker Partille Vellinge Danderyd Kävlinge Ekerö Landsting/Region Folkmängd Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Jönköping Halland Västerbotten Västernorrland Kalmar Kronoberg Blekinge Jämtland Gotland The operation within JLL Debt & Financial Advisory runs in two companies AGL Treasury Support AB and AGL Transaction Services AB, 16

23 Mellan Kommuninvest i Sverige AB, Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening har träffats följande AVTAL OM REGRESS M.M 1. Bakgrund Kommuninvest i Sverige AB ( Kommuninvest ) är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening ( Föreningen ). Föreningens medlemmar utgörs av kommuner och landsting ( Kommunerna ). Kommuninvests verksamhet består främst i att erbjuda Kommunerna olika typer av finansieringslösningar. För detta ändamål lånar Kommuninvest upp medel på den svenska och internationella kapitalmarknaden. I syfte att upprätthålla en god betalningsberedskap och för att möta Kommunernas kommande lånebehov, lånar Kommuninvest upp mer medel än vad som vid varje tillfälle lånas ut till Kommunerna. De överskjutande medlen placeras i en likviditetsreserv. Samtliga Kommuner har, i enlighet med Föreningens stadgar, genom en särskilt tecknad förbindelse iklätt sig ett solidariskt borgensansvar för samtliga de förpliktelser som Kommuninvest har ingått och kommer att ingå ( Borgensförbindelsen ). Enligt bolagsordningen för Kommuninvest samt stadgarna för Föreningen, skall verksamheterna bedrivas inom ramen för den kommunala kompetensen. Därigenom är risktagandet i verksamheterna begränsade på motsvarande sätt som gäller för Kommunerna. Den grundläggande synen på risk regleras i ägardirektiven som är beslutade av Föreningen. Vidare arbetar Kommuninvest med olika skyddssystem som syftar till att minska riskerna för att någon av Kommuninvests borgenärer framställer anspråk enligt Borgensförbindelsen. Syftet med detta avtal ( Regressavtalet ) är att reglera det inbördes ansvaret mellan Kommunerna om Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av Kommunerna enligt Borgensförbindelsen

24 2. Definitioner I Regressavtalet skall nedanstående begrepp ha följande innebörd. Borgenär Borgensförbindelsen Borgenskommun Borgenskrav Bristen Likviditetsdelen Likviditetsreserven Lånedelen Upplåningsportföljen Utlåningsportföljen Borgenär som framställt krav enligt Borgensförbindelsen. Den av Kommunerna tecknade solidariska proprieborgen. Kommun eller landsting mot vilken krav enligt Borgensförbindelsen framställts. Det krav som Borgenär framställer enligt Borgensförbindelsen mot en Kommun. Skall ha den betydelse som framgår av punkten 3.4. Skall ha den betydelse som framgår av punkten 3.3. Den del av Upplåningsportföljen som inte utgör Utlåningsportföljen. Skall ha den betydelse som framgår av punkten 3.3. Samtliga medel som från tid till annan upplånats av Kommuninvest. Samtliga medel som från tid till annan utlånats av Kommuninvest

25 3. Inbördes ansvar Om någon av Kommuninvests borgenärer framställer krav enligt Borgensförbindelsen gentemot någon av Kommunerna skall följande gälla. 3.1 Om Borgenskrav framställs mot Borgenskommun skall Borgenskommunen genast meddela Kommuninvest. Kommuninvest skall så snart som möjligt, dock senast inom en vecka från mottagandet av meddelandet, informera Borgenskommunen om Kommuninvest har någon invändning mot Borgenskravet eller om det saknas invändning däremot. Skulle Kommuninvest anse att det finns grund för invändning skall Kommuninvest bistå Borgenskommunen med bestridande av Borgenskravet. Borgenskommun skall inte betala innan Kommuninvest meddelat huruvida invändning mot Borgenskravet finns, inklusive kvittningsinvändning samt att beloppet stämmer. 3.2 Kommuninvest skall, såvida Kommuninvest inte framfört någon invändning enligt punkten 3.1, senast på förfallodagen erlägga betalning till Borgenären enligt Borgenskravet, eller - om betalning redan har erlagts av Borgenskommunen - till Borgenskommunen. Om Kommuninvest saknar förmåga att erlägga full betalning enligt Borgenskravet skall Kommuninvest genast underrätta Borgenskommunen om detta och samtidigt, efter vederbörlig beräkning, skriftligen anmoda Kommunerna att erlägga betalning med ett belopp motsvarande deras respektive andelar av Borgenskravet beräknade enligt punkten 3.3 nedan. 3.3 Kommunerna skall på sätt och tid som anges i Kommuninvests anmodan enligt punkten 3.2 ovan betala sina respektive andelar av den del av Borgenskravet som Kommuninvest inte kan täcka, beräknade enligt nedan. Borgenskravet skall vid beräkningen delas upp i två delar, en del som motsvarar den andel som Utlåningsportföljen utgör av Upplåningsportföljen ( Lånedelen ) och en del som motsvarar den andel som Likviditetsreserven utgör av Upplåningsportföljen ( Likviditetsdelen ) De Kommuner som har lånat medel från Kommuninvest skall betala en andel av Lånedelen motsvarande den andel som deras respektive lån utgör av Utlåningsportföljen Vid bestämmande av Kommuns lån enligt punkten medräknas även Kommuninvests utlåning till andra för vilka Kommunen har tecknat annan borgen än Borgensförbindelsen. I det fall fler Kommuner tecknat sådan annan borgen för

26 samma juridiska enhet skall lånebeloppet fördelas efter antalet borgensmän innan det medräknas Samtliga Kommuner skall betala en andel av Likviditetsdelen motsvarande den andel som respektive Kommuns insatskapital utgör av det totala insatskapitalet i Föreningen. Samtliga beräkningar enligt ovan skall ske med utgångspunkt från den tidpunkt som Borgenären har framställt sitt krav. 3.4 Om någon av Kommunerna inte kan erlägga hela eller delar av sin eller sina andelar av Borgenskravet beräknade enligt punkten 3.3 ovan ( Bristen ) skall denna kommun genast skriftligen meddela Kommuninvest detta. Kommuninvest skall därvid genast anmoda samtliga övriga Kommuner att erlägga en andel av Bristen motsvarande den andel som respektive Kommuns insatskapital utgör av det totala insatskapitalet i Föreningen. Kommunerna skall erlägga betalning på i anmodan angivet sätt och tid. 4. Avtalstid och upphörande 4.1 Detta Regressavtal löper tillsvidare. Kommunernas och Kommuninvests åtaganden enligt detta Regressavtal kan inte sägas upp eller på annat sätt återtas utan överenskommelse mellan Kommunerna och Kommuninvest. 4.2 Om detta Regressavtal sägs upp i samband med att Kommun beviljas utträde eller på annat sätt upphör att vara medlem i Föreningen, skall dock Regressavtalet i tillämpliga delar fortsätta att gälla för sådana förpliktelser som avgående Kommun alltjämt har att svara för enligt vad som framgår av Föreningens stadgar. Genom undertecknande av detta Regressavtal bekräftas Kommuns ansvar enligt vad som framgår av Föreningens stadgar avseende upphörande av medlemskap i Föreningen och avseende Borgensförpliktelsens tillämpning vid upphörande av medlemskap. 4.3 Efter utträde eller uteslutning från Föreningen skall vid beräkning av den avgående Kommunens ansvar enligt detta Regressavtal den avgående Kommunens andel av det totala insatskapitalet i Föreningen beräknas som om den avgående Kommunen alltjämnt var medlem i Föreningen. Vid sådan beräkning skall den avgående Kommunens insatskapital, som det såg ut vid avgången ur Föreningen, läggas till Föreningens totala insatskapital. 5. Meddelanden 5.1 Meddelanden som skickas enligt bestämmelserna i Regressavtalet skall skickas skriftligen via fax, bud, rekommenderat brev eller e-post till de faxnummer, adresser eller e-postadresser som framgår av Bilaga

27 Samtliga parter till detta avtal åtar sig att snarast meddela övriga parter vid ändringar av dessa faxnummer, adresser eller e-postadresser. 5.2 Tidsfrister för anmodningar enligt Regressavtalet skall börja löpa från dagen då anmodan mottagits. Ett meddelande sänt med fax eller e-post skall anses mottaget samma dag förutsatt att det kommit mottagaren tillhanda i läsbar form. Ett meddelande sänt med bud skall anses mottaget vid det faktiska avlämnandet. Ett meddelande sänt med rekommenderat brev skall anses mottaget då mottagaren kvitterat brevet. Ett meddelande som lämnats efter eller på dag som inte är vardag skall anses ha anlänt nästföljande vardag. 6. Ränta 6.1 I det fall Borgenskommunen har betalat Borgenären och någon annan Kommun inte har fullföljt sin skyldighet att erlägga betalning enligt punkten 3.3 ovan skall Borgenskommunen ha rätt till dröjsmålsränta från denna Kommun på det belopp som är obetalt. Årlig dröjsmålsränta skall utgå på beloppet motsvarande åtta procent över vid varje tid gällande referensränta enligt räntelagen från förfallodagen för annan Kommuns betalning enligt punkten 3.3 ovan till dess betalning sker eller bristtäckning enligt punkten 3.4 sker. 6.2 I det fall Kommun inte betalar enligt punkten 3.4 skall de övriga Kommuner som har täckt Bristen ha rätt till dröjsmålsränta motsvarande vad som sägs i punkten 6.1 ovan från den tidpunkt som betalning av Bristen skett till dess den bristande Kommunen betalat. 7. Ikraftträdande Detta Regressavtal skall träda ikraft den dag samtliga Kommunerna undertecknat Bilaga 1 och ersätter därmed tidigare ingånget regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj Nytillkomna Kommuner tillträder Regressavtalet genom att underteckna Bilaga Ändring Regressavtalet kan endast ändras genom skriftlig överenskommelse mellan Kommuninvest, Föreningen och Kommunerna. 9. Föreningens fullgörande av vissa åtaganden I det fall Kommuninvest på grund av obestånd, likvidation eller liknande situation inte kan fullgöra sina åtaganden enligt Regressavtalet skall så långt som möjligt dessa åtaganden, med undantag för Kommuninvests betalningsansvar, fullgöras av Föreningen

28 10. Tvistlösning Tvister i anledning av detta Regressavtal skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av tre skiljemän och sätet för skiljeförfarandet skall vara Stockholm. Undertecknande skall göras i separat handling betecknad Bilaga 1 till detta Regressavtal

29 BILAGA 1 TILL REGRESSAVTAL Genom att underteckna detta avtal ingår nedanstående Kommun detta Regressavtal som reglerar hur ansvaret för det solidariska borgensåtagandet som medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening tecknat för Kommuninvest i Sverige AB:s nuvarande och framtida förpliktelser skall fördelas mellan borgensmännen. Ort och datum Namn på kommun/landsting Namnunderskrifter Namnförtydliganden Örebro den Kommuninvest i Sverige AB Namnunderskrifter Namnförtydliganden Titel Titel Titel Titel Besöksadress Postadress Fenixhuset, Drottninggatan 2, Örebro Box 124, Örebro Telefax E-postadress office@kommuninvest.se

30 KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT 1. BAKGRUND Kommuninvest i Sverige AB ( Kommuninvest ) är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening ( Föreningen ). Föreningen ägs i sin tur av de kommuner och landsting som är medlemmar i föreningen ( Kommunerna ). Kommuninvests verksamhet går ut på att erbjuda Kommunerna olika typer av finansieringslösningar. För detta ändamål finansierar Kommuninvest sin verksamhet på svensk och internationell kapitalmarknad. I syfte att upprätthålla en god betalningsberedskap och för att möta Kommunernas kommande lånebehov, placeras en del av de upplånade medlen i en likviditetsreserv bestående av olika finansiella instrument. I syfte att begränsa de marknadsrisker som uppstår som en följd av Kommuninvests upplåning och utlåning samt placeringar av likvida medel, ingår Kommuninvest olika typer av riskhanteringsinstrument i form av derivatkontrakt. Samtliga Kommuner har genom en särskilt tecknad förbindelse ingått ett solidariskt borgensansvar för de förpliktelser som Kommuninvest har ingått eller kommer att ingå. Borgensåtagandet omfattar samtliga Kommuninvests förpliktelser, och således även Kommuninvests förpliktelser enligt derivatkontrakten. Användningen av derivatkontrakt innebär en risk för att motparten inte kan fullgöra sina åtaganden. Denna risk omfattas inte av borgensåtagandet utan har hittills reglerats i de reverser som de låntagande Kommunerna skrivit under i samband med upptagande av lån från Kommuninvest. Avsikten med detta avtal är att ersätta vad som anges i Kommunens reverser om övertagandet av exponeringarna för de finansiella instrument som tecknats med anledning av Kommuninvests refinansiering. Vidare reglerar detta avtal hur dessa risker ska fördelas beträffande de derivatkontrakt som har ingåtts i samband med de placeringar i finansiella instrument som Kommuninvest gör vid förvaltningen av likviditetsreserven

31 2. DEFINITIONER I detta avtal ska nedanstående begrepp ha följande innebörd. Exponering Kommunen Kommuninvest Placeringsportföljen Upplåningsportföljen utgörs av det belopp som Kommuninvests motparter i de derivatkontrakt som Kommuninvest från tid till annan ingår har att betala till Kommuninvest. avser undertecknad kommun eller landsting avser Kommuninvest i Sverige AB utgörs av de finansiella instrument som Kommuninvest innehar och som utgör förvaltning av det kapital i Upplåningsportföljen som inte blivit föremål för utlåning. utgörs av samtliga de medel som från tid till annan upplånats av Kommuninvest. Utlåningsportföljen utgörs av samtliga de medel som från tid till annan utlånats av Kommuninvest

32 3.1 KOMMUNINVESTS ÅTAGANDE Kommuninvest åtar sig härmed att i) bedriva verksamheten på en risknivå som inte överstiger vad som utgör tillåtet risktagande för Kommunerna inom ramen för den kommunala kompetensen. ii) enbart ingå derivatkontrakt med det huvudsakliga syftet att minimera riskerna i verksamheten. iii) när så bedöms möjligt, begränsa Exponeringarna genom att iv) Kommuninvests motparter eller annan, ställer säkerhet. i en från affärsverksamheten skild funktion, granska nya motparter samt löpande följa upp de motparter som godkänts. v) följa de rutiner som tillsynsmyndighet, andra myndigheter samt marknaden i övrigt tillämpar för att löpande övervaka och kontrollera Exponeringarnas utveckling. vi) minst två gånger årligen, samt vid begäran från Kommun, lämna besked om Kommunens andel av ansvaret för Exponeringarna. Kommuninvests åtagande enligt denna punkt 3.1 utgör inget villkor för att Kommunerna ska uppfylla sina åtaganden enligt detta avtal. 3.2 KOMMUNERNAS ÅTAGANDE AVSEENDE UTLÅNINGSPORTFÖLJEN Begränsning av Exponeringar De Exponeringar som avses i denna punkt 3.2 är de Exponeringar som hänförs till Utlåningsportföljen samt de Exponeringar som avser den del av Upplåningsportföljen som ligger till grund för Utlåningsportföljen. Exponeringarna hänförs till den del av Upplåningsportföljen som ligger till grund för Utlåningsportföljen genom en beräkning av hur stor andel av Upplåningsportföljen som är utlånad. Åtagandet enligt punkt avser den proportionerligt beräknade andelen av de totala Exponeringar som avser Upplåningsportföljen enligt de beräkningar som anges i föregående stycke, samt de Exponeringar som avser Utlåningsportföljen Kommunens åtagande Kommunen åtar sig härmed att svara för de Exponeringar som avses i punkt Kommunens åtagande ska härvid begränsas till den andel av de aktuella Exponeringarna som motsvarar den andel som Kommunens lån utgör av Utlåningsportföljen

33 Vid bestämmandet av Kommunens lån enligt vad som anges i föregående stycke medräknas även Kommuninvests utlåning till andra för vilka Kommunen har tecknat borgen. 3.3 KOMMUNENS ÅTAGANDE AVSEENDE UPPLÅNINGSPORTFÖLJEN Begränsning av Exponeringar De Exponeringar som avses i denna punkt 3.3 är de Exponeringar som hänförs till den del av Upplåningsportföljen som inte är utlånad. Exponeringarna hänförs till den del av Upplåningsportföljen som inte är utlånad genom en beräkning av hur stor andel av Upplåningsportföljen som är utlånad. Åtagandet enligt punkt avser den proportionerligt beräknade andelen av de totala Exponeringar som avser Upplåningsportföljen enligt de beräkningar som anges i föregående stycke Kommunens åtagande Kommunen åtar sig härmed att svara för de Exponeringar som avses i punkt Kommunens åtagande ska härvid begränsas till den andel av de aktuella Exponeringarna som motsvarar den andel som Kommunens insatskapital utgör av det totala insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening. 3.4 KOMMUNENS ÅTAGANDE AVSEENDE PLACERINGSPORTFÖLJEN Begränsning av Exponeringar De Exponeringar som avses i denna punkt 3.4 är de Exponeringar som hänförs till Placeringsportföljen Kommunens åtagande Kommunen åtar sig härmed att svara för de Exponeringar som avses i punkt Kommunens åtagande ska härvid begränsas till den andel av de aktuella Exponeringarna som motsvarar den andel som Kommunens insatskapital utgör av det totala insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening. 4. TIDPUNKT FÖR BETALNING Kommunen förbinder sig att, på Kommuninvests anfordran, till Kommuninvest utge de belopp som Kommunen enligt detta avtal åtagit sig att svara för

34 5. AVTALSTID OCH UPPSÄGNING Detta avtal löper tillsvidare. Kommunens åtagande enligt detta avtal kan inte sägas upp eller på annat sätt återtas utan Kommuninvests medgivande därtill. I det fall Kommunen beviljas utträde eller på annat sätt upphör att vara medlem i Kommuninvest ekonomisk förening ska Kommunen fortsatt svara för samtliga åtaganden som Kommunen vid tiden för utträde hade att svara för enligt detta avtal. Avtalet ska upphöra då Kommunens samtliga åtaganden löpt ut. 6. FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA AVTAL I det fall Kommunen tidigare har utfärdat revers till Kommuninvest så ska detta avtal ersätta vad som i reversens övriga villkor, första och andra stycket, stadgas avseende Kommunens övertagande av Kommuninvests skyldigheter, rättigheter och exponeringar. 7. ÄNDRING Detta avtal kan endast ändras genom skriftlig överenskommelse mellan Kommuninvest och Kommunen. 8. TILLÄMPLIG LAG Tolkning och tillämpning av detta avtal ska ske enligt svensk lag. Ort och datum Namn på kommun/landsting Namnunderskrifter Namnförtydliganden Örebro den Kommuninvest i Sverige AB Namnunderskrifter Namnförtydliganden Titel Titel Titel Titel

35 Kävlinge kommun 8 April, 2016 JLL/AGL Debt & Financial Advisory 1

36 JLL/AGL Debt & Financial Advisory Fakta om JLL/AGL DFA JLL/AGL är en oberoende rådgivare specialiserade inom finansiering, finansiell riskhantering och treasury support. Referensuppdrag Affärområden Strategic advice Finanspolicy Simuleringsanalyser Finansieringsstrategier Ränte- och valutariskhantering Våra tjänster Treasury support Outsourcing Support Service Benchmarking Systemlösningar Transactions Bankfinansiering Obligationer & certifikat Private placements Mezzaninlån Derivattransaktioner Kunder Fastighetsbolag Industribolag Offentlig sektor Finansinspektionen AGL är ett värdepappersbolag under Finansinspektionens tillsyn med tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Tillståndet omfattar bl a rådgivning och handel med finansiella instrument. 2

37 Kävlinges utmaning Investeringar kommer att öka finansieringsbehovet i kommunen och bolagen Finansiering sker idag uteslutande från affärsbankerna Finansiering i banksystemet har blivit dyrare sedan finanskrisen och kostnaderna för bankfinansiering kan förväntas öka ytterligare Kävlinge bör överväga att bredda finansieringskällorna i syfte att säkerställa tillgång till kapital och konkurrenskraftiga villkor Kommuninvest Marknadsupplåning EIB / NIB 3

38 Medlemskap i Kommuninvest?

39 Kommuninvest Grundat 1986 av tio kommuner. Idag 272 medlemmar (310 potentiella medlemmar) Består av medlemsorganisationen i Kommuninvest ekonomisk förening (KIEkf) och dess helägda kreditmarknadsbolag Kommuninvest i Sverige AB (KI) KI:s utlåning sker uteslutande till medlemmar i KIEkf samt, mot borgen av medlem, till kommunala företag, stiftelser, och förbund. Endast kommuner och landsting/regioner kan vara medlemmar i KI KI har högsta möjliga kreditbetyg AAA 5

40 Medlemskapets fördelar Konkurrenskraftiga finansieringsvillkor Lång kapitalbindning Ökad tillgång till likviditetsförsörjning En stabil kreditvärdig motpart med fokus på utlåning till kommuner, landsting och regioner Grön upplåning via KI:s gröna obligationer Tillgång till finanssystemet KI Finans Service, nätverk och rådgivning 6

41 Konkurrenskraftiga finansieringsvillkor 1,1% 1,0% 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% Caisse vs Kommuninvest Löptid Obligation/ Cert* Kommuninvest Bank 0,25 år -50 bp 50 bp 40 bp 1 år 20 bp 45 bp 45 bp 3 år 40 bp 55 bp 70 bp 5 år 65 bp 65 bp 95 bp *Exklusive kostnader för back-up faciliteter, emissionsprovison, omkostnader avseende rating och marknadsprogram. 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% Caisse-spread Spread Kinv benchobl Danske Bank Nordea SEB SHB Swedbank S&P A AA- A+ AA- AA- Fitch A AA- A+ AA- A+ Moody's A2 Aa3 Aa3 Aa2 Aa3 KI:s aktuella kreditmarginaler på längre löptider bedöms vara drygt 25 baspunkter lägre än vad kommunen skulle kunna erhålla från befintliga banker. På en aktuell lånevolym om 800 Mkr där 80 procent lånas av KI skulle det motsvara en besparing om cirka 1,6 Mkr per år för Kävlinge kommunkoncern. Till detta ska läggas den förväntade återbäringen om cirka 15 baspunkter. 7

42 Medlemskapets åtagande Solidarisk borgen Garantiavtal motpartsexponeringar derivatavtal Regressavtal Borgen Solidarisk - Vem som helst av borgensmännen kan bli krävd Proprieborgen - Kan bli krävd så snart någon betalning uteblivit (såsom för egen skuld) Generell Gäller befintliga såväl som nya åtaganden Borgen gäller enbart KI:s förpliktelser och inte några av de övriga medlemmarnas förpliktelser Garantiavtal Medlemmarna åtar sig att betala kostnaden som kan uppstå i de fall KI:s derivatmotpart inte fullgör derivatavtal Regressavtal Reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om KI:s fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt borgensförbindelsen 8

43 Medlemskapets risker Infriande av borgen eller garantiavtal Insats för föreningens regelefterlevnad Insatsemission och annan betalning av insats Kävlinge kommuns riskbedömning bör utgå från följande: Kävlinge kommuns tro på det kommunala självstyret som garant för att en kommun i princip inte kan ställa in betalningarna. Kävlinge kommuns tro på den statliga kontrollen över kommunerna i form av balanskrav och möjlighet till tvångsförvaltning. Hur staten och de statliga institutionerna bedöms agera i ett läge där KI är på väg att fallera (sannolikt är KI to big to fail ). Vilka åtgärder som KI har vidtagit för att minimera risken i utlåningen och i likviditetsportföljen för att kunna fullfölja sina åtaganden Vilken risk det finns för ytterligare krav på medlemsinsats och konsekvensen av detta för Kävlinge kommun. 9

44 Andelskapital Insats vid inträde som medlem Årlig insatsskyldighet / Återbäringssystem Insats för befolkningsökning Insats för föreningens regelefterlevnad Insatsemission och annan betalning av insats Medlemsinsats kr/inv. Insatskapital Insatsränta 2 % Upplånings -volym KI Återbäring 0,15% Summa avkastning Avkastning % Obligatorisk medlemsinsats Bokförs som finansiell intäkt Bokförd avkast. % kr kr kr kr kr 12,0% kr - kr 0,0% kr kr kr kr kr 6,4% kr kr 3,2% kr kr kr kr kr 5,0% kr kr 3,7% kr kr kr kr kr 4,2% - kr kr 4,2% 10

45 Sammanfattning Ett medlemskap i Kommuninvest kommer att sänka kommunens upplåningskostnader, minska finansieringsrisken och öka tryggheten i finansverksamheten. Upplåningskostnaderna bedöms kunna sänkas med 25 till 40 baspunkter i relation till dagens upplåningskostnader via bankerna. På en skuldportfölj om 1 miljard kronor motsvarar detta en årlig besparing om 2,5 till 4 miljoner kronor. Ovanstående fördelar ska vägas främst mot de risker som medlemskapet innebär i form av borgensåtagande och garantier för motpartsexponeringar på Kommuninvests derivat. Utöver dessa risker finns risken att förändrade finansiella regelverk medför ökade kapitalkrav på Kommuninvest, som i sin tur kan innebära behov av kapitaltillskott från medlemmarna. Det är svårt att kvantifiera den samlade risken som ett medlemskap innebär. Konsekvensen av att behöva infria borgensåtagandet eller garantiavtalet kan få stora konsekvenser för kommunen, samtidigt som risken att den situationen inträffar måste ses som mycket låg. Risken att Kommuninvest kommer att behöva ett kapitaltillskott bedöms däremot som något större samtidigt som det inte per definition innebär att Kävlinge kommun kommer att behöva vara den som bidrar med mer insatskapital. I övervägningen mellan ett medlemskap eller ej är det till syvende och sist en bedömning, där Kävlinge kommun får ta ställning till om de ekonomiska fördelarna överväger riskerna. I denna bedömning är det centralt hur Kävlinge ser på frågan huruvida en kommun i praktiken kan fallera eller ej. 11