Tillgänglighet till Hållbar IT. Laila Niklasson

Transkript

1 Tillgänglighet till Hållbar IT Laila Niklasson 2015

2 2

3 Förord När den svenska regeringen formulerar en bredbandsstrategi där det kvantitativa målet är att 90 procent av landets hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med 100Mbit/s dubbelriktad överföringshastighet år 2020 skall berör det inte enbart nationen, det blir i minst lika hög grad ett regionalt/lokalt projekt. För att bidra till en ökning av tillgängligheten till bredbandsnät för medborgare och näringsliv på landsbygden genomfördes projektet Tillgänglighet till Hållbar IT under åren Projektet är ett parallellprojekt till det mer omfattande projektet Digital Agenda i västra Mälardalen som genomfördes Syftet med denna studie har varit att följa projektet under processen och lämna synpunkter och delta i dialog under utvecklingsarbetets gång samt att skriva en slutrapport. Först vill jag tacka deltagare i gruppen av aktivitetssamordnare och styrgrupp för att jag fått ta del av tankar under möten och genom enkätsvar som lämnats. Dessutom vill jag tacka Annika Ahlstrand och Per Fröling som varit projektledare för projektet Tillgänglighet till Hållbar IT och Fredrik Hamberg och Per Fröling som varit projektledare för Digital Agenda i västra Mälardalen, vilka bidragit med dokument, deltagit i särskilda dialogmöten och varit kontaktpersoner gentemot uppdragsgivaren, Västerås stad. Eskilstuna februari 2015 Laila Niklasson Fil dr, docent 3

4 4

5 Innehåll Bakgrund... 6 Utvärderingens perspektiv... 8 Läsanvisningar... 9 Aktiviteter... 9 Projektsamordning och projektstyrning... 9 Förstudier Dagens struktur för hållbar it mobilt Dagens struktur för hållbar IT fast täckning Dagens struktur för hållbar IT mobilt och fast i samspel Marknadsaktörer i samverkan för hållbar IT infrastruktur Styrdokument för hållbar IT bredbandsstrategisk handlingsplan Behovsanalys vård, miljö, säkerhet, näringsliv Plan för kommande strukturfondsprogram Horisontella kriterier Spridning av resultat och extern kommunikation Lärande utvärdering Sammanfattande utvärdering Referenser Bilaga 1 Projektledning, styrgrupp och aktivitetssamordnare

6 Bakgrund Västerås stad ansökte, i samarbete med 12 kommuner (Västerås, Fagersta, Surahammar, Skinnskatteberg, Hallstahammar, Norberg, Arboga, Kungsör, Köping, Enköping, Sala, Eskilstuna), Länsstyrelsen i Västmanlands län och Landstinget i Västmanland om medel för att skapa förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i regionen Västra Mälardalen (Västerås stad, 2013, s. 7 1 ). Medel beviljades inom ERUF Mål 2 Östra Mellansverige. Projektet pågick Projektet var ett parallellt projekt till ett projekt som redan pågick, Digital Agenda för västra Mälardalen. Vissa aktiviteter skulle genomföras integrerat mellan båda projekten. Det ansökta projektet särskiljer sig från det pågående projektet genom att: Samtliga kommuner i Västmanlands län ingår, liksom Enköping och Eskilstuna, där de kommuner som inte deltar i projektet Digital Agenda för Västra Mälardalen kommer att genomföra aktivitet 6 och 9 (däremot skall inte de kommuner som deltar i ovan nämnda projekt delta i dessa delaktiviteter då de har haft liknande aktiviteter i detta projekt) Projektet innehåller förstudier och planering inför ett större genomförandeprojekt inom ramen för den nya strukturfondsperioden Projektet har ett fokus på Hållbar IT (som bidrar till ett hållbart samhälle med positiva och kvantifierade effekter för miljön) Projektet fokuserar både på fast och mobilt bredband, var för sig och i kombination Syftet med projektet är att säkerställa näringslivets tillgång till funktionellt och robust bredband, att orter sammanbinds och att den geografiska utbredningen av bredband ökar. Projektet skapar förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i Västmanlands län och norra Sörmlands län med inriktning mot Hållbar IT (ibid, s. 6). Projektet bidrar också till att skapa förutsättningar för att kunna arbeta, bo driva företag och studera på landsbygden. 1 Beskrivning av projektet utgår från projektansökan, fördjupad projektbeskrivning och informationsbroschyr om projektet, se referenslista Västerås stad. 6

7 Projektets mål är att stärka näringslivets utveckling i regionen genom att skapa förutsättningar för att bygga ut robust bredband på landsbygden i 12 kommuner i Mälardalen (Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås). Strängnäs kommun är adjungerad. Projektet skulle bidra till att det skapas fler livskraftiga företag samt fler växande företag som stärker regionens nationella och internationella konkurrenskraft. Projektet har även som mål att: att skapa synliga vinster för miljö och hållbarhet att skapa tillväxt på lång sikt i regionen och bidra till EU2020 strategin om smart, hållbar och inkluderande tillväxt att skapa synlighet och transparens för projektets aktiviteter och resultat via web och i massmedia att driva ett effektivt projekt med god samordning att skapa ett faktiskt lärande utifrån projektets aktiviteter och resultat hos projektets deltagare skapa hållbara projektresultat (som påverkar tiden efter projektets livscykel) För att uppnå syfte och mål genomfördes fjorton olika aktiviteter: 1. Projektsamordning och projektstyrning projektet koordineras av Västerås stad 2. Studie av hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen. Förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön och hållbar infrastruktur för tjänster inom Hållbar IT 3. Nytta med hållbar IT över välfärdsbredband en förstudie kring indikatorer och mätetal för hållbarhetsvinster (ekonomiska, sociala och miljömässiga) med hållbar IT 4. Framtidens hållbara IT vad ger framtida teknisk utveckling för förutsättningar för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning, bandbredd och utveckling av innovativa samhällstjänster 5. Dagens struktur för hållbar IT mobilt studie av mobiltäckning i deltagande kommuner (12 stycken) 6. Dagens struktur för hållbar IT fast studie av infrastruktur för fast bredband per valda kommuner: Enköping, Fagersta, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Surahammar 7

8 7. Dagens struktur för hållbar IT mobilt och fast i samspel- analys av mobil- och fibertäckning i deltagande kommuner som underlag för framtida utbyggnad samt dialog med aktörer inom mobilt och fast bredband. 8. Marknadsaktörer i samverkan för hållbar IT infrastruktur dialog med operatörer inom mobilt och fast bredband kring projektets analys av infrastruktur för bredband 9. Styrdokument för hållbar IT bredbandsstrategisk handlingsplan per kommun Köping, Kungsör, Surahammar, Sala, Fagersta, Norberg och Enköpings kommun 10. Behovsanalys vård, miljö, säkerhet, näringsliv 11. Plan för kommande strukturfondsprogram 12. Finansiell hållbarhet 13. Spridning av resultat och extern kommunikation 14. Lärande utvärdering Spridning av resultat skulle ske: via digitala media som hemsidor på internet via informationsmöten och slutkonferens via traditionellt PR arbete mot lokala och regionala media (tidningar, websidor, radio, tv) genom att sprida lärande utvärderingsrapporter från projektets följeforskningsaktiviteter Projektet Digital Agenda för västra Mälardalen utvärderas separat och innehåller en mer utförlig beskrivning av vissa moment. Då vissa aktiviteter genomförs tillsammans i projekten kommer vissa textpartier att bli likartade. Utvärderingens perspektiv Den lärande utvärdering som presenteras i projektplanen omfattar att en följeforskare följer lärandet på ett interaktivt och processinriktat sätt. Därmed får utvärderingen en formativ ansats. Det innebär att utvärderare lämnar synpunkter och deltar i dialog under utvecklingsarbetets gång. Det är alltså också ett användarorienterat utvärderingsperspektiv (Vedung, 2009; Patton, 2008). Utvärderingen omfattar därmed både muntlig del och skriftlig del. I utvärderingsperspektivet ingår också en etisk aspekt. Data som samlas in presenteras offentligt i rapportering och utgör underlag för forskning. Det innebär att deltagare informeras 8

9 om det dubbla syftet utvärdering, data för forskning, dessutom att presenterat material skall vara avidentifierat vid forskning så ingen enskild person skall kunna spåras. Underlag för följeforskningen har varit: Dokument från projektet såsom minnesanteckningar från möten, Powerpoints, lägesrapport med mera Dokument om projektet såsom websidessökningar, egna anteckningar från möten Enkätsvar från styrgrupp och gruppen aktivitetssamordnare En utförligare processbeskrivning där samtliga enkätsvar från styrgrupp och gruppen aktivitetssamordnare ingår finns i slutrapporten från projektet Digital Agenda i västra Mälardalen (Niklasson, 2015a). Läsanvisningar Den fortsatta presentation omfattar de aktivitetsområden som angetts för projektet Tillgänglighet till Hållbar IT. Det är två aktivitetsområden som slagits ihop i presentationen: Marknadsaktörer i samverkan för hållbar IT infrastruktur dialog med operatörer inom mobilt och fast bredband kring projektets analys av infrastruktur för bredband Finansiell hållbarhet. Därefter behandlas hur horisontella kriterier beaktats, kommunikationsstrategi och lärande. Rapporten avslutas med en sammanfattande utvärdering. Aktiviteter Projektsamordning och projektstyrning Projektet startade 1 januari 2014 med Annika Ahlstrand som projektsamordnare, 38 procent, en redovisningsekonom och en projektassistent. Per Fröling var deltids projektsamordnare i Digital Agenda för västra Mälardalen och överlappade med ett deltagande i det projekt som presenteras här, Tillgänglighet till Hållbar IT. Projektets styrgrupp bestod av representanter från projekts samverkansparter. Dessutom adjungerades Strängnäs kommun (se bilaga 1). Styrgruppen bestod av samma medlemmar för projekten Digital Agenda för västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT. Under 2014 genomfördes tre styrgruppsmöten. Projektets samverkansparter har utsett aktivitetssamordnare inom projektet (se bilaga 1). Gruppen aktivitetssamordnare bestod av 9

10 samma medlemmar för projekten Digital Agenda för västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT. Under våren 2014 genomfördes åtta möten. En lägesrapport för perioden är inlämnad. Lägesrapport för är under arbete (muntlig uppgift Ahlstrand). Förstudier Studie Hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen: En förstudie skulle genomföras kring förutsättningar för utveckling av grön och hållbar infrastruktur för tjänster inom Hållbar IT. En kartläggning skulle göras gällande vilka hållbarhetskrav som tjänsterna ställer på infrastrukturen och vilka krav som välfärdstjänster ställer på välfärdsbredband. Under våren 2014 genomfördes research gällande Välfärdsbredband 2.0. En fråga ställdes om vad som krävs för att "grön" IT ska fungera. Dessutom behandlades sociala media och frågor om när medborgare ringer, surfar och har TV via bredband. En rapport om vilken kunskap som behövs för att öka beställarkompetensen är under arbete, det vill säga tillgänglighet, integritet, personuppgiftslagen/pul. I rapporten kommer att finnas förslag på krav som beställaren ska tänka på. En extern konsult, Patrik Forsström, anlitades för förstudien. Framtidens hållbara IT: En förstudie om vad framtida teknisk utveckling ger för förutsättningar för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning, bandbredd och utveckling av innovativa samhällstjänster. Två trender skall särskilt studeras: den snabba utvecklingen av mobila bredbandsnät, som även i större utsträckning kommer att byggas inomhus och behovet av att ansluta teknisk utrustning, till exempel sensorer, larm, välfärdsteknik, i hemmet. En delrapport är skriven, 5G i Mälardalen år 2020 (Forsström, 2014). Studien fortsätter med att studera Välfärdsbredband 2.0 ur teknisk synvinkel. En extern konsult, Patrik Forsström, är anlitad för förstudien. Nytta med hållbar IT över välfärdsbredband: En förstudie skall genomföras kring indikatorer och mätetal för hållbarhetsvinster (ekonomiska, sociala och miljömässiga) med hållbar IT. Under våren 2014 har indikatorer och mätetal för miljömässiga hållbarhetsvinster och ekonomiska hållbarhetsvinster till stor del gjorts klara. När det gäller mätetal, generellt, vilka ekonomiska hållbarhetsvinster ställs exempelvis frågor om ekonomiska hållbarhetsvinster inom hemtjänst om tjänster digitaliseras/e-hemtjänst, om exempelvis en nattkamera installeras, och dess effekter. Studien fortsätter med sociala hållbarhetsvinster såsom huruvida brukarna använder de redskap som finns inom hemtjänsten idag - (giraffen 2, nattkamera, etc.) 2 Med giraffen avses en mobil robot för som avser att underlätta äldres kontakt med omvärlden (VINNOVA, 2014) 10

11 en fråga ställs hur de går att synkronisera med de mätetal som existerar. En expert inom Västerås stad, Peter Mankenskiöld, är anlitad för förstudien. Resultat av studierna 2014 blev texterna 5G i Mälardalen år 2020, Välfärdsbredband 2.0 och Bredbandsskola, samtliga av Forsström. Rapporten Analys av samhällsekonomisk effekt av FTTH i västra Mälardalen (FTTH = fibre to the home) av företaget Acreo är under bearbetning. Någon skriftlig rapport från Peter Mankenskiöld blev inte aktuell. Dagens struktur för hållbar it mobilt De deltagande kommunernas aktivitetssamordnare organiserade en studie av mobiltäckningen i kommunerna. I studien användes såväl öppna datakällor: Post- och telestyrelsen, Bredbandskollen för mobilt bredband och Opensignal, som egna mätningar. Projektsamordnaren hade kontinuerliga kontakter med aktivitetssamordnare i de aktuella kommunerna för att stödja att dessa skulle genomföra en studie av mobiltäckning. En presentation gjordes från IQMTEL som har verktyget Täckningskollen där också exempel gavs på möjlighet till praktisk utrustning och övrigt stöd. Samordning av kartläggningen via Täckningskollen har genomförts vid mötena för aktivitetssamordnare till exempel genom att flera kommuner delar praktisk utrustning. Resultatet under 2014 blev att samtliga deltagande kommuner: Västerås, Fagersta, Surahammar, Skinnskatteberg, Hallstahammar, Norberg, Arboga, Kungsör, Köping, Enköping, Sala, Eskilstuna, genomförde antingen en ny studie av mobil täckning eller för första gången genomförde en studie med denna design. Dagens struktur för hållbar IT fast täckning En kartläggning skulle genomföras av fast fiberinfrastruktur med hjälp av systemet X-Opto i valda kommuner: Enköping, Fagersta, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Surahammar. I studien användes en kombination av öppna datakällor och egen kartläggning. När det gäller Stadsnätet, studerade var och en lokalt. På sensommaren genomfördes en utbildning i systemet X-Opto så att aktivitetssamordnare eller annan vald personal kunde föra in resultat av den fasta täckningen. Resultatet under 2014 blev att samtliga deltagande kommuner: Västerås, Fagersta, Surahammar, Skinnskatteberg, Hallstahammar, Norberg, Arboga, Kungsör, Köping, Enköping, Sala, Eskilstuna, genomförde antingen en ny studie av fast täckning eller för första 11

12 gången genomförde en studie med denna design. Personal från några av kommunerna har också deltagit i den utbildning som organiserades. Dagens struktur för hållbar IT mobilt och fast i samspel Aktiviteten innebar att genomföra en analys av mobil- och fibertäckning i deltagande kommuner som underlag för framtida utbyggnad samt dialog med aktörer inom mobilt och fast bredband. Resultat blev att, beroende på hur aktiva kommunerna varit, ett underlag fanns så att en analys kunde göras. Någon kopia av dokumentation av kommunernas analys föreligger inte. Resultaten av de båda kartläggningarna för fast fiberinfrastruktur och mobil infrastruktur kommer att vävas samman i det fortsatta samarbetet. Detta för att kartlägga behoven av punktinsatser som t ex utbyggnation av fiberinfrastruktur delfinansiering av så kallade samhällsmaster för mobil datakommunikation eller annan teknisk utrustning. Marknadsaktörer i samverkan för hållbar IT infrastruktur En dialog skulle föras med operatörer inom mobilt och fast bredband kring projektets analys av infrastruktur för bredband finansiell hållbarhet. TELIA har varit aktuella för samverkan, men flera aktörer har varit aktuella. Återkommande diskussioner har förts både i styrgrupp och i gruppen aktivitetssamordnare om dels olika roller, dels finansiering. Resultatet blev att marknadsaktörerna och deltagarna i projektet har fått tillgång till mötesplatser för att diskutera både infrastruktur och finansiering av infrastruktur. Styrdokument för hållbar IT bredbandsstrategisk handlingsplan Regeringens bredbandsstrategi och digitala agenda samt den regionala utvecklingsplanen skulle brytas ned till varje kommun, utifrån de förutsättningar som just den kommunen har. När projektet startade hade inte alla deltagande kommuner en bredbandsstrategisk handlingsplan. Under möte inom gruppen aktivitetssamordnare har projektledarna delat ut exempel på bredbandsstrategisk handlingsplan. De aktivitetssamordnare som så önskat hade också personlig kontakt med projektledarna. Resultatet blev att i de kommuner som inte hade någon bredbandsstrategisk handlingsplan påbörjades ett arbete och i slutet av projekttiden hade alla kommuner ett utkast till förslag till plan. I en av kommunerna som började delta redan i parallellprojektet Digital Agenda för västra Mälardalen, Hallstahammar, togs ett politiskt beslut om en plan. Bland de kommuner 12

13 som tillkom i Tillgänglighet till Hållbar IT antog Sala kommun sin bredbandsstrategiska handlingsplan Riktlinjer för bredband i Sala kommun hösten Behovsanalys vård, miljö, säkerhet, näringsliv En analys skall göras av förutsättningar och behov av utbud (hållbara IT-tjänster) kopplat till olika näringar. Det görs genom enkätundersökningar, seminarier och rundabordssamtal med kunder och leverantörer. Resultatet blev att seminarier genomfördes på konferenserna Det goda livet och Smart Summit med inriktning på dessa förutsättningar och behov. Dessutom genomfördes dialog med marknadsaktörer, kanske inte i den utsträckning som önskats men dialog har förts med ett flertal aktörer. Projektet har dessutom inbjudit till dialog mellan de enskilda kommunerna och aktörerna. Rapporten 5G i Mälardalen år 2020 (Forsström, 2014) beskriver delar av de framtida behoven av hållbara IT-tjänster Plan för kommande strukturfondsprogram Projektsamordnarna arbetade kontinuerligt under våren och hösten 2014 med att utforma en plan för att ansöka om fortsatta medel inom kommande strukturfondsprogram. Kontakter etablerades med aktörer med intresse i bredbandsfrågor och IT för tjänster i Norge, Danmark och Spanien. Däremot skiftade fokus från strukturfondsprogram till Horizon programmet (European Commission, 2015) och framför allt till Nordic Innovation (2015) under Nordiska ministerrådet. Resultatet blev att en första projektansökan skrevs till Nordic Innovation och planer finns för att ansöka till Horizon 2020, handlagt av VINNOVA. Horisontella kriterier Enligt projektansökan (Västerås stad, 2013) anges att horisontella kriterier skulle beaktas. Vad gäller organisationen av projektet så skall jämställdhet beaktas vad gäller styrgruppens sammansättning. Styrgruppen skall också få en genomgång av Länsstyrelsens jämställdhetsexpert. Alla aktiviteter skulle vara öppna för män och kvinnor och personer i olika åldrar. Inom den tidiga projektledningen fanns tre medlemmar varav två män (projektledaren och ekonomiansvarig) och en kvinna (projektassistent som fungerade som sekreterare) från 2013 till april Från april 2013 tillkom en man och en kvinna som projektledare när det nu 13

14 blev två projekt. Från 2013 till april 2014 fanns sju män och tre kvinnor bland de elva medlemmarna i styrgruppen. Från våren 2014 omfattade styrgruppen arton medlemmar, varav fem var kvinnor och tretton var män. Ingen förändring skedde per september Bland aktivitetssamordnarna var fyra män (fem om Västerås räknas med) och två kvinnor från 2013 till april Från våren 2014 omfattade gruppen aktivitetssamordnare 14 medlemmar (15 på listan eftersom en person representerade 2 kommuner), varav två var kvinnor och tolv var män. Per september 2014 omfattade gruppen 16 personer (17 på listan på listan eftersom en person representerade 2 kommuner), varav fyra var kvinnor och fjorton var män. För att lyfta jämställdhet inbjöds representant från Region Gotland för att tala om ledarskap och byalag. Resultat från regionen visade att det inte alltid var yngre män utan snarare äldre män och kvinnor som kunde vara drivande i byalag. Spridning av resultat och extern kommunikation Spridning av resultat skulle ske genom: Via digitala media en särskild webbsida skulle tas fram för projektet Via dialogmöten med projektets målgrupper Via traditionellt PR-arbete mot lokal och regional media tidningar, webb, radio, tv Genom att sprida lärande utvärderingsrapporter från projektets följeforskningsaktivitet En rad presentationer har genomförts och massmedial uppmärksamhet har funnits 3. När Tillväxtverket tilldelat projektet Tillgänglighet till Hållbar IT medel informerade Västerås stad om detta i ett pressmeddelande. Under 2014 har varje deltagande kommun besökts minst två tillfällen. Vid dessa tillfällen har projektledarna informerat om projekten Digital Agenda och Tillgänglighet till hållbar IT. I början av år 2014 ordnades informationsträff med Länsstyrelsen i Södermanland. Under 2014 fortsatte kommunikationsaktiviteterna. Ett svar gavs i Västmanlands läns tidning på en insändare, vilken behandlade bredband. I Uppsala hölls ett föredrag för Länsstyrelsen i Uppland kallat Governance-modellen Ett sätt att hantera regional digital agenda överenskommelse mellan olika parter på frivillig basis, Västmanlandsmodellen, ett annat på KTH i Kista om bredbandsstrategiska handlingsplaner. Täckningskollen följdes upp i en 3 Presentationen utgår från en sammanställning som lämnats av projektledarna december

15 radiointervju i P4 Västmanland. En av projektledarna var ledamot i Bredbandsforums mandatgrupp (Bredbandsforum, 2015). Arbetsgruppen skapades för att identifiera nyckelfaktorer för regional samverkan och ge vägledning i hur samarbete kan utvecklas. Projektledarna har också informerat under en rad konferenser såsom Dialogseminarium våren 2014 i Västerås, samverkansforum om Best Practice för Skånes kommuner i samverkansforumet Skånet, Strategitorget där Sveriges kommunchefer deltog som behandlade bredbandsstrategiska frågor, Det offentliga rummet i Karlstad där projektledare talade om Att driva regionala EU-projekt, medverkan genomfördes också i Almedalen med information om projekten och marknadsföring för Smart Summit hösten 2014 där projektledare och extern konsult deltog samt vid årsmöte för Svenska stadsnätsföreningen, SSNF, där Att driva regionala EU-projekt presenterades. En av projektledarna deltog i Dialogmöte Mobiltäckning, regionerna Värmland, Örebro, Västerås i Karlstad och föreläste om Västmanlandsmodellen (Governance-modellen). Under våren 2014 formulerades en kommunikationsplan för de båda projekten Digital Agenda i västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT. De båda projekten fick en gemensam titel, Regional Digital Agenda och en hemsida skapades för Regional Digital Agenda (Västerås stad, 2014b). Både styrgruppens medlemmar och gruppen aktivitetssamordnare blev påminda om att kommunerna kan och bör länka till denna sida. Projektledarna har fortlöpande sänt ut mail 2014 med projektrelaterad information, protokoll och kallelser. Lärande utvärdering Utvärderaren har presenterat sig och arbetet med följeforskning, lärande utvärdering för styrgrupp och gruppen för aktivitetssamordnare samt påmint om delrapporter. Datainsamling genomfördes genom deltagande observation vid styrgruppsmöte och möte för aktivitetssamordnare samt separata möten med projektsamordnare. Därmed är det främst till projektsamordnarna som direkt uppföljning och återkoppling skett under Både gruppen aktivitetssamordnare och styrgruppen fick en fråga om i hur hög grad ett faktiskt lärande skett. Resultatet visar att gruppen av aktivitetssamordnare uppfattar högre måluppfyllelse vad gäller faktiskt lärande än styrgruppen. Alla uppfattar dock att något faktiskt lärande har skett. 15

16 Aktivitetssamordnarna och styrgruppen kunde också ge öppna svar med exempel på faktiskt lärande. Från styrgruppen kom en kommentar om projektledningen, Behöver tydligare styrning i den här typen av projekt. Bättre förankring redan när projektet formas. En grupp av formuleringar från aktivitetssamordnarna handlade om erfarenhetsutbyte, såsom Regelbundna möten med alla aktivitetssamordnare och regelbunden information är viktig för att hålla alla "på banan", Ett större engagemang sedan det blev möten för aktivitetssamordnare varje månad., Har fått många bra tankar genom mötena och samtal med deltagarna. och Erfarenheter från olika byalags försök att genomföra bredbandsbyggnationer. Aktivitetssamordnarna poängterade också samarbete, såsom Projektet har i mycket hög grad belyst vikten av samarbete över kommungränser och bidragit till kunskapsutjämning, Knutit kontakter med andra kommuner, Att alla kommuner i länet deltar i projektet visar att det finns ett stort intresse för frågan i kommunerna och man anser bredband vara en viktig utvecklingsfråga för kommunen och Att samla alla länets kommuner för att tillsammans arbeta mot målen betyder mycket. Utan denna samverkan kan det bli svårare och kanske ta längre tid att få ut bredband till länets alla invånare och företag. Även styrgruppen lyfte fram samarbete, såsom Det är mycket uppenbart att frågor av denna typ måste hanteras i en bredare geografisk gruppering än i en enskild kommun och Att det är svårt att samla länet och få konkreta effekter. Enligt aktivitetssamordnarna har projektet haft betydelse, såsom Att vi till slut fått de vita fläckarna identifierade som vi nog inte att det gjort utan detta projekt, Förutsättningarna för att Västmanland ska få bredband i världsklass och uppnå de mål som formulerats i länets bredbandsstrateg har väsentligt förbättrats och Det arbete som gjorts i projektet med kartläggning av infrastruktur och mobiltäckning, samt kommunala bredbandsstrategier, utgör viktiga underlag för att föra en dialog med marknadens parter. Styrgruppen lyfter också fram Vikten av att våga syna resultat. och Att det är svårt att få fram en bredbandsstrategi, men bra mycket svårare att få fram bredbandet. Sammanfattande utvärdering Under åren genomfördes projektet Tillgänglighet till Hållbar IT. Syftet med projektet var att säkerställa näringslivets tillgång till funktionellt och robust bredband, att orter sammanbinds och att den geografiska utbredningen av bredband ökar. Projektet skulle skapa 16

17 förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i Västmanlands län och norra Sörmlands län med inriktning mot Hållbar IT. Projektets mål var att stärka näringslivets utveckling i regionen genom att skapa förutsättningar för att bygga ut robust bredband på landsbygden i 12 kommuner i Mälardalen (Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås). Strängnäs kommun var adjungerad. Projektet skulle bidra till att det skapas fler livskraftiga företag samt fler växande företag som stärker regionens nationella och internationella konkurrenskraft. Projektledning, styrgrupp och grupp för aktivitetssamordnare etablerades snabbt. Delvis eftersom grundstruktur redan fanns i parallellprojektet Digital Agenda i västra Mälardalen. Processarbete med möten i gemensam styrgrupp och gemensamt för aktivitetssamordnarna kom igång senvåren Det innebär att mötesaktiviteterna kunde genomförts som planerat En tydlig satsning har genomförts för att stödja aktivitetssamordnarna så att de skulle kunna genomföra täckningskontroll för mobilt och fast bredband. Min bedömning är att det funnits en god samordning inom projektet. Information om projektet fanns att tillgå via massmedia och hemsida. Kommunikation mellan parterna fungerade i och med att flera möten organiserats och all dokumentation samt minnesanteckningar sändes ut snabbt. Alla kommuner besöktes minst en gång. Det har funnits transparens för projektets aktiviteter och resultat via web och i massmedia, även om inte alla kommuner använt sig av hemsidan Regional Agenda. De horisontella kriterierna har beaktats på så sätt att ingen uteslutning av någon grupp har skett varken internt eller externt. Internt har inte projektledarna kunnat påverka vilka representanter som kommuner och övriga deltagare sänder. Ibland kommer också ersättare. Det gör att någon balans exempelvis mellan kön inte kan upprätthållas. Av de förstudier som skulle genomföras blev texterna 5G i Mälardalen år 2020, Välfärdsbredband 2.0 och Bredbandsskola, samtliga av Forsström klara. Rapporten Analys av samhällsekonomisk effekt av FTTH i västra Mälardalen (FTTH = fibre to the home) av företaget Acreo är under bearbetning. Någon skriftlig rapport från Peter Mankenskiöld blev inte aktuell. Den kartläggning som skulle ske av täckning för mobil telefon, fast telefoni och utgöra underlag för kommuners behovsanalys har genomförts. Kontakter har tagits med 17

18 marknadsaktörer. När det gäller bredbandsstrategisk handledningsplan visar erfarenheter från projekttiden att det tar lång tid från att formulera bredbandsstrategisk handledningsplan till dess att ett politiskt beslut. Inom projekttiden tog en kommun, Sala, ett sådant beslut. I parallellprojektet tog också en kommun, Hallstahammar, ett sådant beslut. Med de förutsättningar som finns bedömer jag att deltagarna i projektet har fått det stöd som är rimligt. Projektets mål var att stärka näringslivets utveckling i regionen genom att skapa förutsättningar för att bygga ut robust bredband på landsbygden i 12 kommuner i Mälardalen (Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås). Strängnäs kommun var adjungerad. Projektet skulle bidra till att det skapas fler livskraftiga företag samt fler växande företag som stärker regionens nationella och internationella konkurrenskraft. Min bedömning är att arbetet i projektet har stärkt förutsättningar för att bygga ut bredband. Arbetet i projektet har inte haft någon stark förankring gentemot det lokala näringslivet, i vilket fall finns ingen dokumentation angående detta, och det är för tidigt att bedöma om näringslivet har kunnat stärkas. Syftet, att säkerställa näringslivets tillgång till bredband och att orter har sammanbundits är tveksamt om det uppnåtts. Däremot förefaller förutsättningar för detta ha stärkts avsevärt. Särskilt genom de praktiska resultat som uppnåtts och genom de underlag för policy beslut som förstudierna utgör. Slutligen skulle projektet bidra till hållbara projektresultat. Hållbarhet skulle kunna synas i praktiska resultat, att möten fortsätter och att intresse vidmakthålls. Från Täckningskontrollen finns praktiska resultat och planen är att aktivitetssamordnarna skall inbjudas till ett möte 2015 för uppföljning. Diskussioner om handlingsplaner för och finansiering av utbyggnad av bredband på lokal och regional förefaller fortsätta i kommuner, landsting och inom Länsstyrelsen i Västmanland. Det arbete som genomförts för behovsanalys av stomnätslinjer har utan tvekan påverkan efter projekttiden. På vilket sätt kommer att visa sig vid nästa möte för dem som deltog i styrgruppen. Vid sista styrgruppsmötet fick projektledarna i uppdrag att återkomma med projekt- och budgetförslag för fortsatt samverkan före nästa möte, vilket sker i samband med Svenska Stadsnätsföreningens årskonferens i mars Slutligen finns en påbörjad ansökan om tjänsteutveckling för användning av bredband via ett europeiskt projekt inom Nordic Innovation. 18

19 Referenser Bredbandsforum, hemsida tillgänglig , Bredbandsforum/ European Commission, hemsida tillgängligt , Niklasson, L. (2015). Digital Agenda för västra Mälardalen. Eskilstuna: Mälardalens högskola. Nordic Innovation, hemsida tillgängligt http://nordicinnovation.org/sv/ Patton Quinn, M. (2008). Ultilization-Focused Evaluation. Thousand Oaks, California: SAGE Publications Inc. Smart Summit, hemsida tillgängligt , Vedung, E. (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. VINNOVA, hemsida tillgängligt , Västerås stad (u.å) Tillgänglighet till hållbar IT. Fördjupad projektbeskrivning Västerås. Västerås stad (2013) Tillgänglighet till hållbar IT. Projektansökan ur EG:s strukturfonder. Västerås. Västerås stad (2014a), hemsida tillgängligt , Västerås stad (2014b) Tillgänglighet till hållbar IT Broschyr. Västerås. Västerås stad (2014c) hemsida för projektet tillgängligt , 19

20 Bilaga 1 Projektledning, styrgrupp och aktivitetssamordnare Projektledning Huvudprojektsamordnare, Stadsledningskontoret Västerås Stad, Annika Ahlstrand och Per Fröling Projektekonom, Konsult och Service, Västerås Stad, Armin Kunhert Projektassistent, Konsult och Service, Västerås Stad, Ulrika Eriksson, kompletterad med vikarie. Styrgrupp Arboga kommun, Jerker Parksjö, kommunchef Enköpings kommun, Synnöve Fridén, kommundirektör Eskilstuna kommun, Pär Eriksson, kommundirektör Fagersta kommun, Anders Kihlström, kanslichef Hallstahammar kommun, Carin Becker Åström, kommunchef Kungsörs kommun, Per Bäckström, kommunchef Köping, Olle Emanuelsson, kommunchef Norbergs kommun, Staffan Mood, kommunchef Sala kommun, Jenny Nolhage, kommunchef Skinnskattebergs kommun, Nima Poushin, kommunchef Strängnäs kommun, Peter Lundberg, kommunchef (Strängnäs är adjungerad kommun) Surahammar kommun, Frank Pfeiler, kommunchef Västerås stad, Bo Dahllöf, stadsdirektör Landstinget Västmanland, Monika Berglund, landstingsdirektör Länsstyrelsen Västmanland, Christer Alzén, Chef för samhällsbyggnadsenheten 20

21 Västmanlands kommuner och landstingsförbund, VKL, Monika Bertilsson Eriksson, Direktör Svenska Stadsnätsföreningen, Örebro, Staffan Gustafsson, styrelseledamot Företagarna Västerås, Peter Ovrin, ordförande Aktivitetssamordnare Arboga kommun, Mikael Lehmann, IT-chef Enköpings kommun, Magnus Giertz, chef IT-support Eskilstuna kommun, Robert Berlin, Stadsnätschef Fagersta kommun, Kjell Karlsson, bredbandssamordnare Hallstahammars kommun, Roger Zollner, Stadsnät i Svealand Kungsörs kommun, Raymond Jennersjö, Näringslivsutvecklare Köpings kommun, Ivan Jaska, IT-chef Norbergs kommun, Kjell Karlsson, Bredbandssamordnare Sala kommun, Peter Tejne, IT-chef Skinnskattebergs kommun, Veine Eliasson Strängnäs kommun, Peter Holm, enhetschef Strategi- och projektenheten Surahammar kommun, Lars Väänänen Västerås stad, Margareta Gustafsson, Stadsnät i Svealand Landstinget Västmanland, Sara Mill, kundområdesansvarig Centrum för IT Länsstyrelsen Västmanland, Lars Eriksson, landsbygdsutvecklare 21