It i människans tjänst

Transkript

1 It i människans tjänst

2 It:s roll för samhällsutvecklingen För att koppla samman projektet Tillgänglighet till Hållbar IT i ett högre sammanhang har vi satt samman en matris som visar projektets aktiviteter kopplat till Sveriges Digitala Agenda, It i människans tjänst.

3 It:s roll för samhällsutvecklingen Lätt och säkert att använda Exempel på tjänster Tillgänglighet Invånarnas trygghet Tjänster som skapar nytta Demografisk koppling Effektivisering Kostnadsmedvetenhet Det behövs infrastruktur Satsningar krävs Vems ansvar? Samverkan

4 Lätt och säkert att använda Akivitet 6.3. Nytta med hållbar IT över välfärdsbredband Aktiviteten har varit en förstudie kring indikatorer och mätetal för hållbarhetsvinster inom infrastruktursatsning på Välfärdsbredbandet. Som exempel framtagande av indikatorer för att mäta utveckling kopplat till miljöpåverkan, socialt ansvar och ekonomi. Genomförande av nulägesanalys för samtliga indikatorområden samt definition av målnivå för samtliga indikatorområden. Framtagande av metod för insamling, konsolidering och utvärdering av indikatordata. Aktiviteten har levererat koncernövergripande indikatorer med väl definierade målområden och målnivåer. Samt förslag på metod och verktyg för att mäta och konsolidera resultat. Genom nulägesanalysen finns även basvärden för indikatorerna. Akivitet 6.5. Dagens struktur för Hållbart IT MOBILT Aktiviteten har varit en studie av mobiltäckning i deltagande kommuner (Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås). Studien har delats upp med dels en studie av öppna datakällor som PTS, Bredbandskollen för mobilt, OpenSignal samt genom egen mätning. Den egna mätning har skett bland annat med stöd av kringresanden soptransporter i respektive kommunen försedda med mätutrustning. Aktiviteten har levererat fakta, tillgång och brister, vilket kan användas för kommande planering av utbyggnation,vilket används för kommande planering av utbyggnation vilket sammanställs och analyseras under punkt 6.7. nedan. Akivitet 6.6. Dagens struktur för Hållbart IT - FAST Aktiviteten har varit en studie av strukturen för fast bredband för kommunerna Enköping, Fagersta, Kungsör, Köping, Norberg, Sala och Surahammar. Studien kom att ske med en kombination av öppna datakällor som PTS ledningskollen samt Länsstyrelsen i Västmanlads kartläggning samt egen kartläggning av den kommunala infrastrukturen med stöd av en databas, x-opto. Aktiviteten har levererat fakta, tillgång och brister, vilket används för kommande planering av utbyggnation vilket sammanställs och analyseras under punkt 6.7. nedan. Akivitet 6.7. Dagens struktur för Hållbart IT MOBILT och FAST i samspel Aktiviteten har varit en analys av fiber och mobiltäckning i deltagande kommuner som underlag för framtida utbyggnad. Aktiviteten har fått data från aktivitet 6.5 och 6.6 i projektet. Det insamlade mätresultatet var tänkt att sammanställas i en webbaserad kartjänst med grafisk visualisering för respektive mätresultat, fiber- och mobiltäckning. Tillgång och brister skulle analyseras med samtidig överblick. Även robusthetsfaktorer skulle vägas in i analysen som behov av runda och redundanta nät samt ortssammanbindningar. I slutet av projektperioden skulle ett antal stöd och riktlinjer verkställas i enlighet med utredningen. Effektivare bredbandsstöd SOU 2013:47. Ovan aktiviteter var tänkta att vara i linje med utredning. Aktiviteten har levererat fakta för planering av utbyggnation samt underlag för dialog och förhandling med marknadens aktörer, fasta och mobila nätägare och operatörer.

5 Tjänster som skapar nytta Akivitet Plan för kommande strukturfondsprogram En plan för ett större genomförande projekt inom ramen för den nya programperioden för ERUF har tagits fram inom ramen för denna aktivitet. Planen har baserats på resultatet av projektet som kan ses som en förstudie inför ett större projekt. Ett genomförandeprojekt kan komma att fokusera på innehållet i bredbandet snarare än bredbandsutbyggnad när vi arbetar med Hållbar IT. I den information vi hade skulle ERUF Östra Mellansverige satsa på åtgärder som stärker forskning, teknisk utveckling och innovation, åtgärder som ökar konkurrenskraften hos små och medelstora företag, och eventuellt åtgärder som stödjer övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Ett projekt som främjar Hållbar IT under nästa programperiod skulle kunna passa för alla dessa tre fokusområden, beroende på hur innehållet kommer att se ut, och vilka resultat och behov som framkommer i det projekt som vi ansöker om nu. Aktiviteten har leverat en projektplan och beslutsunderlag för ett strukturfondsprojekt. Akivitet Finansiell hållbarhet Aktiviteten har undersökt finansieringsmöjligheter för en ökad utbyggnad av fast och mobilt bredband på landsbygden som skulle kunna finnas tillgängliga inom ramen för projektets tidscykel eller efter projektets avslut. Finansieringslösningar skulle vara interna för varje kommun (enskilt eller i samverkan med andra kommuner och intressenter) eller externa. Aktiviteten har levererer at analys för finansiell hållbarhet för bredbandsutbyggnad på landsbygden i regionen (projektets region).

6 Tjänster som skapar nytta Aktivitet Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård Aktiviteten har genomförts med hjälp av enkätundersökningar, seminarier och runda-bords-samtal med kunder och leverantörer för att göra analys av förutsättningar och behov av utbud (hållbara ITtjänster) kopplat till olika näringar. Frågorna har ställts utifrån näringslivsaktörernas behov av att skapa konkurrenskraft och näringslivstillväxt. Studien har innefattat kopplingar till RUP där till exempel demografisk tillväxt av gruppen äldre ger ett ökat behov av omsorg och därmed behov av hållbara e-hälsotjänster och välfärdsbredband. Aktiviteten har levererat en analys uppdelat på olika näringars behov och krav.

7 Det behövs infrastruktur Akivitet 6.2. Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen Aktiviteten har varit en förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön och hållbar infrastruktur för tjänster inom hållbar IT. Exempel på detta har varit att kartlägga behov och krav som tjänsterna ställer på infrastrukturen i form av hållbarhet. Den infrastruktur som har studerats är dels hård infrastruktur i from av fasta och mobila nät och dels mjuk infrastruktur vilket här menades gemensamma IT-resurser som till exempel operatörstjänster. Särskilt har behovet av digitala välfärdstjänsters krav på välfärdsbredband studeras. Akivitet 6.4. Framtidens hållbara IT Aktiviteten har varit en förstudie kring vilka förutsättningar framtida teknisk utveckling kan ge för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning med en tidshorisont till år 2020, särskilt har två trender studerats. Dels den snabba utvecklingen av mobila bredbandsnät som även kommer att byggas inomhus i större utsträckning och dels behovet av att ansluta ett mycket stort antal teknisk utrustning, såsom sensorer, larm, välfärdsteknik i hemmet mm. Utmaningen för infrastrukturen ligger bland annat i att den uppkopplade teknikutrustningen är hundrafalt fler enheter än antal individer som använder infrastrukturen, vilket ställer nya, ökade krav. Aktiviteten har levererat en rapport som belyser en tänkt framtidsutveckling i syfte att framtidssäkra planeringen av tillgänglig infrastruktur och förutse krav. Kraven ska syfta till att det ska vara lätt att ansluta hållbara IT tjänster och utrustning till infrastrukturen.

8 Det behövs infrastruktur Akivitet 6.8. Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar ITinfrastruktur Aktiviteten har omfattat en dialog med operatörer och infrastrukturägare av mobilt och fast bredband kring projektets analys av infrastruktur för bredband. Till intressenterna hör kommunen och Länsstyrelsen samt även byalag i glesbygd och Leader-organisation eller motsvarande, användare (kunder) av välfärdsbredband samt leverantörer av tillämpningar inom välfärdsbredbandet. Tre alt. minst två samverkansmöten per kommun planeras. Aktiviteten har levererat förankrade utbyggnationsplaner med regionens infrastrukturägare. Enköping, Fagersta, Kungsör, Köping, Norberg, Sala och Surahammar kommuner hade behov av sin egen lokala bredbandsstrategiska handlingsplan samt en plan och ledningssystem för hållbar IT för att medvetet, målinriktat och kontinuerligt arbeta för kommunens utveckling. Regeringens bredbandsstrategi och digitala agenda samt regionsplanen har brutits ned till varje kommun efter dess förutsättningar och samverkan i regionen. Den kommunala handlingsplanen har fått uppdaterad information. Övriga kommuner i projektet har eller håller på att ta fram sin bredbandsstrategiska handlingsplan för sin kommun. Plan och ledningssystem för hållbar IT bör utgå från SIS standarden SS :2013 under antagande. Aktiviteten har levererat en dokumenterad lokal bredbandsstrategisk handlingsplan för varje kommun

9 Det behövs infrastruktur Akivitet 6.1. Projektsamordning och projektstyrning Västerås stad har varit samordnare av projektet. En projektsamordnare har anställts. Tillsammans med en projektekonom har de utgivit projektledningsteamet. Projektet har haft en styrgrupp som styr projektet och fastställer resultat. I denna har representanter från projektets samarbetsparter ingått. Aktiviteten har bidragit till målet att driva ett effektivt projekt med god samordning. Akivitet Lärande utvärdering Projektet har anlitat en följeforskare som på ett interaktivt och processinriktat sätt har följt lärandet i projektet. Det huvudsakliga verktyget för den lärande utvärderingen har varit webbaserade enkäter som fokuserar på förväntningar kring lärande, faktiskt lärande och användning av nya kunskaper och erfarenheter. Den lärande utvärderaren har haft en kontinuerlig kontakt med både den operativa projektledningen och den styrande mekanismen för projektet. Resultat av utvärderingen är flera rapporter och tydligt lärande samt ett effektivt genomfört projekt (som framkommer via samspel med projektledning och projektstyrning). Leverabeln från aktiviteten är en slututvärderingsrapport kring projektets lärande.

10 Det behövs infrastruktur Aktivitet 6.9 Styrdokument för Hållbar IT Enköping, Fagersta, Kungsör, Köping, Norberg, Sala och Surahammar kommuner hade behov av sin egen lokala bredbandsstrategiska handlingsplan samt en plan och ledningssystem för hållbar IT för att medvetet, målinriktat och kontinuerligt arbeta för kommunens utveckling. Aktiviteten har levererat en dokumenterad lokal bredbandsstrategisk handlingsplan för varje kommun Aktivitet Plan för kommande strukturfondsprogram En plan för ett större genomförande projekt inom ramen för den nya programperioden för ERUF har tagits fram inom ramen för denna aktivitet. Planen har baserats på resultatet av projektet som kan ses som en förstudie inför ett större projekt. Ett genomförandeprojekt kan komma att fokusera på innehållet i bredbandet snarare än bredbandsutbyggnad när vi arbetar med Hållbar IT. I den information vi hade skulle ERUF Östra Mellansverige satsa på åtgärder som stärker forskning, teknisk utveckling och innovation, åtgärder som ökar konkurrenskraften hos små och medelstora företag, och eventuellt åtgärder som stödjer övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Ett projekt som främjar Hållbar IT under nästa programperiod skulle kunna passa för alla dessa tre fokusområden, beroende på hur innehållet kommer att se ut, och vilka resultat och behov som framkommer i det projekt som vi ansöker om nu. Aktiviteten har levererat en projektplan och beslutsunderlag för ett strukturfondsprojekt.