Grundskolenämnden. Kunskapsskolan ansöker om att få starta en grundskola i årskurserna 4-9 för

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Hjelm, Per Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Ansökan från Kunskapsskolan i Sverige AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående grundskola i Huddinge kommun fr.o.m. läsåret 2016/17, Dnr :769 Förslag till beslut Nämnden ställer sig positiv till en skoletablering i centrala Huddinge med en notering om att lokaliseringen av skolan kan försvåra den organisatoriska planeringen i området. Sammanfattning Kunskapsskolan ansöker om att få starta en grundskola i årskurserna 4-9 för 420 elever i centrala Huddinge. Elevprognoserna fram till 2023 i närområden Fullersta och Sjödalen i årskurserna 4-9 visar på en ökning med cirka 850 elever. Lokaliseringen i nära anslutning till pendeltåg riskerar dock att försvåra den organisatoriska planeringen i området då erfarenheten från två fristående skolor i närområdet med närhet till pendeltåg har en mycket stor andel elever från andra kommuner och mycket liten andel elever från närområdet. Beskrivning av ärendet Kunskapsskolan ansöker om att få starta en grundskola i årskurserna 4-9 för 420 elever. Skolstart avses att börja läsåret 16/17 med knappt 300 elever i årskurserna 4-8 för att vara fullt utbyggd läsåret 18/19. Huvudmannen avser att bygga en ny skola i centrala Huddinge vid Huddinge Stationsväg 1 (fastighet/tomt Tingshuset), om kvm i tre plan. Detta inkluderande en idrottshall. Förvaltningens synpunkter Konsekvensbeskrivning Huvudmannens placering av skola sker i ett område där kommunen ser en stor befolkningsökning i berörda skolåldrar. Fram till 2023 prognostiseras en elevökning med 465 elever i Fullersta i årskurserna 4-9. I det angränsande POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (2) området Sjödalen sker också en elevökning i berörda årskurser med 388 elever fram till Huvudmannen ansöker inte om att bedriva öppen fritidsverksamhet för elever i årskurserna 4-6. Här kan nämnas att 34 procent av eleverna i dessa årskurser nyttjar öppen fritidsverksamhet i kommunen. Finns det ett sådant behov hos de som söker skolgång hos Kunskapsskolan innebära det ett höjt tryck på den kommunala öppna fritidsverksamheten. Skolans lokalisering nära till buss och pendeltågskommunikation riskerar dock att elevunderlaget från andra kommuner är avsevärd, vilket försvårar den organisatoriska planeringen i området. Här kan nämnas att två befintliga fristående skolor i närområdet med närhet till pendeltåg har en mycket stor andel elever från andra kommuner. Södertörns friskola har under 7 år minskat elevunderlaget från Huddinge med nästan 20 procent och fyllt på med elever från andra kommuner så att andelen elever från annan kommun idag är 39 procent. När det gäller elever från området så har Södertörns friskola endast 12 procent av eleverna från kommundelen. Internationella Engelska skolan beläget i samma område har idag 56 procent av eleverna från annan kommun och endast 9 procent av eleverna kommer från kommundelen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor 1. Ansökan 2. Befolkningsprognos 3. Sammanställning skolor i kommunen 4. Karta över skolor i kommunen Beslutet delges Skolinspektionen Akten Monica Hjorth von Zeipel T.f. grundskolechef

3 ' Sida l av 2 Harriet Stenis Re g istratar harriet.stenis@huddinge.se HUDDINGE KOMMUN Huddinge Barn- och utbildningsförvaltningen sekretariatet Frän: Postl~da-Huddinge kommun (Registrator) Skickat: den 20 februari :20 Till: Postl~da-BUF Barn- och utbildningsförvaltn (Registrator) Ämne: VB: Remiss: Dnr :769 Ansökan frän Kunskapsskolan i Sverige AB Hej, Den här handlingen har kommit till kommunens officiella e-postlåda och sänds till dig/er för kännedom och eventuell åtgärd. Med vänliga hälsningar Re g istratar Kommunstyrelsens kansli Frän: An na-carin Kostic [ mailto :Anna-Cari n. Kostic@skolinspektionen.se] Skickat: den 19 februari :14 Till: Postlåda-Huddinge kommun (Registrator) Kopia: fredrik.lindgren@adm.kunskapsskolan.se Ämne: Remiss: Dnr :769 Ansökan fr~n Kunskapsskolan i Sverige AB Remiss från skolinspektionen Kunskapsskolan i Sverige AB har hos skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en ffistående grundskola vid Kunskapsskolan Huddinge i Huddinge kommun fr.o.m. läsåret 2016/17. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Lägeskommunens yttrande är ett viktigt underlag för att skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i kommunen (kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga fö ljande: l. En befolkningsprognos över aktuell åldersgrupp av elever i kommunen. Prognosen ska minst sträcka sig fem år framåt, men helst tio år. 2. En sammanställning över samtliga kommunala och fristående grundskolor i kommunen. Av /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776042&am

4 Sida 2 at- 2 sammanställningen bör både årskurser och elevantal per årskurs i varje skola framgå. 3. En karta som tydligt visar placeringen av de kommunala och fristående grundskolorna i kommunen. skolinspektionens bedömning skolinspektionen ska, enligt 2 kap. 5 skollagen, lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Remissvar Kommunens remissvar i form av inseannact kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara skolinspektionen tillhanda senast den 13 april E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. Vänligen ange ansökans :769 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Vatje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På skolinspektionens vägnar Anna-Carin Kostic Undervisningsråd Bilaga Ansökan från Kunskapsskolan i Sverige AB Kopia till Kunskapsskolan i Sverige AB -----Ursprungligt meddelande----- Från: noreply@skolinspektionen.se [mailto:noreply@skolinspektionen.se] Skickat: den 19 februari :57 Till: Anna-Carin Kostic Ämne: Ansökan 2015:769 Hej. Bifogat är ett Microsoft Office Word dokument som har automatgenererats av den information som skolinspektionen mottagit via webbformulär. Övriga filer som tillhör ärendet som bifogats webbformuläret är i orginalskick som de inkom. Observera att ni måste öppna Ward-dokumentet och spara om det så att texten formatteras på ett neutralt sätt för användare av äldre Office-versioner. Tänk på miljön! Behöver du skriva ut det här meddelandet? /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776042&am

5 Sida l av 33 Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skolfagen {2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende sökandens eventuella befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska stotus hos UC AB. D Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner D Läs mer om personuppgiftsfagen Ansökan avser D Förskolek/ass D Fritidshem ~ Grundskola Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2016 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen l Huddinge kommun Sökondens namn {exempel Bolaget AB) Kunskapsskofon i Sverige AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag v skolenhetens namn Kunskapsskofan Huddinge Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnos till skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stifte/sen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, stockho/m alternativ till (risko/or@skolinspektionen.se Fullmakt- Lägg till bifoga /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776043&am

6 Sida 2 av sökanden och kontaktperson D Läsmer 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (exempel Bolaget AB} Kunskapsskolan i Sverige AB Organisationsform l Aktiebolag vi Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Box Postnummer Ort stockhol m 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. D Läs mer Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för -bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen - orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt -vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas ansökan. D Läs mer om förenklad delgivning av beslut /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776043&am

7 Sida 3 av 33 Kontaktperson E-postadress Fredrik Lindgren fredrik.lindgren@adm.kunskapsskolan.se Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress Box Postnummer Ort stockhalm 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar D Waldorf D Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. 2. Elevantal och elevprognos D Läs mer Ange de årskurser ansökan avser: o 2.1 Arskurser F-klass Åk l Åk2 Åk 3 Åk4 Åk 5 Åk6 Åk 7 Åk B D D D D Åk Elevantal Ange planerat antal elever per skolform samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd. D Läsmer F-klass Åk 1 Åk2 Åk 3 Åk4 Åk 5 Åk6 Åk 7 Åk B Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Åk Totalt D 42D 2.3 Antal elever i fritidshemmet Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1-3 samt vid fullt utbyggd

8 Sida 4 av 33 verksamhet. Fritidshemmet ska enligt 14 kap. 7 skollagen erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Läsår l Antal elever Arskurser Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet 2.4 Läsår skolenheten är fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras voro fullt utbyggd. Om fullt utbyggd verksamhet ligger längre fram än fem år, ange skäl till detta Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten sko kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: - hur intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden -hur många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade -vilken information e/ev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skalenheten i samband med intresseundersökningen -att elev/vårdnadshovare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skalan är en fristående skola - när intresseundersökningen genomfördes -vilka frågor som ställdes vid undersökningen -resultatet från undersökningen och hur svaren är fördelade per sökt årskurs. D Läs mer

9 Sida 5 av 33 Som grund för elevprognosen ligger en intresseundersökning som genomförts i kommunen tillsammans med uppgifter från statistiska centralbyrån om antal barn i aktuella åldrar i kommunen. Undersökningen har genomförts av undersökningsföretaget PFM Research och har skett över telefon under januari månad PFM Research är medlemmar i undersökningsföretagens branschföreningar Esomar och SM/F vilket betyder att det förbinder sig att följa de riktlinjer som finns för undersökningsmetodik och urvalshantering som krävs för att undersökningar ska vara korrekt genomförda och kunna ses som representativa. 300 slumpvis utvalda personer i Huddinge kommun har intervjuats. 150 föräldrar till barn födda 2005 som ska börja årskurs 4 till hösten och 150 föräldrar till barn födda 2002 sam ska börja årskurs 7 till hösten. Telefonnummer har köpts från skatteverket baserat på bostadsart och ålder på barn. Därefter har PFM Research på metodmässigt korrekt sätt slumpat fram de personer som ringts upp. Personerna har fått en beskrivning av Kunskapsskolan uppläst för sig och har därefter fått svara på frågan om de skulle gå på ett informationsmöte på en fristående skola med beskrivet arbetssättet. De har även svarat på om de skulle kunna tänka sig att flytta sitt barn till en skola med detta arbetssätt (se bilaga med frågeformulär). Nedan redovisas svaret per målgrupp och fråga. Om en ny skola med det här arbetssättet skulle starta på din ort, skulle du då gå på ett informationsmöte om den nya skolan? Föräldrar till barn födda 05: Ja helt säkert: 26%, Ja kanske: 40%. Totalt båda alternativen: 66% Föräldrar till barn födda 02: Ja helt säkert: 27%Ja kanske: 39%. Totalt båda alternativen: 66% Skulle du kunna tänka dig att byta (flytta ditt barn) till en skola med det hör arbetssättet, om en sådan startade på din ort? Föräldrar till barn födda 05: Ja helt säkert: 16%, Ja kanske: 40%. Totalt båda alternativen: 56% Föräldrar till barn födda 02: Ja helt säkert: 14%, Ja kanske: 41%. Totalt båda alternativen: 55% Genom attfråga föräldrar till barn i olika åldrar ser vi om intresset för vår skola skiljer sig åt om barnen ska börja mellanstadiet eller högstadiet. Svaren visar att det inte är någon större skillnad mellan hur föräldrar till barn födda 05 och 02 svarar. De mindre variationer som finns ryms inom den statistiska felmarginalen. Vi kan alltså sluta oss till att intresset är generellt för mellanstadiet och högstadiet, och inte varierar med födelseår. Detta stämmer också väl med vår erfarenhet från tidigare skolstarter. För att frågan ska vara aktuell för målgruppen, vilket är en förutsättning för att man ska kunna ge ett relevant svar, har vi intervjuat dem som nu till hösten ska börja 4an respektive lan. Dessa elever ska vid en start 2016 börja San respektive Ban vilket gör att de fortfarande är i vår målgrupp. Vårt mål är att ha ca 60 elever per årskurs när skolan är fullt utbyggd och har etablerat sig på orten. l Huddinge finns ca 1500 barn per årskurs enligt SCB. Räknar vi försiktigt, med den minst intresserade årskursen visar undersökningen att ca 990 per årskurs skulle vara intresserade av att gå på ett informationsmöte på Kunskapsskolan och ca 820 stycken kan tänka sig att byta till denna skola, redan innan vi börjat marknadsföra den på orten. Kunskapsskolan bedömer, efter att ha genomfört denna intresseundersökning, att det finns ett stort intresse i kommunen för den typ av skola som Kunskapsskolan bedriver med en personligt utformad utbildning, som komplement till de skolor som finns på orten idag. Eftersom ovanstående beskrivna undersökningsmetod och resultat utgör för Kunskapsskolan affärskritisk information ber vi att skolinspektionen hanterar uppgifterna konfidentiellt. Lägg till bilaga 3. Ekonomi D Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner D Läs mer om inhämtning av kreditupplysning D Läsmer 3.1 sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudgetför läsår l samt en resultatbudgetför läsår l, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in- och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in- och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in- och utbetalningar under läsår Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776043&am

10 Sida 6 av Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. se vidare under avsnitt 3. 7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större awike/ser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Om ansökan avser ett nystartat bolag/förening, beskriv hur sökanden avser att täcka ett eventuellt underskott i likviditetsbudget läsår 1 samt förlust i resultatbudget läsår 1. Utbetalningar och kostnader för studie- och yrkesvägledning ingår i pasten "Administration". Kostnader för försäkringar ingår också i posten "Administration" och uppgår till ca tkr per skola. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbakslutet om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. D Läs mer Omsättningstillgångarna överstiger de korta skulderna per december Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per sökt skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive skolform. Av redogörelsen ska framgå - beloppets storlek och hur det har beräknats -vilka kontakter som tagits med kommunen D Läsmer Bidragsbelopp är senast kända elevpeng enligt kommunen. Det är uppräknat med två procent per år. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån- styrk posten lån med aktuellt undertecknat fånelöfte från till exempel bank. Av fånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. D Läsmer Aktieägartillskott/ägartillskott- Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel- Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel

11 Sida 7 av 33 sökanden avser nyttja. Bifogar engagemangsrapport från banken med en ram om 75 mkr. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om detfinns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av fån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtaf, inbetalningar från medfemmar eller liknande. D Läsmer Inga övriga inbetalningar/intäkter. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. D Läsmer Av budgeten ska följande framgå - vilka belopp och i vilka paster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivningen ska följande framgå - hur investeringar och etableringskostnader är beräknade - hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras - när i tiden in- och utbetalningarna kommer att uppstå. Etableringskastnoderna är beräknade med ett schablonvärde för möbler, datorer och övriga investeringar (telefon, kopiator mm) per elev. Investeringarna finansieras genom skofans överskott, genom överskott totalt i verksamheten eller vid behov genom utnyttjande av fakturakredit. Utbetalningarna kammer att ske löpande under hösten 2016 efter överenskamme/se med leverantörer. 3.7 Likviditetsbudget för in- och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in- och utbetalningar innan skolstart samt en likviditetsbudgetför läsår l. Observera att eventuellt över- eller underskott från investerings- och etableringsbudgeten flyttas till likviditetsbudgeten läsår l. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings- och etableringsbudgeten Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både "fikviditetsbudget in- och utbetalningar innan skolstart" och i "likviditetsbudget läsår l". D Läsmer Likviditetsbudget in- och utbetalningar innan skalstort Likviditetsbudget läsår 1 Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776043&am

12 Sida 8 av 33 Inbetalningar Innan Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 skolstart Kommunalt bidrag förskolek/ass Kommunalt bidrag grundskola Kommunalt bidrag fritidshem Avgift fritidshem Lån Lån o Aktieägartillskott/ägartillskott Aktieäga rti Il s ko tt/ä g a rti Ils ko t t o Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel o Annan finansiering Annan finansiering o Övriga inbetalningar övriga inbetalningar o Summa inbetalningar o Summa inbetalningar o o o o o o Utbetalningar- innan Utbetalningar -läsår 1 skotstart Utbildning och personat Utbildning och personat skolledning skolledning o Personal/lärare Lärare förskotek/ass o Lärare grundskola Personal fritidshem Övrig personal Administration Administration o Rekrytering Rekrytering o Lokaler/Utrustning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalhyra Lokalhyra o Speciallokaler Speciallokaler o Möbler Möbler o Datorer Datorer o Kontorsutrustning Kontorsutrustning o Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm o Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skol- Litteratur/utrustning/skol- o bibliotek (ink program- bibliotek (ink programvaror~ licenser) varor, licenser) Övrigt övrigt Information och Information och o o o o o

13 Sida 9 av 33 annonsering annonsering Elevhälsa o skolmåltider o studieresor o Försäkringar Försäkringar o studie- och yrkesvägledning o Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar o Finansiella poster Räntor Finansiella poster Räntor o Amorteringar Amorteringar o Summa utbetalningar Över/Underskott o o Summa utbetalningar Över/Underskott o o o o 3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudgeten. Förklara eventuella awike/ser. D Läs mer Resultatbudget Intäkter Kommunalt bidrag förskolek/ass Kommunalt bidrag grundskola Kommunalt bidrag fritidshem Avgift fritidshem Övriga intäkter Summa Intäkter Läs6r 1 Läs6r Läs6r Kostnader Personal skolledning Lärare förskolek/ass Lärare grundskola Personal fritidshem Övrig personal Administration

14 Sida 10 av 33 Rekrytering Fortbildning Lokoler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Övrigt Information och annonsering Elevhälsa skolmåltider studieresor Försäkringar studie- och yrkesvägledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnoder Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår l och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visor ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. Resultatbudgeten visar inte ett negativt resultat varken läsår l eller läsår Avgift fritidshemmet Avgifter som en enskild huvudman för ettfritidshem tar ut ska vara skäliga. Om sökanden avser att ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet ska följande framgå - avgiftens storlek

15 Sida Il av 33 -hur den har beräknats (exempelvis kommunens maxtaxa). D Läsmer l ~--~ ~ Lokaler D Läsmer 4.1 Lokaler Redogör för skolenhetens planerade lokaler. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. D Läsmer En ny skola planeras byggas i centrala Huddinge vid Huddinge stationsväg 1 (fastighet/tomt Tingshuset), om kvm i tre plan. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Hem- och konsumentkunskap Utrustad och anpassad undervisningssal kommer finnas i skollokalen. Idrott och hälsa Utrustad och anpassad idrottshall kommer finnas i skollokalen. Naturorienterande ämnen {biologi, fysik, kemi och teknik) Utrustad och anpassad undervisningssal kommer finnas i skollokalen. slöjd Utrustad och anpassad undervisningssal kommer finnas i skollokalen. 4.3 skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå - skolbibliotekets innehållsmässiga funktion - skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser tillförsäkra eleverna tillgång till ett skolbibliotek. /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776043&am

16 Sida 12 av 33 Kunskapsskolans skolbibliotek är anpassat efter skolans pedagogiska koncept, lokaler, arbetssätt och!tmiljö. Genom att erbjuda Kunskapsskolans elever ett modernt medieutbud vill vi vidga begreppet skolbibliotek och öppna upp dörrarna för alla sorters informationskällor mot ett hållbart framtidsbibliotek. Kunskapsskolans skolbibliotek har följande beståndsdelar vilka fyller funktionen att stödja elevernas lärande och ger möjlighet för att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. 1. Kunskapsskolan har ett unikt arbetssätt med en Personligt utformad utbildning. l detta pedagogiska koncept används skolans egen webbportal, Kunskapsporten, där eleverna alltid har tillgång till skolans läromedel och resurser. Eleverna kommer åt dem överallt där det finns Internet, oberoende av plats och tid. På Kunskapsporten finns uppgifter och resurser i form av läromedel, texter, uppslagsverk, språklexikon som Wordfinder, manualer, studietips, dagsfärska nyheter m.m. Kunskapsporten ger eleverna tillgång till informationsteknik och andra medier. 2. På Kunskapsporten har skolbiblioteket en egen webbsida med mångsidig information om böcker, bibliotek och läsning vilken eleverna har ständigt tillgång till. 3. På varje skola finns, inom en avgränsad yta, ett lokalt skolbibliotek som stödjer skolans pedagogiska arbete och stimulerar elevernas intresse för läsning. Där har eleven tillgång till skolans litteraturbestånd som innefattar skönlitteratur på svenska och engelska, faktaböcker och tidskrifter, språktidningar, lättlästa böcker, talböcker och andra medier som är ett komplement till skolans läromedel. Skolornas litteraturbestånd finns i en databas/bibliotekssystem där elevernas utlån kan registreras kontinuerligt. En person är utsedd på varje skola som ansvarig för skolans litteraturbestånd. Detta gör att eleverna får adekvat stöd i sitt sökande efter anpassad litteratur samt stimuleras att utveckla sitt läsande. De biblioteksansvariga upprätthåller syftet med Kunskapsskolans skolbiblioteksplan på sin skola. Kunskapsportens kurser och steg samt i undervisningen som är kopplad till dessa ges eleverna möjlighet att få lära sig informationssökning, informationsgranskning och källkritik kontinuerligt under sina studier. Ämneslärarna arbetar också under kursernas genomförande med att aktivt hänvisa eleverna till skolbiblioteket. Till det lokala skolbiblioteket finns en företagsgemensam biblioteksplan samt gemensamma riktlinjer för t. ex. öppettider, utrustning, etiska och juridiska aspekter, biblioteksråd mm. Kunskapsskolan vill med skolbiblioteken bl.a.: stimulera elevernas läslust ta särskild hänsyn till elever med behov av särskilt stöd uppmuntra elevernas kreativitet sträva efter kulturell mångfald bidra till elevernas språkutveckling hjälpa till att bredda elevernas allmänbildning ge stöd till elevernas informationssökning hålla litteraturbeståndet aktuellt och lättillgänglig ' ' ~ j s. skolenhetens ledning och personal D Läsmer 5.1 Rektor ~ För ledning av skolenheten ska det finnos en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare- behörighetskrav För undervisning i förskolek/ass och i grundskofan ställs krav på lärarnos utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning. Undantag får göras i visso fall. ~ sökanden för försko/ek/assen/grundskolan kommer att följa kraven på lärares utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Personal i fritidshemmet- utbildning För undervisning i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskolförare får

17 Sida 13 av 33 det i undervisningen i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. D sökanden för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 skollagen. 5.4 Antallärare - förskaleklass Ange beräknat antallärare i färskoleklassen uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) iställetför kommatecken {4,5}. D Läsmer Antal personer Läsår 1 Läsår 2 Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Läsår 3 Antal heltidstjänster Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår l Antal elever per lärare, läsår 2 Antal elever per lärare, läsår 3 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet N an NaN N an N an 5.5 Antal lärare - grundskola Ange beräknat antallärare i grundskolan uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) iställetför kommatecken (4,5). D Läsmer Antal personer 18 Läsår 1 Läsår 2 Antal heltidstjänster 17 Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer 25 Läsår 3 24 Antal heltidstjänster Fullt utbyggd verksamhet Antal personer 25 Antal heltidstjänster 24 Antal elever per lärare, läsår 1 Antal elever per lärare, läsår 2 Antal elever per lärare, läsår 3 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776043&am

18 Sida 14 av 33 Lärarna som anställs på tillsvidaretjänster är legitimerade. Deras ämnesbehörigheter kombineras så att alla skolans elever får ämnesundervisning av behöriga lärare, samt tillgång till Speciallärare/Specialpedagog. Alla medarbetare ingår i flera formella grupper på skolan. Kunskapsskolans arbetssätt kräver ett gott och engagerat samarbete, god och tydlig kommunikation samt transparens mellan medarbetare. Alla lärare på skolan är organiserade i årskursvisa arbetslag. Eleverna organiseras i basgrupper om ca 21 elever, och till var och en av dessa basgrupper knyts en lärare kallad basgruppshandledare (elevens personliga handledare) De personliga handledarna i en årskurs bildar ett gemensamt arbetslag Arbetslaget anlägger helhetsperspektiv på eleven där även elevens sociala situation ingår Arbetslaget ansvarar för måluppfyllelsen för eleverna i arbetslaget Arbetslagen sätts samman för att, i så stor utsträckning som möjligt, täcka upp och vara självförsörjande ämnesmässigt i arbetslaget (tex SV+ MA +EN+ SO + NO+ ett praktiskt ämne eller ett modern språk) l arbetslaget ingår de personliga handledarna för en årskurs elever. Arbetslaget leds av arbetslags/edaren. Arbetslagen och Ämneslagen (se nedan) har samma uppgift- att säkra att eleverna når sina mål. Arbetslaget och den personliga handledaren anlägger helhetsperspektiv på eleven medan Ämneslaget anlägger ämnesperspektivet Arbetslaget planerar för lärande, organiserar och utvärderar arbetet på ett sätt som säkrar att eleverna når sina mål. l arbetslaget lyfts också allmänpedagogiska frågor, frågor kring organisation, arbetsro och övriga på skolan aktuella frågor. Det är viktigt att arbetslaget i dessa diskussioner kontinuerligt stämmer av mot skolans verksamhetsp/a n. Vid sammansättning av ett arbetslag är har rektor ett helhetsperspektiv och siktar på att sätta ihop lärare med en bred gemensam ämneskompetens. Alla lärare tillhör minst ett ämnes/ag. Ämneslaget planerar och genomför undervisning Ämneslaget fördelar ansvaret för undervisningen så ämnesarbetet kan genomföras på bästa sätt Ämneslaget tar fram betygsmål för ämnet Ämneslaget har ansvar för måluppfyllelsen för eleverna i ämnet Ämneslaget utvärderar sin undervisning för att säkra bästa möjliga kunskapsutveckling för eleverna Ämneslaget leds av lokalt ämnesansvarig. Ämneslagets funktion är att planera och genomföra undervisning enligt utbildningskoncept och aktuell forskning så att det leder till att eleverna når sina mål och får en god kunskapsutveckling i ämnet. Ämneslaget ansvarar gemensamt för alla elevers kunskapsutveckling i ämnet, men har samtidigt ett tydligt fördelat uppföljningsansvar på elevnivå. Deltagarna i ämneslaget ansvarar för att Personlig handledare och/eller arbetslag får information. Utöver basgruppshandledarna kommer även fritidspedagogresurs och speciallärarresurs att rekryteras och ingå i arbetslaget. 5.6 Antal tjänster - fritidshem Ange beräknat antal personal i fritidshemmet uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) iställetför kommatecken (4,5). D Läs mer Antal personer Läsår 1 Läsår 2 Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Läsår 3 Antal heltidstjänster Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 Antal elever per lärare, läsår 2 Antal elever per lärare, läsår 3 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet N an N an N an N an 5.7 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=776043&am

19 Sida 15 av 33 Ytterst ansvarig för en skolas inre organisation är rektor. Denne beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Personal utöver lärarna som kommer att anställas på skolan är: Rektor; med ansvar för ledning av verksamheten. säkerställer att skolan drivs i enlighet med de nationella styrdokumenten, utifrån skolans Verksamhetsplan samt utifrån Kunskapsskolans värderingar, arbetssätt och processer. Koordinator; där arbetsuppgifterna är tredelade- administration, reception samt skolledning. skolans ansikte utåt i möte med elever och föräldrar. Fritidspedagogresurs; till Kunskapsklubben Elevhälsa; skolsköterska, Kurator, SYV Till elevhälsan tillkommer även; (skolläkare och skolpsykolog) via konsultupphandling enligt avtal med Skolpool. Tjänsternas storlek är anpassade utifrån elevantal. 6. Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning D Läs mer Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa. 6.1 Elevhälsa Av beskrivningen ska framgå - vilka persanalkategorier sam kommer ingå i elevhälsan - elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll. Vi har avtal med skolpool om en helhetslösning för elevhälsa i form av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och i förekommande fall studie- och yrkesvägledare. Vi använder oss av Pro Renala som är ett webbaserat och användarvänligt datajournalsystem. Vi har även avtalat med skolpool om vårdgivaransvaret, detta innebär att de har verksamhetsansvar, medicinskt ledningsansvar, metodstöd, handledning och försäkringar. Vår utgångspunkt är att hälsa och lärande går hand i hand och har samma bestämningsfaktorer (så som aktuell forskning om hälsa och lärande visar). Vi anser att en skola som satsar på en kvalitativ elevhälsa har bättre förutsättningar att stödja eleverna att nå kunskapsmå len. Elevhälsans medicinska del arbetar hälsofrämjande och förebyggande med individuella hälsobesök och vaccinationer enligt Socialstyrelsens riktlinjer och gällande basprogram. 6.2 studie- och yrkesvägledning Beskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV). Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser. Av beskrivningen ska framgå - hur elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses

20 Sida 16 av 33 Skolans uppdrag är att förbereda varje elev på ett sådant sätt att var och en kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Eleverna ska kunna orientera sig i utbudet av både gymnasieprogram och gymnasieskolor och de ska ha utvecklat sin kunskap om arbetslivet och olika utbildningar, så väl som sin självkännedom. Detta uppdrag arbetar skolorna inom Kunskapsskolan med att uppnå från flera olika angreppssätt- både inom rollen för varje handledare, i våra kurser samt m ha en studie- och yrkesvägledare. studie- och yrkesvägledning är alltså inom Kunskapsskolan hela skolans ansvar och ett vidare begrepp än enbart en studie- och yrkesvägledare. Detta finns beskrivet i en företagsgemensam beskrivning. l arbete med varje enskild elevs utveckling och studier ingår ett personligt handledningssamtal varje vecka där eleven tillsammans med sin personliga handledare möts för att samtala kring elevens utveckling för att nå kunskapsmålen så väl som den personliga utvecklingen. Dessa samtal äger rum varje vecka under alla elevens år på Kunskapsskolan och de ger en unik möjlighet för eleven att få ett kontinuerligt stöd i sin personliga utveckling, i sitt utvecklande av självkännedom, att resonera kring framtid och möjligheter samt reflektera över sina egna förutsättningar- vilket är utgångspunkten för att kunna göra ett väl övervägt val. Basgruppssamlingar varje morgon under elevens alla år på Kunskapsskolan ger också goda förutsättningar för att i grupp under ledning av den personliga handledaren arbeta med en basgruppskurs där bland annat eleverna tränas i att ta ställning, diskutera etiska frågor, göra val samt reflektera kring hur t.ex. kön eller socialbakgrund kan utgöra begränsningar i en människas val. Under basgruppssamlingarnas nyhetsbearbetning flera tillfällen varje vecka ges också utrymme för att föra diskussioner kring t.ex. yrken, studier, framtidsval och också följa de trender och samhällsbehov som regelbundet lyfts fram i media. l temakurser i åk 7-9 ingår undervisning om arbetsmarknad och arbetslivet inom ramen för samhällskunskapen. Skolans studie- och yrkesvägledare har huvudansvaret för att säkra och samordna övriga mer riktade utbildningsinsatser, informationsaktiviteter samt personlig vägledning för varje elev utöver de personliga handledningssamtalen varje vecka. Inom ramen för denna delligger bl.a: information och undervisning till elever och föräldrar om gymnasieskolan, program och inriktningar, gymnasievalet information till skolans lärare om gymnasieskolan, program och inriktningar samordning och information kring gymnasiemässa, öppethus, prova-på-dagar etc. information om yrken, olika branscher och vägar dit kontakt och aktiviteter kring företagsbesök/företagsdag samt studiebesök tillgänglig vuxen att prata med kring gymnasievalet individuell vägledning i form av samtal med eleverna (främst i åk 8 och åk 9) uppföljning kring elevernas gymnasieval och ev omval uppföljning inom ramen för elevhälsan så att varje elevs val är medicinskt genomförbart- identifiera om tex en allergier, nedsättningar i tex syn eller hörsel skulle omöjliggöra valet av program Utöver de studie-och yrkesvägledarens enskilda samtal är en viktig del i arbetet att komma ut i basgrupper och andra gruppkonstellationer. Det är här det förebyggande och informativa arbetet sker kring allmänna frågor och SYV-kunskap. Arbetet i grupp leder till högre kvalitet på de enskilda samtalen och gör att elever med hjälp av mer baskunskaper kan utveckla sina frågeställningar och dilemman hos studie- och yrkesvägledaren ~~~----~ ~ ~ j 7. Elevens utveckling mot målen D Läsmer 7.1 Särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå - hur behovet av särskilt stöd identifieras och hur stödet anpassas till eleven - arbetsgången avseende det särskilda stödet - sområdet med elevhälsan. Asp/Down1oadoasp?inline= 1&FILEREF=776043&amo o o

21 Sida 17 av 33 Inom Kunskapsskolan ligger ett holistiskt förhållningssätt till grund för hur vi ser på eleverna och hur vi bemöter var och en av dem i det dagliga arbetet. Begreppet en personligt utformad utbildning bygger på att alla lärare ska möta varje elev där han/hon befinner sig i sin kunskapsutveckling. Med detta som utgångsläge ska eleven sedan få det stöd sam behövs för att eleven ska utvecklas utifrån hans/hennes förmåga, ambition och specifika sätt att lära. Eleverna på Kunskapsskolan tränas dagligen i att ta ansvar för sina studier, och lägger då också grunden till sitt fortsatta lärande. Genom den personliga handledningen får alla elever en personlig relation till en lärare påskolan-den läraren är elevens Personliga handledare. Den personliga handledarens förhållningssätt och positiva förväntningar på eleven är grunden i den relation som är nödvändig för att stötta eleven till optimalt lärande. En veckovis kontinuerlig uppföljning sker under alla elevens år på Kunskapsskolan genom ett personligt handledningssamtal. Där möts elev och personlig handledare för att samtala kring elevens egna uppsatta mål, elevens utveckling för att nå kunskapsmålen samt den personliga utvecklingen -vilket ger en snabb upptäckt av eventuella behov. Utformningen av den individuella utbildningen med personliga strategier ger stora möjligheter att vid behov göra ett tydligt åtgärdsprogram som ger resultat. l sitt dagliga arbete, är både elevens personliga handledare och övrig personals observationer viktiga för att uppmärksamma svårigheter eller förändringar i en elevs beteende. Medarbetare på skolan har ett gemensamt ansvar för att göra skolmiljön trygg och för att det ska råda god arbetsro. Det holistiska förhållningssättet medför att personalen samarbetar och tar ett gemensamt ansvar för att eleverna ska utvecklas så långt det bara är möjligt inom alla områden. Detta gäller i allra högsta grad även de elever som behöver extra mycket vägledning och stöd av olika slag. För att arbetet med att utreda om en elev är i behov av särskilt stöd ska komma igång snabbt, finns det på varje skola: rutiner för hur vi genomförscreeningav nya elevers kunskaper rutiner för elevhälsoteamets kontinuerliga arbete kring skolans elever och samarbete med respektive arbetslag och ämneslag rutiner för hur lärare och övrig personal ska informera rektor om det finns risk för att en elev inte ska uppnå kunskapsmålen eller om det av andra skäl bör kartläggas om en elev kan behöva stödinsatser mallar och stöd för den dokumentation som krävs för utredningkartläggning och pedagogiskbedömning, extra anpassning, särskilt stöd, åtgärdsprogram mm. Ovanstående rutiner är kända hos alla medarbetare på skolan. Alla elever ska få ledning och stimulans och har rätt till stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vi har en personligt utformad utbildning där eleven läser i sin egen takt, utifrån sin förmåga med höga krav och förväntningar från läraren. Rutiner för att utarbeta, dokumentera och besluta om åtgärdsprogram (kortfattat): 1. Uppmärksamma om en elev är i behov av stöd för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett ämne. l de fall man tidigt uppmärksammar att extra anpassning inte kommer leda till att eleven når kunskapskraven går man direkt till Kartläggning och pedagogiskbedömning (4). 2. Identifiera behov. Diskussion kring elevens behov ämneslag/arbets/ag/personlig handledare/elevhä/sa. Ämneslaget identifierar behov. Diskussionen sker utifrån hälsa, lärande och arbetsmiljö för att få en helhetsbild av eleven och hitta metoder för vidare arbete. Bedömningsansvarig ämneslärare har kännedom om elever som uppmärksammats och planerar sin undervisning utifrån elevgruppen. 3. Extra anpassningar {Stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen). Om den ordinarie undervisningen inte är tillräckligt för att eleven ska nå minst de kunskapskrav som ska uppnås ska extra anpassningar sättas in. Inget formellt beslut krävs. Extra anpassningar föregås av diskussion och erfarenhetsutbyte ämneslag/arbets/ag/personlig handledare/elevhälsa. Extra anpassning utvärderas alltid. 4. Utredning - Kartläggning och pedagogisk bedömning. När extra anpassningar inte är tillräckliga för att en elev ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås görs en kartläggning och pedagogisk bedömning. Utredningen ger en samlad bild av elevens hela studiesituation och utreder en elevs behov av särskilt stöd. Utredningen består av två delar: Kartläggning och Pedagogisk bedömning. Utredningen ska leda fram till ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram alternativt till att besluta om att utarbeta ett åtgärdsprogram. 5. A. Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram. Rektor eller den som rektor delegerar till fattar beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram och delger elevens personliga handledare. Denna meddelar i sin tur eleven och dennes vårdnadshavare. B. Beslut om att utarbeta ett åtgärdsprogram. Rektor eller den som rektor delegerar till fattar beslut om att utarbeta ett åtgärdsprogram och delger elevens personliga handledare. Denna meddelar i sin tur eleven och dennes vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet utarbetas av berörd personal. Vårdnadshavare och elev ska ges möjlighet att delta samt ska få ta del av åtgärdsprogrammet. Inför utarbetandet av åtgärdsprogrammet sker förberedande arbete genom diskussion ämnes/ag/arbetslag/personlig handledare. Lämpliga åtgärder diskuteras. Följande åtgärder dokumenteras på särskilda blanketter: Särskild undervisningsgrupp Enskild undervisning Anpassad studiegång 6. Utvärdering av åtgärdsprogram görs av berörd personal. Vårdnadshavare och elev ska ges möjlighet att delta. 7. Beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram. Rektor eller den som rektor delegerar till fattar beslut om att avsluta åtgärdsprogram och delger elevens personliga handledare. Denna meddelar i sin tur eleven och dennes vårdnadshavare. Blanketten "Beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram" används. Organisationen för elevhälsoarbetet Asp/Down1oad.asp?in1ine= 1&FILEREF=776043&am