Rapport från dialogseminarium på Furuboda Folkhögskola den januari 2009

Transkript

1 Rapport från dialogseminarium på Furuboda Folkhögskola den januari 2009 Syfte med dialogseminariet: Vi ville sammanföra dem som beviljar medel till forskning, forskare med eller utan egen funktionsnedsättning och representanter från handikapprörelsens organisationer för att diskutera gemensamma begrepp samt forskningsämnen inom funktionshinderforskningen. Vi använder begrepp som vi inte alltid vet exakt vad vi menar med och hur det fungerar, eller ska fungera, i verkligheten. Hur ser en forskning som har brukarinflytande ut? När har ett forskningsprojekt tillräckligt mycket inflytande från dem som forskningen berör, för att få kallas deltagarbaserad eller brukarstyrd? Tisdagen den 13 januari Vi startade med lunch i skolans matsal och deltagare droppade in vartefter. Presentation av deltagare: Peter Anderberg Landstinget Blekinge Kenneth Abrahamsson Programchef vid FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Barbro Lewin forskare vid Uppsala Universitet, Statsvetenskapliga Institutionen 1

2 Kerstin Möller FOU Sörmland Per-Olof Hedvall forskare vid Certec, Lunds Tekniska Högskola i Lund Susanne Berg Master i Disability Studies från Leeds Universitet Janne Bagge medarbetare i projektet Brukarmedverkan i forskningen, Reumatikerförbundet Caroline Åkerhielm projektledare i projektet Brukarmedverkan i forskningen, Reumatikerförbundet Hans von Axelsson Utredare vid Handisam Myndigheten för handikappolitisk samordning Pia Käcker forskare från Norrköping, Norrköpings kommun Sven-Olof Johansson senior inom Handikappförbunden Anne Sjöberg projektledare för projektet Från forskningsobjekt till medaktör Jamie Bolling forskningsutvecklare i projektet Från forskningsobjekt till medaktör Emil Erdtman forskningsutvecklare från projektet Från forskningsobjekt till medaktör 3 personer kunde tyvärr inte delta p g a sjukdom eller för hög arbetsbelastning: Berth Danermark forskare vid Centrum för Handikappvetenskap vid Örebro Universitet Lars Lindberg tjänstledig från Socialdepartementet Karin Barron forskare från Uppsala Universitet, Sociologiska Institutionen Processledare för dialogseminariet: Anne Sjöberg och Susanne Berg Förväntningar: Vi går igenom de förväntningar deltagarna har på dialogseminariet: Gemensam grund Diskutera brukarbegreppet Ifrågasätta så mycket som möjligt Komma ifrån det dåliga samvetet Lyfta projektet Roligt bra diskussioner Reda ut begrepp Lära mer om HSO-projektet GLAD Intressant hur diskussionerna förs kring denna form av forskning (Disability Research och Disability Studies) 2

3 Positiva förväntningar (brinner för dem utanför Standardavvikelser) Reda ut brukarbegreppet Reda ut begrepp konsensus Reda ut: att vara forskare och fånga behov som förs ut till samhället Introduktion av dialogseminariet; metoden och innehållet: Introduktion av dialogmetoden som har utvecklats av ett företag som heter Innotiimi. Metoden heter OPERA. Bilder: OPERA en dialogmetod Beskrivning: 3

4 DE OLIKA STEGEN STEG 1: Omedelbara egna tankar STEG 2: Parets tankar (3 förslag/term) (totalt 10 förslag/grupp) STEG 3: Exponera STEG 4: Rangordna STEG 5: Arrangera VAD SKA VI HA EN DIALOG OM? Begrepp och termer Kriterier för deltagarbaserad eller brukarstyrd forskning kvalitet Tänkbara forskningsområden NÅGRA SAKER ATT TÄNKA PÅ Allas synpunkter är lika värdefulla (även om du inte håller med) Allas kunskaper, teoretiska eller erfarenhetsbaserade, är lika värdefulla Ge varandra tid att delge synpunkter d v s använd inte hela tiden själv Tillåt dig att testa alla idéer du har och låt dig inte begränsas 4

5 När har ett forskningsprojekt tillräckligt mycket inflytande från dem forskningen berör för att få kallas deltagarbaserad eller brukarstyrd? Vilka kriterier ska den innehålla för att bedömas som kvalitativ? Hur behåller man sin frihet som forskare (och som brukare)? Ge exempel på hur ett forskningsprojekt med brukarinflytande kan genomföras rent praktiskt; hur skulle du göra? Hur ska man väga vetenskaplig kvalitet gentemot nyttan (brukarnyttan)? Ska man ge dem forskningen berör mer makt? Steg 1: egna funderingar Steg 2: parvis Steg 3: presentera Steg 4: rangordna (5 pluppar/term) Steg 5: vi arrangerar/grupperar resultatet tillsammans Dialog kring begrepp och termer: Brukare deltagare medborgare funktionshindrad Handikappforskning funktionshinderforskning Brukarmedverkan deltagarbaserad forskning Självbestämmande empowerment Steg 1: egna funderingar Steg 2: parvis Steg 3: grupp Steg 4: presentera Steg 5: rangordna (5 pluppar/term) Steg 6: vi arrangerar/grupperar resultatet tillsammans Deltagarna arbetar enligt metoden. Först egna tankar (Omedelbara tankar) under ca 5 10 minuter. De parar sedan ihop sig 2 och 2 för att berätta för varandra vad de har kommit fram till (Parets tankar). De lyssnar på varandra och diskuterar sedan fram ett antal gemensamma ståndpunkter (max 3 st./frågeställning). Dessa skrivs sedan ner, ett förslag per papper. Nästa steg är att presentera parets tankar till ett annat par som bildar en grupp. Ytterligare ett antal förslag tas fram (max 8 st. Totalt 2 förslag/frågeställning). De skrivs ner på papper på nytt, ett förslag per papper, alternativt att man enas om det som redan har skrivits ner sedan tidigare av paren. 5

6 Varje grupp presenterar sina förslag för övriga (Exponering) och argumenterar för dessa. Ingen i publiken får ifrågasätta dessa, endast ställa klargörande frågor om man inte förstår vad gruppen menar. Whiteboardtavlan är indelad i 4 delar och förslagen sätts inom varje avdelning: 1. Brukare deltagare - medborgare funktionshindrad 2. Handikappforskning funktionshinderforskning 3. Brukarmedverkan deltagarbaserad forskning 4. Självbestämmande - empowerment När samtliga grupper (i detta fall 3 st.) har presenterat sina förslag går grupperna runt och sätter sina initialer på förslag inom varje område (Rangordnar). Max 5 markeringar varav en markering får göras på egna förslag. Slutligen delas de förslag som handlar om ungefär samma sak in i grupper (Arrangerar). Vi går igenom dessa tillsammans. 6

7 Resultat: Brukare deltagare - medborgare funktionshindrad Brukare osv - förklaring Brukare osv - roller Brukare osv - olika namn, bruket av ordet Brukare osv - exempel Totalt 19 markeringar: Totalt 5 markeringar: Totalt 4 markeringar: Inga markeringar: Medborgare funktionshindrad funktionshinder är den samhälleliga responsen på funktionsnedsättning som innebär att medborgarskap i större eller mindre omfattning upphävs ********** (10 markeringar) Deltagaren är en aktiv brukare. Vill och söker på olika sätt påverka sin och sin grupps rättigheter *** (3 markeringar) Brukare avnämare av resultat ** (2 markeringar) Brukare berörd profession * (1 markering) Brukare en som använder samhällsservice * (1 markering) Brukare den som är berörd - personligt - professionellt - system Börat sluta använda stigmatiserande ord. Beroende på sammanhang förordar vi ord som användare, aktör, konsument, medborgare, deltagare **** (4 markeringar) Brukare berörda - företag - myndigheter Brukare den som är forskningsobjekt, nära anhörig användare av forskningsrön Medborgaren den enskildes förhållande till det offentliga. Skyldigheter och rättigheter enligt lagarna ** (2 markeringar) Funktionshindrad eller hellre 7

8 personer med funktionsnedsättning (se Socialstyrelsens definition) **** (4 markeringar) Varat den enkla definitionen av brukare är den person som får olika offentliga stödinsatser p g a funktionsnedsättni ng/ funktionshinder * (1 markering) Potentiell brukare den som är berättigad till stöd men kanske inte alltid har det Intressenter av inflytande är en större grupp som inkluderar närstående och personal Brukare kan vara stigmatiserande Kommentarer i samband med genomgången: Situationsberoende hur man använder begreppet. Ordet brukare betyder inget utan ett sammanhang och en förklaring. Det är viktigt att definiera begreppet t ex brukare av forskningsresultat. Nytt ord myntas: ploppmajoritet (vilket förslag som har fått flest markeringar; ploppar ). Handikapp och funktionshinder är negativt laddat. Mångfaldsperspektiv! Delaktighetsforskning är det begrepp som ska användas (av mig i alla fall). Man tittar på hindren, inte möjligheterna. 8

9 Vad betyder delaktighetsforskning? Att jämföra med genderforskning! Maktordning! Det finns stora likheter mellan forskning kring integration och funktionshinder. Intersektionalitet finns i USA men inte här. Här tittar vi i stuprör. Likhetsforskning. Funktionshinderforskning behövs. Handikappolitiken har varit neutral och lett till särlösningar. Diskriminering är tabu i Sverige! Funktionshinderforskningen kan väl vara en del av välfärdsforskningen? Det finns problem i detta sammanhang; jag har t ex kontakter med designer och tekniker. Deras målgrupp är inte människor utan prylar. Till stöd för brukare användare. Tillgänglighet handlar om skälighet. Det är problem med intersektionalitet. Vad behövs forskningen till? Mycket forskning kommer aldrig till användning! Vi har misslyckats med den tredje uppgiften. Dessutom skriver forskare dåligt (obegripligt?). Jag saknade tillgänglighet. Delaktighet är mycket intressant! Forskning om funktionshinder är en bok som är skriven av bland andra Mårten Söder och Bengt Starrin. 9

10 Handikappforskning funktionshinderforskning Handikappforskning funktionshinderforskning - i förhållande till samhället Totalt 29 markeringar: Funktionshinderforskning utgår från medborgarskap och problematiserar maktstrukturer i samhället och inom forskning ******************** (20 markeringar) Handikappforskning funktionshinderforskning (synonyma). Den gängse uppfattningen, forskning om personer med f-nedsättning Vi tycker: forskning om hur samhället möter individer med varierande funktionsförmåga, eller omvänt, när individer med varierad funktionsförmåga möter samhället. ****** (6 markeringar) Handikappforskning är ute. Funktionshinderforskning samhällsstrukturer ** (2 markeringar) Funktionshinderforskning kroppsstrukturer och mångdimentionellt * (1 markering) Handikappforskning funktionshinderforskning - förklaring Totalt 1 markering: Handikappforskning forskning om funktionsnedsättning, sjukdomstillstånd och påverkan i vardagen * (1 markering) Handikappforskning funktionshinderforskning - terminologi Totalt 1 markering: Handikappforskning = funktionshinderforskning - bara ny terminologi * (1 markering) 10

11 Brukarmedverkan deltagarbaserad forskning Brukarmedverkan deltagarbaserad forskning - beskrivning hur Totalt 28 markeringar: Deltagarbaserad forskning Att berörda/representanter för berörda aktivt medverkar i forskningsprocessen från objekt till aktivt subjekt Vi tycker inte om ordet brukarmedverkan; föredrar intressent/användarmedverkan ************** (14 markeringar) Brukarmedverkan deltagarbaserad forskning - roller Totalt 2 markeringar: Brukarmedverkan: 1. Informant 2. Finansiär 3. Forskare Ut med brukare. Det ska vara deltagarinitierad forskning med inflytande ****** (6 markeringar) Inflytande Forskning om, för, med, av **** (4 markeringar) Deltagarbaserad forskning deltagarna styr processen **** (4 markeringar) 11

12 Självbestämmande empowerment Självbestämmande empowerment - förklaring och beskrivning Totalt 28 markeringar. Självbestämmande man kan om man får Empowerment möjliggörande ************ (12 markeringar) Självbestämmande lägre grad??? Svårare Självbestämmande empowerment - maktförhållande Totalt 2 markeringar. Självbestämmande Mål för funktionshinderforskning *(1 markering) Självbestämmande makt över kunskapsprocessen *(1 markering) Empowerment = makt, allt som stärker den enskilde att få makt över sitt eget liv *********** (11 markeringar) Självbestämmande avser individens grad av inflytande i olika beroendesituationer Empowerment kan ses som en process för individens egenmakt *****(5 markeringar) 12

13 Onsdagen den 14 januari Fortsatt dialog om kriterier för deltagarbaserad eller brukarstyrd forskning. När har ett forskningsprojekt tillräckligt mycket inflytande från dem forskningen berör för att få kallas deltagarbaserad eller brukarstyrd? Vilka kriterier ska den innehålla för att bedömas som kvalitativ? Hur behåller man sin frihet som forskare (och som brukare)? Ge exempel på hur ett forskningsprojekt med brukarinflytande kan genomföras rent praktiskt; hur skulle du göra? Hur ska man väga vetenskaplig kvalitet gentemot nyttan (brukarnyttan)? Ska man ge dem forskningen berör mer makt? Steg 1: egna funderingar Steg 2: parvis Steg 3: presentera Steg 4: rangordna (5 pluppar/term) Steg 5: vi arrangerar/grupperar resultatet tillsammans Deltagarna arbetar enligt metoden. Först egna tankar (Omedelbara tankar) under ca 5 10 minuter. De parar sedan ihop sig 2 och 2 för att berätta för varandra vad de har kommit fram till (Parets tankar). De lyssnar på varandra och diskuterar sedan fram ett antal gemensamma ståndpunkter (max 3 st./frågeställning). Dessa skrivs sedan ner, ett förslag per papper. Vi hoppar över steget att bilda grupper av paren. Varje par presenterar sina förslag för övriga (Exponering) och argumenterar för dessa. Ingen i publiken får ifrågasätta dessa, endast ställa klargörande frågor om man inte förstår vad paren menar. Whiteboardtavlan är indelad i 5 delar och förslagen sätts inom varje avdelning: 1. När har ett forskningsprojekt tillräckligt mycket inflytande från dem forskningen berör för att få kallas deltagarbaserad eller brukarstyrd? 2. Vilka kriterier ska den innehålla för att bedömas som kvalitativ? 3. Hur behåller man sin frihet som forskare (och som brukare)? 4. Ge exempel på hur ett forskningsprojekt med brukarinflytande kan genomföras rent praktiskt; hur skulle du göra? 5. Hur ska man väga vetenskaplig kvalitet gentemot nyttan (brukarnyttan)? Ska man ge dem forskningen berör mer makt? 13

14 När samtliga grupper (i detta fall X st.) har presenterat sina förslag går grupperna runt och sätter sina initialer på max 5 st. förslag inom varje område (Rangordnar). Endast en markering får göras på egna förslag. Slutligen delas de förslag som handlar om ungefär samma sak in i grupper (Arrangerar). Vi går igenom dessa tillsammans. Resultat: När har ett forskningsprojekt tillräckligt mycket inflytande från dem forskningen berör för att få kallas deltagarbaserad eller brukarstyrd? Tillräckligt mycket inflytande för deltagarbaserad - beskrivning hur Totalt 18 markeringar: Brukarinflytande: - Intressenter har inflytande över forskningsfrågorna - Deltar i, följer och kommenterar processen - Erhåller och kommenterar resultat - Är med i analys av resultaten Tillräckligt mycket inflytande för deltagarbaserad - strukturen och förhållandet till samhället i övrigt Totalt 13 markeringar: Kriterierna och bedömningen avgör, samt vilken nivå vi pratar om. Det finns 3 nivåer: 1. Institutionell nivå (volym, område, beredning) 2. Interaktiv nivå (forskningsprocessens olika grader) 14

15 *******(7 markeringar) Forskningsprojekt har tillräckligt mycket inflytande om de berörda har varit med i processen från att initiera forskningsämnet till spridning av resultat *****(5 markeringar) 3. Implementering *************(13 markeringar) Inflytande medverkande aktiv helst i hela processen ***(3 markeringar) För att vi ska godkänna ett projekt: - Jämställt samarbete - Vi medverkar i hela processen (från ax till limpa) ***(3 markeringar) Totalt 1 markering (hamnade mittemellan denna fråga och nästa): Genomgripandefrågan överst. Det finns olika roller i förhållande till forskningsprocessen: 1. Informant 2. Forskningsperson 3. Finansiär (pengar och tid) 4. Forskaren (hantverkaren) 5. Kommunikatör 6. Implementör I kronologisk ordning *(1 markering) 15

16 Vilka kriterier ska den innehålla för att bedömas som kvalitativ? Kriterier för kvalitet - beskrivning hur Totalt 20 markeringar: 1. Tydligt syfte som svarar på varför (motivet) 2. Tydliga mål som svarar på vad och som är formulerade så att det går att se om de är uppfyllda 3. Tydlig metoddel som beskriver hur målen ska uppfyllas! Att de berörda har inflytande över 1-3 ovan, från initiering till spridning av resultat! Kontrakt som definierar roller och förväntningar Kriterier för kvalitet - i förhållande till annan forskning Totalt 5 markeringar: Kvalitetskriterierna: *Vanliga kriterier för god forskning ***(3 markeringar) Inomvetenskapliga kriterier som: Relevans Trovärdighet **(2 markeringar) Kriterier för kvalitet - roller Totalt 5 markeringar (slogs ihop med exemplet ovan som hamnade mitt emellan): Kriterier: Medverkan genom: - Styrning av forskningsfråga - Finansiär - Medforskare professionella Forskningspartner ****(4 markeringar) 16

17 ! Processen ska redovisas skriftligt med möjlighet för avvikande åsikter *************** (15 markeringar) Kriterier: Samma som för övrig forskning. Intressant och klar frågeställning; adekvata metoder; resultatredovisning och diskussion med relevans både inomoch utomvetenskapligt t ex policyimplikationer, nytta för samtliga berörda intressenter. *****(5 markeringar) 17

18 Hur behåller man sin frihet som forskare (och som brukare)? Frihet som forskare och brukare Totalt 14 markeringar: Frihet: Beror på hur projektansvaret ser ut gentemot beställare/finansiärer. Ska klargöras redan i planeringen av ett projekt. Är forskaren enbart ansvarig har han/hon också ansvar/frihet för hela processen. Man behåller sin frihet genom att hålla sig till givna spelregler för forskare och forskningspartner. Ömsesidig respekt för rollerna/professionalism ********** (10 markeringar) Frihet: Ha ett professionellt förhållningssätt, klara riktlinjer för samarbetet. Redovisa forskningsresultat även om det icke är till gagn för brukaren. Även redovisa brukarens ståndpunkt. ****(4 markeringar) Frihet som forskare och brukare - roller Totalt 8 markeringar: Behålla sin frihet spela sin roll - utbildning om rollen - att representera sig själv, men mera sin grupp och andra grupper att bli representant *****(5 markeringar) Forskaren har kontroll över analysen och vetenskaplig rapportering. Brukarna har kontroll genom processkontrakten ***(3 markeringar) Frihet som forskare och brukare Totalt 8 markeringar: Vetenskapligt erkända metoder. Graden av inflytande beror av upplägg. Är det forskningsbart? Eller ska kunskap sökas via andra medel? Hög etisk profil genom informerat samtycke och att forskningsinsatserna i sig inte får vara skadliga för dem man forskar om. ******(6 markeringar) Forskarens frihet ligger i en given kodex som reglerar vad som är forskning går man utanför den är resultaten inte forskning **(2 markeringar) 18

19 Ge exempel på hur ett forskningsprojekt med brukarinflytande kan genomföras rent praktiskt; hur skulle du göra? Praktiskt brukarinflytande - olika steg och innehåll Totalt 25 markeringar: Exempel: 1. Problemformulering. Inspiration, dialog, beställning. (Båda) 2. Teoriramen. (Forskare) 3. Metodval (forskare) Operationellt (båda) 4. Material (båda) 5. Resultatsammanfatt ning (mest forskare) 6. Analys (båda) 7. Texten (Forskare) Bollplank 8. Spridning. Praktiskt brukarinflytande - hur, samarbete Totalt 3 markeringar: Rent praktiskt Från ax till limpa Samarbeta med forskningsinstitutioner och bidragsgivare ***(3 markeringar) Praktiskt brukarinflytande - beroende på Totalt 2 markeringar: Det beror på nivå, forskningsfråga och innehåll i projektet **(2 markeringar) 19

20 PROBLEM. **************(14 markeringar) Forskningsprojekt Upplägget måste anpassas efter det aktuella projektet - Förstadie/upplägg - Ansökan tillsammans - Forskningspartner ********(8 markeringar) Praktiska exempel: Finstämd återkoppling och reflektion Forskaren är analysinstrumentet som är öppen för intryck Vi har egna erfarenheter och fler exempel **(2 markeringar) Kontrakt Regelbundna träffar Skriftliga rapporter Möjlighet till kommentarer 20

21 Hur ska man väga vetenskaplig kvalitet gentemot nyttan (brukarnyttan)? Ska man ge dem forskningen berör mer makt? Vetenskaplig kvalitet kontra brukarnytta - hur och vad Totalt 14 markeringar: A. Alltid eftersträva hög vetenskaplig kvalitet B. Våga ta risker C. Om det handlar om delaktighet eller förutsättningar för att erövra den, ska de som berörs ha mer makt OBS! Nivåerna! ************** (14 markeringar) Vetenskaplig kvalitet kontra brukarnytta - relation Totalt 13 markeringar: Vetenskaplig kvalitet Forskningen måste hålla samma kvalitet kvalitetskrav Kvalitet och nytta A o O Nyttan här kan brukar(grupp) bidra till att forskningsresultat kommer ut *****(5 markeringar) Vetenskaplig kvalitet kontra nytta Vetenskaplig kvalitet kontra brukarnytta - likhet Totalt 3 markeringar: Ingen konflikt finns! Kunskapsbidrag och verksamhetsrelevans ***(3 markeringar) - Vad är till nytta utan vetenskaplig kvalitet? - Hur långt bär vetenskap som inte är till nytta? ****(4 markeringar) Relevans Vetenskaplig relevans det viktiga, annars ingen nytta för användaren. Nytta problematiskt begrepp. T ex om sanningen går emot förväntningar. Ja makt i betydelsen vara med och medvetenhet om vad och var i processen man har inflytande. ****(4 markeringar) 21

22 Ett förslag fick inga markeringar här, men är inte mindre värt för det: Hur mycket makt man kan och bör ha är beroende av ens roll i forskningsprocessen. Dynamiskt kontrakt. Kommentarer i samband med genomgången: Efterlyser modellprojekt Viktigt med väldefinierade roller Företrädarskapet är viktigt (för Handikapprörelsen och forskare) Det finns en klassmotsättning inom olika forskningsområden Kvalitativ forskning saknas i den medicinska forskningen Forskare har hantverksskicklighet Reflektion igår: saknas tid, kraft och pengar till att sprida forskningsresultat så att de blir begripliga för dem de berör Institutionella nivån: Kenneth A ger exempel på handikapprörellsens krav på egna pengar och områden Forskningspropositionens inriktning! (hindrar en del av den forskning vi pratar om här) Etisk profil; det får inte vara skadligt för dem forskningen berör Antal publicerade artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter ger bonus vid ansökan hos FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) Vetenskaplighet kan bevisas på annat sätt också t ex aktivitet på området man forskar om Till dem som redan har ska vara givet Offentlig upphandling har inga kvalitetsaspekter Forskningspartners är inga patienter utan partners. I utbildningen som vi ger dem, diskuteras rollen som partners och vad som kan hända. Företrädarskapet bl a. Det finns centrumbildningar där man arbetar på institutionell nivå tillsammans eller nära brukarorganisationer Frihet kan ha olika aspekter; makt, frihet från, frihet att, empowerment Det kan vara problematiskt om resultatet ska vara deltagarstyrt Nyttan som dementerar förhållanden Det finns kritik mot att politiken styr forskningen för mycket; i forskningspropositionen bl a. Avslutning med enkel utvärdering Utvärderingsmetoden som används kallas PMI och består av Plus, Minus och Intressant. Intressant kan t ex vara sådant som någon vill veta mer om. 22

23 Plus (om fler än en person instämmer läggs ett eller flera + till) Lärorikt (+++) Nyttig återkoppling till samhällsforskning (+) Nära från Lund och Blekinge (+) Respekt för olika åsikter (+) Bra spridning i gruppen (+) Behålla åsikter Ingen konflikt Spännande utbyte Pressat tidsschema Roligt att alla ni kom Metod bra Mer än vad jag trodde Roligt Att besöka skolan Varva runt intressant Enkelt att komma hit Kul att komma iväg Minus Långt från Stockholm och Örebro Kort om tid Lite pressat Mer tid för hav Uppkoppling till Internet Tid för vila (trött) Vin till osten (saknades) Missuppfattade frågorna Lämnade brukarbegreppet (för) tidigt Lite resurser (vi är få) Intressant Möjlighet till utveckling (+) Forskningspartners roll och kompetens (+) Nätverkandet (+) Stor potential Allt Spridning av resultat Forskningsbara ämnen Nya uppslag testa Definitioner är viktiga Klara definitioner inte klara 23

24 Skolan Dialogen Egna reflektioner kring vad som kan förbättras från processledningen: OPERA-metoden ska bara ha en frågeställning, men gruppen klarade av massor på kort tid! Det blev därför en blandning mellan två olika dialogmetoder. Ju fler områden som ska hanteras desto mer tid. Begränsa! Presentationerna i början tar längre tid och alla har mycket att säga. Ska metoden beskrivas på papper? Antalet förslag som paren fick lämna blev lite oklart. Pauser till dem som behöver gå på toaletten t ex. Tack till alla er som har bidragit med era kunskaper och erfarenheter! Foto taget av Kenneth A /Anne Sjöberg Bilaga 1: Utdrag från Socialstyrelsens hemsida om synen på brukarinflytande Några av Bengt Starrins bilder från projektets startseminarium 24