Enligt riksomfattande läroplansgrunder från och med Läroplansbaserad yrkesinriktad grundexamen. Den skolvisa läroplanens gemensamma del

Transkript

1 Enligt riksomfattande läroplansgrunder från och med Läroplansbaserad yrkesinriktad grundexamen Den skolvisa läroplanens gemensamma del 1

2 Vision 2020: Den nya generationens Optima Självklar aktör inom utbildning, utveckling och konsultation - första utbildningsalternativet - ett innovativt kompetenscenter med optimala lärmiljöer - den naturliga mötesplatsen Professionalitet och ständiga förbättringar - kunnig och engagerad personal med hög arbetsmoral - bra planering med god framförhållning - god ekonomi och dynamisk verksamhet Samhällsbyggare - vi utbildar på toppnivå - vi utvecklar arbetslivet där alla är delaktiga - vi bygger tillsammans 2

3 Info om Optima Optima samkommuns ägarkommuner är Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo, Nykarleby, Pedersöre och Vörå. Samkommunen ordnar via sin utbildningsenhet Optima yrkesutbildning för unga och vuxna, ansvarar för specialyrkesutbildningen i Svenskfinland samt erbjuder olika former av tjänster för arbetslivet. Vi verkar i första hand i Jakobstadsregionen men genom den yrkesinriktade specialundervisningen finns vi i hela Svenskfinland. Våra adresser är Trädgårdsgatan 30, Jakobstad Lannäslund 1, Jakobstad Åminnevägen 2A, Nykarleby. Specialundervisningens övriga verksamhetspunkter finns i Jakobstad, Kronoby, Pargas, Vasa, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Utbildningarna är i huvudsak svenskspråkiga, men en linje inom den grundläggande yrkesutbildningen och delar av vuxenutbildningen och arbetslivstjänsterna är finskspråkiga. Vi har även en nisch i uthyrning av utrymmen och restaurang- och cateringverksamhet. Dessa verksamheter fungerar naturligtvis på båda inhemska språken. Optima har totalt ca 3000 studerande, varav ca 1200 inom ungdomsutbildningen. Vi har idag ca 280 anställda. Kvalitet Verksamheten vid Optima styrs av ett ledningssystem enligt kvalitetsstandarden ISO

4 Den gemensamma delens innehållsförteckning 1. Ordnande av utbildning 2. Uppbyggnaden av grundinriktad yrkesutbildning 3. Kompetensinriktad handledning av lärandet 4. Personlig studieplan och individuella studievägar 5. Bedömning av inlärning och kunnande 6. Nyckelkompetenser för livslångt lärande 7. Identifiering och erkännande av kunnande 8. Inlärning i arbete och yrkesprov 9. Yrkesinriktad specialundervisning 10. Information till personal, vårdnadshavare, arbets- och näringslivet och andra samarbetspartners 11. Studerandevård 12. Kompetensutveckling för personalen 4

5 1. Ordnande av utbildning Optima samkommun ordnar utbildning för unga och vuxna, via läroplansbaserad yrkesinriktad grundexamen, som fristående examen och som läroavtal. Vuxenutbildning skräddarsys även för företag och organisationer. Kortkurser och förberedande kurser arrangeras för att erhålla kravbestämda certifikat. Inom yrkesinriktad specialutbildning, YSP ordnas förberedande utbildning samt yrkesinriktad utbildning. De studerande kan få samma kompetens som i övrig yrkesutbildning eller delar av examen. Optima anordnar utbildning i huvudsak på svenska och merkonomutbildning även på finska. Inom yrkesinriktad grundexamen ordnar Optima utbildning inom följande områden och branscher: Kompetensområden inom den tekniska sektorn Grundexamen inom hantverk och konstindustri - Artesan - finsnickare - Artesan - interiörsassistent - Artesan - textilhantverk, YSP - Artesan träarbete, YSP Grundexamen inom el- och automationsteknik - Elmontör - Automationsmontör Grundexamen inom båtbyggnad - Båtbyggare Grundexamen i informationsteknik- och kommunikation - Datanom Grundexamen inom lantbruksbranschen - Djurskötare - Landsbygdsföretagare 5

6 Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik Elektronikmontör Grundexamen inom fastighetsservice, YSP - Fastighetsskötare Grundexamen inom bilbranschen - Fordonsmekaniker Grundexamen inom byggnadsbranschen - Husbyggare Grundexamen inom maskin- och metallbranschen - Plåtslagare svetsare - Verkstadsmekaniker Grundexamen inom husteknik - Rörmontör Kompetensområden inom servicesektorn Grundexamen inom livsmedelsbranschen - Bagare-konditor Grundexamen i hemarbets- och rengöringsservice, YSP - Lokalvårdare Grundexamen inom textil- och beklädnadsbranschen - Klädsömmare Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen - Kock - Servitör Grundexamen inom skönhetsbranschen - Kosmetolog - Kosmetikrådgivare 6

7 Grundexamen inom ungdoms- och fritidsinstruktion - Ungdoms- och fritidsinstruktör Grundexamen inom företagsekonomi - Merkonom; kundbetjäning och försäljning samt ekonomi- och kontorstjänster Liiketalouden perustutkinto - Merkonomi; asiakaspalvelu ja myynti Handledande utbildning för den grundläggande utbildningen, VALMA arrangeras via Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby/Kredu Handledande utbildning för den grundläggande utbildning, VALMA arrangeras inom den yrkesinriktade specialundervisningen vid Trädgårdsgatan Utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, TELMA arrangeras vid Optima Åminnevägens olika verksamhetsplatser De nationella examensgrunderna för yrkesinriktade grundexamina finns på 2. Uppbyggnaden av yrkesinriktad grundexamen Yrkesinriktad grundexamen, 180 kompetenspoäng Utbildningstiden för läroplansbaserad yrkesinriktad grundexamen är tre år. Den studerande som har examen från tidigare, slutför sin utbildning på två år. Om studerande har speciella behov kan utbildningstiden förlängas genom rektors beslut. Yrkesinriktade examensdelar, 135 kp - Obligatoriska yrkesinriktade examensdelar - Inriktade yrkesinriktade examensdelar - Valbara yrkesinriktade examensdelar Uppbyggnaden av de yrkesinriktade examensdelarna varierar beroende på bransch och inriktning. Genomförande av de olika delarna bygger på principen; obligatoriska delars baskunnande ligger som grund för valet av de inriktade examensdelarna. Vid slutet av utbildningen genomförs de valbara yrkesinriktade examensdelarna, vilka möjliggör ett individuellt spetskunnande. 7

8 Varje yrkesinriktad examensdel omfattar en period av inlärning i arbete och ett yrkesprov som görs på arbetsplatsen. Bedömning av kunnandet görs vid yrkesprovet. Kompetenspoängen registreras efter att bedömning av kunnandet gjorts. Genomförande av en yrkesinriktad examensdel Studerandes målsättning görs i PSP Bedöms verbalt och med godkänt/underkänt Inlärningstid Kunnande visas Introduktion Inlärning med handledning av yrkeslärare Lärande i arbete och yrkesprov Tydlig beskrivning över Studerande ansvarar för inlärningen Yrkesprovet: kunnande mål, krav och genomförande och handleds i utvecklingen påvisas, bedöms, ger kompetens Gemensamma examensdelar, 35 kp (20 kp obligatoriska och 15 kp valbara) De gemensamma examensdelarna har delats in i fyra delområden. Varje delområde består av olika ämneshelheter och varje ämneshelhet bedöms separat. Delområden vägs till ett slutvitsord som registreras på examensbetyget. Inom varje delområde ingår valbara delar. 1. Kunnande i kommunikation och interaktion, 11 kp består av obligatoriska 9 kp + valbara 2 kp Modersmål, finska och främmande språk/engelska 2. Kunnande i matematik och naturvetenskap, 9 kp består av obligatoriska 6 kp och 3 valbara Matematik, fysik och kemi, informations- och kommunikationsteknik 8

9 3. Kunnande som behövs i samhället och arbetslivet, 8 kp består av obligatoriska 5 kp och 3 valbara Samhällsfärdighet, arbetslivsfärdighet, företagsamhet och företagsverksamhet samt upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap 4. Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp är samtliga valbara Kännedom om olika kulturer, konst och kultur, etik, psykologi, miljökunnande eller från ovanstående delområden De obligatoriska gemensamma examensdelarna genomförs till största delen under det första och i början av det andra året varefter de valbara genomförs under det andra och tredje året. Fritt valbara examensdelar, 10 kp Dessa examensdelar kan med fördel placeras mot slutet av studierna för att möjliggöra ett ytterligare individuellt spetskunnande. Denna examensdel kan utgöra: 1. Examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkeskompetensen 2. Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål på kunnande 3. Gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier 4. Studier som stöder färdigheter till fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling 5. Individuell examensdel som grundar sig på kunnande utifrån arbetserfarenhet Ifall de fritt valbara examensdelarna väljs bland de yrkesinriktade eller gemensamma examensdelarna bedöms de enligt de krav på kunnande som finns för berörd del. Examensdelar som individuellt breddar examen Studerande kan ta in flera examensdelar om det är nödvändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av studerandes yrkeskompetens. 9

10 3. Kompetensinriktad handledning av lärande Inom yrkesinriktad grundexamen kommer varje studerande att ha en personlig handledare. Den personliga handledaren har individen i fokus. Studerande sätter upp målsättning för studierna, gör val av examensdelar och under hela studietiden, för varje avklarad examensdel, gör den studerande en självutvärdering av kunnandet. Efter varje period går den personliga handledare igenom utvecklingen mot målen tillsammans med den studerande. Studiehandledaren informerar och handleder vid val av examensdelar, bereder studerandes ansökan om erkännande av kunnande och informerar om olika utbildningsalternativ efter avklarad grundexamen. Den lärare som ansvarar för examensdelarnas genomförande ansvarar för att den studerande har en klar och tydlig bild av målsättning, krav på kunnande och bedömningskriterier innan studierna påbörjas. Under studiernas gång sker handledning av inlärning, handledning inför lärande i arbete och information till studerande angående yrkesprovets genomförande. Huvudsakliga verktyg för att handledning av studerande ska vara kompetensinriktad För att lyckas behöver målet för lärandet och kvalitetskraven vara tydligt uttalade Delaktighet är en grundförutsättning för att studerande aktiveras och använder sina kompetenser Pedagogerna i arbetslaget kan stämma av var studerande befinner sig i sin inlärningsprocess och utifrån det skapa möjligheter för studerande att ta steg framåt i sitt lärande Atmosfären av feedback bör vara uppbyggande och positiv. Syftet med feedback är att hjälpa studerande att hitta vägar för att minska avståndet mellan det önskvärda målet och studerandens nuläge. När studerande utvecklat sin förmåga att själv bedöma och utveckla sitt arbete ökar studerandes ägandeskap över utbildningen Tre frågor som är centrala när det gäller handledning: 1. Vart ska den studerande? Vilka är målen för yrket eller utbildningen? 2. Var befinner sig den studerande i förhållande till målen? 3. Hur ska den studerande minska avståndet mellan nuläge och mål? 10

11 4. Personlig studieplan, PSP och individuella studievägar Den personliga studieplanen uppgörs på basen av examensgrunderna och den studerandes egna val. Studieplanen är en utvecklingsplan som stöder karriärplaneringen och självvärderingen. Den personliga studieplanen baserar sig på studerandens individuella behov. Studerande deltar i planeringen av sina studier och gör valen av examensdelarna samt deltar i utvärderingen av den egna inlärningen. Studeranden och den personliga handledaren utformar i samarbete en studieplan där studerandens bakgrund och målsättning beaktas. Den studerande förbinder sig till och motiveras att genomföra utbildningen utifrån e egna målsättningarna. I PSP:n registreras fortskridande av studierna, resultatet av inlärning och kunnandet, planen och genomförandet av inlärning i arbetet och yrkesprov. Registreringen sker i Wilma. Den personliga studieplanen görs vid studiernas början och uppdateras kontinuerligt under hela studietiden. Den personliga handledaren ger stöd och handledning i studiernas framskridande och har individuella samtal med den studerande under varje period. Den studerande formar sin utbildning och kompetens via individuella studievägar. Efter att de obligatoriska och inriktade examensdelarna genomförts kan och bör den studerande välja de valbara examensdelar som stöder yrkeskompetensen. De valbara examensdelarna ger möjligheter till både fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Exempel på studievägar kan vara dubbelexamen, gymnasiestudier och yrkesinriktade studier eller dubbel behörighet inom yrkesinriktade utbildningar. Andra alternativ är spetskunnande, t.ex. påbörjande av yrkesexamen, delar av annan examen som stöder arbetslivets krav. Valbara examensdelar kan även realiseras på arbetsplatser via inlärning i arbete och inom andra kompetensområden (tidigare utbildningsprogram). I den skolvisa läroplanen (branschernas verksamhetsplaner) finns påvisat vilka valbara möjligheter den studerande har inom egen bransch. Övriga val realiseras via biträdande rektorn. 11

12 5. Bedömning av inlärning och kunnande Bedömning av den studerande är kriteriebaserad: den studerandes inlärning och kunnande jämförs alltid mot kraven på yrkesskicklighet som är definierade i målen och kraven för de olika examensdelarna. Den studerande har rätt att under inlärningsfasen få handledning och verbal bedömning av studiernas framskridande. Målet med bedömning av inlärning är att den studerande vet vad hen ännu måste lära sig. Vid bedömning av inlärning ska läraren eller arbetsplatshandledaren använda sådana metoder som motiverar och aktiverar den studerande. Med hjälp av dessa får studerande stöd och motivation att uppnå målen samtidigt som förmågan till självutvärdering utvecklas. Den studerande bedömer sin inlärning utgående från examensdelarnas krav på yrkesskicklighet, mål och bedömningskriterier. Bedömning av inlärning registreras som Godkänd/Underkänd i studieregisterprogrammet, inklusive verbal beskrivning. Bedömning av handledande utbildning som leder till grundläggande yrkesutbildning, VALMA sker enbart genom godkänt/underkänt. Ifall studerande väljer att avlägga delar eller hela examensdelar från den grundläggande yrkesutbildningen bedöms de enligt gällande förskrift. Utbildning som handleder till arbete och självständigt liv, TELMA görs bedömningen utgående från studerandes personliga mål. Målen antecknas i studerandes PSP. Bedömningen sker verbalt och kan kompletteras med en visuell bedömning. Bedömning av inlärning i arbete görs som bedömning av inlärning. På avgångsbetyget antecknas omfattning och innehåll (i korthet) av inlärning i arbete, men inga separata vitsord ges. Det kunnande som förvärvats under inlärning, både i läroanstalten och under inlärning i arbete, bedöms via yrkesprov (bedömning av kunnande). Bedömning av kunnande sker vid examensdelens slut, efter att inlärningen har uppnått de mål och krav som gäller. Bedömningen görs via yrkesprov. Komplettering till yrkesprovet kan göras ifall den studerande inte kunnat påvisa sitt kunnande heltäckande. Kompletteringen kan göras på en annan arbetsplats eller via uppgifter på läroanstalten. Yrkesprovets vitsord och kompletteringen vägs till ett slutvitsord. Bedömning av gemensamma examensdelar sker efter att inlärningen har uppnått de mål och krav som gäller. Bedömningen sker huvudsakligen med vitsorden N1, G2 och B3. Baserat på bedömning av kunnande ges den studerande vitsord i betyget med hjälp av den bedömningsskala som anges i den gällande förordningen om yrkesutbildning. 12

13 Den studerandens kunnande bedöms på en tregradig vitsordsskala enligt följande: B3 = berömlig G2 = god N1 = nöjaktig Om läroanstalternas vitsordsskala skiljer sig från varandra, ska den läroanstalt som erkänner kunnandet omvandla vitsordet och avgöra motsvarigheten till studerandens fördel. Rättelseyrkan av bedömning Studerande som anser sig ha blivit fel bedömd i sina studie-, yrkesprovs- och examensprestationers bedömning av kunnande, kan skriftligt anhålla om rättelse. Steg ett är att den studerande går igenom bedömningskriterierna mot prestationerna tillsammans med berörd lärare. Därefter tas ärendet upp med biträdande rektor ifall studerande och läraren inte uppnått samförstånd. En skriftlig rättelseyrkan görs av den studerande och riktas till gällande yrkesteam. Rättelseyrkan ska göras inom 14 dagar efter att studerande fått ta del av resultatet av bedömningen. Beslutet av rättelseyrkan ges skriftligt åt berörda parter. 6. Nyckelkompetenser för livslångt lärande En viktig del av yrkesskickligheten är nyckelkompetenserna för livslångt lärande. De är kompetenser som ger förutsättningar för kontinuerligt lärande, för att kunna klara av den ständiga utvecklingen som sker i arbetslivet och för att ha förmåga att hantera förändringar både i samhället och på det personliga planet. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande, integreras i utbildningen och är en del av bedömningen, är: Livslångt lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik Hälsa, säkerhet och arbetsförmåga Initiativförmåga och företagsamhet Hållbar utveckling Estetik Informations- och mediekunskap Matematik och naturvetenskaper Teknologi och informationsteknik Aktivt medborgarskap och olika kulturer 13

14 7. Identifiering och erkännande av kunnande Vid inledande av studierna har den personliga handledaren en genomgång med studerande för att kunna identifiera ett tidigare kunnande. Studerande som har en examen eller dela av examen från tidigare sänder in kopior på betyg/examen, i samband med mottagandet av studieplats, för att studiehandledaren ska kunna identifiera ett tidigare erhållet kunnande. Studerande anhåller om ett erkännande och studiehandledaren identifierar kunnandet. Enligt föreskrift 93/011/2014 gällande principer för dimensionering av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbildningen bereds erkännandet av kunnande från tidigare avlagd examen av studiehandledare. Gällande delar eller hela examensdelar gör respektive ämneslärare en bedömning om kunskapsmålen och kraven motsvarar kunnandet. Den studerande deltar i utvärderingen och kompletterar de delar som inte motsvarar bedömningskriterierna. Biträdande rektorn godkänner erkännande av kunnande-beslutet. Beslutet registreras i den studerandes personliga studieplan. Genom erkännande av kunnande undviker man överlappning i studierna och därmed förkortas även studietiden. Erkännande av kunnande är en del av bedömningen av den studerande och samma föreskrift gäller som för all annan bedömning. Med erkännande av kunnande ersätts eller tillgodoräknas studier som ingår i examen och studietiden förkortas. Examensdelar som ersätts genom erkännande av kunnande antecknas i examensbetyget. 8. Inlärning i arbete och yrkesprov Inlärning i arbete är en autentisk inlärningsmiljö. Efter att den studerande fått lära sig de inlärningsuppgifter som hör till examensdelen genom handledd undervisning i skolan, fortsätter inlärningen på arbetsplatsen. Inlärning av kunnande registreras som godkänt/underkänt. Varje yrkesinriktad examensdel ska omfattas av inlärning i arbete och yrkesprov. En yrkesinriktad grundexamen ska omfatta minst 30 kompetenspoäng inlärning i arbete. Detta gäller även för de studerande som har en examen från tidigare. Efter att studerande fullgjort sina inlärningsuppgifter får hen handledning av examensdelens ansvarige lärare kring lämpliga arbetsplatser. Arbetsplatsen bör väljas utifrån de arbetsuppgifter som ingår i respektive examensdel. Studerande anhåller om att få arbetsplatsen för inlärning godkänd och efter godkännande tar hen kontakt med arbetsplatsen. Man kommer överens om en första träff då den studerande får information om arbetsplatsens rutiner. En ansvarig arbetsplatshandledare utnämns och avtalet skrivs under. 14

15 Arbetsplatsens säkerhetsföreskrifter gås igenom under de första dagarna. Studerande får handledning i att utföra de arbetsuppgifter som motsvarar examensdelens mål och krav på kunnande. När inlärningen på arbetsplatsen motsvarar målsättningen och kraven på kunnande gör studerande ett yrkesprov för att visa sitt kunnande. Den ansvariga läraren kommer överens med arbetsplatshandledaren och den studerande vilka arbetsuppgifter, utgående från bedömningskriterierna för yrkesprov, lämpar sig att bedömas via yrkesprov. Vid utförandet av yrkesprovet deltar ansvarig arbetsplatshandledare och studerande. Vid bedömningsdiskussionen fungerar läraren som sekreterare, ifall läraren inte deltagit under utförandet. Bägge parter, inklusive läraren om hen deltar, gör varsin fyrdelad bedömning. Under utvärderingsdiskussionen registreras alla fyra delområdens vitsord, slutliga vitsordet (inget medeltal) och motivering till slutvitsordet antecknas. Bedömningen av kunnande består av fyra delar: 1. Behärskande av arbetsprocessen (kan göra upp en arbetsplan, arbetar enligt kvalitetskrav) 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material (utför arbetet enligt planen) 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet (känner till grundförutsättningarna för att kunna göra jobbet) 4. Behärskande av nyckelkompetenserna för livslångt lärande (observerar och identifierar faror i arbetet och rapporterar dessa) Om yrkesprovet enbart visar på ett smalt kunnande av kompetenskraven kan bedömningen kompletteras genom att göra ett annat yrkesprov på en annan arbetsplats eller genom att göra arbetsuppgifter/projekt/case/inlämningsuppgifter på skolan. Planen för yrkesprovens genomförande och bedömning; vilka delar av examendelarna som påvisas, när inlärning i arbete sker och vilka arbetsplatser som är lämpliga för respektive examensdel inklusive kompletteringar ska godkännas av yrkesteamet under höstens första möte. Yrkesteamet ska även godkänna resultatet. Yrkesteamet ansvarar också för bedömning av rättelseyrkan. Om komplettering är nödvändig, vägs resultaten av yrkesproven och kompletterande arbetsuppgifter till ett vitsord som registreras på examensbetyget. 9. Yrkesinriktad specialundervisning Jämlikhet inom utbildning kräver att alla studerande oberoende av inlärningsförutsättningar, har samma möjlighet att delta i yrkesutbildning. Studerande med speciella behov ska i huvudsak göra sin yrkesutbildning i samma undervisningsmiljö som övriga studerande. Undervisningen kan vid behov ordnas i samarbete med speciallärare. 15

16 Lag /246 förordningen 8 ( /329) För den studerande som är i behov av specialundervisning görs ett beslut om att ordna undervisningen som specialundervisning. För studerande inom den yrkesinriktade undervisningen behöver inget separat beslut fattas. Studerande inom yrkesinriktad grundexamen kan ha undervisningen anpassad helt eller delvis, i enlighet med den studerandes förutsättningar. För den studerande uppgörs en individuell plan, IP för hur undervisningen ska ordnas. I planen beaktas den studerandes individuella behov. Den individuella planen ska omfatta: Vilken examen eller utbildning som avläggs Grunder för specialundervisningen Studietiden Beslut om anpassning av kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet eller bedömningen av kunnandet Studerandes personliga studieplan där anpassning, pedagogiska stöd samt särskilda undervisningsarrangemang framkommer Andra individuella tjänster och stödåtgärder Uppgifter om studiesociala förmåner Registrering av uppdateringar som görs under studietiden Ansvarspersoner för den individuella planen Den individuella planen görs upp av specialläraren tillsammans med läraren i respektive ämne. Planen godkänns av studerande och vårdnadshavare. Om det kunnande som anges i kraven på yrkesskicklighet och målen till väsentliga delar blir bristfälligt, ska ett betyg över slutförda studier ges i stället för ett examensbetyg. 16

17 Specialundervisning ges av ansvarig speciallärare och/eller specialyrkeslärare tillsammans med lärare i respektive examensdel. Undervisningen ska fokusera på att stödja de kunskapsområden där den studerande är stark, för att garantera den studerande goda möjligheter att placera sig i arbetslivet. Den lärare, som ansvarar för examendelen ger stödundervisning. Studerande som varit sjukskriven en längre tid, om studerande pga. kombinationsstudier missat väsentliga delar av inlärningen eller studerande som haft ett godkänt uppehåll i studierna har rätt att få extra handledning för att uppnå kunskapskrav och mål. 10. Information till personal, vårdnadshavare, arbets- och näringslivet och andra samarbetspartners Den löpande informationen till personalen sker i huvudsak via Optimas intranät och e- post. Lärarkåren har regelbundet både branschvisa och utbildningsområdesvisa möten. Biträdande rektorerna/utbildningsledaren har för läsåret gjort upp en mötestidtabell och en mötesagenda. Optimas ledning kallar hela personalen till informationsmöten och arrangerar gemensamma fortbildningsdagar. Den ansvariga läraren på varje bransch leder branschens utveckling tillsammans med sitt lärarlag. Optimas studerandekårs styrelse har en aktiv roll som informatörer både till studerande och skolans ledning. På deras agenda finns bl.a. delaktighet i utvecklande av utbildning, lärmiljöer och gemensamma evenemang. Tutorverksamheten fungerar på ett föredömligt sätt. Studerande från de olika utbildningsområdena är representerade. Syftet med tutorverksamheten är kamratstödjande verksamhet, att jobba för trivsel och ett gott klimat i skolan. Vårdnadshavarna har främst kontakt med berörda personliga handledare, PH/ lärare. Kontakt angående studerandens prestationer och närvaro sker via personlig kontakt till PH. Efter att studerande fyllt 18 år besluter den studerande om Wilma-inloggningsrätten för sina vårdnadshavare. Studerandevårdspersonal och skolans ledning kontaktar även vårdnadshavarna vid behov. Rektor och biträdande rektor tar kontakt med vårdnadshavare angående lag- och säkerhetsfrågor. Samtliga vårdnadshavare bjuds in till gemensamma föräldramöten i början av höstterminen, både för information om studiernas upplägg, för att få träffa den personliga handledaren och för att bekanta sig med undervisningsutrymmena. Optimas arbets- och näringslivskontakter är uppbyggande och givande genom ett mångsidigt nätverk. Tack varje inlärning i arbete håller branschernas lärare en aktiv kontakt med arbetslivet. Yrkesteamens arbetslivsrepresentanter har en viktig roll i utvecklande av examensdelarnas uppbyggnad och innehåll. Regionens arbets- och 17

18 näringsliv deltar i Optimas utveckling och förändring mot en bättre framtid för våra studerande. Optima har ett väl etablerat samarbete med olika samarbetspartners så som Jakobstads Gymnasium, Yrkesakademin i Österbotten, Keskipohjanmaan koulutuskuntayhtymä, Axell, Prakticum, Kristliga folkhögskolan i Nykarleby/KREDU, Musikcafé After Eight. Samtliga enheter inom Optima; Yrkesinriktad grundexamen för unga, specialinriktad yrkesutbildning och vuxenutbildning och arbetslivstjänster har ett fungerande nätverk med myndigheter, organisationer, utbildningsanordnare och företag runt om i Finland. 10. Studerandevård Syftet med studerandevården är att skapa en trygg och sund studiemiljö, att främja samhörigheten och trivseln vid Optima. Optima har en studerandevårdsplan för gemensam och individuellt inriktad studerandevård. Till den gemensamma studerandevården hör exempelvis hur arbetet i undervisningsgrupperna genomförs, vilka arbetsuppgifter personliga handledaren har och hur studiehandledningen arrangeras. Studerandevården är även individuellt inriktad. Den studerande har tillgång till kuratorns och hälsovårdarens tjänster. Vid behov ordnas expertgruppsmöten för att koordinera stöd- och studerandevårdstjänster som den studerande är i behov av. Med studerandens samtycke kan t.ex. vårdnadshavare, kurator, personlig handledare, studiehandledare, hälsovårdare samt eventuella andra samarbetsparter delta i expertgruppen. I studerandevårdsplanen ingår information om studerandevårdstjänsterna, samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare, planer för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasserier, förebyggande av rusmedelsanvändning, ordningsreglerna samt en krisplan. Optima har som utbildningsanordnare en studerandevårdsgrupp som ansvarar för allmän planering, utveckling och utvärdering av studerandevården. 18

19 11. Kompetensutveckling för personalen Samtliga i personalen har årligen ett utvecklingssamtal med sin förman. Förmannen gör tillsammans med den anställda en kompetensutvecklingsplan. Vid nyanställning görs även en kompetenskartläggning. Kompetensutvecklingen har fokus på vilka styrkor den anställda har, vilka utvecklingsbehov som är aktuella och vilka utvecklingsområden som förverkligas under pågående år. Optima arrangerar även gemensamma fortbildningstillfällen. Olika teman för fortbildningarna planeras av ledningsgruppen, biträdande rektorer/utbildningsledare, säkerhetschefen eller ansvarige för studerandevården. Projektverksamheten vid Optima har en central roll som möjliggörare av utbildnings- och utvecklingsprogram för, i huvudsak, undervisande personal. tyngdpunktsområden för den undervisande personalens del står främst på utvecklande av yrkesskickligheten inom kompetensområdet, fortbildning inom egen bransch, pedagogisk och personlig utveckling. Lärarnas uppgifter blir allt mer krävande. Lärarrollen som fostrare och utvecklare av sociala färdigheter blir en allt viktigare del i undervisningen. Gör din framtid via Optima! Bli en resurs på din arbetsplats! 19