A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Transkript

1 1 (55) Datum Tid Kl Plats Beslutande Övriga närvarande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Bengt-Åke Biller, kommunchef Britta Själander, sekreterare Majed Safaee, kommunikationsstrateg Peter Holmqvist, Örnsköldsviks kommun och Conny Eriksson, Kramfors kommun 103/1 Daniel Gustafsson, Länsstyrelsen 103/2 Underskrifter Sekreterare... Britta Själander Ordförande... Elisabet Lassen Justerare... Bengt Sörlin Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift... Ulla Johansson

2 2 (55) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Omröstning Reservation Anteckning varo ers. Ja Nej Ledamöter Elisabet Lassen (S) X X Jerry Pehrsson (S) X X Cathrine Näsmark (S) X X Marie Dahlqvist (S) X T.o.m. 103/2 Torbjörn Persson (S) - Tommy Svensson (S) X X Thomas Tejle (V) X T.o.m. 103/2 Bengt Sörlin (M) X X Kerstin Franzén (M) X X Maria Wennberg (C) X X Margareta Alton (MP) X T.o.m. 119 Gunilla Fluur (VISKB) - Leif Östberg (FP) X X Ersättare John Åberg (S) X X X Åsa Sjödén (S) X T.o.m. 103/2 Linnea Stenklyft (S) X Annelie Markemo (S) X T.o.m. 103/4 Lennart Önblad (S) X X X Tjg fr.o.m 103/3 Niklas Lind (V) X X Tjf fr.o.m. 103/3 Marie Hansson (V) X Sven-Olov Gradin (M) X Folke Lindgren (M) - Monica Tirri (C) - Johan Andersson (C) X Anders Bergman (VISKB) X X X Göran Solsjö (KD) X X X Tjg fr.o.m. 120 Val av justerare Bengt Sörlin (M) väljs till justerare.

3 3 (55) Dagordning Ärende Paragraf Sida 1 Val av justerare 2 Anmälan av protokoll Muntliga informationer Motion- HBT-plan Motion Inrätta barnbokslut Motion Fiskvandringsvägar i Ångermanälven Medborgarförslag Fiskvandring och biologisk mångfald Ansökan om tillstånd till allmän kameraövervaktning vid Hjälta kraftverk, Långsele Stipendier och reseersättningar till examensarbeten Medfinansiering av förstudieprojektet Mötesplats Västeraspby Bidragsansökan från Sollefteå Hörselskadades förening Bidragsansökan från RFSL Västernorrland Bidragsansökan från Friluftsfrämjandet Sollefteå för utveckling av Mulleriket Inbjudan om delägarskap i Nya Ostkustbanan AB Ansökan om tilläggsanslag 2013 från individ- och omsorgsnämnden Fördjupad uppföljning av kommunens effektivitet i administrativa processer (revisionsrapport Administrativa processer) Fördjupad uppföljning av ekonomi och verksamhet per Redovisning av kvarstående semesterdagar och sparad okompenserad tid Redovisning av rekrytering och neddragning av personal m.m

4 4 (55) 20 Redovisning av anställningar i arbetsmarknadsåtgärder Ansvarsfrihet 2012 för direktion och förtroendevalda i kommunalförbundet Partnerskap Inland Akademi Norr Ansvarsfrihet 2012 för förbundsdirektion och förtroendevalda i Räddningstjänstförbundet Höga Kusten Ådalen Ansvarsfrihet 2012 för styrelseledamöterna i Samordningsförbundet i Sollefteå Övergripande verksamhetsplan med budget Överlämnande av skolhälsovårdsjournaler inför hösten Sammanträdesplan 2014 för KF, KS och budgetberedning Uppsägning av avtal med Vasallen AB avseende gymnastiksal Hågesta Hyra av Aspen, Ärtriksvägen 2, till förskoleverksamhet Uppsägning av hyreskontrakt med Solatum Hus&Hem avseende Edselegården Delgivningar Delegeringsbeslut Anmälan av protokoll Arbetsutskottets protokoll och personalutskottets protokoll anmäls och läggs till handlingarna.

5 5 (55) 103 KS 6/2013 (2.2) Muntliga informationer s beslut Informationerna noteras. 1 Turismsamverkan Höga Kusten Peter Holmqvist, Örnsköldsviks kommun och Conny Eriksson, Kramfors kommun informerar om det uppdrag de har att utveckla det för Härnösand, Kramfors, Örnsköldsviks och Sollefteå kommuner gemensamma varumärket Höga Kusten. Höga Kusten ska utvecklas till en destination med attraktionskraft i internationell klass. 2 Regional transportplan m.m. Daniel Gustafsson, Länsstyrelsen informerar om genomförandet av regional transportplan samt prioriteringar inför kommande strukturfondsprogram m.m. Ärendena kommer så småningom på remiss till kommunen. 3 Kommunchefen IT-chef Mika Loftbacken, KSF slutar sin tjänst i kommunen den 1 september. Sollefteå Camping har blivit utsedd till landets tredje bästa. Näringslivsrådet har beslutat lägga ner arbetet med den samhällsekomiska analys som krävts med anledning av nedläggning av alpina programmet på Gudlav Bilderskolan. Hotell Hallstaberget har nu påbörjat sin marknadsföring, bl.a. med TV-reklam. Beläggningen under hösten verkar bli god. 4 Kommunalrådet De första utvecklingsmedlen från vindkraften ska nu börja användas. Tillräckligt många personer har visat intresse för bredband och därmed har Stadsnät fått klartecken att påbörja utbyggnaden. Sollefteåforsen gav en utdelningen till kommunen på 3,6 mnkr för maj månad. Vänorten Esashi i Japan besöker kommunen 5-8 juni dels med anledning av firandet av 25-årsjubileum, dels ungdomsutbyte. s sammanträde den13 augusti flyttas till den 14 augusti. Det blir ett extra kommunstyrelsemöte den 24 juni kl

6 6 (55) 104 KS 59/2013 (1.6) Motion HBT-plan s beslut föreslår fullmäktige besluta: 1 Punkten 1 i motionen avslås 2 Punkten 2 och 3 i motionen bifalls Ärendebeskrivning Eva Halling (FP) har lämnat följande motion. I Sollefteå kommun finns det inga öppet homo- eller bisexuella. Enligt RFSL är fem till tio procent av befolkningen homosexuella. Dessa skulle i vår kommun utgöra 1000 till 2000 personer. Under de senaste fem åren har jag inte träffat en enda. Jag har även frågat bland vänner och bekanta om de känner någon öppet homosexuell i kommunen. Jag har fått följande två varianter av svar: Nej! Och Nej, jag kände en, men han/hon har flyttat härifrån. Som liberal anser jag att det inte är rimligt att en hel befolkningsgrupp antingen är helt osynliggjord eller helt enkelt inte finns i kommunen. Det är svårt att ändra på attityder på politisk väg, men det vi kan göra är att sända ut en signal och en viljeyttring om att alla människor faktiskt är lika mycket värda, har samma rätt att inte diskrimineras och har samma rätt till det offentliga rummet. Det vi också kan göra är att utbilda oss själva som politiker, och även dem vi har arbetsgivaransvar för, samt att se till att de personer som kommer i kontakt med den verksamhet vi styr över bemöts på ett korrekt och inkluderande vis. Detta är särskilt viktigt i skolan, då den psykiska ohälsan bland unga HBT-personer är hög. Varannan ung homosexuell man har någon gång haft självmordstankar. Om vi genomför det här arbetet kanske någon ung kille eller tjej, som funderar på att flytta till en större ort med mindre social kontroll, känner att det faktiskt går att bo kvar här, och vara öppen med vem hon eller han gillar. Därför föreslår jag att: 1. Sollefteå kommun arbetar fram en HBT-plan 2. Politiker och chefer i kommunen får utbildning i HBT-frågor så att kunskaperna kommer ut i all kommunens verksamhet 3. Sollefteå kommun arbetar för att alla invånare i kommunen, oavsett sexuell läggning och/eller könsidentitet känner sig trygga och välkomna i kommunen och kan göra sin röst hörd.

7 7 (55) Forts. 104 Ärendebeskrivning Samtliga nämnder har fått motionen för yttrande och svar har inkommit från vård- och äldrenämnden, individ- och omsorgsnämnden, kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Även ungdomsdelegationen har lämnat ett yttrande. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att i kommunens jämställdhets och mångfaldsarbete finns redan en grund för HBT-frågorna. Sollefteå kommun ser mångfald och jämställdhet som en förutsättning för utveckling och överlevnad och att synliggöra alla människor och deras kompetens oavsett inre och yttre olikheter. Ett aktivt värdegrundsarbete pågår i flera av kommunens förvaltningar. I kommunens medarbetarenkät (nästa genomförs oktober 2013) ingår frågor om diskriminering och trakasserier som ett sätt att följa upp arbetsmiljön inom den kommunala verksamheten. Under Ungdomstinget, som genomfördes i april 2013 fanns en punkt på programmet om HBT-frågor. Förslaget i motionen om HBT-utbildning till chefer och politiker kan med fördel genomföras inom ordinarie utbildningsverksamhet. beslutar årligen om prioriteringar för jämställdhets- och mångfaldsarbetet och där kan konkreta insatser beslutas för att öka kompetensen om HBT-frågor i kommunen. Ett fortsatt aktivt arbete för att motverka diskriminering, oavsett diskrimineringsgrund, kommer alltid att behövas inom alla organisationer. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Motionen avslås. HBT-frågorna bör ingå i kommunens jämställdhets- och mångfaldsarbete. Beslutsunderlag Motion från Eva Halling (FP) Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

8 8 (55) 105 KS/274/2012 (13) Motion Inrätta barnbokslut s beslut föreslår fullmäktige besluta: Motionen avslås. Det motionen avser ingår redan i det ordinarie arbetet inom individ- och omsorgsnämnden samt inom barn- och skolnämnden. Ärendebeskrivning Göran Solsjö (KD) har lämnat följande motion. Barn i Sverige och i vår kommun har det bra, jämfört med barn i många andra länder. Vi har låg barnadödlighet, liten fattigdom, god hälso- och sjukvård, tillgänglig utbildning och olika former av stöd till familjer, via hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten. Många frivilligorganisationer betyder väldigt mycket för barn och unga. Trots denna ljusa bild, finns det barn som lever i utsatthet, på grund av missförhållanden i hemmet, i omgivningen eller på grund av egen problematik. Det kan vara en utsatthet på grund av föräldrars alkohol eller drogmissbruk, psykiska funktionsnedsättning, våld eller frånvaro av ansvarstagande föräldrar. Det kan givetvis även vara en utsatthet i andra riskmiljöer eller barnets egen problematik. Socialtjänsten och skolan möter många komplicerade situationer och gör många starka insatser för att bistå det utsatta barnet. Många barn, blir dock inte sedda, utan lider i tysthet. Kristdemokraterna menar att vår kommun bör genomföra en årlig uppföljning och revidering av de sociala insatserna för barn och familjer. Syftet är att skapa medvetenhet om vilka insatser som bör göras i olika situationer. Hur har vi lyckats samverka med varandra i de olika verksamheter som möter barn och unga? Har vi fungerande av alla införstådda rutiner för vad som ska göras när ett barn far illa? Vad har ingått i den kommunala repertoaren av insatser det gångna året? Vilket vetenskapligt stöd finns för de insatser som används? Vilket resultat har uppnåtts? Vilka insatser ska ges som generell insats och vilka insatser ska ges riktat efter ett biståndsbeslut? Får alla barn en fullständig skolgång? Får även barn som omhändertagits en komplett skolgång? I en sådan uppföljning bör vi även fråga oss vad som kan läggas till av nya metoder och insatser för att ytterligare bredda och spetsa kommunens möjligheter att bistå barn och familjer.

9 9 (55) Forts. 105 Som stöd i arbetet med dessa frågor finns ett växande kunskapsstöd till exempel den kartläggning Statistiska Centralbyrån och Folkhälsoinstitutet gjort på uppdrag av regeringen om psykisk hälsa via en enkät till alla elever i årskurs 6 och 9. Jag föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och utveckla ett barnbokslut i enlighet med motionens innehåll. Ärendet har skickats på remiss till barn- och skolnämnden, individ- och omsorgsnämnden, kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden samt ungdomsdelegationen. Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden och ungdomsdelegationen föreslår att motionen tillstyrks. Barn- och skolnämnden har föreslagit att motionen avslås, individ- och omsorgsnämnden har lämnat kommentarer och inget förslag till beslut. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att motionen innehåller viktiga frågeställningar om barns behov och rättigheter. Om ett barnbokslut upprättas bör det ingå i ett välfärdsbokslut så att en mera heltäckande redovisning sker av folkhälsan i kommunen. Där kan då ingå alkohol- och drogredovisning, trygghetsredovisningar (BRÅ) m.m. Att sammanställa ett välfärdsbokslut är ett omfattande arbete och förutsätter en aktiv medverkan från samtliga förvaltningar. Ett implementeringsarbete pågår nu med kommunen nya mål med handlingsplaner från Detta arbete bör vara en naturlig del av verksamheten innan ytterligare processer dras igång. Välfärdsbokslut fyller en viktig funktion om det är väl förankrat i verksamheterna, att redovisningen fungerar som underlag för politiska beslut och åtgärder och att det finns resurser avsatta för att arbeta med uppgiften. Arbetsutskottets förslag Motionen avslås. Det motionen avser ingår redan i det ordinarie arbetet inom individ- och omsorgsnämnden samt inom barn- och skolnämnden. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde 1 Arbetsutskottets förslag biträtt av Jerry Pehrsson (S) 2 Leif Östbergs (FP) föreslår bifall till motionen Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Motion från Göran Solsjö (KD) Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

10 10 (55) 106 KS/246/2012 (2) Motion Fiskvandringsvägar i Ångermanälven s beslut föreslår fullmäktige besluta: Motionen bifalls. Reservation Elisabet Lassen (S), Jerry Pehrsson (S), Cathrine Näsmark (S), Tommy Svensson (S), Lennart Önblad (S), John Åberg (S) Ärendebeskrivning Bengt Sörlin (M), Leif Östberg (FP), Maria Wennberg (C), Thomas Tejle (V), Göran Solsjö (KD) och Mattias Ahlenhed (ViSKB) har lämnat följande motion till kommunfullmäktige genomfördes en studie av Ångermanälven sträckan mellan Sollefteåforsens kraftverk till Nämforsen samt Faxälven upp till Ramsele kraftverk, i syfte att undersöka förutsättningarna att återskapa naturlig reproduktion av vandrande fiskarter. Delaktiga i studien har varit Skogsstyrelsen, Vilhelmina model Forest, vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Västernorrland och Sollefteå kommun. Man har arbetat efter Ångermanälvsmodellen som tagits fram av Vilhelmina Model Forest. Studien visar att det finns goda förutsättningar att återskapa nödvändiga förhållanden för att lax och öring ska kunna reproduceras på naturlig väg om de hinder som kraftverken utgör åtgärdas genom att omlöp (fiskvandringsvägar) byggs. Bakgrundsdokumentationen har visat att laxen förr kunde vandra långt i både huvudfåran och Faxälven. Laxen tog sig förbi Nämforsen och kunde nå långt upp till Vilhelmina. Laxfångsten i älven var över 50 ton de bästa åren på 1900-talet, och laxarna hade en hög medelvikt. Skulle detta kunna återskapas innebär det fantastiska förutsättningarna för att uppnå god ekologisk status i Ångermanälven och dess biflöden men även för turistnäringen. Vi föreslår därför fullmäktige besluta: 1 att Sollefteå kommun som hälftenägare i Sollefteåforsen föreslår Sollefteåforsen AB att tillsätta en oberoende utredning som ska utreda vilka kostnader det skulle innebära att bygga en fiskvandringsväg förbi Sollefteåforsens kraftverk. 2 att Sollefteå kommun som hälftenägare i Sollefteåforsen föreslår Sollefteåforsen AB att genom en oberoende utredning utreda vad eventuellt inkomstbortfall skulle bli när fiskvandringsvägen tas i drift. 3 att Sollefteå kommun ställer sig positiv till att fiskvandringsvägar byggs ut i Ångermanälven och dess biflöden där förutsättningar finns, i enlighet med vattendirektivet (2000/60/EG).

11 11 (55) forts. 106 Förvaltningens bedömning En passage förbi Sollefteå kraftverk innebär att fisken endast kan ta sig några kilometer längre upp i Ångermanälven fram till kraftverket i Forsmo. E-ON:s uppfattning avseende åtgärder i anledning av vattendirektivet är sedan tidigare känd då kommunen i egenskap av delägare i kraftverket informerat styrelsen i Sollefteåforsen AB om den utredning som kommunen genomfört. Enligt E-ON måste eventuella åtgärder vid kraftverk diskuteras med vattenmyndigheterna så att ett helhetsoch samhällsperspektiv säkerställs. Det är bolagets bestämda uppfattning att det är olämpligt att utreda åtgärder för fiskpassage vid Sollefteå kraftverk som en isolerad fråga, utan kostnads-/nyttoanalys och utan diskussion och prioritering tillsammans med vattenmyndigheten. E.ON har tagit kontakt med vattenmyndigheterna för att gemensamt titta på var det kan finnas lokaler i anslutning till vattenkraftverken med potential för ökad lokal miljönytta Förutsättningarna finns därmed inte att få igenom ett beslut i Sollefteåforsen AB beträffande de två första att-satserna i motionens förslag infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning genom bland annat vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Det utgör därmed en del i den svenska lagstiftningen som alla har att efterleva. Det faller sig därför naturligt att Sollefteå kommun är positiv till att det skapas vandringsvägar för fisk i enlighet med de förutsättningar som ska gälla enligt vattendirektivet. Arbetsutskottets förslag 1 Första och andra att-satsen i motionen avslås 2 Tredje att-satsen i motionen bifalls. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde 1 Arbetsutskottets förslag biträtt av Jerry Pehrsson (S) 2 Bengt Sörlin (M) föreslår bifall till motionen i sin helhet. Förslaget biträds av Niklas Lind (V), Margareta Alton (MP), Maria Wennberg (C), Kerstin Franzén (M) och Leif Östberg (FP) Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Bengt Sörlins (M) förslag. Beslutsunderlag Motion från Bengt Sörlin (M), Leif Östberg (FP), Maria Wennberg (C), Thomas Tejle (V), Göran Solsjö (KD) och Mattias Ahlenhed (ViSKB) Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

12 12 (55) 107 KS/265/2012 (20.7) Medborgarförslag Fiskvandring och biologisk mångfald s beslut föreslår fullmäktige besluta: Medborgarförslaget avslås. Ärendebeskrivning Lennart Norström, Ed, Sollefteå har lämnat följande medborgarförslag. Svenska vattendrag har genom århundraden söndrats när människan tagit vattnets kraft för egna behov. Idag står vattenkraftverken tätt längs åar och älvar, och fiskens naturliga vandringsvägar är effektivt avskurna. EU:s vattendirektiv skapar möjligheter för att värna våra vatten. Men Sverige tycks vara sämst i klassen när det gäller att återskapa de fiskbestånd och de livsmiljöer vi förstört. Detta bör vara en anledning för Sollefteå kommun att bryta denna trend. Sollefteå kommun borde vara ett rättesnöre för återskapande arbeten och åtgärder. Sollefteå kommunfullmäktiges beslut och medverkan till utredningen med arbetsnamn, Nedre Ångermanälven och Faxälven-förslag till miljöförbättrande åtgärder, har blivit riksomfattande uppmärksammad, och uppskattad. Biologisk mångfald, Kommunal och Regional turistutveckling påverkas positivt vid en klok förvaltning av våra älvar. Därför kan vi inte tyst se på när våra oersättliga miljövärden går förlorade och vi förlorar grunden till vår livsstil. Mitt syfte med detta medborgarförslag är: - Att väcka till medvetande om vilka värden som står outnyttjade i form av återskapande av den biologiska mångfalden som en gång var kännetecknande för denna en av landets största älvar. - Att, Sollefteå kommunfullmäktige beslutar enligt den rekommendation som lämnats, i den av kommunen begärda utredningen, även benämnd som Ångermanälvsmodellen. Den rekommendationen sammanfattas i 9 punkter i utredningen, (sid 95-95), varav pkt 1 rubriceras, vandring förbi Sollefteå kraftverksdamm. Förutsättningar: Sollefteå kommun bör beakta medias sätt att fokusera på hur vi går emot EU:s vattendirektiv, där det klart framgår att vattenkvaliten inte får försämras, och skapa sina beslut därefter. I EU:s vattendirektiv framgår också att laxutsättningen ska under ett antal år fasas ut och upphöra. Detta får för våra älvar ödesdigra konsekvenser om inte våra vandringsfiskar bereds möjlighet att återvända till sina lekplatser, som enligt den gjorda utredningen, till stora delar oförstörda väntar på återvändande fiskar. Detta ska vara tungt vägande vid beslutsfattandet.

13 13 (55) Forts. 107 Utformade fria fiskvägar, återskapade lekmiljöer, naturliga stånds- och viloplatser för vandringsfisk, naturligare regleringsrytm, minskade erosions- och rasrisker. Ger regionala arbetstillfällen av långsiktig karaktär. Förslag till beslut av Sollefteå kommunfullmäktige: - Låt utföra en detaljplan med att återskapa fiskvandringsmöjligheter förbi Sollefteå kraftverk - Låt denna utredning genomföra ordentliga konsekvensanalyser av både biologi och ekonomi, för genomförande, verkställighet och drift. - Kräv att Sollefteå kommun är beställare och Sollefteåforsen AB är betalare. - Tillse att den som får utredningsuppdraget står oberoende av E.ON:s eller Vattenfalls inflytande, men får fri tillgång till samtliga uppgifter som kan behövas från Sollefteåforsen AB Kommunstyrelseförvaltningens bedömning En passage förbi Sollefteå kraftverk innebär att fisken endast kan ta sig några kilometer längre upp i Ångermanälven till kraftverket i Forsmo. E-ON:s uppfattning avseende åtgärder i anledning av vattendirektivet är sedan tidigare känd då kommunen i egenskap av delägare i kraftverket informerat styrelsen i Sollefteåforsen AB om den utredning som kommunen genomfört. Enligt E-ON måste eventuella åtgärder vid kraftverk diskuteras med vattenmyndigheterna så att ett helhetsoch samhällsperspektiv säkerställs. Det är bolagets bestämda uppfattning att det är olämpligt att utreda åtgärder för fiskpassage vid Sollefteå kraftverk som en isolerad fråga, utan kostnads-/nyttoanalys och utan diskussion och prioritering tillsammans med vattenmyndigheten. E.ON har tagit kontakt med vattenmyndigheterna för att gemensamt titta på var det kan finnas lokaler i anslutning till vattenkraftverken med potential för ökad lokal miljönytta Förutsättningarna finns därmed inte att få igenom ett beslut i Sollefteåforsen AB beträffande medborgarförslaget. Arbetsutskottets förslag Medborgarförslaget avslås. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde 1 Arbetsutskottets förslag biträtt av Jerry Pehrsson (S) och Niklas Lind (V) 2 Bengt Sörlin (M) föreslår att punkterna 1-3 i förslaget bifalls och att punkten 4 avslås. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

14 14 (55) Forts. 107 Beslutsunderlag Medborgarförslag från Lennart Nordström, Ed, Sollefteå Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

15 15 (55) 108 KS/86/2013 (2.9) Ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning vid Hjälta kraftverk, Långsele (Dnr ) s beslut Sollefteå kommun tillstyrker E-ON Vattenkraft ansökan om tillstånd till kameraövervakning vid Hjälta kraftverk. Ärendebeskrivning E-ON Vattenkraft Sverige AB ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd för kamerövervakning vid kraftstationen i Hjälta. Ansökan avser 6 fasta kameror i intagsbyggnaden för övervakning av rensgaller i respektive intagslucka samt en rörlig kamera utvändigt för övervakning av inflödet, vattennivån och vintertid istäcket. Enligt Lag om allmän kameraövervakning (1998:150) 18 ska den kommun där övervakningen ska ske, få tillfälle att yttra sig innan länsstyrelsen fattar beslut i tillståndsfrågan. I första hand avses lokala synpunkter på risken för integritetsintrång vid kameraövervakningen. Detta ska sättas i relation till syftet med övervakningen. Förvaltningens bedömning Enligt sökandes uppgift avser övervakningen ett område som är inhägnat och inte tillgängligt för allmänheten. I den sammantagna avvägningen mellan det integritetsintrång som övervakningen kan medföra och syftet med övervakningen anser förvaltningen att den nu föreslagna kameraövervakningen kan tillstyrkas. Arbetsutskottets förslag Sollefteå kommun tillstyrker E-ON Vattenkraft ansökan om tillstånd till kameraövervakning vid Hjälta kraftverk. Beslutsunderlag Remiss från länsstyrelsen Västernorrland Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

16 16 (55) 109 KS/97/2013 (4.1) Stipendier och reseersättning till examensarbeten beslut 1 avsätter kronor för finansiering av stipendier och reseersättningar till studenter som under år 2013 genomför examensarbeten på högskolenivå i privat eller offentlig sektor inom Sollefteå kommun. 2 Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter, ID Prövning av vilka examensarbeten som ska premieras görs av Reveljen i samråd med näringslivsavdelningen. Ärendebeskrivning Sedan 2009 tillämpar medlemskommunerna i Akademi Norr en modell med stipendier för att stimulera examensarbeten på akademisk nivå inom privat eller offentlig sektor. Modellen innebär att respektive kommun årligen beslutar om det antal examensarbeten man är beredd att stödja och anslår medel för detta, motsvarande högst kr per examensarbete. Därav avser kr reseersättning och kr stipendium som beslutas i varje enskilt fall. I skrivelse till kommunen önskar Akademi Norr besked om hur många examensarbeten kommunen har som ambition att stödja under De senaste åren har antalet premierade examensarbeten varierat mellan 1 till 3. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning De ökande kompetenskraven i arbetslivet gör det angeläget att på olika sätt stimulera en ökning av andelen akademiker i såväl privat som offentlig sektor. Examensarbeten kan tillföra akademisk kompetens och bidra till att utveckla verksamheten i de företag eller organisationer som är föremål för sådana arbeten. De kan också genom de personkontakter som skapas under arbetets genomförande bidra till att underlätta kommande rekryteringar. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker därför att medel avsätts för stipendier och reseersättning till examensarbeten och föreslår en ambitionsnivå för år 2013 på tre examensarbeten. Det innebär med Akademi Norrs modell ett belopp på högst kr. Enligt inhämtad uppgift från kommunens vilande bolag Sollefteå Näringslivs AB finns där sedan tidigare reserverade kr avsedda för examensarbeten. Med antagandet att dessa medel kan nyttjas för år 2013 skulle då för kommunstyrelsens del kr behöva tillskjutas.

17 17 (55) Forts. 109 Arbetsutskottets förslag 1 avsätter kronor för finansiering av stipendier och reseersättningar till studenter som under år 2013 genomför examensarbeten på högskolenivå i privat eller offentlig sektor inom Sollefteå kommun. 2 Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter, ID Prövning av vilka examensarbeten som ska premieras görs av Reveljen i samråd med näringslivsavdelningen. Beslutsunderlag Skrivelse från Akademi Norr Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

18 18 (55) 110 KS/117/2013 (4) Medfinansiering av förstudieprojektet Mötesplats Västeraspby s beslut 1 medfinansierar förstudieprojektet Mötesplats Västeraspby med kr under förutsättning att övriga medfinansiärer deltar i projektet 2 Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för projektmedfinansiering, ID Ärendebeskrivning/sammanfattning Kramfors kommun har vänt sig till Sollefteå kommun med förfrågan om medfinansiering av ett förstudieprojekt benämnt Mötesplats Västeraspby. Studien syftar till att konkretisera hur man skulle kunna kommersialisera och utveckla Västeraspby-området i anslutning till Kramfors/Sollefteå flygplats, och därmed även stärka förutsättningarna för flygplatsens fortlevnad och utveckling. Av den sammanfattande projektbeskrivningen framgår följande: Vi vill undersöka möjligheten att utveckla den infrastrukturella knutpunkten vid Västeraspby till en innovationsfrämjande mötesplats. För att kartlägga knutpunktens potentiella utvecklingsmöjligheter behöver vi därför genomföra en förstudie. Syftet med förstudien är att undersöka hur vi på bästa sätt kan utveckla en mervärdesskapande kombiterminal för tåg/buss/flyg som också främjar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, i linje med den regionala utvecklingsstrategin. Målet är sedan, att med hjälp av förstudien, ta fram en Masterplan - en modern översiktsplan för området kring Västeraspby. Kostnaden för förstudien beräknas till kr. Finansieringen planeras ske med stöd från länsstyrelsen på kr, landstinget kr, kr vardera från Kramfors och Sollefteå kommuner samt kr från det av kommunerna gemensamägda flygplatsbolaget. Förvaltningens bedömning Förstudiens målsättning som den framgår av projektbeskrivningen är att undersöka förutsättningarna för att utveckla området vid Västeraspby till en innovationsfrämjande mötesplats och att i ett nästa steg på basis av förstudien ta fram en modern översiktsplan för området. Eftersom Västeraspby är beläget i Kramfors kommun är utveckling och planering av området i första hand en fråga för Kramfors. Samtidigt skulle en utveckling i linje med utredningens intentioner stärka flygplatsens framtida verksamhetsförutsättningar, vilket givetvis är av stort intresse för Sollefteå kommun.

19 19 (55) Forts. 110 Det kan finnas skäl för kommunen att delta i projektet, om inte på samma ekonomiska nivå som Kramfors kommun så med ett lägre belopp. Här föreslås medfinansiering av projektet med kr. Arbetsutskottets förslag 1 medfinansierar förstudieprojektet Mötesplats Västeraspby med kr under förutsättning att övriga medfinansiärer deltar i projektet 2 Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för projektmedfinansiering, ID Beslutsunderlag Skrivelse via mejl till Staffan Sjölund Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

20 20 (55) 111 KS/89/2103 (4.1) Bidragsansökan från Sollefteå Hörselskadades Förening s beslut Bidragsansökan avslås med hänvisning till gällande bidragsregler. Ärendebeskrivning/sammanfattning Sollefteå Hörselskadades Förening ansöker om bidrag för sin verksamhet Föreningen anger som motiv dålig ekonomi och minskat antal medlemmar. Föreningen planerar verksamhet för kronor och ansöker om motsvarande bidrag. Förvaltningens bedömning Enligt de regler som gäller för bidrag till handikappföreningar, ska föreningar som tillhör Handikappades Samarbetsorganistion - HSO, i första hand erhålla bidrag via HSO. Hörselskadades Förening tillhör HSO men fick 2012 kommunalt bidrag med kronor för att två deltagare skulle kunna delta vid HRF-kongress. Ansökan för 2013 avser föreningens löpande verksamhet varför förvaltningen inte kan tillstyrka bidrag. Arbetsutskottets förslag Bidragsansökan avslås med hänvisning till gällande bidragsregler. Beslutsunderlag Skrivelse från Hörselskadades förening Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

21 21 (55) 112 KS/75/2013 (4.1) Bidragsansökan från RFSL Västernorrland s beslut 1 RFSL Västernorrland beviljas ett bidrag på kronor för år Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för bidrag till föreningar, ID Om föreningen fortsättningsvis avser att söka bidrag hos kommunen, ska en mer komplett ansökan lämnas inför verksamhetsåret Ärendebeskrivning/sammanfattning RFSL ansöker om bidrag med 1 krona per invånare för sin verksamhet. Inom Västernorrland finns två avdelningar, en i Sundsvall och en i Örnsköldsvik. Dessa avdelningar ska täcka hela länets behov. Föreningen bedriver information och skapar mötesplatser för HBT-personer. På fråga till föreningen om vilka kommuner som bidrar anges att Sundsvalls kommun bidrar med kronor. Enligt föreningen bedrivs i Sollefteå kommun information i skolor när sådan efterfrågas. Samtidigt finns föreningen på egen hemsida och på Facebook. Planen är också att ha caféträffar några gånger per år i kommunen. Antalet medlemmar är 110 i hela länet. Förvaltningens bedömning En motsvarande ansökan kom också 2009 och kommunstyrelsen beviljade då 2000 kronor. Den bedömning som då gjordes av förvaltningen var att föreningen bedriver en viktig verksamhet som bör uppmuntras och att det skulle vara möjligt att föreningen sorteras in bland stödföreningar. Föreningens ska då årligen lämna ansökan om bidrag före den sista augusti för kommande år samt lämna budget och årshandlingar för det verksamhetsår som gått. Av ansökan ska också framgå omfattningen av verksamhet inom Sollefteå kommun och antal medlemmar från kommunen. Denna uppfattning gäller fortfarande. Kommunstyrelseförvaltningens förslag beviljar RFSL Västernorrland bidrag med 2000 kronor för 2013 och uppmanar föreningen att inkomma med mer komplett ansökan inför verksamhetsåret 2014 om föreningen avser att fortsatt söka bidrag. Medelsanvisning identitet 81300, bidrag till föreningar

22 22 (55) Forts. 112 Arbetsutskottets föreslag 1 RFSL Västernorrland beviljas ett bidrag på kronor för år Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för bidrag till föreningar, ID Om föreningen fortsättningsvis avser att söka bidrag hos kommunen, ska en mer komplett ansökan lämnas inför verksamhetsåret Beslutsunderlag Skrivelse från RFSL Västernorrland Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

23 23 (55) 113 KS/81/2013 (4.1) Bidragsansökan från Friluftsfrämjandet Sollefteå för utveckling av Mulleriket s beslut 1 Friluftsfrämjandet beviljas ett bidrag på kr för renovering och underhåll av Sommarkyrkan och Mullefigurernas kojor. 2 Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter, ID Ärendebeskrivning Friluftsfrämjandet Sollefteå, som hittills bedrivit mycket av sin Mulleverksamhet på Risö campingområde, önskar utveckla verksamheten med fokus på Hågestaön där naturmiljön ses som mer passande. Man har därför köpt den s.k. Sommarkyrkan på ön av missionskyrkan till en kostnad av kr. Nu söks bidrag dels för detta köp med hela beloppet, dels för renovering och underhåll av kyrkan och av Mullefigurernas kojor med kr, sammanlagt kr. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Mulleriket är en positiv barn- och ungdomsverksamhet som uppskattas även i turistsammanhang. Det kan därför finnas skäl att stödja verksamheten. Eftersom bidrag normalt inte beviljas till redan genomförda åtgärder och köpet av Sommarkyrkan redan är genomfört, föreslås ett begränsat bidrag till renovering och underhåll av Sommarkyrkan och Mullefigurernas kojor med sammanlagt kr. Kommunstyrelseförvaltningens förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta bevilja Friluftsfrämjandet bidrag med kr för renovering och underhåll av Sommarkyrkan och Mullefigurernas kojor. Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter. Arbetsutskottets förslag 1 Friluftsfrämjandet beviljas ett bidrag på kr för renovering och underhåll av Sommarkyrkan och Mullefigurernas kojor. 2 Finansiering sker från kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter, ID Beslutsunderlag Skrivelse från Friluftsfrämjandet Sollefteå Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

24 24 (55) 114 KS/110/2013 (2.7) Inbjudan till delägarskap i Nya Ostkustbanan AB s beslut Sollefteå kommun tackar nej till inbjudan om delägarskap i det planerade nya bolaget. Ärendebeskrivning/sammanfattning I en gemensam skrivelse från Landstinget Västernorrland och Region Gävleborg önskas besked från Sollefteå kommun om kommunen har intresse av delägarskap i ett planerat nytt bolag, Nya Ostkustbanan AB. Av skrivelsen framgår att bolagets syfte och verksamhetsområde primärt ska vara att verka för att få till stånd ett dubbelspår mellan Gävle och Härnösand. Några närmare uppgifter om det tänkta bolaget, t.ex. vad gäller organisation, aktiekapital och övriga finansierings-förutsättningar framgår inte. Förvaltningens bedömning Sollefteå kommun har sedan år 2008 deltagit i två länsövergripande projekt syftande till att arbeta för utveckling av ostkustbanan. Dessa projekt berörde möjligen marginellt problematiken omkring järnvägssträckan Västeraspby - Långsele i sitt arbete. För att öka fokus på denna för Sollefteå och Kramfors kommuner och näringslivet viktiga övre del av Ådalsbanan bildade de båda kommunerna för en tid sedan en särskild arbetsgrupp med syftet för att verka för en upprustning. Enligt förvaltningens uppfattning bör kommunen i första hand prioritera detta arbete, snarare än att splittra sina resurser genom att samtidigt engagera sig i det tänkta nya bolaget som knappast kommer att ha övre delen av Ådalsbanan på sin agenda. Arbetsutskottets förslag Sollefteå kommun tackar nej till inbjudan om delägarskap i det planerade nya bolaget. Förslag under kommunstyrelens sammanträde 1 Leif Östberg (FP) föreslår att ytterligare information begärs i ärendet innan beslut fattas 2 Arbetsutskottets förslag. Förslaget biträds av Niklas Lind (V), Jerry Pehrsson (S) och Margareta Alton (MP) 3 Bengt Sörlin (M) föreslår att kommunen tackar ja till inbjudan om delägarskap. Förslaget biträds av Maria Wennberg

25 25 (55) Forts. 114 Ordföranden ställer fråga om kommunstyrelsen beslutar enligt förslag 1 och finner att så inte sker. Ordföranden ställer därefter förslagen 2 och 3 mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslag 2, arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Skrivelse från Landstinget Västernorrland/Region Gävleborg Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

26 26 (55) 115 KS/111/2013 (4) Ansökan om tilläggsanslag 2013 från individ- och omsorgsnämnden s beslut föreslår fullmäktige besluta: 1 Ansökan avslås 2 Ansökan kan omprövas i samband med andra tertialbokslutet. Ärendebeskrivning/sammanfattning Individ- och omsorgsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om tilläggsanslag med 2 mnkr genom en omdisposition av kommunens budget. Nämnden beslutade under 2012 om kostnadssänkande åtgärder motsvarande tkr för Orsaken till ansökan är extraordinära kostnader för institutionsplaceringar som ger ökade kostnader motsvarande 2 mnkr och som inte finns i budget. Förvaltningens bedömning Kommunens ekonomi för 2013 är mycket ansträngd. Med anledning av nu kända budgetavvikelser kommer kommunens resultat att bli minus 20,4 mnkr vid årets slut om inga nya avvikelser uppkommer. Enligt kommunallagen ska detta underskott återställas under de närmast följande tre åren. Kommunen ligger generellt på en hög kostnadsnivå och det ska vara möjligt att sänka kostnaderna. Det blir en politisk fråga att avgöra var dessa kostnadssänkningar ska göras. Det finns inte möjlighet att tilldela tilläggsbudget om inte kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att ombudgetera medel från annan nämnd. Ingen nämnd är för 2013 kompenserad för verkliga kostnadsökningar och ytterligare minskad budget innebär beslut om nya kostnadssänkningar. Som alternativ till tilläggsbudget kan kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att godkänna att individ- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott motsvarande högst 2 mnkr vid bokslut kan också föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till samtliga nämnder och styrelser att vidta möjliga åtgärder som kan sänka kostnader under året och som medför en positiv budgetavvikelse vid årets slut. Detta för att minimera kommunens totala underskott som ska återställas kommande år. Kommunstyrelseförvaltningen lämnar inget förslag till arbetsutskottet.

27 27 (55) Forts. 115 Arbetsutskottets förslag 1 Ansökan avslås 2 Ansökan kan omprövas i samband med andra tertialbokslutet. Beslutsunderlag Individ- och omsorgsnämndens protokoll Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

28 28 (55) 116 KS/55/2012 (4.6) Fördjupad uppföljning av kommunens effektivitet i administrativa processer (revisionsrapport Administrativa processer) s beslut 1 Redovisningen godkänns 2 Förslaget om samordnad ekonomifunktion återremitteras till kommunstyrelseförvaltningen för inhämtning av synpunkter från förvaltningscheferna. 3 Ärendet behandlas därefter av kommunstyrelsen Ärendebeskrivning/sammanfattning Revisorerna lämnade en rapport grundad på enkätundersökning om effektiviteten i våra administrativa processer, bedömning gjordes att de bedrevs effektivt och tillfredsställande men att det fanns områden för förbättringar. beslutade att revisorernas granskning skulle ligga till grund för ett utvecklingsarbete inom samtliga förvaltningar. Ekonomgruppen och sekreterargruppen fick i uppdrag att samordna utvecklingsarbetet. De områden som ekonomgruppen bestämde skulle arbetas vidare med var inom budgetoch uppföljningsprocessen, eftersom att det var ett område där det fanns missnöje. Varje ekonom skulle ta upp frågan med verksamhetsansvariga, hur de såg på arbetet och vad som skulle förbättras. Vid uppföljning visade det sig att inget omfattande arbete skett, beroende på sjukfrånvaro samt personalomsättning. Därefter har ytterligare utvecklingsarbete skett vilket avrapporteras nedan på uppdrag av kommunstyrelsen. Inom sekreterargruppen har personalomsättning och vakanser gjort att ingen analys av processer eller förbättring påbörjats. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Ekonomgruppen har tagit del av revisionens rapport och kommunstyrelseförvaltningen redogör nedan för det utvecklingsarbete som gjorts kring budget- och uppföljningsprocessen på ekonomgruppens vägnar.

29 29 (55) Forts. 116 Budgetprocessen I Sollefteå kommun finns systemstöd för budgetering i form av Budget och Prognos samt en Webbmodul där respektive budgetansvarig kan budgetera personal och omkostnader. Dessa verktyg har använts i begränsad omfattning och inte nyttjats tillfullo. Detta framför allt beroende på tidsbrist men även systemkompetens hos förvaltningsekonomerna, där ett användande av systemen kräver en initial kraftansträngning för att användas. Inom de förvaltningar där tid och/eller kompetens funnits har systemen nyttjats. Ekonomgruppen har enats om att detta inte är acceptabelt, nyttan av de systemstöd som finns ska inte vara beroende på arbetsbelastning och systemmässigkompetens hos förvaltningsekonomen i denna fråga. Beslut har därför tagits att samarbete mellan förvaltningar i fråga om uppsättning och underhåll av systemverktygen ska införas. På inrådan av Aditro så har följaktligen samarbete sökts mellan förvaltningarna där processerna och organisationerna är liknande. Detta har resulterat i följande budgetsamarbeten: VÄF och IOF har gemensamt budgetverktyg och koordinering av processer. Dessa är numera inordnade inom gemensamförvaltning. KSF och SBK har beslutat om gemensamt budgetverktyg och koordinering av processer. BSF och KUFF har identifierat möjlighet till samarbete, beslut dock ej taget ännu huruvida man kan ska gå vidare med detta. Dessa samarbeten resulterar i flera fördelar. 1. Tidsvinst tid behöver inte läggas på att sätta upp sex separata utan förhoppningsvis tre kompletta budgetmoduler. 2. Kvalitet minst två förvaltningsekonomer granskar och säkerställer att parametrar och beräkningar blir korrekta samt att processen optimeras. 3. Sårbarhet minskar då gemensam budgetmodell används så säkerställs att systemkompetensen inte helt försvinner vid sjukdom eller vakans. Ingen förvaltning riskerar att arbetet med detaljbudgeten helt stannar av. 4. Flexibilitet då systemverktygen (webbmodulen) används av samtliga budgetansvariga så underlättas för anställda att snabbare komma in i arbetet vid byte av tjänst mellan förvaltningar. 5. Delaktighet då budgeten byggs på detalj från botten upp utifrån angivna förutsättningar fås en bättre förståelse och acceptans av budgeten.

30 30 (55) Forts. 116 Uppföljning Ekonomgruppen har enats om ett förslag till gemensam rapporteringsstruktur samt rapportmallar för månadsuppföljning. Ekonomisk information ska presenteras på likartat sätt med kommentarer till samtliga nämnder med hänsyn tagen till nämndens särart. Dessutom ska avrapporteringen av Sollefteå kommun ske enligt samma struktur med kommentarer. Detta fastslogs i december På grund av hög arbetsbelastning har ännu inte de mallar som tagits fram kunnat omsättas i praktiken då de kräver en initial arbetsinsats med nykonstruktioner av ett flertal rapporter i RoR och automatisering av mallarna, detta med stöd framförallt från ekonomienheten. De fördelar som framförallt uppnås med detta redovisas nedan. Förtroendevalda känner igen sig om rapportering sker på likartat sätt, när förtroendevald deltar i flera nämnder. I och med att kommentarer finns till utfallet direkt i rapporten så ökar det kvaliteten på rapporten som beslutsunderlag. Alla förtroendevalda har tillgång till samma utförliga information. Personliga förutsättningar att ta till sig muntligt presenterad information och koppla detta till ekonomi blir inte lika viktig. Likartad rapportering underlättar och möjliggör kortare introduktion vid byte av ekonom mellan förvaltningar. Det minskar i viss mån också sårbarheten vid eventuell vakans då rapportering är uppbyggd på likartat sätt. Framtid Utvecklingsarbete är oerhört viktigt då det är en förutsättning för att leverera högre kvalitet och genomarbetade beslutsunderlag. Utvecklingsarbetet bör inriktas på att förenkla, standardisera och automatisera återkommande arbetsuppgifter. Detta för att frigöra tid för värdeskapande vilket framförallt kommer från verksamhetsutveckling, stöd till förvaltningen och beslutsunderlag till förtroendevalda. Det dilemma vi har idag är att de flesta ekonomer har en hög arbetsbörda enbart utifrån dagliga administrativa göromål samt återkommande processer som månadsuppföljningar, delårsbokslut och budgetprocessen. Organisationen önskar och vill ha utveckling vilket innebär en väldigt hög mötestäthet och presentationer vilket i sin tur resulterar i att de nya uppdragen tenderar att vara fler än vad som hinner utföras. I de små organisationer som finns idag blir arbetet väldigt personberoende och detta är något som ska undvikas i största möjliga mån, vid personalomsättning eller sjukdom stannar arbetet fullständigt upp. För att möta detta till minsta möjliga kostnad och säkerställa att vi får en effektivitet i de administrativa processerna, föreslås att samtliga ekonomer samordnas i en ekonomifunktion.

31 31 (55) Forts. 116 Ekonomgruppen har en viktig funktion idag, men denna funktion räcker inte på långa vägar till för att standardisera, samordna och möjliggöra utveckling av verksamheten. Idag är det svårt att standardisera och samordna utvecklingsprojekt då alla har olika agendor och chefer. Med detta menas inte att alla ekonomer ska sitta tillsammans, utan precis som idag mitt i verksamheten. Precis på samma sätt som förvaltningscheferna, dessa är anställda av kommunstyrelsen men utför sitt arbete mitt i verksamheten. Däremot så är det viktigt att alla har en och samma chef, en chef som kan omprioritera och fördela arbetet för att säkerställa att utveckling av verksamhet, effektiva rutiner och processer får den prioritet som behövs. Detta innebär inte att förvaltningen lämnas utan stöd, utan att beslut om omprioriteringar för kortare perioder under projekt ska tas i samråd med förvaltningschef, fortlöpande stöd ska fås från annan ekonom i organisationen under dessa kortare tidsperioder. Byggs organisationen upp med standardiserat arbetssätt minskar också sårbarheten vid eventuella vakanser. Ingen förvaltning ska riskera att helt stå utan ekonom, genom omprioritering och fördelning av arbetsuppgifter. Inom den nyinrättade ekonomifunktionen säkerställs att löpande stöd finns att få. Utvecklingsarbetet inom Sekretariatet har ännu inte påbörjats till följd av personalomsättning och vakanser. På motsvarande sätt som för ekonomer bör rimligen ett gemensamt sekretariat inrättas för att säkerställa att arbetet inte helt avstannar. I en liten organisation blir arbetet oerhört personberoende och detta är väldigt sårbart, därför bör man i den mån det går bygga organisationen för att motverka detta. Kommunstyrelseförvaltningens förslag Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att rapporteringen godkänns och att en samordnad ekonomifunktion genomförs. Arbetsutskottets förslag 1 Redovisningen godkänns 2 Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att organisera en samordnad ekonomifunktion som ska vara verksam från januari Förslag under kommunstyrelsens sammanträde 1 Arbetsutskottets förslag. Förslaget biträds av Bengt Sörlin (M), Kerstin Franzén (M) och Maria Wennberg (C) 2 Jerry Pehrsson (S) förslag att 1) redovisningen godkänns och att 2) punkten samordnad ekonomifunktion återremitteras till kommunstyrelseförvaltningen för inhämtning av synpunkter från förvaltningscheferna. Ärendet behandlas därefter av kommunstyrelsen den 14 augusti. Förslaget biträds av Elisabet Lassen (S) Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jerry Pehrssons förslag.

32 32 (55) Forts. 116 Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Arbetsutskottets protokoll

33 33 (55) 117 KS 64/2013 (4.3) Fördjupad uppföljning av ekonomi och verksamhet per s beslut Ärendet återremitteras till kommunstyrelseförvaltningen för komplettering med åtgärdsplaner från de nämnder som redovisar underskott. Kompletteringarna ska vara kommunstyrelseförvaltningen tillhanda senast den 17 juni kl för att därefter skickas ut med kallelsen till kommunstyrelsens extra sammanträde den 24 juni kl föreslår fullmäktige besluta Fördjupad uppföljning per godkänns. Ärendebeskrivning/sammanfattning Fördjupad uppföljning per sista april och prognos för helår har sammanställts. Nämnder och styrelser har beskrivit hur de bidrar till måluppfyllelse av kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål. En samlad bedömning av uppfyllelse av målen görs först vid delårsbokslutet per sista augusti. Förvaltningens bedömning Helårsprognos för 2012 slutar på minus 20,6 mnkr. Många nämnder redovisar prognoser med negativa budgetavvikelser vid årets slut. Barn och skolnämnden och Individ och omsorgsnämnden har ansökt om tilläggsbudget för kostnader som de anger att de inte kunnat påverka. Dessa ansökningar behandlas som separata ärenden. Flera nämnder anger också att de kommer att besluta om åtgärdsplaner under maj månad. Dessa kan kompletteras när den fördjupade uppföljningen lämnas till kommunstyrelsen. Negativa resultat ska återställas senast inom tre år efter underskottsåret. Om 20 mnkr ska återställas under åren kommer det att innebära minskad tilldelning av budget för de åren. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen - Nämnder med prognos om negativ budgetavvikelse uppmanas vidta åtgärder som sänker kostnader omedelbart men också åtgärder för långsiktigt hållbara kostnadssänkningar. - Budgetberedningen uppmanas att i dialogen om budget också avsätta tid för diskussion om åtgärdsplanerna för innevarande år för att minska obalanser i kommande års budgetar. Arbetsutskottets förslag till fullmäktige Fördjupad uppföljning per godkänns.