SKADESKJUTEN FRED. Upptrappade strider undergräver fredsprocessen i Burma. Axel Kronholm

Transkript

1 SKADESKJUTEN FRED Upptrappade strider undergräver fredsprocessen i Burma Axel Kronholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: SKADESKJUTEN FRED INLEDNING 4 NY REGERING LEDER FREDSSAMTAL 5 OFFENSIV MOT ETNISKA BEVÄPNADE GRUPPER 6 Tvåårig flicka dog i granatattack 6 TIOTUSENTALS DEMONSTRERAR MOT KRIGET 6 REAKTIONER FRÅN OMVÄRLDEN 8 Sverige: Striderna försvårar att bygga förtroende 8 SAMMANFATTNING 10 KÄLLFÖRTECKNING 10 Intervjuer 10 Tryckta källor 11 Författare: Axel Kronholm Layout: Claes Morén Omslagsfoto: Kvinnliga rekryter i Kachin Independence Armys nationaltjänstgöring, Axel Kronholm Publicerad: November 2016 av Svenska Burmakommittén I denna rapport används Burma istället för det officiella namnet på landet som är Myanmar. Det görs utan något politiskt ställningstagande och främst av praktiska skäl då det är den allmänt utbredda benämningen på landet i Sverige. Skadeskjuten fred - upptrappade strider undergräver fredsprocessen i Burma sker med stöd från Sida. Sida har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens. Svenska Burmakommittén är en religiöst och politiskt obunden organisation. Våra projekt i Burma stödjer aktivister som på olika sätt kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Genom kampanjer i Sverige lyfter vi fram dessa och andra röster från Burmas civilsamhälle. Facebook: Svenska Burmakommittén Twitter: Burmakommitten 3

3 INLEDNING Under sommaren och hösten har inbördeskriget i norra Burma eskalerat kraftigt. Den burmesiska militären har använt tungt och lättare artilleri, pansarfordon, marktrupper samt stridshelikoptrar och flyg för att attackera Kachin Independence Armys posteringar runtom i Kachinstaten och norra Shanstaten. 1 Offensiven mot etniska beväpnade grupper i norr har skett trots de fredssamtal som inleddes den 31 augusti. Striderna, som också lett till att civila dödats, har spätt på en folklig vrede som länge grott i Burmas etniska minoritetsområden. I början av oktober demonstrerade tiotusentals människor runtom i landet och krävde fred, utveckling och ett slut på militärens aggression. FAKTA OM BURMA Befolkning: 51,49 miljoner enligt folkräkningen från Men den siffran inkluderar inte flyktingar eller migrantarbetare i grannländerna. Även vissa folkgrupper uteslöts från denna folkräkning. Folkgrupper: det finns 135 erkända nationella folkgrupper i Burma, men det är en omdiskuterad siffra. De största folkgrupperna är: burmaner 68 %, shan 9 %, karener 7 %, arakaneser (rakhine) 3,5 %, mon 2 %, kachin 1,5 %, och mindre folkgrupper så som chin, karenni, pa-o, wa, padaung, palaung och lahu. Religion: buddhister 87,9 %, kristna 6,2 %, muslimer 4,3 %, hinduer 0,5 % och andra religioner 1,1 %, enligt folkräkningen från Senaste val: november National League for Democracy vann en överlägsen valseger och bildade regering i mars Styrelseskick: landet är indelat i sju regioner och sju etniska delstater. I praktiken är landet väldigt centralstyrt. Regeringen är civil men militären har fortsatt stort politiskt inflytande. I och med landets odemokratiska grundlag från 2008 garanteras militären 25 procent av alla parlamentsplatser och kontroll över säkerhets-, inrikes-, och gränsområdesdepartementen. Stats- och regeringschef: Htin Kyaw är president sedan mars Aung San Suu Kyi hindrades av grundlagen att bli landets president men leder idag ändå regeringen i en roll som State Counsellor. Denna roll ger henne större inflytande än presidenten. De folkliga protesterna har hittills inte haft någon synbar effekt. Ej heller utländska diplomaters fördömanden och oro för det eskalerade läget. Utvecklingen, som den här rapporten ämnar beskriva, är på flera vis illavarslande och riskerar att underminera möjligheterna till en hållbar fred i Burma på kort såväl som på lång sikt. NY REGERING LEDER FREDSSAMTAL Konferensen inleddes med höga förhoppningar, pompa och ståt. Onsdagen den 31 augusti samlades representanter från militären, de etniska minoriteterna och deras beväpnade organisationer, FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon samt konferensens initiativtagare, Aung San Suu Kyi, utrikesminister och de facto regeringschef. General Min Aung Hlaing, överbefälhavare för den burmesiska militären, uppmanade i sitt tal alla deltagare att inte släpa fötterna efter sig. Vi måste komma framåt inom en viss tid eftersom folket har höga förväntningar på oss var hans sista poäng i öppningstalet. Ban Ki-Moon gratulerade alla parter för ert tålamod, uthållighet, beslutsamhet och kompromissanda som ni visat till stöd för nationell försoning. 2 Aung San Suu Kyi hade valt att ge förhandlingarna namnet 21:a århundradets Panglong-konferens. Detta efter den konferens som hennes far, Aung San, höll 1947 i Panglong i Shanstaten tillsammans med representanter från ett antal större etniska minoriteter inför Burmas självständighet från Storbritannien Avtalet som slöts då, den 12 februari 1947, stipulerade full autonomi för de etniska minoritetsfolken i ett federalt Burma men implementerades aldrig fullt ut och med 1962 års militärkupp var hoppet om en federal maktdelning släckt. I stället följde över ett halvt sekel av väpnad konflikt mellan den burmesiska militären och en myriad av olika etniska väpnade grupper. När Aung San Suu Kyi så, efter knappt ett halvår vid makten som Burmas första demokratiskt valda ledare på länge, samlade parterna för nya fredsförhandlingar var dramaturgin tydlig: hon skulle avsluta arbetet som hennes far påbörjat. Trots den gripande symboliken stötte man snabbt på problem. Bara några dagar innan konferensen skulle börja meddelade regeringen att man inte tänkte bjuda in tre beväpnade grupper: Myanmar National Democratic Alliance Army (MNDAA), Ta ang National Liberation Army (TNLA) och Arakan Army (AA). Den burmesiska militären hade krävt att de tre grupperna skulle göra ett formellt uttalande där de förband sig till att lägga ner vapnen. Grupperna gick med på att göra ett uttalande, men inte med militärens ordval, och stängdes därför ute från förhandlingarna. 3 På konferensens första dag lämnade också United Wa State Army (UWSA) förhandlingarna helt, efter att gruppen degraderats till endast observatör. Regeringen menade att det rörde sig om ett missförstånd. 4 Tilliten mellan parterna hade skadats redan inför konferensen. Den burmesiska militärens offensiv, som inletts redan under de tidiga sommarmånaderna, visade inga tecken på att avta. Tvärtom attackerades posteringar tillhörande Kachin Independence Army (KIA) och Shan State Progress Party/ Shan State Army (SSPP/SSA) mindre än en vecka innan fredskonferensens första dag. Mellan 18 och 22 augusti förekom dagliga granatattacker på KIA-utposter i Kachinstaten och norra Shanstaten. 5 Enligt KIA 6 förstärkte den burmesiska militären sina positioner runt KIA:s högkvarter Laiza med fler soldater inför fredskonferensen. Överste Lahpai Zau Raw, generalsekreterare i Kachin Independence Council, säger att militären också attackerade mitt under pågående fredssamtal. De anföll våra utposter med tungt artilleri och stridshelikoptrar, säger han. Vi var väldigt oroliga eftersom våra ledare var i Naypyidaw på fredskonferensen medan militären anföll. 7 Fredskonferensen avslutades den 4 september med målet att hålla fortsatta samtal framöver. Aung San Suu Kyi underströk att detta endast var ett första av många möten. Att uppnå fred är mycket svårt. Det kommer att krävas många fler möten efter detta sa hon. 8 Under veckorna som följde fortsatte militären sina attacker mot etniska beväpnade grupper i Kachinstaten med oförändrad intensitet. Från civilsamhället har man kritiserat fredskonferensen för att inte vara tillräckligt inkluderande. Det är väldokumenterat 9 hur våldtäkt används som ett vapen i Burmas inbördeskrig. Framstående aktivister som Nang Phyu Phyu Lin, ordförande för the Alliance for Gender Inclusion in the Peace Process, och Su Su Swe, ordförande för Women s League of Burma, har påpekat att kvinnor är en av de grupper som drabbas hårdast av inbördeskriget i Burma och att säkerhet för kvinnor och barn borde ha högsta prioritet i fredsförhandlingarna. Ändå gavs kvinnoorganisationer ingen representation vid förhandlingsbordet utan fick delta endast som observatörer. Vi representerar 50 procent av befolkningen. Om inte halva befolkningen får sin röst hörd så kommer vad än man enas om att vara ofullständigt, sa Su Su Swe som kommentar till avsaknaden av kvinnor i fredsförhandlingarna. Kvinnor drabbas hårt av striderna. Det finns fortfarande många fall av sexuellt våld, det blir bara fler och fler, och rättvisa måste skipas. 10 Tin Tin Nyo, ordförande för Burmese Women s Union, säger att kvinnor fortfarande är marginaliserade i fredsprocessen trots att man krävt att kvinnor ska utgöra 30 procent av deltagarna. Utan ett tydligt genusperspektiv på konfliktlösningen befarar hon att kvinnors särskilda behov och frågor inte kommer att diskuteras utan bara ignoreras Attacks Against the Kachin, Shan and Ta ang Escalate as Talks Near, Free Burma Rangers, 2016/08/29 21st Century Panglong Peace Conference ends first day on positive note, Mizzima, 2016/09/01 3 Three Armed Groups Barred from Peace Conference, Irrawaddy, 2016/08/29 4 UWSA pulls out of Panglong, Myanmar Times, 2016/09/01 5 Battles Rage Across Kachin As Representatives Meet in Yangon, Burmalink, 2016/08/23 6 Intervju med KIA:s Lt. Col. Naw Bu samt anonyma intervjuer med personer i KIA:s ledarskap, i Laiza samt May Ja Yang, september Intervju i Laiza, Kachinstaten, september Myanmar s 21st Panglong Peace Conference ends with long road ahead, Mizzima, 2016/09/03 9 Same Impunity, Same Pattern: Report of Systematic Sexual Violence in Burma s Ethnic Areas, WLB, 2014/01/14 10 Women s voices not heard at peace talks, DvB, 2016/09/02 11 Tin Tin Nyo, e-postintervju, 3 november

4 OFFENSIV MOT ETNISKA BEVÄPNADE GRUPPER Den offensiv, som ovan nämnts och som i skrivande stund fortfarande pågår i Kachinstaten inleddes den 1 juli när soldater från arméns lätta infanteribrigad 382 och infateribrigad 51 avancerade mot en av KIA:s posteringar vid Lazing Kawng, understödda av granateld. Under veckorna som följde ägde ett trettiotal sammandrabbningar rum runtom i Kachinstaten och norra Shanstaten. Ett fyrtiotal beskjutningar med granater och tungt artilleri har också rapporterats. Militären har iakttagits använda obestyckade drönare för att spionera på fienden. För första gången på länge har stridsvagnar använts mot etniska beväpnade grupper i Kachinstaten: den 3 augusti mellan klockan 10:55 och 12:10 ska sex stridsvagnar ha gett eldunderstöd i en sammandrabbning med KIA i Danai township. 12 Militärens attacker mot KIA är inte urskillningslösa utan följer en tydlig strategi för att försvaga gruppen. Genom attacker omkring KIA:s högkvarter i Laiza har man försökt skära av KIA:s 1:a brigad från området runt högkvarteret, som skyddas av KIA:s 3:e brigad, för att på så vis vingklippa försvaret av Laiza. Samtidigt, längre västerut i Kachinstaten, har militären attackerat KIA:s 6:e och 14:e bataljoner i och omkring gruvstaden Hpakant, där KIA har sin främsta inkomstkälla i utvinning och handel med jade. Det är en grov eskalering, säger överste Lahpai Zau Raw. Det är inte längre bara provokationer, de försöker krossa oss. Vi väntar oss att detta kommer att intensifieras. Trupper från nedre Burma har satts in här i norr och vi ser hur de förstärker sina positioner längs fronten. 13 I och med att striderna nått allt närmare tätbefolkade områden som staden Laiza har också risken för civila dödsoffer ökat. Den 15 september besköts en postering med fyra granater, endast två kilometer från Laizas stadskärna. Fyra KIA-soldater skadades, varav en allvarligt, av granatsplittret. Free Burma Rangers, en humanitär organisation som arbetar i Burmas etniska områden, dokumenterade 61 sammandrabbningar mellan militären och etniska beväpnade grupper under september månad. 14 Den burmesiska militärens beskjutningar av posteringar i Kachinstaten och norra Shanstaten fortsatte också under oktober och november. Enligt KIA 15 besköts deras utposter dagligen med granater och artilleri. TIOTUSENTALS DEMONSTRERAR MOT KRIGET Under oktober månad hölls flera demonstrationer runtom i Burma. Det började med protestmarscher i Myitkyina som samlade tiotusentals demonstranter som krävde ett slut på militärens offensiver, genuin fred och utvecklingsmöjligheter. Senare anordnades även mindre stöddemonstrationer i andra etniska minoritetsområden, såsom i Hakha, huvudstad i Chinstaten, samt i Yangon och Mandalay. På grund av militärens vårdslöshet har oskyldiga barn dött och skadats, sa Tsa Ji från Kachin Development Network Group, en av organisatörerna bakom demonstrationerna i Myitkyina. Militären har arresterat, torterat och våldtagit civila. Vi har insett att folket måste agera för att det här ska få ett slut. Därför kommer vi att fortsätta anordna demonstrationer. 19 Även om demonstrationerna fått genomslag i internationell media 20 är det oklart vilken påverkan de kan ha i Burma. För militären är det delvis en ny situation: för det mesta har deras attacker och rapporter om civila offer inte nått längre än lokal press. Man ska dock inte överskatta potentialen i den proteströrelse som nu växer. Militären har aldrig varit särskilt lyhörd för folkviljan och det faktum att attackerna mot etniska beväpnade grupper i norr fortsatt tyder på att så fortsättningsvis är fallet. Demonstranternas missnöje riktar sig emellertid också mot regeringens oförmåga att kontrollera militären och Aung San Suu Kyis ovilja att fördöma övergreppen. Till skillnad från militären är regeringspartiet National League for Democracy (NLD) beroende av folkopinionen och därmed mer, om än bara marginellt, mottagliga för folkliga påtryckningar. Samtidigt som det folkliga engagemanget för fred är välkommet finns det också oro inom civilsamhället för att striderna riskerar att öka klyftorna mellan de etniska minoritetsfolken och den burmesiska majoriteten. Thet Swe Win, medgrundare och programchef på organisationen Center for Youth and Social Harmony, säger att den burmesiska militärens attacker även spär på motsättningarna mellan etniska folkgrupper. Det finns mycket hat mellan etniska grupper i Burma, säger Thet Swe Win. En del i de etniska minoritetsområdena ser det burmesiska folket och den burmesiska armén som samma enhet. När striderna nu stärker den etniska nationalism som redan finns riskerar det att öka gapet mellan folkgrupperna i vårt land. Det här hatet och bristen på tillit riskerar att förhala och försvåra fredsprocessen. 21 Tin Tin Nyo, ordförande för Burmese Women s Union, säger att striderna riskerar att leda till att folket förlorar intresse för, och tillit till, den politiska processen. Det är en väldigt orolig situation och det är svårt att se en framtid där vi kan få till en lösning som alla vinner på, säger Tin Tin Nyo. För att lyckas få ett slut på striderna behöver alla parter i förhandlingarna seriöst överväga kvinnors deltagande. De representerar halva befolkningen och deras behov och begär måste erkännas och lösas för att freden ska hålla. 22 TVÅÅRIG FLICKA DOG I GRANATATTACK Klockan var tio över sex på morgonen och tvååriga Zung Myaw var ute och lekte när sex granater plötsligt landade i byn Puwang i Mung Koe, norra Shanstaten, nära den kinesiska gränsen. Flickan träffades av granatsplitter i huvudet och nacken. Två av hennes lekkamrater, tre och fyra år gamla, träffades i mage och lår. Barnens föräldrar skyndade med dem mot sjukhus i Mangshi, på andra sidan gränsen i Kinas Yunnanprovins, men Zung Myaw dog på väg dit. Hon begravdes i byn dagen efter. Zung Myaw var det enda barnet i familjen. Föräldrarnas hus förstördes också i granatattacken. De två andra barnen överlevde, men det är ännu oklart vilka fysiska men de kommer att få av sina skador. Fyraåriga Bawm Lang hade elva hål i magen när han kom fram till sjukhuset, enligt källor nära familjen. Läkarna lyckades inte plocka ut allt granatsplitter i hans mage utan kommer att behöva genomföra ytterligare operationer. 16 Puwang är en liten by med omkring 40 hus och 200 invånare. Den burmesiska militären har pekats ut som ansvarig för attacken. Generalmajor Aung Ye Win, talesperson vid Försvarsministeriet, svarade 17 att militären inte varit inblandade i några strider den dagen, såvitt jag vet, men vägrade att kommentera händelsen närmare. En talesperson för KIA hävdar att det inte fanns några av deras egna soldater stationerade i Puwang när attacken ägde rum. Det var med all säkerhet den burmesiska militären som sköt, säger överstelöjtnant Naw Bu, chef för KIA:s informationsavdelning. De använder ofta samma sorts granater som vi sett bilder av från Puwang. 18 KIA-soldat håller utkik vid en av KIA:s utposter vid fronten, med blicken fäst på en av den burmesiska militärens posteringar på berget intill. Foto: Axel Kronholm 12 Attacks Against the Kachin, Shan and Ta ang Escalate as Talks Near, Free Burma Rangers, 2016/08/29 13 Intervju i Laiza, Kachinstaten, september Burma Army Offensive In Waingmaw Township Continues, Free Burma Rangers, 2016/10/04 15 Daily Artillery Fire Reported in Nhkram Gidon and Lai Hpawng Outposts, Kachinland News, 2016/10/18 16 Telefonintervju, 6 oktober 2016, med anhöriga till familjen på plats på sjukhuset i Mangshi, Kina. 17 Telefonintervju, 6 oktober Lt. Col. Naw Bu, e-postintervju, 6 oktober Tsa Ji, e-postintervju, 6 oktober In Burma s north, thousands protest continuing low-grade war, Washington Post, 2016/10/09 21 Thet Swe Win, e-postintervju, 2 november Tin Tin Nyo, e-postintervju, 3 november

5 REAKTIONER FRÅN OMVÄRLDEN I diskussioner om inbördeskriget i Burma väcks ofta frågan om vad omvärlden, det internationella samfundet, kan göra. Frågan borde snarare vara vad omvärlden vill göra. Från USA kom en tydlig signal den 7 oktober när president Barack Obama, efter månader av våldsam eskalering och aggression från den burmesiska militären, beslutade att upphäva de riktade sanktioner man länge haft mot Burmas militära elit. Löftet att lyfta sanktionerna gjorde presidenten i mitten av september när Aung San Suu Kyi avlade sitt första officiella besök i Vita huset. Den tidigare diktatorn, general Than Shwe, togs genom beslutet bort från det amerikanska finansdepartementets svarta lista över sanktionerade personer och företag. Ytterligare 16 högt uppsatta militärer avlägsnades från listan. Generallöjtnant Thein Htay, som svartlistades 2013 för påstådda vapenaffärer med Nordkorea, är ett annat exempel. Man öppnade även upp för handel med företag med starka kopplingar till militären, såsom Myanmar Economic Holdings Limited, Myawaddy Bank och Directorate of Defence Industries, Burmas statsägda vapentillverkare. 23 Avlägsnandet av sanktionerna kan ses som ett logiskt nästa steg i USA:s normalisering av relationerna med Burma efter decennier av avståndstagande och isolering. Det är också en signal om att man gett upp, eller inte längre är intresserad av, att försöka påverka militären genom sanktioner eller dylika maktmedel. Den 30 september uttalade sig den amerikanska ambassaden i Yangon om konflikten i norr där det sades att man var djupt bekymrad av de pågående striderna och uppmanade berörda myndigheter att upprätthålla sitt ansvar att skydda civila. Ambassaden varnade vidare i uttalandet för att ökade strider har potential att undergräva den framgång och goda vilja som skapats genom fredskonferensen som hölls tidigare samma månad. Även om ambassadens uttalande var tydligt riktat till just den burmesiska militären och försvarsministeriet tappade det sin eventuella tyngd när president Barack Obama en vecka senare meddelade att samma militära etablissemang inte längre förtjänar att svartlistas och att det nu är fritt fram att handla med detsamma. SVERIGE: STRIDERNA FÖRSVÅRAR BYGGA FÖRTROENDE Johan Hallenborg, chef för Sveriges sektionskansli i Yangon, säger att man följer rapporterna om strider noga och konstaterar att sammandrabbningarna försvårar i arbetet att bygga förtroende mellan parterna i fredsprocessen. Striderna i Kachin har inte minskat i omfattning utan snarare tvärtom. Även i sydost, bland annat i Kayin, har nya strider brutit ut. Och naturligtvis är situationen i norra Rakhine mycket allvarlig med de attacker som ägt rum nu i oktober och säkerhetsstyrkornas pågående operationer efter attackerna. Vi räknar med ca 10,000 nya muslimska internflyktingar i Maungdawområdet. Varken de eller övriga i Maungdawområdet som behöver humanitär assistans får det för närvarande eftersom säkerhetsstyrkorna stängt området. Det är på det hela taget en oroande utveckling, i Kachin och Rakhine, men även på andra ställen. Vad är ditt intryck av den första rundan av fredssamtal som hölls i början av september? Det gick så bra man kunde förvänta sig. Det får ses som en form av nystart för fredsförhandlingarna. Att konferensen sändes på nationell teve var värdefullt. Det var ett sjuttiotal anföranden och för många grupper en första möjlighet att få tala inför en nationell publik på det viset. I fredsarbete måste man ha realistiska förväntningar. Det här är inget som är löst inom en femårsperiod. Mycket handlar om att bygga förtroende, och där har klyftan i vissa avseenden minskat i och med Panglong-konferensen. Fler grupper deltog i förhandlingarna än tidigare, och det var inte minst viktigt att Kachin Independence Organization (KIO) deltog. Hur påverkar striderna som nu pågår arbetet att bygga förtroende? Det underlättar inte. Det blir ju verkligen inte lättare att bygga förtroende när det pågår strider. Fredskonferensen var en viktig symbolisk nystart på förhandlingarna. Det kommer att vara en lång och skakig väg och det är oklart hur striderna påverkar vilka grupper som kommer att vara med hela vägen i samtalen. Regeringen och militären har varit tydliga med att de förväntar sig att alla väpnade grupper ansluter sig till de nationella vapenstilleståndsavtalet (NCA) som slöts för ett år sedan, men allt intensivare strider ökar inte intresset för det, utan uppfattas som att de tvingas att skriva under NCA med våld. Samtidigt är NCA en förutsättning för att få delta i den politiska dialogen, vilket är de väpnade gruppernas viktigaste målsättning, så de är verkligen inte i en lätt position. Lu Htoi, 19 år, är en av de nyare rekryterna i den beväpnade gruppen All Burma Student's Democratic Front i Kachinstaten. Hon har alltid velat bli soldat, precis som sina bröder. "Armén är mitt liv nu", säger hon. Foto: Axel Kronholm 23 Military Officials, Cronies Released from US Blacklist, Irrawaddy, 2016/10/08 8 9

6 SAMMANFATTNING Utvecklingen i Burmas inbördeskrig under sommaren och hösten 2016 är på flera vis illavarslande. Västvärldens normaliserade relationer med Burma och investeringar i landet har från början rättfärdigats med att man hos militären sett en genuin reformvilja och att det funnits potential för ökad respekt för mänskliga rättigheter och demokrati en potential som man antagit kunna uppmuntra med diplomatiskt och ekonomiskt närmande av landet. Militärens senaste offensiv i Kachinstaten och norra Shanstaten visar att dess förändringsvilja kan ha överskattats. Offensiven visar också att militären inte delar den folkvalda regeringens eller Aung San Suu Kyis fredsambitioner. Det KÄLLFÖRTECKNING bådar inte gott för de nystartade fredssamtalen. Genom militärens attacker på etniska beväpnade grupper, även mitt under pågående fredskonferens, undergrävs den försoningsprocess och det byggande av förtroende som är nödvändigt för att komma vidare i förhandlingarna. Slutligen är det oroväckande att strider med pansarfordon, artilleribombardemang och stridsflyg kunnat pågå i flera månader utan att Burmas regering reagerat. Militären har genom sitt agerande tydliggjort vilka begränsningar av demokratin och den civila makten som 2008 års grundlag innebär, vilket ytterligare undergräver Aung San Suu Kyis förtroende som fredsmäklare. Artiklar, tryckta källor 21st Century Panglong Peace Conference ends first day on positive note, Mizzima /09/01 - accessed 2016/10/10 Attacks Against the Kachin, Shan and Ta ang Escalate as Talks Near, Free Burma Rangers /08/29 Battles Rage Across Kachin As Representatives Meet in Yangon, Burmalink /08/23 Burma, Landguiden, Utrikespolitiska Institutet, - accessed 2016/11/08 Burma Army Offensive In Waingmaw Township Continues, Free Burma Rangers /10/04 Daily Artillery Fire Reported in Nhkram Gidon and Lai Hpawng Outposts, Kachinland News /10/18 Intervjuer Anonym intervju med major, KIA Intervju i Mai Ja Yang, Kachinstaten, den 10 september 2016 Col. Lahpai Zau Raw, generalsekreterare i Kachin Independence Council Intervju i Laiza, Kachinstaten, den 14 september 2016 Uppföljande intervju över e-post den 6 oktober 2016 Generalmajor Aung Ye Win, talesperson vid Försvarsministeriet Telefonintervju via tolk, den 6 oktober 2016 Johan Hallenborg, chef för Sveriges sektionskansli i Yangon Intervju i Yangon, den 19 september 2016 Lt. Col. Naw Bu, informationschef KIA Intervju i Laiza, Kachinstaten, den 13 september 2016 Telefonintervju, den 6 oktober 2016, via tolk med föräldrarna till Lagwi Bawm Lang samt Lagwi Ting Kyang, på plats på sjukhuset i Mangshi, Kina. Thet Swe Win, medgrundare och programchef på organisationen Center for Youth and Social Harmony E-postintervju, den 2 november 2016 Tin Tin Nyo, ordförande Burmese Women s Union E-postintervju, den 3 november 2016 Tsa Ji, medarrangör till protesterna, medlem i Kachin Development Network Group E-postintervju, den 6 oktober 2016 In Burma s north, thousands protest continuing low-grade war, Washington Post /10/09 Military Officials, Cronies Released from US Blacklist, Irrawaddy /10/08 Myanmar s 21st Panglong Peace Conference ends with long road ahead, Mizzima /09/03 - accessed 2016/10/10 Same Impunity, Same Pattern: Report of Systematic Sexual Violence in Burma s Ethnic Areas, Women s League of Burma /01/14 Three Armed Groups Barred from Peace Conference, Irrawaddy /08/29 UWSA pulls out of Panglong, Myanmar Times /09/01 - accessed 2016/10/12 Women s voices not heard at peace talks, Democratic Voice of Burma /09/02 - accessed 2016/11/

7 12