Burmas historia. bertil lintner. historiska media

Transkript

1 Burmas historia bertil lintner historiska media

2 Historiska Media Box 1206, Lund Historiska Media och Bertil Lintner 2014 Sättning: Åsa Björck Kartor: Lönegård & Co. Omslag: Lönegård & Co. Omslagsbild: Unga munkar med sina bärbara datorer i klostermiljö. Foto: Scott Stulberg/Corbis/TT. Tryck: ScandBook AB, Falun 2014 Tryckning isbn

3 Innehåll Förord 7 Persongalleri 12 Förkortningar 17 Kartor 21 1 Krigarkungar och imperiebyggare, Burma blir brittiskt, Pacificeringen av Burma, Kampen mot kolonialismen, Andra världskriget och självständighet, Unionen Burma föds, Militären griper makten, Det stora upproret, Kampen för demokrati, Kronologi 273 Regenter och statschefer 286 Ortsnamn före och efter Personnamn: namn med tradition 291 Litteratur 294 Bildförteckning 300 Register 301

4

5 Förord Den första frågan som ställs när man börjar tala om landet mellan Indien, Kina och Thailand är nästan alltid vad man ska kalla det: Burma eller Myanmar? Landet hette länge Burma på de flesta språk, men så i maj 1989 bestämde sig den då styrande militärjuntan att det skulle kallas Myanmar. Burma, sa man, var det namn den brittiska kolonialmakten gav landet och bama syftade enbart på den burmanska folkmajoriteten på Irrawaddyflodens slättland. Namnet Myanmar, hävdades det, omfattar samtliga 135 nationaliteter som den gamla militärregimen listade officiellt år Myanmar skulle alltså täcka burmanerna, shan, karen, karenni, arakaneser, chin, mon, kachin och alla andra folk som bor innanför landets nuvarande gränser. De flesta minoritetsfolken bor i det bergiga, hästskoformade området kring centralslätten. Men det var en minst sagt märklig förklaring. Det mer högtidliga namnet på landet har på burmesiska alltid varit myanma naingngan, eller staten Myanmar, medan det i vardagstal alltid kallats bama pyi, det vill säga landet Burma, vilket tål att jämföras med Svea Rike respektive Sverige på svenska. Och om myanmar omfattar alla 135 folkgrupper som finns i landet, hur förklarar man då att det burmesiska språket nu också ska kallas myanmar? Frågeställningen är egentligen inte ny. Redan på trettiotalet, då unga nationalister samlades för att kämpa för frihet från den brittiska kolonialmakten, diskuterade de vilket namn rörelsen skulle ta. Borde den kallas för doh-bama asiayone eller doh-myanma asiayone ( vårt 7

6 burmas historia burmesiska förbund ), det formella eller det vardagliga namnet? Slutsatsen blev då att myanma (utan r på den tiden) syftade på det förkoloniala riket kring den gamla kungastaden Mandalay och majoritetsbefolkningen på centralslätten. Bama, sa nationalisterna på den tiden, omfattar däremot samtliga nationaliteter: myanma, shan, karen, kachin, chin, mon, arakaneser och alla andra. Så rörelsen fick namnet doh-bama asiayone, inte doh-myanma. Med andra ord hävdades raka motsatsen till det som regeringen använde som argument Utanför landet råder en liknande förvirring. Västerländska akademiker och andra historiker hävdade länge att burmaner var centralslättens folk medan burmeser innefattade landets alla nationaliteter. Det vore mer korrekt att använda orden burmeser eller burmaner som synonymer och då avse majoritetsfolket. Språket de talar skulle då kallas burmesiska. Faktum är att det inte finns någon term på något språk som täcker alla folkslag inom landets nuvarande gränser. En sådan statsbildning uppstod nämligen först när Storbritannien lade under sig Irrawaddyslätten och de omkringliggande högländerna under 1800-talet. Dagens Burma är en kolonial skapelse, som sedan självständigheten från Storbritannien 1948 befunnit sig i en djup nationell identitetskris och det är just denna som gett upphov till väpnade uppror bland flera av de icke-burmanska folkslagen. Inbördeskriget i Burma har varat längre än någon liknande konflikt i världen och trots senare års fredsförsök finns det fortfarande tiotusentals etniska rebeller i landet. Hur man kan bygga upp ett idealsamhälle i Burma råder det skilda uppfattningar om. Den ena stod Aung San för, burmanen som ledde självständighetskampen på trettio- och fyrtiotalen. Han ses som det moderna Burmas fader och är även far till den nuvarande oppositionsledaren Aung San Suu Kyi som erhöll Nobels fredspris Aung San mördades 1947, året innan 8

7 förord självständigheten, men både han och de regeringar som styrde landet efter att britterna dragit sig tillbaka förordade en federal union baserad på enighet i mångfald. En sådan union skulle inne bära viss inre autonomi för de etniska minoriteterna. Militärens linje har ända sedan den grep makten 1962 å andra sidan varit en centralstyrd statsbildning utan regional autonomi. Namnbytet 1989 var helt i linje med militärens strävan mot att skapa en nationalstat och inte en union av skilda folkslag. Den holländske akademikern och Burmakännaren Gustaaf Houtman kallar i sin bok Mental Culture in Burmese Crisis Politics: Aung San Suu Kyi and the National League for Democracy den processen för myanmaficeringen av Burma. Burma, menar han, är den gamla unionen medan Myanmar betecknar det nya begreppet: ett land, ett folk och ett språk. Vad Houtman i själva verket ser är alltså en burmanisering, eller myanmaficering, av hela landet snarare än ett erkännande av de 135 nationaliteterna som officiellt finns där. När landet efter 1989 blev Myanmar i alla sammanhang bytte regimen också namn på platser och orter i minoritetsbefolkningens områden. I till exempel Shanstaten talas ett språk som är närbesläktat med thailändskan och där förvandlades namn som Kengtung, Pangtara, Lankhö, Hsipaw, Hsenwi och Möng Küng till Kyiangtawng, Pindaya, Linke, Thibaw, Theinni och Maingkhaing. De ursprungliga namnformerna betyder något på shanspråket, medan de nya helt saknar betydelse. Men de låter mer burmesiska, helt i linje med tanken om en enhetlig nationalstat som egentligen aldrig har funnits. Burma har idag omkring 60 miljoner invånare, kanske fler efter som ingen ordentlig folkräkning har genomförts sedan Många områden med etniska minoriteter har bara tidvis och i vissa fall aldrig stått under centralregeringens kontroll. Hur många som är burmaner vet man inte, men det kan röra sig om drygt sextio procent. Shan är ungefär nio procent, karenerna sju procent, ara- 9

8 burmas historia kaneserna fyra procent, mon två procent medan resten utgörs av kachin, chin, naga och andra bergsfolk, liksom folk av indiskt och kinesiskt ursprung som i huvudsak bor i städerna. Burma är ett mångfaldigt land inte bara i etnisk bemärkelse. Med kvadratkilometer är Burma det största och geografiskt mest varierade landet på det sydostasiatiska fastlandet. Det sträcker sig från Himalayas östligaste toppar i norr ner till de heta, tropiska skogarna i Tenasserim i söder. Landets högsta berg, Hkakabo Razi, reser sig meter över havet och är snö- och istäckt året om. På dess andra sida ligger Tibet. Andra bergskedjor gränsar till Indien, Thailand och Kina. Flera mäktiga floder rinner genom landet och den största och längsta är Irrawaddy. Den bildas där de mindre floderna Mali Hka och Nmai Hka förenas i norr och bägge dessa floder har sina källor på Hkakabo Razimassivets sluttningar. Irrawaddyfloden rinner igenom och bevattnar delvis centralslätten, därefter mynnar den ut i ett bördigt delta vid Bengaliska viken och Indiska oceanen. Salween, en annan mäktig flod, kommer från Kina och rinner genom den bergiga Shanstaten i öster. Den strömmar på så friskt att den inte kan användas för transporter. I ett avlägset och svårtillgängligt område längst i öster bildar Mekongfloden gräns mot Laos. I väster hittar man den breda och farbara Chindwinfloden, som till slut rinner ut i Irrawaddy sydväst om Mandalay. Lite längre ner västerut bildar floden Naaf en kort gräns mot Bangladesh. Även om landet och dess nuvarande gränser är en kolonial skapelse har det på centralslätten och i dess omgivande dalar och högländer funnits kungariken och furstendömen vars rika och ofta turbulenta historia sträcker sig nära tvåtusen år tillbaka i tiden. Rikenas läge mellan Asiens två jättar, Indien och Kina, betyder också att de tidvis invaderats av mäktigare grannar och några av de större rikena bedrev även sina egna erövringståg i både österoch västerled. Ett par burmanska kungar lyckades etablera riken 10

9 förord som sträckte sig inte bara över stora delar av det nuvarande Burma utan även över områden i norra Thailand, Laos och nordöstra Indien. Seder och bruk har hämtats från de indiska såväl som de kinesiska civilisationerna. Shanområdet har alltid varit nära besläktat med Thailand, och inte bara rent språkligt utan även socialt och kulturellt. De flesta burmaner, shan, arakaneser och mon är buddhis ter, men dagens Burma har också kristna, muslimska och hinduiska inslag. Det förekommer till och med animism bland en del av bergsfolken som dyrkar naturens andar. Burma kan med rätta beskrivas som Asiens korsväg. Det är ett land där kulturer, folk och religioner har mötts, stöpts, konfronterats och blandats under århundradenas lopp. Burmanerna, mon, shan och arakaneserna etablerade redan för flera hundra år sedan politiska system med imperier, kungariken och furstendömen. Karenerna, karenni och en del andra bergsfolk hade däremot aldrig några egna riken utan deras byar styrdes av lokala hövdingar. Bergsstammen kachin längst i norr har sedan urminnes tider haft ett klansystem där alla familjer på olika sätt har ett släktskap med varandra, vilket skapat en större sammanhåll ning. De mindre bergsfolken wa och naga var huvudjägare långt in i modern tid och hade nästan ingen kontakt med omvärlden. När de kristna missionärerna började komma under 1800-talets slut infördes främst i bergsområdena en ny religion, som skapade markanta skillnader mellan dem och deras i huvudsak buddhistiska grannar. Resultatet är en etnisk, kulturell och religiös mosaik vars like inte finns på det sydostasiatiska fastlandet. Bertil Lintner 11

10 Persongalleri Nedan presenteras några av de viktigaste personerna i Burmas historia. ahmar, daw ( ). Välkänd publicist i Mandalay. Gift med U Hla. Bägge hade tillnamnet Ludu ( Folket ), efter den tidning de gav ut. alaungpaya ( ). Burmansk kung, regerade Grundade Konbaungdynastin och Tredje och sista burmanska imperiet. anawrahta ( ). Burmansk kung, regerade över Pagan och grundade det Första burmanska imperiet. aung gyi ( ). Brigadgeneral, medlem i revolutionsrådet efter kuppen år Inspirerade demokratirörelsen genom att skriva en rad öppna brev till Ne Win aung san ( ). Nationalhjälte och självständighetskämpe. Mördad den 19 juli aung san suu kyi (född 1945). Aung Sans dotter, ledare för demokratirörelsen sedan Fick Nobels fredspris ba swe ( ). Politiker och ledare för Socialistpartiet. Premiärminister ba thein tin, thakin ( ). Den siste ordföranden för Communist Party of Burma (cpb). Dog i exil i Kina. ba u gyi, saw ( ). Advokat och ledare för Karen National Union (knu) då det grundades Dog i strid med regeringsarmén. 12

11 persongalleri ba zan, mahn ( ). Skollärare, ledare för Karen National Defence Organisation (kndo) efter att det grundats Förblev rebell hela livet. bayinnaung ( ). Burmansk kung, regerade Krigarkonung och imperiebyggare under Andra burmanska imperiets dagar. brang seng ( ). Före detta rektor för baptistiska gymnasiet i Myitkyina. Rebell och ordförande för Kachin Independence Organisation (kio) dorman-smith, sir reginald ( ). Anglo-irländsk diplomat och Burmas näst siste brittiske guvernör Den siste var sir Hubert Rance ( ). hla, u ( ). Välkänd publicist i Mandalay. Gift med Daw Ahmar. Bägge hade tillnamnet Ludu ( Folket ), efter den tidning de gav ut. kanaung ( ). Prins. Kung Mindons yngre bror. Försökte modernisera det sista burmanska kungariket. Mördad under ett kuppförsök. khin nyunt (född 1939). General, ledare för den fruktade hemliga polisen efter Blev premiärminister 2003, utrensad 2004, men fri från husarrest sedan januari Driver nu galleri och kafé i Rangoon. kinwun mingyi eller u kaung ( ). Minister för kungarna Mindon och Thibaw. Besökte Europa och försökte modernisera Burma. kodaw hmaing, thakin eller u lun ( ). Burmansk poet, författare och politiker. Anses av många vara Burmas nationalskald. kyansittha ( eller 1113). Burmansk kung, regerade eller kyaw nyein ( ). Burmansk politiker, socialist och ledare för en av fraktionerna inom Anti-Fascist People s Freedom League (afpfl). 13

12 burmas historia kyaw zaw, bo ( ). En av de Trettio kamraterna. Officer i Burmas armé efter självständigheten, slöt sig år 1976 till Communist Party of Burma (cpb). Dog i exil i Kina. law yone, edward ( ). Tidningsredaktör. Grundade The Nation Ledde motståndet mot Ne Wins regim på sextiooch sjuttiotalen tillsammans med U Nu. let ya, bo ( ). En av de Trettio kamraterna. Slöt sig till U Nus motståndsrörelse på sextiotalet, dödad av karenrebeller. limbin (död 1933). Prins, son till prins Kanaung och därmed kung Thibaws kusin. Ledde en allians av motståndskämpar som stred mot britterna på 1880-talet. lo hsing-han ( ). Kokangkines och opiumkung. Ledde hemvärnsförband i slutet på sextio- och början på sjuttiotalen. I fängelse , därefter hemvärnskommendant på nytt. maung maung, dr ( ). Journalist och författare, stod Ne Win och militären nära. President från 19 augusti till 18 september min ko naing eller paw oo tun (född 1962). En av de ledande studentaktivisterna under upproret I fängelse , och mindon ( ). Burmansk kung, regerade Gjorde tappra försök att modernisera landet. mya, bo ( ). Ledare för karenrebellerna Dog i Mae Sot i Thailand. naw seng ( ). Kachin. Stred mot japanerna under andra världskriget, ledde kachinernas första rebellarmé 1949, i exil i Kina , med i Communist Party of Burma (cpb) ne win (1910 eller ). En av de Trettio kamraterna, arméchef efter självständigheten. Ledde en expeditionsministär , tog makten President fram till Därefter fortfarande diktator i egenskap av ordförande för det enda till åtna partiet fram till 1988: Burma Socialist Programme Party (bspp). 14

13 persongalleri nu, u ( ). Politiker, Burmas premiärminister , och Ledde motstånd mot Ne Win på sextiotalet, återvände till politiken under upproret ottama, u (död 1889). Buddhistisk munk, ledde motstånd mot britterna på 1880-talet. Avrättad ottama, u ( ). Buddhistisk munk och en av nationaliströrelsens första ledare. Dog i fängelse efter en hungerstrejk. sa, khun eller zhang qifu ( ). Ledare för ett hemvärnsförband och opiumkung i den gyllene triangeln. Gick under jorden men gav upp år 1996 och dog i Rangoon. san yu ( ). Arméofficer och en av Ne Wins närmaste män. President saw maung ( ). General i armén, ledare för den junta som övertog makten den 18 september Avsatt 1992 och ersatt av general Than Shwe. sein lwin ( ). Arméofficer under Ne Win. President från 27 juli till 12 augusti Kallad Rangoons slaktare. shwe thaike, sao ( ). Shan, furste av Yawnghwe. Burmas förste president. Dog i fängelse efter kuppen soe, thakin ( ). Politiker, ledare för Communist Party (Red Flag). I fängelse supalayat ( ). Burmas sista drottning, gift med kung Thibaw. I exil i Indien Dog i Rangoon. than shwe (född 1933). General och ledare för militärjuntan Utsåg Thein Sein till sin efterträdare (som president). than tun, thakin ( ). Aung Sans svåger. Blev ledare för Communist Party of Burma (cpb) 1945 och gick under jorden efter Mördad i Pegu Yoma thaw ka, maung eller ba thaw ( ). Före detta officer i flottan, sedan framstående författare. En av grundarna av National League for Democracy (nld). Burmansk muslim. 15

14 burmas historia thein pe myint eller thakin thein pe ( ). Journalist och författare. Kommunist och medlem i Communist Party of Burma (cpb), men gick inte under jorden Efter 1962 medlem i Burma Socialist Programme Party (bspp). thein sein (född 1945). General i armén. Medlem av juntan 2003, premiärminister , president sedan mars thibaw ( ). Burmas siste kung, regerade Dog i exil i Indien. Gift med Supalayat. tin oo ( ). Ne Wins högra hand, byggde upp hans fruktade hemliga polis. Tränad av amerikanska cia på femtiotalet. I fängelse tin oo (född 1927). Före detta general, arméchef I fängelse En av ledarna för National League for Democracy (nld) sedan win tin ( ). Tidningsredaktör och journalist. En av grundarna till National League for Democracy (nld) I fängelse wisara, u ( ). Buddhistisk munk, ledande inom självständighetsrörelsen på tjugotalet. Dog i fängelse efter en hungerstrejk. yawnghwe, sao tzang ( ). Son till Sao Shwe Thaike. Ledare för shanrebellerna på sextio- och sjuttiotalen. Sedan i exil, först i Thailand därefter Kanada. Blev akademiker i Vancouver, där han dog. 16

15 Förkortningar absdf All Burma Students Democratic Front. Rebellrörelse ledd av studenter, bildad efter upproret afpfl Anti-Fascist People s Freedom League. Det dominerande politiska partiet på fyrtio- och femtiotalen. asean Association of Southeast Asian Nations. Ett block omfattande tio nationer i Sydostasien: Indonesien, Malaysia, Singapore, Brunei, Filippinerna, Thailand, Burma, Laos, Kambodja och Vietnam. Bildades 1967, då med fem medlemsstater. Burma blev medlem bda Burma Defence Army. Det nya namnet för bia bia Burma Independence Army. Bildad 1941 för att kämpa för Burmas självständighet från Storbritannien. Allierad med japanerna. bna Burma National Army. bda:s efterföljare, bspp Burma Socialist Programme Party. Det enda tillåtna partiet från 1964 till cia Central Intelligence Agency. USA:s underrättelsetjänst. cpb Communist Party of Burma. Bildat 1939, gick under jorden 1948 och stred mot Rangoon fram till dab Democratic Alliance of Burma. Allians mellan de burmanska demokratiaktivisterna och etniska rebeller. Bildad efter upproret Upplöst på nittiotalet. dvb Democratic Voice of Burma. Radio- och senare även tvstation baserad i Oslo , nu i Chiang Mai och Rangoon. 17

16 burmas historia gcba General Council of Buddhist (senare Burmese) Associations. Nationaliströrelse under den brittiska kolonialtiden. gcss General Council of Sangha Sammeggi. Munkarnas nationaliströrelse under den brittiska kolonialtiden. kio/kia Kachin Independence Organisation/Army. Den ledande rebellorganisationen bland kachinfolket. Bildad kna Karen National Association. Politisk grupp bland karenerna, bildad kndo Karen National Defence Organisation. Karenernas milis. Bildad 1947, gick under jorden knu Karen National Union. Karenrebellernas politiska gren. Bildad 1947, gick under jorden knup Karen National United Party. Vänsterparti bland karenerna, bildat 1952, upplöst på sjuttiotalet. mndo Mon National Defence Organisation. Tidig nationaliströrelse bland monfolket. Bildad Upplöst på femtiotalet. ncgub National Coalition Government of the Union of Burma. Exilregering, bildad 1990 och upplöst ndf National Democratic Front. Frontorganisation bestående av nio etniska rebellarméer (karen, mon, arakan, karenni, pa-o, wa, shan, palaung, kachin). Bildad 1976, nu upplöst. nld National League for Democracy. Politiskt parti, bildat nmsp New Mon State Party. Rebellorganisation bland monfolket. Bildad nup National Unity Party. Det nya namnet på Burma Socialist Programme Party efter upproret pbf Patriotic Burmese Forces. Bildad 1945 som efterföljare till bna. pdp Parliamentary Democracy Party. Oppositionsrörelse bland burmanerna, bildad ppp People s Patriotic Party. Efterföljare till pdp, bildat Upplöst i slutet på sjuttiotalet. 18

17 förkortningar pvo People s Volunteer Organisation. Milis som gick under jorden efter självständigheten scouhp Supreme Council of the United Hill Peoples. Bildades 1946 för att tillvarata de icke-burmanska folkens intressen inför Burmas självständighet från Storbritannien. seato Southeast Asia Treaty Organisation. Försvarspakt bildad 1954, då omfattande Australien, Frankrike, Nya Zeeland, Pakistan, Filippinerna, Thailand, Storbritannien och USA. slorc State Law and Order Restoration Council. Juntan som styrde landet snld Shan Nationalities League for Democracy, politiskt parti bland shanfolket. Bildat efter demokratiupproret Näst största parti (efter nld) i valet spdc State Peace and Development Council. Efterträdde slorc 1997 och upplöstes då en ny regering tillträdde i mars ssa Shan State Army. Shanfolkets ledande rebellorganisation. Bildad sua Shan United Army. Privatarmé ledd av opiumkungen Khun Sa. Bildad 1972, blev Möng Tai Army (mta) 1987 och överlämnade sig till regeringen usdp Union Solidarity and Development Party. Det parti som idag står militären närmast. uwsa United Wa State Army. Armé bland wafolket, som bildades efter myteriet inom cpb ymba Young Men s Buddhist Organisation. Nationaliströrelse under den brittiska kolonialtiden. 19

18

19 Kartor 1. Karta över Burma och angränsande länder 2. Brittiska imperiets erövringar i Burma 3. Moderna Burmas regions- och statsindelning 4. Folkslagens utbredning

20 karta över burma och angränsande länder Assam Manipur KINA Myitkyina Ch ind wi n INDIEN Yunnan BURMA Salween Lashio Mandalay Kyaukse Pagan Naypyidaw LAOS Chiang Rai Chiang Mai ng Toungoo Prome Sitta BENGALISKA VIKEN Taunggyi ddy Irrawa Sittwe Kengtung Pegu Bassein Rangoon Moulmein THAILAND M A R TA B A N VIKEN Coco KAMBODJA Andamanerna och Nicobarerna (Indien) km INDISKA OCEANEN THAILANDVIKEN

21 Salween brittiska imperiets erövringar i burma INDIEN Chindwin KINA BURMA Mandalay Irrawaddy Sittwe Taunggyi Naypyidaw LAOS Sittang BENGALISKA VIKEN Pegu Bassein Rangoon Moulmein THAILAND MARTAB AN- VIKEN Den brittiska erövringen på 1800-talet efter de tre anglo-burmanska krigen Annekterat 1826 Annekterat 1852 Annekterat 1885 och senare THAILANDVIKEN km I NDISKA O CEANEN

22 moderna burmas regionsoch statsindelning Kachinstaten Sagaing Shanstaten Chinstaten Mandalay Arakanstaten Magwe Kayahstaten Pegu Rangoon Irrawaddy Karenstaten Monstaten Tenasserim km

23 folkslagens utbredning Kachin Naga Shan Kachin Shan Ko ka Kachin Palaung ng Shan a W u r m B r ese an ak Ar a n e r Chin Pa-O Padaung Karenni ren Ka Karen Shan Mon ren Ka km

24

25 kapitel ett Krigarkungar och imperiebyggare Det finns väl ingen besökare, inhemsk eller utländsk, som inte häpnat över den syn som möter en på slättlandet sydväst om Mandalay i centrala Burma. Spridda på över fyrtio kvadratkilometer på Irrawaddyflodens södra strand reser sig över tvåtusen pagoder och tempel i olika storlekar. De flesta är ruiner, men många är välbevarade. Idag bor ingen där permanent, men den gamla tempelstaden vittnar om en svunnen storhetstid. På 1200-talet däremot bodde tvåhundratusen människor i vad som då var huvudstad i ett stort och mäktigt imperium. Då fanns det tiotusen tempel, pagoder och kloster i staden som än idag kallas för Pagan. Dessvärre har Pagan inte lyckats få världsarvsstatus hos FN-organet unesco på grund av några vårdslösa tempelrestaureringar under 1990-talet. Landets militärregim försökte då knyta sitt auktoritära styre till forna burmanska imperier. Men Pagans många tempel är i alla fall minst lika storslagna som Angkor Wat i Kambodja, Borobudur i Indonesien, Taj Mahal i Indien och andra klassiska byggnadsverk i Asien. Det var i Pagan som Första burmanska imperiet grundades 1057 av kung Anawrahta, en av de mest legendariska i landets historia. Han intog tronen i Pagan 1044 men var långt ifrån stadens förste kung. Enligt de gamla burmanska krönikorna grundades Pagan av 27

26 burmas historia kung Thamudarit redan år 107 och han regerade sedan där fram till 152. Han ska ha tillhört ett numera utdött folkslag som kallas pyu. Folket pyu talade med all sannolikhet ett tibeto-burmanskt språk, som ibland kallas gammalburmesiska. Pyu betraktas som det första folket som bildade kungariken på Irrawaddyflodens slättland, även om monarkierna var mycket små och närmast kan beskrivas som stadsstater. De folk man idag kallar burmaner eller burmeser antas liksom pyu ha vandrat ner från den karga Tibetanska högplatån i förhistorisk tid och sedan slagit sig ner på den bördigare Irrawaddyslätten. Det är en folkvandring som måste ha skett stegvis under flera århundraden. Just pyu-folkets vandring kan dock ha skett under mer organiserade former när de för tvåtusen år sedan etablerade sina stadsstater på Irrawaddyslätten, antagligen först i närheten av den nuvarande staden Prome. Pagans ursprungliga namn är Arimaddana-pura, vilket ordagrant betyder staden som trampar på sina fiender. Orden anspelar på de erövringsförsök som kungarna gjorde på den tiden. Stadsmurarna från 800-talet, som kungen Pyinbya lät bygga, vittnar om att Pagans befolkning kanske inte alltid hade ett vänskapligt förhållande till andra stadsstater på Irrawaddyslätten. Men det var först på 1000-talet, under Anawrahtas tid, som större riken tog form. Anawrahta beskrivs i de gamla krönikorna som burman och inte som pyu, han blev kung vid 29 års ålder och var den förste kungen som försökte införa ett välordnat statssystem med fungerande institutioner i stället för att styra allt som en enväldig härskare. Han lät också gräva bevattningskanaler och såg till att det odlades och skördades stora mängder ris i hans rike. Följaktligen utvecklades Pagan till ett viktigt handelscentrum. Anawrahtas rikedomar och makt växte och han blev snart en av de viktigaste kungarna i området. 28

27 krigarkungar och imperiebyggare första imperiet, På 1050-talet började Anawrahta visa intresse för att utvidga sitt rike. Han etablerade en armé och det första målet för expansionen var monfolkets kungadöme kring staden Thaton söder om hans eget rike. Monfolket var gamla imperiebyggare som var besläktade med khmererna i Kambodja. De var buddhister liksom khmererna, men deras form av buddhism hade också många inslag av hinduism och traditionell tro på andar och andra övernaturliga väsen. Mon var antagligen det första folket som bodde innanför gränserna till dagens Burma som kom i direktkontakt med indisk kultur. Mon hade tidigt ett eget alfabet och det var baserat på indiska skriftsystem. Enligt gamla sägner ska den indiske munken Buddhaghosa år 403 ha kommit till Thaton och då fört med sig de heliga skrifterna som kallas tipitaka på pali, buddhismens kanoniska språk, och tripitaka på det ännu äldre indiska språket sanskrit. Detta sägs alltså ha varit första gången buddhismen introducerades i Burma, men det är omöjligt att fastställa om det är historiskt korrekt. Vad man däremot med säkerhet vet är att Anawrahta lyckades inta Thaton Därför brukar man också säga att Första imperiet grundades då. Efter erövringen av Thaton fördes trettiotusen människor som krigsbyte till Pagan. På den tiden var det vanligt att inte bara land och materiella rikedomar ingick i det som erövrarna ansåg vara deras rättmätiga byte efter ett framgångsrikt fälttåg, även människor blev en del av krigsbytet. Bland krigsfångarna från Thaton fanns kung Manuha, monfolkets härskare, och tusentals hantverkare som Anawrahta ansåg att han kunde få användning av. Hans soldater tog även med sig 32 vita elefanter fulllastade med heliga skrifter och reliker när de marscherade tillbaka till Pagan från Thaton. Där fanns bland annat de buddhistiska skrifterna tipitaka. Anawrahta och hans burmanska undersåtar kom nu i kontakt med lärd kultur och religion av indiskt ursprung. Sentida burmanska historiker, i synnerhet de som under kung 29

28 pali burmas historia Pali är buddhismens kanoniska språk och dess användande i religiösa sammanhang kan närmast jämföras med latinets roll i de tidiga kristna kyrkorna och bland många katoliker än idag. Det är ett indoeuropeiskt, nordindiskt språk och inte alls besläktat med vare sig burmesiska, arakanesiska, mon eller shan. Men alla dessa språk liksom thailändska, laotiska och khmer (kambodjanska) har låneord från pali som kommit via buddhismen. Pali tillhör språkgruppen prakrit som har sitt ursprung i sanskrit. Medan sanskrit är litterärt och formellt är prakrit mer vardagligt. Det är också yngre än sanskrit, där de äldsta skrifterna kan spåras till f Kr. De äldsta inskriptionerna på prakrit är från den tid då den indiske härskaren Ashoka regerade mellan 268 och 232 f Kr. Kamma (handlingar som påverkar ens öde) på pali motsvaras av karma på sanskrit, damma (Buddhas lära) kommer från darma på sanskrit, sutta (Buddhas predikningar) är sutra på sanskrit, nibbana (befrielse från jordiska känslor och plågor) heter nirvana på sanskrit och så vidare. Men när dessa främmande ord anpassas till icke-europeiska språk som burmesiska, mon, shan, arakanesiska, thailändska, laotiska och kambodjanska blir uttalet ofta ett helt annat. Bag yidaws regentperiod på 1820-talet skrev den klassiska Glaspalatskrönikan (Hmannan Yazawin), menar att Anawrahta intog Thaton för att införa en renare variant av buddhismen bland folket i själva staden Pagan än den blandning av olika former av buddhism och traditionell andetro som de flesta då praktiserade. Anawrahta sägs också ha byggt upp nya relationer mellan kungamakten och sanghan, den buddhistiska munkorden. Den gren av buddhismen som kallas theravada fick därmed starkare rötter och utvecklades successivt till den dominerande trosåskådningen bland burmanerna. 30