Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 25 november kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Sven Niklasson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (FP) Pernilla Wiklund (UP) Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Linnea Stevander (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Miguel Odhner (S) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare 3 Tillkommande och utgående ärenden Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 4 KS2015/ Oktoberprognos 2015 Bilaga Föredragande: Lars Davidsson kl :15 5 KS2015/897-4 Verksamhetsplaner Bilaga Föredragande: Magnus Gyllestad kl. 09:15-10:45 6 KS2013/ Uppföljningsmöte Nordiska folkhögskolan Bilaga Föredragande: Lars Davidsson kl. 10:45-10:50 7 Bohuslän på export och Handlingsplan - ett enat Bohuslän Information från Marie Linde, Turistrådet Västsverige, kl. 10:50-11:30 8 Rapport från Folkhälsorådet Information från Johan Sjöholm kl. 11:30-12:00 Lunch kl. 12:00-13:00 9 Information om flyktingmottagande Information från Pia Christoffersson kl. 13:00-15:00 10 Information om Medarbetarenkät Föredragande: Mona Axelsson kl. 15:00-15:30 Antecknas Enligt förvaltningen Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

3 Tjänsteskrivelse 1(1) 4. Handläggarens namn Lars Davidsson Oktoberprognos 2015(Dnr KS2015/2052-1) Sammanfattning Oktoberprognosen bygger på den ekonomiska redovisningen till och med oktober 2015 samt senaste skatteprognos. Information kommer att lämnas vid kommunstyrelsens sammanträde Förslag till beslut i kommunstyrelsen Informationen om oktoberprognosen antecknas. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

4 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Håkan Hambeson och Lars Davidsson Verksamhetsplaner (Dnr KS2015/897-4) Sammanfattning Förvaltningen lämnar förslag till verksamhetsplaner på sektornivå. Verksamhetsplanerna visar att förvaltningen som helhet, inom ekonomiska ramar, planerar för genomförande och uppföljning av kommunstyrelsens samtliga resultatmål. Bakgrund Kommunstyrelsen fastställde Årsplan vid sammanträde Kommunchefen gavs därmed i uppdrag att utarbeta verksamhetsplaner för beslut i kommunstyrelsen. Verksamhetens bedömning De beslut som fattats angående Årsplan innebär att den ekonomiska nettoramen för kommunal verksamhet är låst och att resultatmålen är fastställda. Avgörande för att förvaltningens åtagande ska lyckas är en tät uppföljning av volymförändringar och åtgärder för ekonomi i balans. Resultatmålen följs upp i tertialuppföljningen. Bilagor Verksamhetsplaner för sektorerna Skola Arbetsliv och stöd Vård och äldreomsorg Kultur och samhällsservice Samhällsbyggnad Servicesektorn Kommunledningssektorn Verksamhetsplan för intern kontroll Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunstyrelsens resultatmål utgår från kommunfullmäktiges strategiska mål. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

5 2(2) Bedömning i relation till barnperspektivet Ingen separat bedömning vid sidan om föreslagna verksamhetsplaner. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ingen separat bedömning vid sidan om föreslagna verksamhetsplaner. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ingen separat bedömning vid sidan om föreslagna verksamhetsplaner. Juridisk bedömning Ingen separat bedömning vid sidan om föreslagna verksamhetsplaner. Ekonomisk bedömning Ingen separat bedömning vid sidan om föreslagna verksamhetsplaner. Förslag till beslut Verksamhetsplaner för sektorerna skola, arbetsliv och stöd, vård och äldreomsorg, kultur och samhällsservice, samhällsbyggnad, servicesektor och kommunledningssektor fastställs Verksamhetsplan för intern kontroll fastställs. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: Förvaltningsledningen För kännedom till:

6 Verksamhetsplan Intern kontrollplan Kungälvs kommun

7 Inledning Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. En god intern kontroll ska bidra till att ändamålsenligheten stärks och att verksamheterna, med medborgarens bästa för ögonen, bedrivs effektivt och säkert. Därmed är målet med vår interna kontroll att kommunens verksamheter ska uppnå Att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs Att den finansiella rapporteringen och informationen om verksamheten är tillförlitlig Att eliminera och upptäcka allvarliga fel och brister Att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt Perspektiv på intern kontroll Vi ser över och skärper våra rutiner och vår kontroll. Arbetet med att uppdatera och utveckla våra styrdokument för intern kontroll pågår. Intern kontroll omfattar ett bredare perspektiv än ekonomistyrning. Vi ser att en modell för hur Kungälvs kommun ska arbeta med intern kontroll omfattar hela förvaltningen. Sedan får sektorerna vid behov skapa ytterligare förhållningssätt utifrån de lagar och förordningar som påverkar deras specifika verksamhet. Inom intern kontroll behöver vi även hantera frågeställningar om mutor, jäv och bestickning. Det mest grundläggande är organisationens kultur. För att leva upp till syftet med den interna kontrollen är det värderingar och värdeord som tillit, tillåtande klimat, öppenhet och lärande som ska råda. Att påtala brister, att uppmärksamma misstag ska välkomnas och absolut inte, i något avseende, bestraffas eller klandras. Förvaltningens världsklassarbete syftar hit och blir därmed också en del i utvecklingen, nämligen kontrollmiljön och själva förutsättningen för att nå syftet med den interna kontrollen. Plan för intern kontroll Vi kommer att genomföra de återkommande internkontrollmoment som varje görs av kommunlednings- och servicesektorerna samt ägna särskild uppmärksamhet åt kommunstyrelsens resultatmål. För följande områden gäller att en mer detaljerad genomförandeplan som besvarar bland annat dessa frågor ska upprättas: När ska kontrollen genomföras? Hur ska kontrollen genomföras? Vem ska utföra kontrollen? Hur ska resultatet av kontrollen rapporteras? 2

8 Fokuserade områden för uppföljning och kvalitetssäkring Personalområdet med arbetsmiljö o Arbetsmiljöansvar (kvittering/delegering av ansvar genomförande av systematiskt arbetsmiljöarbete med handlingsplaner) o Lön, med arbetstid, avdrag, skatteredovisning med mera. Ekonomiområdet med upphandling o Inköpsprocessen - från upphandling, via avtal, beställning, leverans, kontroll och attest till betalning. o Mervärdesskatt Kansli och juridik o Kvalitet på beslutsunderlag o Tjänsteskrivelser KF:s strategiska mål som en viktig utgångspunkt i tjänsteskrivelser/beslutsunderlag Utbildning av 60 handläggare i den nya tjänsteskrivelsemallen o Effektiva kommungemensamma processer ärendehantering som styrmedel o Utbildning av 60 handläggare i dokument- och ärendehanteringssystemet o Avsluta/stänga ännu öppna ärenden KS 2011 och 2012 Kommunstyrelsens resultatmål Vi befinner oss fortfarande i utveckling av systemstödet för planering och uppföljning. Kommunstyrelsens resultatmål redovisas i vårt system ToR ( Tur och Retur, som anspelar på styrkedjan Från demokrati till effekt och tillbaka ). Detta ger förutsättningar för: Planering för att nå de uppsatta målen - Årsplan och verksamhetsplaner o Tolkning - åtagande aktiviteter indikatorer Genomförande Uppföljning analys rapportering (framförallt tertialrapporter och årsredovisning/verksamhetsberättelser) Återrapportering Uppföljning av den interna kontrollen kommer att redovisas i sammanhang med styrkedjan, i årsredovisning och verksamhetsberättelser. Kommunens kärnverksamheter driver kvalitetsarbete Detta arbete faller väl inom linjen för intern kontroll, även om själva rubriken inte används. Dock är det så att enligt statliga förordningar (till exempel SFS 1997:702 och SOSFS 2011:9) kvalitetsredovisningar ska hållas tillgängliga. Dessa redovisas i respektive utskott och ska inte glömmas bort när vi sammanfattar kommunens interna kontrollarbete. 3

9 Verksamhetsplan Kommunledningssektor

10 Innehållsförteckning 1 Inledning Sektorns budget Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Nettokostnad per verksamhet Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Personal Personal Anställda Antal arbetade timmar Sjukfrånvaro Sjuklönekostnad Volymer Verksamhet Chefer i förvaltningen Kommunala fastigheter Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Underhåll på trygg och säker nivå Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Förbättrat näringslivsklimat Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka Barnfattigdomen ska minska Övriga viktiga mål som gäller sektorn Social översiktsplan och folkhälsoarbetet Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Åtagande/ överenskommelse Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 2(28)

11 1 Inledning Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till kommunledning och politik när det gäller frågor som upprätthållande av demokrati, verkställande av beslut, ekonomi, upphandling, humana resurser/hr, utveckling, utredning och planering. Sektorn arbetar på uppdrag av helheten varför många processer redovisas både med utgångspunkt i helheten och i sektorn specifikt, medan vissa andra redovisas var och en för sig. En del saker inom sektorn har direkt återkoppling till medborgare/brukare medan annat fungerar mer som stöd inåt i organisationen. Sektorn består av sex enheter: Enheten för utveckling, planering och uppföljning, Enheten för kommunkansli och juridik, Enheten för Humana Resurser/HR, Enheten för ekonomi och upphandling, Kommunikationsenheten och Enheten för samhällsutveckling. Varje enhet har enhetschef. Enheten för utveckling, planering och uppföljning/upu Målet för enheten är att genom breda kunskaper och professionellt förhållningssätt stödja utvecklings- planerings och uppföljningsarbete/processer i kommunen som helhet. Enheten utgörs av personer med uppgift att utveckla övergripande frågor och ta strategiska grepp bland annat inom områden som beredskapssamordning, strategiska IT-frågor, projektledning, utredning, socioekonomiska investeringar, folkhälsa, brottsförebyggande arbete, intern säkerhet, styrning och ledning, kommunplanering, försäkringsfrågor, förvaltningens inre arbete samt verksamhetsutveckling med stöd av extern finansiering samt utveckling av externa relationer. Enheten för kommunkansli, juridik och överförmyndare Målet för enheten är att genom väl grundade kunskaper och professionellt förhållningssätt tillhandahålla stöd och service till kommunledning och politik i frågor gällande dokument- /ärendehantering och juridik såväl som annat som i förlängningen skall komma medborgarna till del i den demokratiska processen. Överförmyndarenheten uppdrag består i huvudsak i att verka för att samhällets svagare och mest utsatta personer inte drabbas av rättsförluster. Detta sker genom att verksamheten kontrollerar de ställföreträdare som utsetts för att hjälpa dessa personer. Enheten för ekonomi och upphandling Ekonomi- och upphandlingsenheten utgör kommunens samlade enhet för ekonomiadministrationoch upphandling. Huvuduppgiften är att stödja förvaltningen och den politiska organisationen, samt att styra och samordna alla ekonomiadministrativa processer och upphandlingar. Exempel på dessa processer är budget, årsbokslut, uppföljning, prognoser och inköpsprocessen. Enheten svarar också för det operativa (och till stor del strategiska) ansvaret för kommunkoncernens finansfunktion med bank och kreditmarknadsrelationer. Enheten ansvar för styrning och samordning av kommunens upphandlingar, ramavtal, gemensam utveckling och utbildning i upphandlingsfrågor samt informationsteknologiskt stöd inom området. Enheten för humana resurser/hr HR-enheten är kommunens samlade enhet för strategiska personalfrågor. Huvuduppdraget är att ge förvaltningen och den politiska organisationen stöd inom kompetensområdet. Det innebär bland annat att omvärldsbevaka, följa och analysera utveckling och förändringar i förvaltningens bemanning, hälsostatus med mera och att initiera insatser för att stödja verksamhetsutveckling och attraktivitet och trygg bemanning. Exempel på aktuella områden är personalförsörjning, lönepolitik med löneöversyner, arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor med hälso- och rehabiliteringsfrågor och ledar- och kompetensutveckling. Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 3(28)

12 Kommunikationsenheten Kommunikationsenhetens roll är att vara ett stöd för verksamheterna när det gäller extern och intern information. Ett av enhetens mål är också att ge media en bra service och att kommunen kännetecknas av att enheten är tillgängliga för media och att de bemöts professionellt. I enhetens uppdrag ingår att skriva pressmeddelanden, anordna presskonferenser och erbjuda bilder till redaktioner som efterfrågar det. Enheten paketerar information och tänker där särskilt på att anordna presskonferenser i en så bildmässigt bra miljö som möjligt. Enheten håller utbildningar i intern och extern kommunikation för anställda. Enheten producerar rörlig bild i form av informationsfilmer, inslag, stillbild och text till hemsidan och intranätet och bidrar med text och bild till årsredovisningen. Bilderna ska vara så lokala som möjligt för att öka igenkänningsfaktorn. I samband med interna förändringar eller omorganisationer finns enheten med i ett tidigt skede för att hjälpa till att ta fram information till dem som berörs. Enheten deltar också i olika projekt för att där hjälpa till med både intern och extern information. Enheten för samhällsutveckling Samhällsutveckling har ansvaret att strategiskt stödja, styra, samordna, utveckla, planera, följa upp innehålls och kvalitetsfrågor inom ramen för kommunledningssektorns samlade uppdrag. Arbetet är organiserat i linje-, process-, projekt- och uppdragsform. Övergripande kan funktioner och processer beskrivas enligt följande: Ansvar för innehållsfrågorna i kommunplaneringen Ansvar för nätverket av samhällsutvecklingsstrateger och processerna som stödjer kommunplaneringen Ansvar för rollen som fastighetsägare (mark och lokaler) Ansvar för strategi och bostadsplanering/bostadsförsörjningsprogram Ansvar för Näringsliv- och besöksnäringsrelaterade frågor inkl. evenemang och marknadsföring av destinationen Ansvar för samordning av strategisk markförsörjning och genomförande av översiktsplanen Ansvar för lokalförsörjningsfrågor. Ansvar för investeringsplanering, genomförandet och förvaltningens produktionsplan Ansvar för Investeringsgenomförandet förvaltningens produktionsplan Ansvar för beställarfunktion gentemot samhällsbyggnadssektorn, servicesektorn och SOLTAK genom samordning och utveckling av serviceråden SLA (servicenivåöverenskommelser). Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 4(28)

13 2 Sektorns budget 2.1 Ekonomi Kommentar Kommunledningssektorn har i budgeten arbetat in 1,9 mkr i kostnadsminskningar prioriterade av förvaltningen och 5,8 mkr i minskade kostnader/ökade intäkter prioriterade av politiken. För specifikation se rubriken " Åtgärder för en budget i balans". I övrigt har enheterna budgeterat för samma kvalité som Generella prisökningar skall hanteras inom ramen för respektive enhets budget. På kommunledningssektorn budgeteras kommunövergripande gemensamma resurser. Som exempel kan nämnas förbundsavgifter till GR, Göteborgsregionens Kommunalförbund, och Sveriges Kommuner och Landsting samt Bohusläns räddningstjänstförbund och andra liknande gemensamma kostnader. Det sker en gemensam budgetering inom kommunchefens budgetansvar för hela förvaltningens lönekostnadsökningar, volymökningar samt driftkostnadskonsekvenser avseende investeringar som planeras för. Dessa budgetposter kommer att fördelas om inom förvaltningen under året efter avstämning med förvaltningsledningen För underhåll av fastigheter har avsatts 15 mkr Utfall för hela sektorn (Tkr) Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Intäkter (Tkr) Personalkostnader (Tkr) Övriga kostnader (Tkr) Nettokostnad (Tkr) Nettokostnad per verksamhet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Kommunchef (Tkr) Utveckling, Planering och Uppföljning (Tkr) Kansli (Tkr) HR (Tkr) Ekonomi o Upphandling (Tkr) Enheten för kommunikation och information Samhällsutveckling Summa nettokostnad, sektor (Tkr) Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 5(28)

14 2.2 Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Beskrivning I årsplan redovisas en struktur för att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt driftplanen. Där framgår att förvaltningen skall arbeta med ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr. Kommunstyrelsens åtar sig att godkänna åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Minskad friskvårdspeng Minskat antal externa föreläsare Effektiviseringar av processer inom kansli Förändrad beställning av ITtjänster Översyn av processer inom kommunikation och kundcenter Minskad trycksaksproduktion Minskat engagemang näringslivssatsningar. Bemanningstjänster Införande av upphandlingsprovision Friskvårdspengen sänks från 2000 kr/anställd till 1500 kr/anställd och år. Minskad kostnad tkr Istället för externa föreläsare kan vi lyfta fram interna förmågor. Minskad kostnad 100 tkr Ej tillsätta vakanta tjänster. Kostnadsminskning 200 tkr Beställningen av IT-tjänster till SOLTAK minskas. Konsekvensen blir att dagens nivå bibehålls men att all utveckling stoppas. Beräknad kostnadsminskning tkr Översynen kommer att genomföras under för effekt 2017 Jobba mer i digitala medier använda och utveckla får hemsida/facebook etc för att förmedla information Kostnadsminskning 200 tkr Minskat engagemang inom näringslivssatsningar, marknadsföring och evenemang. Kostnadsminskningen är beräknad till 500 tkr. Minskad kostnad 500 tkr. Bemanningsenheten är till vissa delar ramfinansierad. Enheten ska från vara självfinansierad. För att få en ekonomisk effekt för hela förvaltningen krävs att bemanningsenhetens kunder ser över sin personalsituation och använder sina resurser mer effektivt Upphandlingsprovision ska införas succesivt i de avtal som sluts från och med Pia Jakobsson, Mona Axelsson Mona Axelsson Pia Jakobsson, Lisa Strandberg Werlenius Fredrik Stjernfelt Susanne Junkala Susanne Junkala Håkan Karlsson Mona Axelsson Pia Jakobsson Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 6(28)

15 3 Personal Kommentar Antalet anställda anpassas till volymförändringar maa tillväxt. 5 årsarbetare från ekonomi- och upphandlingsenheten kommer från att tillhöra SOLTAK AB Det ökade flyktingmottagandet innebär ett ökat tryck på funktionerna inom kommunledningssektorn, Överförmyndarverksamheten har behov av att anställa ytterligare medarbetare 3.1 Personal Anställda Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal anställda Antal årsarbetare 99, Antal arbetade timmar Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Månadsavlönade Timavlönade Sjukfrånvaro Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 8,46 5,12 Sjukfrånvaro- Kvinnor 10,57 5,95 Sjukfrånvaro - Män 2,96 2,73 Ålder <= 29 år 6,83 2,76 Ålder år 2,95 2,3 Ålder >= 50 år 12,66 7,59 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 64,99 67, Sjuklönekostnad Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjuklönekostnad Kronor Beräknat PO (personalomkostnader) kronor Summa Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 7(28)

16 4 Volymer 4.1 Verksamhet Chefer i förvaltningen Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal chefer i förvaltningen Antal nyanställda chefer i förvaltningen, sedan ett år Kommunala fastigheter Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Elförbrukning (MWh) Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 8(28)

17 5 Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Tolkning 5.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: Utmaning 1 (U1). Förvaltning steg 3.0. För 8 år sedan infördes en samlad förvaltning med syfte om ökad hushållning. Nästa steg måste tas, där volymkompensation exempelvis kompletteras med processorienterat utvecklingsarbete med en plan för en årlig effektivisering om 3 procent med bibehållen kvalitet. Syftet är att stödja resultatmålet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. U 4. Samordningsgruppen för kollektivtrafik skall stödja målet; Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället om ökad hushållning med kommunens samlade medel och ge möjlighet att finansiera framtida reformer inom kollektivtrafiken så som exempelvis fria resor för pensionärer samt fria resor för unga, vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen. Dialog skall också påbörjas om möjligheten att införa så kallad Göteborgstaxa motorvägsmotet. U 5. Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst. U 6. Investeringsöversyn. Tillväxtprioriteringen är mjuka värden. Hårda investeringar som infrastruktur, bilar, skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola omsorg. Styrande i investeringsprioriteringen är också driftkostnadssänkande investeringar. Komponentavskrivningar skall tillämpas och investeringsmedel i olika avtal med till exempel Trafikverket, kan behöva ses över. U 7. Upphandlingseffektivitet, följa KF beslut med tydligare roller, styrning och uppföljning. Ökad omvärldsanalys i syfte att få ner investeringskostnader i tunga kärnverksamheter med bibehållen kvalité vid exempelvis byggnation av vård och omsorgsboenden och skolor med exempelvis 20 procent. U 9. Avtagande marginalnytta skall belysas. Inte sällan är de sista delarna i kvalitetshöjningen också de dyraste. Därför önskas frågan belyst om det kan finnas, mycket marginella kvalitetsjusteringar/försämringar, som kan ge en stor ekonomisk effekt. U 11. En plan för markavyttring, exploateringsbudget i detalj med avkastningskrav som stödjer tillväxtmålen på bostadssidan skall arbetas fram för perioden. Tävling respektive tilldelning skall värderas, långsiktiga avtal med externa exploatörer ska värderas. Utgångspunkten är att mark, planlagd eller ej, är en resurs, den resursen skall avyttras i olika former, så kassaflöde och Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 9(28)

18 ekonomiska mål klaras för att hålla den långsiktiga upplåningsvolymen på en rimlig nivå. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Debiteringsgrad Samhällsutvecklin g Antal fria kommunala lokaler (som inte debiteras till kund) Personal på Samhällsutveckling skall rapportera faktiskt nedlagd tid på projekt. Antal fria kommunala lokaler skall minska och på sikt avvecklas denna möjlighet helt Mät andel debiterbara timmar av totalt antal arbetade timmar på enheten. Under mäter vi för att skapa referensvärde. Mät antal lokaler som föreningar och liknande nyttjar utan kostnad. Första året mäter vi för att skapa referensvärde. Målvärde Ansvarig Henrik Haglund, Emma Segesten Henrik Haglund, Mattias Carlsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Kartlägg och utveckla budget- och årsplanearbetet i förvaltningen och på KLS Uppdrag UPU 1. Skapa en arbetsgrupp 2. Processkartläggning 3. Identifiera kritiska moment 4. Föreslå åtgärder och förbättringar Utveckla ekonomistyrningen så att den stödjer kommunplaneringsprocessen och arbetet inom geografiska program(projekt/program/portföljarbetssättet) Utveckla och implementera redovisnings- och budgetrutiner för exploateringsverksamheten Håkan Hambeson, Clara Helgesson Utveckla E-förvaltning i Kungälvs kommun Utveckla ärendehanteringsprocessen Samö Skapa organisation för arbetet med digital utveckling och e- förvaltning. Kartläggning av ärendehanteringsprocessen har genomförts. Förbättringsområden behöver identifieras och skapas återgärder för. Fredrik Skreberg och Johan Bergström arbetar med detta. Delta utvärdera och analysera om förändrar behöver göras i arbetet med krisberedskap E-arkiv Upphandling och starta implementering av E- arkiv. Utveckla medborgardialogen Skapa förutsättning för processorienterat arbetssätt Policy för medborgardialog är under framtagande en plan eller liknande kommer därefter att tas fram. Syftet är att förbättra medborgardialogen. Medborgarchatt är på gång detta håller Gun Zetterberg i tillsammans med kommunikationsenheten. En process är: ett flöde av aktiviteter som utförs i en bestämd ordning för att nå ett mål och som upprepas Fredrik Stjernfelt Clara Engstrand Clara Helgesson, Peter Svensson Marie Flodin Marie Flodin, Susanne Junkala Håkan Hambeson, Clara Helgesson, Catrin Hulebäck Handlingsplan 1 Beskriv hur kommunen ska arbeta med processer (och i förhållande till linjeorganisationen) 2 Beskriv lednings-, kärn- och stödprocesser 3 Beskriv organisation 4 Förslag och beslut till fortsatt arbete Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 10(28)

19 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Rapportera nedlagd tid på projekt Utveckla Investeringsprocessen i synk med Kommunplaneringsprocesse n Utveckla metoder för ekonomisk samplanering på program/projekt-nivå Ta fram principer för hantering av anläggningsbidrag vid övergång till marknadsmässiga hyresavtal Upprätta plan för markavyttring och markförvärv Upprätta riktlinjer för markanvisning Upprätta riktlinjer för exploateringsavtal All personal på enheten Samhällsutveckling som lägger tid i någon typ av byggprojekt (exploaterings-, skatte- eller avgiftsfinansierat) rapporterar faktisk nedlagd tid. Samordning med sektor samhällsbyggnad ska ske! Utveckla Investeringsprocessen genom att synka processen mot Kommunplaneringsprocessen samt genom att bygga vidare på arbetssättet som tillämpades Dokumentera processen bla genom att uppdatera årshjulet. Utveckla metoder för ekonomisk samplanering på program- och projektnivå. Beskriv principer för samordnat arbete då ett geografiskt område skall utvecklas (förstudiefas). Det viktigaste verktyget är en gemensam övergripande kalkyl där principer för finansiering tydliggörs. Det behöver framgå om exploateringar skall ge överskott för att kunna finansiera allmänna infrastrukturkostnader inom området som exempelvis uppstår på grund av tröskeleffekter. Principer för ingående exploateringar, exempelvis fördelning hyresrätter/bostadsrätter, exploateringsgrad mm och dess effekt på totalekonmin behöver också framgå. Även viktigt att fastställa principer för hur man bedömer vilka kostnader som skall belasta en lokal för kärnverksamhet som uppförs inom området. I samband med detta arbete skall även verktygen för att upprätta exploateringskalkyler utvecklas. Exempelvis bör erfarenhetsbank upprättas samt användningen av nyckeltal systematiseras. Ta fram principer för hantering av anläggningsbidrag och synk vid övergång till marknadsmässiga hyresavtal i samverkan med KoS och ALoS Ta fram en plan för markavyttring samt markförvärv baserat på angelägenhetsgrad att behålla/sälja marken respektive förvärva marken. Handlingsplan: Inventering av befintligt markinnehav samt framtagande av en gradering av angelägenhetsgraden att behålla/sälja marken. Upprätta ett skikt i webmap (eller det nya kartprogrammet) för markavyttring där angelägenhetsgraden att behålla/sälja kommunal mark framgår. Upprätta ytterligare ett skikt där det framgår vilka områden (kanske tom på fastighetsnivå) som är intressanta att förvärva med en gradering i angelägenhetsgrad Den del av arbetet som rör markavyttring skall genomföras först. Upprätta riktlinjer för markanvisning i syfte att modernisera och effektivisera processen med att knyta upp exploatörer. Arbetet skall även innefatta konsekvensbedömning baserad på strategiska förutsättningar(ekonomisk, gestaltning, hållbarhet...) Upprätta och tillämpa riktlinjer för exploateringsavtal Henrik Haglund, Emma Segesten Henrik Haglund, Emma Segesten, Åsa Berglie Henrik Haglund, Emma Segesten, Andreas Blixt Henrik Haglund, Mattias Carlsson, Emma Segesten Henrik Haglund, Emma Segesten Henrik Haglund, Emma Segesten Henrik Haglund, Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 11(28)

20 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Samordningsvinster kommunikationsenheten och kundcenter Effektiv användning av sessionssalen Tolkning 5.2 Attraktiv arbetsgivare Utökat samarbete, exempelvis medborgarchat och flöde av information externt/internt Utveckla och använda den teknik som finns installerad i salen på optimalt sätt. Emma Segesten Susanne Junkala Susanne Junkala Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal sökande per ledig tjänst Sjuktal Sysselsättningsgr aden för kvinnor Andel timanställda Yrkesambassadör er Personalomsättni ng Medarbetarenkät, Öka NMI och/eller HME från X-Y Vi vill följa antalet sökande per ledig tjänst över tid. Tillgången på arbetskraft minskar generellt i samhället under de kommande åren. Grupperna som kommer ut på arbetsmarknaden är mindre än de som går i pension. Vi vill följa sjuktalens utveckling över tid. Målvärdet är 2013 års siffra. Vi vill mäta utvecklingen av sysselsättningsgraden för kvinnor och män och vi vill mäta över tid. Målet är att sysselsättningsgraden för kvinnor ska öka och motsvara männens nivå. Tid som utförs av timanställda i förhållande till totalt arbetad tid. Målsättningen är att andelen utifrån 2013 års nivå ska minska. Yrkesambassadörerna ska delta i minst fem arrangemang under året. Dessutom är målet att två nya yrkeskategorier ska vara representerade i gruppen. Antalet personer som slutat inom 1 år ska minska jämfört med 2014 Resultatet av genomförd medarbetarenkät hösten Vi räknar manuellt. Utgångspunkten är ett medelvärde av 2014 års antal ansökningar. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid. Uppgifterna hämtas från Personec. Informationen hämtas från Personec. Informationen hämtas ur Personec. Målvärde Ansvarig 35 Birgitta Paulsson 5,6% Birgitta Paulsson Birgitta Paulsson 11,4% Birgitta Paulsson Räkna antalet arrangemang 5 Birgitta Paulsson Skillnaden i antalet personer som slutat inom 1 år 2014 i förhållande till antalet personer som slutat inom 1 år Birgitta Paulsson Birgitta Paulsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Introduktionsplan för chefer Ta fram nya introduktionskoncept för chefer Marie Karlsson Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 12(28)

21 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Utveckla arbetet med hälsobefrämjande åtgärder Starta upp arbete med mentorskapsprogram för Kungälvs kommun En intensifiering av aktiviteterna för förvaltningens hälsofrämjande arbetsplatser Mona Axelsson Birgitta Paulsson 5.3 Underhåll på trygg och säker nivå Tolkning Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Redovisning sker till förvaltningsledningen Ur fastighetsstrategin: Kommunen skall årligen upprätta en femårsprognos för fastighetsverksamheten. Kommunen skall årligen upprätta, revidera och kostnadsberäkna underhållningsplaner för fastighetsbeståndet. Aktuella underhållsåtgärder och planer redovisas inför årsbudgeten. Avvikelser från underhållsplanerna ska årligen redovisas i KF i samband med anmälan av detaljbudget till kommunfullmäktige Mattias Carlsson Tolkning 5.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Lokalyta per elev i grundskolan Lokalyta per barn i förskola Lokalyta per boende inom vård- och omsorg Resultat från lokalrevisionen, där redovisas antal elever per resp skolenhets yta. Måttet är m2/elev Resultat från lokalrevisionen, där redovisas antal barn per resp förskoleenhets yta. Måttet är m2/barn Resultat från lokalrevisionen, där redovisas antal boende per vård- och omsorgsboendes yta. Måttet är m2/boende Avstämning årsvis. Nyckeltalen är framtagna i lokalrevisionen för innevarande år och grundar sig på föregående år. Måluppfyllnaden är inlagd i intervall enl följande: % grönt % och % gult under 80 % och över 120% rött Avstämning årsvis. Nyckeltalen är framtagna i lokalrevisionen för innevarande år och grundar sig på föregående år. Måluppfyllnaden är inlagd i intervall enl följande: % grönt % och % gult under 80 % och över 120% rött Avstämning årsvis. Nyckeltalen är framtagna i lokalrevisionen för innevarande år och grundar sig på föregående år. Måluppfyllnaden är inlagd i intervall enl följande: % grönt % och % gult Målvärde Ansvarig 12 Anne- Marie Klang 10 Anne- Marie Klang 70 Anne- Marie Klang Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 13(28)

22 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Lokalyta per boende inom arbetsliv- och stöd Lokalytor/ invånare Lokalytor - antal kvm i egna lokaler Lokalkostnader i relation till budget Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler Resultat från lokalrevisionen, där redovisas antal boende per omsorgsboendes yta. Måtte är m2/boende. Intressant att mäta för att jämföra mellan år och andra kommuner Redovisning av lokalytornas utveckling i antal kvm ska ske årligen: - kommunens antal kvm i egna lokaler Utfallet för lokalkostnader ska jämföras med den lagda budgeten. Redovisning av lokalytornas utveckling i antal kvm ska ske årligen: - antal kvm i inhyrda lokaler under 80 % och över 120% rött Avstämning årsvis. Nyckeltalen är framtagna i lokalrevisionen för innevarande år och grundar sig på föregående år. Måluppfyllnaden är inlagd i intervall enl följande: % grönt 80-90% och % gult under 80% och över 120% rött Yta för egna lokaler samt inhyrda lokaler för kommunal verksamhet dividerat på befolkningsutfallet vid årets slut. Kvm/ invånare Informationen hämtas ur hyressystemet. Målvärdet utgår från 2014 års resultat. Målvärde Ansvarig % 60 Anne- Marie Klang Lennart Karlsson Lennart Karlsson Analys av budgetutfall. 100% Lennart Karlsson Informationen hämtas ur hyressystemet. Målvärdet utgår från 2014 års resultat Lennart Karlsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Upprätta plan för hur kommunens lokaler kan utnyttjas effektivare över dygnet Upprätta plan för avveckling av fria kommunala lokaler Ta fram plan för hur kommunens lokaler kan utnyttjas effektivare över dygnet Upprätta plan för avveckling av fria kommunala lokaler Henrik Haglund, Mattias Carlsson, Emma Segesten Henrik Haglund, Mattias Carlsson, Emma Segesten Tolkning 5.5 Förbättrat näringslivsklimat Ett bra näringslivsklimat skapas av en mängd olika faktorer. Svenskt Näringsliv definierar företagsklimat som "Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö". Kommunen råder inte ensam över dem, men kan inom sina ansvarsområden medverka till att näringslivet ges bra förutsättningar. Handlingsplan För att näringslivet i Kungälvs kommun ska utvecklas måste både befintliga företag och företag som vill etablera sig i kommunen uppleva att det finns ett gynnsamt näringslivsklimat att verka i. Ett förbättringsarbete pågår hela tiden inom service, attityder, information och kommunikation. Årligen upprättas en aktivitetsplan med aktiviteter som syftar till att förbättra näringslivsklimatet. Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 14(28)

23 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget ur skilda aspekter. Undersökningen används för att ta fram en årlig rankinglista över det lokala företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Samtliga frågor redovisas i den öppna faktabasen om företagsklimat som finns tillgänglig på ngsliv.se. Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget ur skilda aspekter. Undersökningen används för att ta fram en årlig rankinglista över det lokala företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Samtliga frågor redovisas i den öppna faktabasen om företagsklimat som finns tillgänglig på ngsliv.se. Målvärde Ansvarig 100 Håkan Karlsson Enkätundersökningen genomförs i samtliga 290 kommuner under perioden september till december av ScandInfo på Svenskt Näringslivs uppdrag. Enkäten skickades till 200 företagare per kommun i kommuner med färre än arbetsställen och färre än invånare, till 400 företagare per kommun i kommuner med fler än arbetsställen eller invånare, till 600 företagare i Malmö och Göteborg samt 1200 företagare i Stockholm. Resultat redovisas en gång per år. Tas emot och rapporteras av kommunens näringslivsutvecklare. * Svensk näringslivsranking mäts 1 ggr per år Mäts redan idag. Vi använder samma tolkning och beskrivning som finns i ToR. Målvärde 2014 är plats 136 vilket vi inte uppnår. Vi ligger på plats 182. Målvärdet om plats 136 bör ligga kvar. Antal nyetablerade företag Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör 1/18 av rankingen är: Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på medarbetare med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans 1/18 och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare 1/18. I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in. Vi har valt ut sex statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB och UC AB. Varje statistisk faktor ges också en artondels vikt i rankingen. Underlag hämtas från Upplysningscentralen. 250 Håkan Karlsson Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 15(28)

24 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Insikt, förbättra Kungälvs kommuns index Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. Resultatet redovisas i form av ett index Insikt utgörs av en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden - information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet Målvärde? 75 % bättre än Resultatet redovisas i form av ett index Resultat finns att hämta på SKL:s hemsida; betedigitalisering/naringslivforet agsklimat/foretagsklimat/service matningavkommunernasmyndig hetsutovninginsikt.1834.html Målvärde Ansvarig 70 Håkan Karlsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Samverka med de lokala näringslivsföreningarna Utveckla Kungälv/Marstrand som destination för besöksnäring, etableringar och inflyttande Stimulera ung företagsamhet och sysselsättning med hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder Skapa goda förutsättningar för redan etablerade företag Färdigställa, politiskt förankra samt därefter implementera planen "Ökad tillväxt och fler i arbete". upphandling med sociala hänsyn Samverka med lokala näringslivsföreningar och organisationer runt gemensamma aktiviteter, bland annat centrumutveckling, evenemang och arrangemang. - Skapa grunderna för en plattform för varumärket Kungälv och platsmarknadsföringen av Kungälvs kommun. - Samordna och optimera de olika marknadsinsatser som idag sker från bland annat Kungälvs kommun, de kommunala bolagen och Södra Bohuslän Turism med Kungälv och/eller Marstrand som avsändare. - Medverka till samverkan och gemensam utveckling av varumärkesfrågor tillsammans med interna och externa aktörer. - Arbeta för fler lärlingsplatser inom vuxenutbildningen samt inom gymnasieutbildningen. - Arbeta med att fler elever startar UF (ung företagsamhet) och att kvaliteten på dessa företag utvecklas. - Arbeta med sommarjobb, praktikplatser och kunskapslyft med övriga delar av förvaltningen - Genomföra flera företagsbesök tillsammans med andra tjänstemän samt politiker Färdigställa, politiskt förankra samt därefter implementera planen ökad tillväxt och fler i arbete. Svensk upphandlingslagstiftning bygger huvudsakligen på EU-direktiv. Enligt EUkommissionens handledning Socialt ansvarsfull upphandling en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling (2010) handlar social Håkan Karlsson Håkan Karlsson Håkan Karlsson Håkan Karlsson Håkan Karlsson Pia Jakobsson Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 16(28)

25 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Tolkning hänsyn om "upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter": Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration Lika möjligheter Tillgänglighet för alla Beaktande av hållbarhetskriterier Frågor om etiskt handel och CSR Utarbeta Principer för hur kommunen skall ställa krav om sociala hänsyn i upphandlingar, föreslå organisering och starta upp pilotprojekt 5.6 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal personer med nya flyktingkontrakt (Antalet bostäder för flyktingar) Antalet lägenheter i trygghetsboende Antalet lägenheter vid vård- och omsorgsboende Vi ska kunna uppfylla avtalet med migrationsverket avseende mottagande av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn i kommunen. Målvärdet är 15 personer enligt avtal med migrationsverket som ska erbjudas bostad. Dvs antalet personer som bor i lägenheterna ska redovisas och inte bara antalet kontrakt. Namnet på indikatorn har ändrats så att det ska passa avtalstexten. Tidigare namn inom parantes. Avser totalt antal lägenheter i trygghetsboende i Kungälvs kommun. Antal lägenheter som finns i verksamheten vård och omsorgsboende, exklusive eventuellt korttidsplatser. Måltal är framlagt behov i lokalresursplanen (lokalresursanalys), dvs befintliga platser samt det behov som är beskrivet i lokalresursplanen. Mäta antalet personer som bor i lägenheterna med flyktingkontrakt som har fått NYA kontrakt under mätperioden Avser totalt antal lägenheter i trygghetsboende i Kungälvs kommun. Krav på utformning och tillgång till gemensamhetslokal kan kontrolleras i bygglovet men för att veta om de boende har fri tillgång till lokalen samt om de har tillgång till aktiveringspersonal varje vecka krävs att byggherrarna vill redovisa vad som gäller. Målvärde Ansvarig 45 Ann Damberg- Ström Alma Delic 419 Alma Delic Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 17(28)

26 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antalet lägenheter vid LSS-boende LSS lägenheter för särskild service, personlig assistans samt lägenheter inom socialpsykiatri (både SoL och LSS-beslut) ska medräknas Räknas utifrån antalet lägenheter totalt. Målvärde Ansvarig 117 Ann Damberg- Ström Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Upprätta plan för utbyggnad av Äldreboende i Kungälvs kommun Utveckla Produktionsplan så att den utgör ett verktyg för att genomföra planerad tillväxt. Upprätta plan för utbyggnad av Äldreboende i Kungälvs kommun Utveckla Produktionsplan så att den utgör ett verktyg för att genomföra planerad tillväxt. Skall innehålla Projektlista för förvaltningsövergripande projekt, prioriteringsgrunder för val av nya projekt, kölista för projekt samt rutiner för övergripande resursplanering och uppföljning. Upprätta årshjul för processen att ta fram Produktionsplan. Utveckla verktyget så att det kan utgöra en del av årsplanen Alma Delic Henrik Haglund, Emma Segesten Tolkning 5.7 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal genomförda aktiviteter i syfte att marknadsföra Kungälv som en bra plats för investeringar Antal byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner på kommunal mark Antal genomförda aktiviteter i syfte att marknadsföra Kungälv som en bra plats för investeringar. Under flera år har kommunen arrangerat en Marknadsdag som varit ett framgångsrikt koncept för att nå ut till Investerare/fastighetsutvecklare med vad kommunen planerar inom Fastighetsutveckling. Addera ytterligare aktivitet/arrangemang. Antal byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner på kommunal mark Målvärde Ansvarig Antal genomförda aktiviteter 2 Henrik Haglund Antal byggrätter som tillåts i de nya detaljplaner på kommunal mark som vunnit laga kraft. Första året mäter vi för att skapa referensvärde. Jämför mot totalt antal nya byggrätter. Emma Segesten, Eva Hell Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 18(28)

27 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner Antalet bostäder i beviljade bygglov Antalet bostäder som fått slutbesked (Antal färdigställda lägenheter) Mäts under perioden 1 jan 15 till 31 dec 2018 ska 2000 produceras Summan av småhus, lägenheter i flerfamiljshus och olika former av kommunala omsorgsboenden. Enligt lagstiftning får man inte ta bostad i drift (flytta in) innan slutbesked erhållits. Antal bostäder som medges i de detaljplaner som vunnit laga kraft. Värdet gäller ackumulerat under året. Manuell räkning sker på totalen varje månad och följs upp månadsvis Manuell räkning utifrån när beslut diarieförs. Mäts månadsvis Målvärde Ansvarig Emma Segesten Emma Segesten Emma Segesten Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Utveckla Produktionsplan så att den utgör ett verktyg för att genomföra planerad tillväxt. Marknadsför Kungälv som bra plats för investeringar Upprätta utvecklingsplan för arbetet inom Kommunplaneringsprocesse n Utveckla Produktionsplan så att den utgör ett verktyg för att genomföra planerad tillväxt. Skall innehålla Projektlista för förvaltningsövergripande projekt, prioriteringsgrunder för val av nya projekt, kölista för projekt samt rutiner för övergripande resursplanering och uppföljning. Upprätta årshjul för processen att ta fram Produktionsplan. Utveckla verktyget så att det kan utgöra en del av årsplanen 2017 Berätta om/marknadsför Kungälv som bra plats för investeringar genom Marknadsdag och ytterligare aktiviteter. Genomför minst en aktivitet/arrangemang utöver Marknadsdagen. Upprätta utvecklingsplan för arbetet inom Kommunplaneringsprocessen bla baserat på: Synka Investeringsprocessen och Kommunplaneringsprocessen Tydliggör styrning- och ledning inom Kommunplaneringsprocessen med styrning och ledning på portföljnivå - förslag upp till beslut i Förvaltningsledningen. 1. Detaljplanearbete ska göras på kommunal mark. 2. Fastställ prioriteringsgrunder för urval av förvaltningsövergripande projekt. Förvaltningen arbetar efter denna gemensamma prioritering. 3. Förvaltningen arbetar efter projekt/program/portföljarbetssättet fullt ut. 4. En beställarorganisation. 5. Effektivisera och modernisera processen med att knyta upp exploatörer Henrik Haglund, Emma Segesten Henrik Haglund, Håkan Karlsson Henrik Haglund, Emma Segesten Tolkning 5.8 Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antalet barn i familjer med Avser åldrarna 0-18 år (enligt SCB definition). Utgå från perioden som ska redovisas. Ta fram antalet Målvärde Ansvarig 300 Johan Sjöholm Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 19(28)

28 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner beroende av försörjningsstöd Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen:? någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag);? eller har s.k. låg inkomststandard, dvs. familjens inkomster täcker inte nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar familjer med barn som fått försörjningsstöd någon gång under perioden och räkna fram antalet barn i familjerna. Målvärde Ansvarig Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Ökad delaktighet och medskapande i utvalda bostadsområden Överenskommelser Skapa struktur för social hållbarhet Fokus social hållbarhet Utveckla former och metoder för att utveckla social mobilisering. Lärande exempel pågår via nätverk i Komarken där civil samhället företag, bostadsbolag och kommunen möts. Liknande forum ska initieras i flera bostadsområden och lokalorter. Överenskommelser kring social hållbar utveckling ska tecknas med VGR, lokala bostadsbolag/ fastighetsägare, polisen, arbetsförmedlingen, lokala samordningsförbundet; KMN etc Syfte är att samla gemenssamma behov prioritera styra och skapa förutsättningar för effektiva processer. Folkhälsoplanen ersätts med ett fyraårigt program kring social hållbarhet, som anger övergripande mål och inriktning. Årligen antas en verksamhetsplan, där olika mål och aktiviteter preciseras. Detta möjliggör att bryta ner prioriterade områden på konkret- och operativ nivå, för att samtidigt se dessa insatser utifrån ett gemensamt sammanhang, social hållbarhet. Social hållbarhet står i fokus, till detta kopplas områden utifrån olika teman. Syftet är att samla gemensamma behov, prioritera, styra och skapa förutsättningar för effektiva processer. Förslag är att folkhälsoplanen ersätts med ett fyraårigt program kring social hållbarhet, som anger övergripande mål och inriktning. Årligen antas en verksamhetsplan, där olika mål och aktiviteter preciseras. Detta möjliggör att bryta ner prioriterade områden på konkret- och operativ nivå, för att samtidigt se dessa insatser utifrån ett gemensamt sammanhang, social hållbarhet! Till varje område kopplas en programledare/programansvarig med uppdrag att koordinera arbetet. Förslag på område under dimensionen social hållbarhet är: tidiga insatser trygghet arbete/sysselsättning integration hälsa För varje område etableras en operativ struktur Johan Sjöholm Johan Sjöholm Johan Sjöholm Johan Sjöholm Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 20(28)

29 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Uppföljning för att genomföra aktiviteter och projekt. Prioriterat är återkommande dialog med styrgrupp social hållbarhet samt återkoppling till strategisk samverkansgrupp. Kungälvs kommun ska vidareutveckla sin samverkansstruktur utifrån ett enda fokus, att göra skillnad för dem vi är till för. För att uppnå en social hållbar utveckling, ska sociala investeringar ses som ett avgörande verktyg medan dialog och medskapande ska ses som centrala metoder. Steg 1 och den inledande analysen har varit en lärande process. Styrgrupp för sociala investeringar ska initiera en uppföljning tillsammans med analysgruppen. Syftet är att sammanställa erfarenheter och framgångsfaktorer för det fortsatta arbetet. Outcome beskriver vad en organisation åstadkommer, vilka resultat man uppnår eller hur man förändrar den verklighet som man som organisation agerar i. (Bruce 2011). Den offentliga sektorns primära uppdrag är att producera välfärd och de som är i störst behov av förbättrad välfärd är de som lever i störst socialt utanförskap. I outputorienterade mättal finns en uppenbar risk att deras utsatthet osynliggörs i genomsnittsvärden på kommunal nivå. Utgångspunkten för uppföljning är data som beskriver den faktiska sociala utsattheten i olika delar av vår kommun mätt i absoluta tal. För att få en samlad bild av en kommuns nuläge och utveckling vad gäller social hållbarhet sammanställs vart fjärde år ett bokslut utifrån: Redovisning av generella välfärden i Kungälvs kommun, där indikatorer jämförs över tid mellan närliggande regioner och referenskommuner. Redovisning av indikatorer utifrån nyckelkodsområden i Kungälvs kommun. Bedömningar av kommunens risker och sårbarhet Uppföljning av sociala investeringar och specifika insatser. Förslag på åtgärdsprogram Bokslutet ligger till grund för revidering av plan social hållbarhet. Förslagsvis innefattar bokslutet följande indikatorer. Den årliga uppföljningsrapporten utifrån social hållbarhet redovisas till kommunstyrelsen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Rapporten innefattar redovisning av: Insatser och aktiveter utifrån verksamhetsplan. Utvalda indikatorer som beskriver den generella välfärden i jämförelse över tid och i relation. Utvalda indikatorer utifrån nyckelkodsområde Johan Sjöholm Under ska verksamhetsplan folkhälsorådet och lokala samordningsförbundet ta sin utgångspunkt från social översiktsplan. Under ska verksamhetsplan folkhälsorådet och lokala samordningsförbundet ta sin utgångspunkt från social översiktsplan. Inriktning för folkhälsorådets prioriteringar är strategiska målen Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället samt fler i arbete, minska segregation och minskad barnfattigdom. Folkhälsorådet ska avsätta resurser och riktade medel för integration och utveckling av den s.k. Välkomsten. För att stärka arbetet med social hållbarhet ska rådet vara en plattform, där lokala överenskommelser med olika aktörer i närområdet formuleras. Dialogen med Västra Johan Sjöholm Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 21(28)

30 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Hälso- och sjukvårdsnämnden är särskilt angelägen, där möjlighet finns att nämndens överenskommelser/avsiktsförklaringar med olika lokala vårdgivare innefattar ett tydligt hälsofrämjande uppdrag. Rådet fyller en central funktion, för att ge sammanhang och skapa underlag för gemensamma satsningar tillsammans med lokala vårdgivare. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn avser att i kommande verksamhetsplan för ta med förslag på aktiviteter utifrån den sociala översiktsplan som Kungälvs Kommun tagit fram. Diskussion kring detta görs i Lokala Ledningsgruppen (LLG) där chefer finns från de myndigheter som ingår i Samordningsförbundet. Förslag på insatser läggs från Lokal Ledningsgrupp till Samordningsförbundets styrelse för beslut. Beslut om Verksamhetsplan med budget för tas av styrelsen den 25 november. Förslag från Kungälvs Kommun är att aktiviteter sett utifrån social översiktsplan ska fokus ske på ett begränsat antal familjer i socioekonomiskt utsatta område. Från 1 januari inleds via Samordningsförbundet dialog med berörda vilka konkreta samverkans insatser som ska göras kring målgruppen. Under fortsätter Samordningsförbundet även dialog med näringslivet för att utveckla mentorskap. Aktörer för mentorskapsutbildning kommer att i första hand riktas till bostadsbolag, näringslivet, kommunen (arbetsliv och stöd, vuxenutbildning) samt arbetsförmedlingen. Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 22(28)

31 6 Övriga viktiga mål som gäller sektorn Tolkning 6.1 Social översiktsplan och folkhälsoarbetet 3.0 Omsätta analysen i social översiktsplan (steg 1) beslutad i KS 24 juni 2015 till handling genom social översiktsplan (steg 2) Handlingsplan Sammanfattning Utifrån EU 2020, regionala inriktningsdokument (VG 2020, Samling social hållbarhet) och Kungälvs kommuns strategiska mål är social hållbarhet utgångspunkten för fortsatta insatser. De olika perspektiven; sociala investeringar, folkhälsoarbetet, sociala investeringar, folkhälsoarbetet, brottsförebyggande arbete och det sociala perspektivet med samhällsbyggandet kan alla sammanlänkas till den övergripande dimensionen social hållbarhet. Utgångspunkt för fokus social hållbarhet i Kungälvs kommun är de strategiska inriktning Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället samt målen; fler i arbete, minska segregation och minskad barnfattigdom. Utifrån uppdrag folkhälsa 3.0 och steg 2 social översiktsplan presenteras sju konkreta förslag kring fortsatt inriktning: Förslag 1. Kommande utvecklingsprojekt inom kommun planering ska beakta social översiktsplan. Förslag 2. Utifrån mål och antagna dokument ska långsiktiga överenskommelser tecknas. Förslag 3. Social översiktsplan synliggör behovet av ökad delaktighet i specifika bostadsområden. Prioriterat är att utveckla former och metoder för att utveckla social mobilisering. Förslag 4. Förslag är att folkhälsoplanen ersätts med ett fyraårigt program kring social hållbarhet. Årligen antas en verksamhetsplan, där olika mål och aktiviteter preciseras. Till varje område kopplas en programledare/programansvarig med uppdrag att koordinera arbetet. Förslag på område under dimensionen social hållbarhet är: tidiga insatser trygghet arbete/sysselsättning integration hälsa För varje område etableras en operativ struktur för att genomföra aktiviteter och projekt. Prioriterat är återkommande dialog med styrgrupp social hållbarhet samt återkoppling till strategisk samverkansgrupp. Förslag 5. Förslagsvis bildas en Framtidsgrupp tryggt och socialt hållbart Kungälv. Syftet med Framtidsgruppen är att olika samhällsaktörer möts på en ny arena, med utgångspunkten att för framtidens Kungälv utveckla potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap. Fokus är det långsiktiga perspektivet. Strategiska samverkansgruppen ska ses som navet för samverkan med olika externa aktörer (kommun, hälso- och sjukvård, polis, räddningstjänst, arbetsförmedling, försäkringskassan, bostadsbolag etc.). Fokus är att verksamhet årsplan konkretisera samverkan med externa aktörer. För varje områden etableras en operativ struktur för att genomföra aktiviteter och projekt. Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 23(28)

32 Förslag 6. Steg 1 och den inledande analysen har varit en lärande process. Styrgrupp för sociala investeringar ska initiera en uppföljning tillsammans med analysgruppen. Syftet är att sammanställa erfarenheter och framgångsfaktorer för det fortsatta arbetet. Bokslutet ligger till grund för revidering av plan social hållbarhet. Den årliga uppföljningsrapporten utifrån social hållbarhet redovisas till kommunstyrelsen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Rapporten innefattar redovisning av: Insatser och aktiveter utifrån verksamhetsplan. Utvalda indikatorer som beskriver den generella välfärden i jämförelse över tid och i relation. Utvalda indikatorer utifrån nyckelkodsområde. Förslag 7. Verksamhetsplan för folkhälsorådet och lokala samordningsförbundet tar sin utgångspunkt från social översiktsplan. För att få en samlad bild av en kommuns nuläge och utveckling vad gäller social hållbarhet sammanställs vart fjärde år ett bokslut. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Arbetslösheten i Kungälv Arbetslöshet i Kungälv, Ungdomar Sjuktal Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften år. Målvärde sätt med ambitionen att arbetslösheten ska minska. Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften år. Målvärde sätt med ambitionen att arbetslösheten ska minska. Sjuktalet redovisar antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Talet innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning. Informationen hämtas från arbetsförmedlingens hemsida: dlingen.se/ Välj fliken: Sökande antal/andel Välj: Andel av registerbaserade arbetskraften totalt Välj aktuell månad, Västra Götaland och Kungälv Informationen hämtas från arbetsförmedlingens hemsida: dlingen.se/ Välj fliken: Sökande antal/andel Välj: Andel av registerbaserade arbetskraften totalt Kryssa i rutan år Välj aktuell månad, Västra Götaland och Kungälv Sjuktalet redovisar antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Talet innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning. Källa: Målvärde Ansvarig Håkan Hambeson Håkan Hambeson, Johan Sjöholm Håkan Hambeson, Johan Sjöholm Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Ökad delaktighet och medskapande i utvalda bostadsområden Utveckla former och metoder för att utveckla social mobilisering. Lärande exempel pågår via nätverk i Komarken där civil samhället företag, bostadsbolag och kommunen möts. Liknande forum ska initieras i flera bostadsområden och lokalorter Johan Sjöholm Överenskommelser Överenskommelser kring social hållbar utveckling ska tecknas med VGR, lokala bostadsbolag/ fastighetsägare, polisen, arbetsförmedlingen, lokala samordningsförbundet; KMN etc Johan Sjöholm Skapa struktur för social hållbarhet Syfte är att samla gemenssamma behov prioritera styra och skapa förutsättningar för effektiva processer Johan Sjöholm Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 24(28)

33 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Fokus social hållbarhet Folkhälsoplanen ersätts med ett fyraårigt program kring social hållbarhet, som anger övergripande mål och inriktning. Årligen antas en verksamhetsplan, där olika mål och aktiviteter preciseras. Detta möjliggör att bryta ner prioriterade områden på konkret- och operativ nivå, för att samtidigt se dessa insatser utifrån ett gemensamt sammanhang, social hållbarhet. Social hållbarhet står i fokus, till detta kopplas områden utifrån olika teman. Syftet är att samla gemensamma behov, prioritera, styra och skapa förutsättningar för effektiva processer. Förslag är att folkhälsoplanen ersätts med ett fyraårigt program kring social hållbarhet, som anger övergripande mål och inriktning. Årligen antas en verksamhetsplan, där olika mål och aktiviteter preciseras. Detta möjliggör att bryta ner prioriterade områden på konkret- och operativ nivå, för att samtidigt se dessa insatser utifrån ett gemensamt sammanhang, social hållbarhet! Till varje område kopplas en programledare/programansvarig med uppdrag att koordinera arbetet. Förslag på område under dimensionen social hållbarhet är: tidiga insatser trygghet arbete/sysselsättning integration hälsa För varje område etableras en operativ struktur för att genomföra aktiviteter och projekt. Prioriterat är återkommande dialog med styrgrupp social hållbarhet samt återkoppling till strategisk samverkansgrupp. Kungälvs kommun ska vidareutveckla sin samverkansstruktur utifrån ett enda fokus, att göra skillnad för dem vi är till för. För att uppnå en social hållbar utveckling, ska sociala investeringar ses som ett avgörande verktyg medan dialog och medskapande ska ses som centrala metoder Johan Sjöholm Uppföljning Steg 1 och den inledande analysen har varit en lärande process. Styrgrupp för sociala investeringar ska initiera en uppföljning tillsammans med analysgruppen. Syftet är att sammanställa erfarenheter och framgångsfaktorer för det fortsatta arbetet. Outcome beskriver vad en organisation åstadkommer, vilka resultat man uppnår eller hur man förändrar den verklighet som man som organisation agerar i. (Bruce 2011). Den offentliga sektorns primära uppdrag är att producera välfärd och de som är i störst behov av förbättrad välfärd är de som lever i störst socialt utanförskap. I outputorienterade mättal finns en uppenbar risk att deras utsatthet osynliggörs i genomsnittsvärden på kommunal nivå. Utgångspunkten för uppföljning är data som beskriver den faktiska sociala utsattheten i olika delar av vår kommun mätt i absoluta tal Johan Sjöholm För att få en samlad bild av en kommuns nuläge och utveckling vad gäller social hållbarhet sammanställs vart fjärde år ett bokslut utifrån: Redovisning av generella välfärden i Kungälvs kommun, där indikatorer jämförs över tid mellan närliggande regioner och referenskommuner. Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 25(28)

34 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Under ska verksamhetsplan folkhälsorådet och lokala samordningsförbundet ta sin utgångspunkt från social översiktsplan. Redovisning av indikatorer utifrån nyckelkodsområden i Kungälvs kommun. Bedömningar av kommunens risker och sårbarhet Uppföljning av sociala investeringar och specifika insatser. Förslag på åtgärdsprogram Bokslutet ligger till grund för revidering av plan social hållbarhet. Förslagsvis innefattar bokslutet följande indikatorer. Den årliga uppföljningsrapporten utifrån social hållbarhet redovisas till kommunstyrelsen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Rapporten innefattar redovisning av: Insatser och aktiveter utifrån verksamhetsplan. Utvalda indikatorer som beskriver den generella välfärden i jämförelse över tid och i relation. Utvalda indikatorer utifrån nyckelkodsområde. Under ska verksamhetsplan folkhälsorådet och lokala samordningsförbundet ta sin utgångspunkt från social översiktsplan. Inriktning för folkhälsorådets prioriteringar är strategiska målen Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället samt fler i arbete, minska segregation och minskad barnfattigdom. Folkhälsorådet ska avsätta resurser och riktade medel för integration och utveckling av den s.k. Välkomsten. För att stärka arbetet med social hållbarhet ska rådet vara en plattform, där lokala överenskommelser med olika aktörer i närområdet formuleras. Dialogen med Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden är särskilt angelägen, där möjlighet finns att nämndens överenskommelser/avsiktsförklaringar med olika lokala vårdgivare innefattar ett tydligt hälsofrämjande uppdrag. Rådet fyller en central funktion, för att ge sammanhang och skapa underlag för gemensamma satsningar tillsammans med lokala vårdgivare. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn avser att i kommande verksamhetsplan för ta med förslag på aktiviteter utifrån den sociala översiktsplan som Kungälvs Kommun tagit fram. Diskussion kring detta görs i Lokala Ledningsgruppen (LLG) där chefer finns från de myndigheter som ingår i Samordningsförbundet. Förslag på insatser läggs från Lokal Ledningsgrupp till Samordningsförbundets styrelse för beslut. Beslut om Verksamhetsplan med budget för tas av styrelsen den 25 november. Förslag från Kungälvs Kommun är att aktiviteter sett utifrån social översiktsplan ska fokus ske på ett begränsat antal familjer i socioekonomiskt utsatta område. Från 1 januari inleds via Samordningsförbundet dialog med berörda vilka konkreta samverkans insatser som ska göras kring målgruppen. Under fortsätter Samordningsförbundet även dialog med näringslivet för att utveckla mentorskap. Aktörer för mentorskapsutbildning kommer att i första hand riktas till bostadsbolag, näringslivet, kommunen (arbetsliv och stöd, vuxenutbildning) samt arbetsförmedlingen Johan Sjöholm Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 26(28)

35 Tolkning 6.2 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Handlingsplan Handlingsplanen utgår från programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till Den bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige i anslutning till årsbokslutet Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Textning av utvalda filmer på hemsidan Kopplad till målet Information och kommunikation. Några av de filmer som visas på hemsidan kommer att textas för att öka förståelsen och tillgängligheten av information Susanne Junkala Krav ställs att anbudslämnande i sitt anbudspris ska kalkylera med ett antal från kommunen anvisad arbetskraft. För att leva upp till detta måste kommunens verksamheter kunna anvisa personer till uppdragen. I upphandlingspolicy står det att där så är relevant ska hänsyn tas till sociala och etiska villkor. Kommunen förbehåller sig rätten att ta upp diskussioner med blivande avtalsleverantörer om möjligheterna till ett samarbete för att nå de politiska målen och uppfylla kommunens policy, genom exempelvis anställningsförberedande insatser med utbildningsinslag till en avlönad anställning (AVA). Vid upphandling anvisad arbetskraft för Clara Helgesson, Pia Jakobsson Föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättningar under folkhälsodagarna för personal och allmänhet Under planeras föreläsningar i samband med folkhälsodagarna och andra utåtriktade insatser. Funktionshinderaspekten kommer att ha en viktig del i flera av dessa Johan Sjöholm Egenkontroll av information kring allmänna möten och protokoll på webben Genomför egenkontroll av delar på hemsidan, allmänna möten och dokument utifrån västra götalands regionens checklista för tillgänglig information. Utifrån egenkotroll kan det bli aktuellt att ta fram checklista för tillgänglig information Martina Hammarström Clara Helgesson Informationsfilmer om hur bland annat blanketter fylls i Fler informationsfilmer kommer att produceras bland annat om hur man fyller i blanketter Susanne Junkala Medborgare har svårt att förstå hur vissa blanketter ska fyllas i därför kommer informationsfilmer att tas fram för att fler ska förstå hur blanketter fylls i. Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 27(28)

36 7 Åtagande/ överenskommelse Överenskommelse mellan kommunchef och sektorchef. Denna verksamhetsplan gäller från och med (datum): Undertecknas av kommunchef och sektorchef: Kommunledningssektor, Verksamhetsplan 28(28)

37 Verksamhetsplan Kultur o Samhällsservice

38 Innehållsförteckning 1 Inledning Sektorns budget Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Nettokostnad per verksamhet Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Volymer Verksamhet Bibliotek Fritid Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Barnfattigdomen ska minska Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Övriga viktiga mål som gäller sektorn Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Öka simkunnigheten hos kommunens barn och unga Kommentar Åtagande/ överenskommelse Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 2(13)

39 1 Inledning Arbetet med Multiarena på Ytternområdet och Ridanläggning i Trankärr fortsätter under. Ombyggnaden av Mimers kulturhus är klar och ny verksamhet ska utvecklas i de nya lokalerna. Ett fortsatt fokus på barn och unga inom hela kultur- och fritidsverksamheten bidrar till ökad integration och minskad barnfattigdom. Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 3(13)

40 2 Sektorns budget 2.1 Ekonomi Kommentar Budgeten bygger på årsprognos för 2015 och utfall i tertial 2, För att nå en ekonomi i balans minskas sektorns budget med 3 % som ska hanteras genom effektiviseringar. Ytterligare 1,4 miljoner för och 1,2 miljoner för 2017 ska sparas genom kvalitetsförändringar Utfall för hela sektorn (Tkr) Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Intäkter Tkr Personalkostnader Tkr Övriga kostnader Tkr Summa kostnader Summa nettokostnad Nettokostnad per verksamhet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Kultur Fritid Samhällsservice Teater och Uthyrning Summa Åtgärder för budget i balans För att nå i mål med både 3 % effektivisering och besparingar som innebär förändrad kvalité genomförs nedanstående åtgärder så fort som möjligt för snabbast ekonomisk effekt Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Beskrivning I årsplan redovisas en struktur för att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt driftsplanen. Där framgår att förvaltningen skall arbeta med ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr. Kommunstyrelsens åtar sig att godkänna åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 4(13)

41 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Avtal om konsumentrådgivning från Konsument Göteborg avslutas Kundcenter tar över fler arbetsuppgifter från sektorernas handläggare. Ekonomiska besparingar inom allmänkultur. Kungälvs kommun har under ett antal år köpt tjänsten konsumentrådgivning av Göteborgs kommun. Detta har inneburit en hög nivå av service till medborgarna inom området. Konsumentrådgivning är inget lagkrav utan en valbar service för kommunen. Som ett led i att få budget i balans sägs avtalet med Göteborgs kommun upp och tjänsten upphör första januari. Medborgare med behov av rådgivning i konsumentfrågor får i första hand vända sig till konsumentverket via deras tjänst "Hallå konsument". Kommunens Kundcenter kommer även på sikt att kunna ge viss vägledning inom området efter kortare fortbildning. Men denna servicenivå är inget att jämföra med den som erbjudits via Konsument Göteborg. För att öka effektiviteten inom en förvaltning och för att på sikt minska kostnaderna ska Kundcenter ta över fler arbetsuppgifter från sektorernas handläggare. Detta är ett kontinuerligt utvecklingsarbete som pågått sedan Medborgarservice startade För att effektivt kunna ge vägledning och rådgivning, utföra administrativa förberedelser samt handlägga enklare ärenden ska de uppgifter och ärenden som är lämpade handhas direkt av Kundcenter. Detta enligt ROSA-modellen som möjliggör för sektorernas verksamheter att koncentrera sitt arbete inom områden där expertkompetens krävs genom individbaserad prövning och handläggning. Kungälvs kommun har verksamhet inom området allmänkultur. Denna verksamhet är inget lagkrav utan en valbar service för kommunen. Som ett led i att få budget i balans ska allmänkulturens budget minskas med kr för. Sektorchefen får i uppdrag att genomföra besparingarna i samråd med enhetschef. Besparingen ska genomföras på ett sådant sätt att inte målkonflikt uppstår med kommunens mål "Gör rätt från början - investera i barn och unga", "Minskad segregation", "Öka integrationen för nyanlända och minska utanförskapet", "Barnfattigdomen ska minska" samt "Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv". Besparingen kommer att innebära minskat utbud av allmänkultur till vuxna. Främst inom området offentlig konst. Fortsatt arbete med nyinköp och förvaltning av offentlig konst upphör. Kommunens konsthall i Mimers hus övergår till att vara Utställningshall enligt uppdraget i vision "Navet" som låg till grund för byggandet av Mimers hus. Detta innebär ett annat utbud och även möjlighet att hyra ut lokalen till externa arrangörer. Viss konstutställning kommer att kunna arrangeras i kommunens regi men inte alls i den omfattning som gjorts tidigare. Utställningshallens mål och syfte blir främst att främja arbetet med barn och unga, ökad integration, minskat utanförskap och ökat deltagande för barn och unga i kultur- och fritidsverksamhet samt det livslånga lärandet. Samverkan med förskola, skola och gymnasieskola samt även universitet blir högaktuellt. Även kommunens fritidsgårdar ses som en tänkbar aktör i att anordna verksamhet och utbud i Robert Hallman Mariella Sivertstrand Robert Hallman Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 5(13)

42 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Bokbussens service och turer avslutas. Höjd entréavgift för vuxna till Oasens bad- och simhall. Kvarnkullen lämnas över till föreningsdrift. Effektiviseringar. utställningshallen. Kungälvs kommun har under ett antal år köpt tjänsten bokbuss av Stenungsunds kommun. Bokbussen har kört en dag i veckan i Kode, Hålta och Kareby. Bibliotekslagen ställer inga krav på omfattning av biblioteksverksamhet utan denna servicenivå är valbar inom varje kommun. Som ett led i att få budget i balans sägs avtalet med Stenungsunds kommun upp och tjänsten upphör första januari. I kommunens översiktsplan anges vilka orter som ska vara serviceorter i kommunen samt vilket utbud som på sikt ska finnas i varje serviceort. När bokbussen försvinner blir Kode den enda serviceort som inte har biblioteksservice. Därför får sektorchefen i uppdrag att tillsammans med enhetschef för biblioteken inrätta en mindre biblioteksservice i Kode skola. Denna ska hålla öppet några timmar en dag per vecka och rikta sig till allmänheten. Utbudet blir mycket begränsat och i första hand kommer Kodeborna att kunna lämna böcker samt hämta reserverade böcker. Denna biblioteksservice i Kode skola ska starta så snart som möjligt, tidigast i februari månad. Nödvändig utrustning, såsom IT-stöd för utlån och inventarier, köps in snarast. Kungälvs kommun har en fastställd entréavgift till kommunens bad- och simhall. För vuxna är priset 40 kronor. I en jämförelse med närliggande kommuners entréavgifter ligger Kungälv något lägre. Som ett led i att få budget i balans höjs entréavgiften för vuxna till 50 kronor. Taxeförändringen ska fastställas i fullmäktige och börja gälla från och med augusti. Kvarnkullen är en mötes- och samlingslokal. När den byggdes fanns en vision om föreningsdrift från start. Idag har kommunen två husvärdar som servar vid all uthyrning. Som ett led i att få budget i balans och ändå kunna behålla lokalerna i Kvarnkullen i kommunens ägo behöver verksamheten drivas med mindre resurser än idag. Verksamheten har förutom intäkter från uthyrning även en rambudget på över 2 miljoner. För att komma ner i kostnader måste servicen till nyttjarna av lokalerna minska. Därför ses föreningsdrift som enda alternativet. Lokalernas ändamål och inriktning behöver också förtydligas och smalnas av. Idag sker en hel del uthyrning till exempelvis privata fester vilket inte anses vara inom ramen för den kommunala verksamhetens utbud. Kvarnkullen ska vara en lokal för föreningsaktivitet och i synnerhet pensionärsföreningar samt föreningar inom området funktionsnedsättningar. En dialog inleds snarast med tänkbara föreningar om hur en framtida drift kan se ut. Lokalernas taxor ses över i samband med detta. Varje enhet och verksamhetsområde ska lägga så mycket av resurserna som möjligt på den direkta servicen till medborgarna. Administration och internt arbete ska genomföras på ett så effektivt sätt som möjligt med god samordning mellan verksamheter och enheter. Gemensamma resurser ska användas på ett föredömligt sätt och synergier genom effektiv samordning ska vidareutvecklas och genomföras. Detta är ett kontinuerligt arbete för att fortsatt kunna hantera de framtida ekonomiska utmaningar som Robert Hallman, Annelie Johannisson Kjell Persson Mariella Sivertstrand Robert Hallman Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 6(13)

43 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Fokus på grunduppdraget och fastställd verksamhetsplan. förutspås för kommunen. Sektorchef tillsammans med enhetschefer ansvarar. För att kunna möta händelser under året har ett utrymme för oförutsett funnits tidigare. Som ett led i att få budget i balans tas detta utrymme bort vilket medför att verksamheterna måste ha en stram hållning till tillkommande ärenden och händelser under året. Dessa ska i så fall initieras politiskt och beslutas med aviserad finansiering Robert Hallman Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 7(13)

44 3 Volymer 3.1 Verksamhet Bibliotek Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal utlån totalt Antal utlån barn Fritid Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Simhall antal besök Nettokostnad/ öppethållande/kr per timma Skarpe Nord totalt antal öppettimmar varav isbanan varav konstgräs Idrottshallar i kommunen/antal öppetimmar Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 8(13)

45 4 Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Tolkning 4.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Fokus - en förvaltning Värderingar i fokus Arbeta med ökad samordning av resurser och uppdrag. Detta är ett kontinuerligt arbete som bygger på ökad samordning och effektivare service till medborgare och besökare. Fortsatt arbete att bryta ner kommunens värderingar och koppla detta till uppdragen Robert Hallman Robert Hallman Tolkning 4.2 Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner MI - medarbetarindex Medarbetarindex - MI, ska öka. Värdet 2013 för sektor Kultur och Samhällsservice var 69 på en skala från Nöjd medarbetarindex - NMI, mäts i medarbetarbetarenkäten som genomförs vart annat år. Målvärde Ansvarig Robert Hallman Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Utveckla samverkan mellan enheterna inom sektorn Utvecklad introduktion för nya medarbetare Utökad samverkan mellan kultur och fritid. Nya Mimers hus och det arbetssätt som är kopplat därtill innebär i sig mer samverkan. Under året ska en utförlig och likvärdig introduktion för nyanställda inom sektorn sammanställas Robert Hallman Robert Hallman Tolkning 4.3 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Ett nytt system för föreningsbidrag är implementerat. Under 2015 har ett nytt system för föreningsbidrag utretts. Utredningen ledde fram till ett förslag som ska ut på remiss och sedan beslutas av fullmäktige under. Därefter Målvärde Ansvarig Aktiviteten är utförd/ej utförd 1 Robert Hallman Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 9(13)

46 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner sker implementering i sektorns verksamheter. Målvärde Ansvarig Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Implementering av nytt system för föreningsbidrag. Genomför fotbollsturnering för nyanlända. Ett nytt system för föreningsbidrag har tagits fram under Främsta syftet med förändringarna i systemet är att öka kommunens möjligheter att rikta delar av sitt föreningsstöd till arbete som går i linje med kommunfullmäktiges mål om minskad segregation och barnfattigdom. Systemet ska implementeras under. Kommunen får ansvaret att initiera att en fotbollsturnering för nyanlända arrangeras i samarbete med föreningslivet Kjell Persson Tony Övringe Tolkning 4.4 Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal elever i kulturskola Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Antal elever i kulturskolan ska öka. Ny verksamhet och nya former bidrar till ökningen. Antal aktiviteter mäts genom systemet APN. Anger totalt antal lån inklusive e- media. Mäts två gånger per år. Mäts två gånger per år. Mäts i varje tertial. Målvärde Ansvarig Robert Hallman Robert Hallman Robert Hallman Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Breddning av utbudet inom kultur och fritidsområdet. För att minska barnfattigdom och utanförskap krävs sociala investeringar. Ett utbud inom fritid och kultur som inkluderar fler individer och grupper bidrar till ett ökat innanförskap och inkludering i samhället. Enheterna som är verksamma på Mimers Kulturhus fortsätter att samverka kring utvecklingen på kulturhuset. Medborgarnas delaktighet är nyckeln till framtidens Kulturhus i Kungälv. Ett särskilt projekt har startats kring barn/ungdomar och deras delaktighet. Medarbetare från bibliotek, kultur och trygga ungdomsmiljöer är projektdeltagare Annelie Johannisson Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 10(13)

47 Tolkning 4.5 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning det vill säga inte mer av samma Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal elever i kulturskola Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Antal elever i kulturskolan ska öka. Ny verksamhet och nya former bidrar till ökningen. Antal aktiviteter mäts genom systemet APN. Anger totalt antal lån inklusive e- media. Mäts två gånger per år. Mäts två gånger per år. Mäts i varje tertial. Målvärde Ansvarig Robert Hallman Robert Hallman Robert Hallman Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Fler barn och unga deltar i Kulturskolans verksamhet Utveckla Mimers kulturhus med fokus på barn och unga, förverkliga vision Navet Inför Hitta ut i Kungälv. Inom ramen för utvecklingen av Mimers Kulturhus byggs det under upp en frivillig och lättillgänglig kulturverksamhet som ska komma många barn och unga till gagn. Invigning av nya Kulturhuset sker i september. Ett särskilt projekt har startats kring barn/ungdomar och deras delaktighet. Medarbetare från bibliotek, kultur och trygga ungdomsmiljöer är projektdeltagare. Denna kartläggning av barn och ungas önskningar och visioner kring Mimers Kulturhus kommer sedan ligga till grund för ett utvecklingsarbete för medarbetare och ledning i Kulturhuset. Förhoppningen är att kunna möta delaktighet från brukare med den stora kompetens som medarbetarna besitter. Vision: Ett levande kulturhus med särskilt fokus på barn och unga. Målet är ett Mimers Kulturhus där verksamheter och allmänna publika ytor flyter ihop på ett naturligt sätt. För att möta behov och önskemål från medborgare och besökare utökas ytorna i huset för eget skapande och spontan verksamhet. Ett särskilt fokus på barn och unga möjliggörs genom en kraftig utökning av ytor anpassade för målgruppen. Hittaut.nu är ett friskvårdsprojekt som ska motivera fler att motionera samtidigt som de gör det med kartan handen. Detta finns redan i flera kommuner runt om i landet. Nu ska det även införas i Kungälv Mariella Sivertstrand Mariella Sivertstrand Tony Övringe Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 11(13)

48 5 Övriga viktiga mål som gäller sektorn Tolkning 5.1 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Handlingsplan Handlingsplanen utgår från programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till Den bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige i anslutning till årsbokslutet Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Se till att information om tillgänglighet vid allmänna möten och i dokument utifrån ett funktionshinderperspektiv finns. Ta fram en mall/lathund med information om tillgänglighet och hjälpmedel för olika typer av inbjudningar till allmänheten. Ta fram en plan för tillgänglighetsanpassning av kommunens badplatser Robert Hallman, Tony Övringe Robert Hallman, Tony Övringe Robert Hallman, Tony Övringe Tolkning 5.2 Öka simkunnigheten hos kommunens barn och unga. Simkunnighet är en viktig färdighet bland befolkningen som kan rädda liv och bidra till ökad hälsa och välbefinnande. Handlingsplan Simkunnigheten hos kommunens 5:e klassare ska utredas. Klasserna bjuds in till Oasen för simtest. Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Utred simkunnigheten bland kommunens 5:e klassare. Simkunnigheten hos kommunens 5:e klassare ska utredas. Klasserna bjuds in till Oasen för simtest Tony Övringe 5.3 Kommentar Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 12(13)

49 6 Åtagande/ överenskommelse Överenskommelse mellan kommunchef och sektorchef. Denna verksamhetsplan gäller från och med : Undertecknas av kommunchef och sektorchef: Magnus Gyllestad Kommunchef Robert Hallman Sektorchef Kultur o Samhällsservice, Verksamhetsplan 13(13)

50 Verksamhetsplan Servicesektorn

51 Innehållsförteckning 1 Inledning Sektorns budget Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Nettokostnad per verksamhet Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Personal Personal Anställda Antal arbetade timmar Sjukfrånvaro Sjuklönekostnad Volymer Verksamhet Måltidsservice Bemanningsenheten Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Våra kunder upplever att Servicesektorn levererar service på ett professionellt sätt Sänkt nettokostnad i nivå med jämförbar service Säkra långsiktig personalförsörjning Underhållsåtgärder prioriteras Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Övriga viktiga mål som gäller sektorn Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Åtagande/ överenskommelse Servicesektorn, Verksamhetsplan 2(15)

52 1 Inledning Bakgrund Servicesektorn levererar tjänster över sektorsgränserna för kärnverksamheterna i kommunen. Servicesektorn bildades i april 2011 då dåvarande FM Service delades upp i rollerna för beställare och utförare. Servicesektorn är utföraren och UPU är beställare och samordnar kärnverksamhetens behov. Det mesta Servicesektorn levererar definieras i en servicekatalog. Arbetet med att definiera och vidareutveckla servicekatalogen görs i ett Serviceråd där representanter från kärnverksamheterna är med. Servicekatalogen för kommande år beslutas i Förvaltningsledningen. Exempel på leveranser är Entreprenad och transport, Fastighetsdrift och underhåll, Lokalvård, Verksamhetsservice, Bemanningstjänster, Måltider och hamnverksamheten i Marstrand. Kärnverksamheten beställer vad de behöver ur servicekatalogen och tecknar ett servicenivåavtal (SLA) för detta där leverans, behov och kostnad definieras. I Serviceråden sker även uppföljning av leveranser, kvalitet och volymer. Visionen för sektorn är: Sektorn levererar service på ett professionellt sätt. Kommunens kärnverksamhet upplever att de får den service de avtalat och kan koncentrera sig på sin verksamhet riktad mot medborgare. Servicesektorn är en attraktiv arbetsplats där många vill arbeta. Lön och Personaladministration samt IT har lämnat Servicesektorn och ingår från och med årsskiftet SOLTAK. Sektorn är organiserad enligt nedan: Servicesektorn, Verksamhetsplan 3(15)

53 2 Sektorns budget 2.1 Ekonomi Kommentar Servicesektorn har i budget enligt uppdrag tagit höjd för 3 % löneökning vilket regleras via prissättningen. I övrigt har sektorn fått effektiviseringsbeting motsvarande de prisökningar för varor och tjänster som följer av den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället Hänsyn har tagits till besparings och effektiviserings uppdrag Arbete med Servicenivåavtal (SLA) för pågår och de flesta beräknas vara färdiga vid årsskiftet. Servicenivåavtalen publiceras på intranätet under fliken styrdokument. Löne-och IT-enheten övergår vid årsskiftet till SOLTAK Utfall för hela sektorn (Tkr) Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sektorchef Hamnverksamheten Entreprenad med Förråd och Transportcentral Verksamhetsservice Fastighet Lokalvård Bemanningsenheten Måltidsservice Servicesektorn, Verksamhetsplan 4(15)

54 2.2 Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Beskrivning I årsplan redovisas en struktur för att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt driftplanen. Där framgår att förvaltningen skall arbeta med ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr. Kommunstyrelsens åtar sig att godkänna åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Se över driftsavtal Menyplanering Gemensamt uppdrag med skola och förskola att samarbeta runt i kring verksamhetsfrågor som leder till kostnadseffektiviseringar Lokaloptimering, Entreprenad och Fastighetsservice Översyn av samlastningen i Marstrand, hamnen Framtida postturer Verksamhetsområde Fastighet ska se över samtliga avtal gällande drift och avsluta de avtal med extern part som Fastighet har kompetens att sköta/driva i egen regi. Om möjligt ska avtal omförhandlas för att sänka kostnader eller teckna nya avtal där köp sker av ej avtalad leverantör för att få rätt pris. Aktivt arbeta med val av attraktiva maträtter som är kostnadseffektiva i vår menyplanering. Genom ett aktivt samarbete i frågor som rör matsvinn, implementering av bufféservering på förskolor, avbokningar beställda luncher vid frånvaro eller lov, planering av öppethållande vid lovdagar, stängdagar, sommar-julledigheter, bidrar vi gemensamt till att nå budget i balans. Entreprenadenheten flytta till Garvaren där Fastighetsservice finns idag. Utreda samlastningen i Marstrands hamns framtida funktion Utreda hur postturerna i kommunen ska vara framledes Jonas Andervik Anneli Eriksson Anneli Eriksson Håkan Kjellberg, Jonas Andervik Gunilla Hansson Gunilla Hansson Servicesektorn, Verksamhetsplan 5(15)

55 3 Personal 3.1 Personal Anställda Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal anställda Antal årsarbetare Antal arbetade timmar Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Månadsavlönade Timavlönade Sjukfrånvaro Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 5,6 5,7 5,61 Sjukfrånvaro- Kvinnor 5,85 6,32 Sjukfrånvaro - Män 5,27 3,77 Ålder <= 29 år 1,2 2,97 Ålder år 6 5,98 Ålder >= 50 år 6,28 5,93 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 40, Sjuklönekostnad Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjuklönekostnad Kronor Beräknat PO (personalomkostnader) kronor Summa Servicesektorn, Verksamhetsplan 6(15)

56 4 Volymer 4.1 Verksamhet Måltidsservice Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal serverade måltider totalt Antal serverade luncher inom förskola Antal serverade luncher inom skola Antal serverade luncher inom gymnasieskola Antal serverade luncher inom äldreomsorg Bemanningsenheten Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal beställningar i Time Care Pool Tillsättningsgrad % 95% 95% 95% 96% Tillsatta timmar Servicesektorn, Verksamhetsplan 7(15)

57 5 Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Tolkning 5.1 Våra kunder upplever att Servicesektorn levererar service på ett professionellt sätt Målet är kopplat till den vision som sektorn arbetar mot: Servicesektorn stöttar verksamheterna. Sektorn levererar service på ett professionellt sätt. Kommunens kärnverksamhet upplever att de får den service de avtalat och kan koncentrera sig på sin verksamhet riktad mot medborgare. Servicesektorn är en attraktiv arbetsplats där många vill arbeta. Uppdrag Levererar kostnadseffektiv service som ökar nyttan i kärnverksamheterna Ansvarar för servicekatalogen Arbetar i stödprocesserna och med drift/produktion. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Tillsättningsgrad av gjorda beställningar i TimeCare (Bemanningsenheten) Beskriver i vilken utsträckning gjorda beställningar från verksamheterna har tillsatts med vikarier eller fast personal (Team:are) från bemanningsenheten. Måltidsservice, Vård och äldreomsorg, förskola och daglig verksamhet inom funktionshinder. Rapporter tas ut tertialvis ur TimeCare. Antal beställningar och antal avslag. Redovisas antal tillsättningar i relation till beställningar i procent. Målvärd e Ansvarig Birgitta Kärrman Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Stäm av leverans, ärenden samt övrigt - på plats Informera fastighetsskötare om hur avstämning - leverans ärenden - skall utföras Framtagande av mallar för slutrapportering av avslut av fastighetsprojekt Genomgång och tydliggörande av SLA med VS personal Uppdrag per enhet beskrivs tydligt på intranätet Utveckla befintlig servicekatalog för Lokalvård Fastighetsskötare skall när dom kommer ut till felanmält objekt kontakta anmälare eller annan personal på plats för att meddela att dom är där och vilka åtgärder som vidtagits. Efter att åtgärd utförts ska åtgärd och datum rapporteras i Nilex för att ge anmälaren återkoppling. Kundundersökning bör även genomföras i form av mailformulär till slumpvis valda anmälare Carin Lundin Återkommande punkt på varje APT Carin Lundin Bra rutinbeskrivning för ekonomisk återkoppling och erfarenhetsåtekoppling skall finnas och göras ihop med SUE och ekonomiavdelningen. Enhetschefer bokar in personalen i grupper för uppföljning för att tillsammans gå igenom och tydliggöra avtalen. Tydlig beskrivning av verksamheternas ansvarsområde i dagsläget Carin Lundin Margareta Maroun Kerstin Strömberg Utveckla befintlig Servicekatalog Margareta Maroun Måltiden som en helhet inom Bemötande, presentation av maten, måltidsmiljö Gunilla Servicesektorn, Verksamhetsplan 8(15)

58 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Måltidsservice Uppbyggnad av Entreprenad för att möta års behov. Utveckla befintlig servicekatalog för Måltidsservice Organisationsförändring Framtagande av nyckeltal inom Lokalvården Information av Servicesektorn Tolkning Skapa en balans mellan kommande beställningar som Entreprenad kan åta sig i förhållande till sin kapacitet. Utifrån uppdragets storlek anpassa organisationen för att skapa förutsättningar för uppdraget. Under skall servicekatalogen utvecklas - arbeta vidare och utveckla innehållet i katalogen och kommuniceras ut till medarbetare. Enheterna Fastighetsservice, Verksamhetsservice och Internservice formas om för att möta framtida krav från hyresgäster och brukare. Undersöka möjligheterna till beräkningsunderlag för lokalvården för kommunens fastigheter Arbeta fram information om Servicesektorn till "Introduktionsprogrammet för nya chefer" i kommunen. Detta för att ge en ökad kunskap till många medarbetare om Servicesektorn. 5.2 Sänkt nettokostnad i nivå med jämförbar service Hansson, Anneli Eriksson Håkan Kjellberg Gunilla Hansson, Anneli Eriksson Jonas Andervik Margareta Maroun Gunilla Hansson Servicen i servicekatalogen ska hålla en prisnivå som är i paritet med jämförbar service. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Budgetuppföljning Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Differensen mellan ekonomisk prognos för helåret och budget på sektorsnivå. Skolmåltidskostnad per elev i grundskola, skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens grundskola. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Målvärdet är det vägda medelvärdet för hela Sveriges kommuner. Enligt ekonomienhetens anvisningar till tertial- och årsbokslut. Differensen mellan prognos och budget visar på grönt vid positiv avvikelse och gult/rött vid negativ avvikelse. Uppgifter hämtas från Kolada, referenstal: N Mätningen avser föregående år, Målvärd e Ansvarig Ingrid Karlsson Anneli Eriksson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Regelbunden ekonomisk uppföljning i ledningsgruppen Uppföljning av entreprenader Översyn av timpriser för tekniska verksamheter Enhetschefer rapporterar det ekonomiska läget vid ledningsgruppen möten Gunilla Hansson, Ingrid Karlsson Rutiner för uppföljning av entreprenader tas fram Håkan Kjellberg, Jonas Andervik Se över de timpriser som finns idag Gunilla Hansson, Ingrid Karlsson Servicesektorn, Verksamhetsplan 9(15)

59 Tolkning 5.3 Säkra långsiktig personalförsörjning Kommunens arbete utgår från aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare. I detta ingår åtgärder för att attrahera nya medarbetare, behålla kompetens och avsluta anställningar på ett positivt sätt. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Tillsättningsgrad av gjorda beställningar i TimeCare (Bemanningsenheten) Beskriver i vilken utsträckning gjorda beställningar från verksamheterna har tillsatts med vikarier eller fast personal (Team:are) från bemanningsenheten. Måltidsservice, Vård och äldreomsorg, förskola och daglig verksamhet inom funktionshinder. Rapporter tas ut tertialvis ur TimeCare. Antal beställningar och antal avslag. Redovisas antal tillsättningar i relation till beställningar i procent. Målvärd e Ansvarig Birgitta Kärrman Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Skapa VI-känsla i verksamheten (Fastighet) Effektiv o kvalitetssäkra vikarierekryteringen (Bemanningsenheten) Uppmuntra duktiga vikarier/medarbetare till att bli behöriga inom yrket. (Bemanningsenheten) Handledare till nyanställda inom Måltidsservice Medarbetares kompetens inom Måltidsservice Rondering Kompetensutveckling i datakunskap, Entreprenad Mer samarbete mellan våra enheter för att få samsyn och att hjälpa och förstå varandra. All personal skall känna mer delaktighet i hela verksamheten. Allas synpunkter på förbättringar skall tas tillvara. Påverkansmöjlighet i arbetet ger mer engagerad och motiverad personal. Enhetschef och PV-ledare för fastighetsservice är med på veckomöten med Projektledarna och förvaltarna. Genom personliga intervjuer, gruppintervjuer, PJP (predicting job performence) test I samband med intervju, personliga samtal, brev ta upp frågan om utbildning. Detta görs av chef och administratörer. Måltidsservice utser och utbildar handledare för att säkerställa introduktionsprogrammet för nyanställda i kök. Utifrån gjord kompetensinventering arbeta vidare med att erbjuda rätt kompetensutveckling för medarbetare inom vårt verksamhetsområde. Medarbetarna inom Lokalvården börjar under vårterminen med rondering mellan objekten, inom samordnarområdet. Utbilda medarbetare på Entreprenad i datakunskap för att de ska känna sig trygga i användande av datorer i arbetet Jonas Andervik Birgitta Kärrman Birgitta Kärrman Anneli Eriksson Anneli Eriksson Margareta Maroun Håkan Kjellberg Servicesektorn, Verksamhetsplan 10(15)

60 5.4 Underhållsåtgärder prioriteras Tolkning Det vi äger och brukar skall vi sköta och vidmakthålla. Förhindra kapitalförstöring. Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Underhållsplanering Fastighetsplan Larm, skydd & VVS grupp Förteckning över riskfastigheter Okulär besiktning av kommunens fastigheter. Planera underhållet samt budgetera för årets behov kopplat till erhållen budget från UPU. Vi gör en strategisk fastighetsplan som stäms av med Fastighetschef för att få en bra och långsiktig plan för varje fastighet. En grupp/enhet skapas för att hantera det allt mer växande behovet av teknisk kompetens som krävs för att drifta en byggnad avseende larm, skalskydd och ventilation. Detta för att bevara byggnadens funktion och värde. PU får i uppdrag att upprätta en lista/förteckning över fastigheter med ett stort behov underhåll. Listan hanterar och tydliggör vilka delar av fastigheten som berörs samt uppskattade kostnader för åtgärd Carin Lundin, Jonas Andervik Dan Mathiasson, Jonas Andervik Jonas Andervik Jonas Andervik Tolkning 5.5 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Praktikplatser i köken Timavlönade Måltidsservice tillhandahåller arbetsplatser och arbetar med ALC (Arbetslivscentrum) för att få ut fler i arbete. Nya Tim avlönade mellan år som arbetar i Bemanningsenheten, Anneli Eriksson Birgitta Kärrman Tolkning 5.6 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i kommunen. Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Ekologisk mat Under fortsatt arbete med att öka andelen inköp av ekologiska livsmedel. Mål är att andelen ekologiska livsmedel ska motsvara 25% Uppföljning sker kvartalsvis genom att följa kostnaderna i ekonomisystemet. Målvärd e Ansvarig 25% Anneli Eriksson Servicesektorn, Verksamhetsplan 11(15)

61 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Miljöbilar av den totala livsmedelskostnaden för Måltidsservice. Vid nyinvestering anskaffa elbilar istället för bilar med fossilbränsle till den mängd stationer så de går att ladda. Målvärd e Ansvarig Inköp av 4 bilar/ år 4 Håkan Kjellberg Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Ekologiska livsmedel Minska produktionssvinn i Måltidsservice enheter Minska energiförbrukning i våra byggnader. Frivillig avfallshantering Fortsätt arbete med att öka andelen inköp ekologiska livsmedel. Prioritera inköp av ekolivsmedel med låg prisskillnad mot konventionella. Minska köttmängden till annan proteinkälla. (eko). Utifrån framtagen svinnmall fortsätta och utveckla arbetet med att mäta både produktionssvinn och tallrikssvinn i Måltidsservice verksamheter. Start av mätning sker i skolor och på gymnasiet. Redovisning av svinn beräknas kunna startas i T2. Starta samarbete med skola och gymnasieskola för att nå max effekt i arbetet med att minska matsvinn ute i våra verksamheter. Vid nybyggnation skall vi kunna bygga mer energisnålt än vad lagkrav säger. Vi skall genom optimering av vår teknik minska elförbrukning. Fortsatt arbete med att implementera avfallshantering på enheter inom MS. Följer kommunens projekt "frivillig avfallshantering" Anneli Eriksson Anneli Eriksson Dan Mathiasson Anneli Eriksson Inköp av elhybrid bilar Denna aktivitet för att nå kommunens miljömål Gunilla Hansson, Håkan Kjellberg Servicesektorn, Verksamhetsplan 12(15)

62 6 Övriga viktiga mål som gäller sektorn Tolkning 6.1 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Handlingsplan Handlingsplanen utgår från programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till Den bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige i anslutning till årsbokslutet Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvär de Ansvarig Enkel avhjälpta hinder 20 punkter åtgärdas enligt aktivitet Antal utförda åtgärder 20 Lennart Aidefors, Jonas Andervik Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Sprida information internt om det funktionshinderpolitiska programmet Aktiviteten är kopplad till området Bemötande och programmets mål: Personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med kommunens personal ska få och uppleva ett gott och professionellt bemötande Lennart Aidefors Medvetenheten och förståelsen om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar människors livssituation både individuellt och generellt ska öka hos kommunens personal. Genomföra fortbildning för personal inom området för bemötande av brukare med funktionsnedsättning. Aktiviteten är kopplad till området Bemötande och programmets mål: Personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt medkommunens personal ska få och uppleva ett gott och professionellt bemötande Gunilla Hansson, Lennart Aidefors Medvetenheten och förståelsen om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar människors livssituation både individuellt och generellt ska öka hos kommunens personal. Tillgänglighetsanpassning i nybyggnation Bygga bättre än BBRs föreskrifter avseende tillgänglighet. I varje nybyggnation av offentlig byggnad tas västra götalandsregionens bestämmelser kring tillgänglighet med där så är möjligt Lennart Aidefors Åtgärda enkelt avhjälpta hinder i lokaler efter inventering Efter att tillgänglighetsdatabasen uppgraderats så har det gjorts en ny inventering över enkelt åtgärda hinder under 2015 utifrån inventeringen kommer Lennart Aidefors Servicesektorn, Verksamhetsplan 13(15)

63 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig punkter åtgärdas under. En större insats kommer att genomföras i Mimershallen, detta sker utanför de 20 punkterna enligt texten ovan. Servicesektorn, Verksamhetsplan 14(15)

64 7 Åtagande/ överenskommelse Överenskommelse mellan kommunchef och sektorchef. Denna verksamhetsplan gäller från och med (datum): Undertecknas av kommunchef och sektorchef: Servicesektorn, Verksamhetsplan 15(15)

65 Verksamhetsplan Samhällsbyggnad

66 Innehållsförteckning 1 Inledning Sektorns budget Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Utfall för va-verksamheten Utfall för avfallsverksamheten Nettokostnad per verksamhet Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Personal Personal Anställda Antal arbetade timmar Sjukfrånvaro Sjuklönekostnad Volymer Verksamhet... Fel! Bokmärket är inte definierat Planeringsenheten... Fel! Bokmärket är inte definierat Renhållning... Fel! Bokmärket är inte definierat Vatten och avlopp... Fel! Bokmärket är inte definierat Trafik- gatu- och parkenheten... Fel! Bokmärket är inte definierat Miljöenheten... Fel! Bokmärket är inte definierat Bygglovsenheten... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare (även förvaltningsövergripande fokusområde) Underhåll på trygg och säker nivå Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka Öka andelen kollektivtrafikresenärer Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Kommentar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Övriga viktiga mål som gäller sektorn Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Kommentar... Fel! Bokmärket är inte definierat. Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 2(22)

67 7 Viktiga nyckeltal Nyckeltal Renhållning Vatten och avlopp Trafik- gatu- parkenheten Byggprojektledning Åtagande/ överenskommelse Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 3(22)

68 1 Inledning 1. Verksamhetsöversikt Samhällsbyggnads verksamheter Sektor samhällsbyggnads verksamhet kan sammanfattas under devisen hållbarhet och tillväxt. Sektorn inrymmer följande verksamheter: Fysisk planering Planerar samhällets fysiska strukturer på övergripande strategisk nivå samt reglering av bebyggelse. Ansvaret omfattar markanvändning, trafikstruktur, gestaltning, miljö och energi, kollektivtrafik och GIS-samordning. Trafik, gata, park ansvarar för investeringsplanering, genomförande, drift och underhåll av offentliga anläggningar, parkeringsverksamhet, trafikreglering, grönområden, parker och lekplatser. Bygglov strandskyddsdispens (tillsammans med miljöenheten), förhandsbesked, bygglov, marklov, rivningslov, startbesked, slutbesked, slutbevis, anmälan, fastställande av kontrollplan, tekniskt samråd, tillsyn (hissar, OVK, ingripandebesked, arbetsförbud, användningsförbud, olika föreläggande, byggsanktionsavgifter, vite, byte av och ingripande mot en funktionskontrollant eller kontrollansvarig, genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande) samt information och rådgivning. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar. Handläggning av bostadsanpassning. Ansvarig nämnd är sociala myndighetsnämnden. Kart- och mät arbetar med nybyggnadskartor, husutsättningar, kontrollmätningar, grundkartor, fastighetsförteckningar, förrättningsförberedelser, adress-och byggnadsregister samt ansvarar för kommunens geografiska information i kommunens kartdatabas. Miljöenheten ansvarar för livsmedel, hälsoskydd och miljöskydd vilket innebär tillsyn, kontroll, prövning av ansökningar och anmälningar, klagomålshantering samt information och rådgivning. Ansvarig myndighet för verksamheten är Miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden beslutar årligen om behovsutredning och tillsynsplan. Tillståndsverksamheten ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn rörande alkohol och tobak. Ansvarig myndighet är sociala myndighetsnämnden och handläggning köps från Göteborgs stad. En del arbetsuppgifter kvarstår på miljöenheten såsom kontroll av receptfria läkemedel och hantering av delegationsbeslut. Samhällsbetalda resor. Planering och handläggning/prövning av särskild kollektivtrafik så som färdtjänst och skolskjuts, samt parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Energi- och klimatrådgivning ges till enskilda personer och mindre företag. Vatten och avlopp ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten samt avledning och rening av dagvatten och avloppsvatten. Renhållning ansvarar för insamling, transport och återvinning eller bortförskaffande av det hushållsavfall och slam från avloppsanläggningar som uppkommer i kommunen. Samhällsbyggnads verksamhet finansieras genom skatter, taxor och avgifter samt externa aktörer utifrån upprättade avtal. Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 4(22)

69 2 Sektorns budget 2.1 Ekonomi Kommentar Samhällsbyggnadssektorns uppdrag fortsätter att öka i takt med den tillväxt som kommunen genomför. Samtidigt har sektorn ett besparingskrav på ca 3% liksom effektiviseringsuppdrag. Samhällsbyggnad har gjort en handlingsplan för att klara det ekonomiska åtagandet att med minskade resurser utföra ett ökat uppdrag Utfall för hela sektorn (Tkr) Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Intäkter Tkr Personalkostnader Tkr Övriga kostnader Tkr Summa kostnader Nettokostnad Exakt fördelning mellan kostnadsslag sker då detaljbudgeterna är klara i november/december Utfall för va-verksamheten Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Taxan höjdes Utfall för avfallsverksamheten Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 5(22)

70 2.1.4 Nettokostnad per verksamhet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sektorchef Kapitalkostnader Trafik, Gata och Park Parkering Planerat underhåll Fysisk planering Miljö och hälsa Bygglov Kart o mät administration Färdtjänst Statlig medfinansiering Tillköpt kollektivtrafik Nettokostnad Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Beskrivning I årsplan redovisas en struktur för att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt driftsplanen. Där framgår att förvaltningen skall arbeta med ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr. Kommunstyrelsens åtar sig att godkänna åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvärde Ansvarig Antal processkartläggningar över flera enheter En eller ett par större processkartläggningar som inkluderar flera enheter ska göras per år. Under kommer en kartläggning av kollektivtrafik och samhällsbetalda resor att göras samt en processkartläggning av planprojekt som drivs av extern exploatör. 2 Frida Steen Anna Silfverberg Poulsen Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 6(22)

71 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Inför tidsuppföljning Öka intäkterna vid planhandläggning Effektivisera administrationen Effektivisering och samordning av kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Processkartläggning av planprojekt som drivs av extern exploatör Öka uppföljningen vid externa entreprenadarbeten Minska antalet arbetade timmar på sektorn Minska insatserna inom energirådgivning Medarbetarna i sektorn ska börja registrera tid i Agresso. Kartläggningen av arbetstiden kommer öka möjligheterna att följa upp verksamheten och vårt effektiviseringsarbete. Planerad driftsättning väntas ske i april och implementering förväntas vara klart juni. Tydligare rutiner och arbetssätt för att i högre utsträckning allokera nedlagd tid till planer med plankostnadsavtal Bli noggrann med att endast utföra den administration (expedition) av ärenden som krävs enligt gällande lagstiftning. I högre utsträckning bli mer digitala. Genomlysa dessa administrationsprocesser och rationalisera Inventera brett inom förvaltningen, kartlägga, föreslå samordning och eventuell organisationsförändring för att skapa en mer effektivt arbete med kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Processkartläggning av planprojekt som drivs av extern exploatör. Ta fram arbetssätt och rutiner för förvaltningen då externa exploatörer tar större ansvar i exploateringsprocessen Öka uppföljning med hjälp av byggledare vid externa entreprenadarbeten Översyn av sektorns organisation och storlek. Tydligare prioritering av arbetsuppgifter. Anpassa organisationen efter de politiska målen. Förändring av tjänst och därmed minska resurser inom energirådgivning Jenny Adler Jenny Adler Jenny Adler Jenny Bjonness Bergdahl, Anna Silfverberg Poulsen Anna Silfverberg Poulsen Anders Holm Jenny Adler Anna Silfverberg Poulsen, Jenny Adler Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 7(22)

72 3 Personal 3.1 Personal Anställda Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal anställda Antal årsarbetare Antal arbetade timmar Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Månadsavlönade Timavlönade Sjukfrånvaro Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 3,2 2,28 Sjukfrånvaro- Kvinnor 3,29 Sjukfrånvaro - Män 1,05 Ålder <= 29 år 1,92 Ålder år 2,75 Ålder >= 50 år 1,58 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 29, Sjuklönekostnad Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjuklönekostnad Kronor Beräknat PO (personalomkostnader) kronor Summa Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 8(22)

73 4 Volymer 4.1 Verksamhet Planeringsenheten Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal antagna detaljplaner 13 Antal beslut om samråd Renhållning Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal abonnenter med hämtning av hushållsavfall Vatten och avlopp Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal läckor 15 Antal otjänliga vattenprover 0 Antal utryckningar i jourtjänst 750 Antal abonnenter med någon form av vattentjänst Antal meter dagvattenledning Antal meter spillvattenledning Antal meter vattenledning Trafik- gatu- och parkenheten Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal belysningspunkter, allmän platsmark Antal parkeringsplatser Antal kvadratmeter gata, parkering, trottoar, gångoch cykelväg, allmän platsmark Antal aktivitetsplatser, allmän platsmark 38 Antal kvadratmeter gräsyta, allmän platsmark Antal träd, allmän platsmark Antal kvadratmeter planteringsyta, allmän platsmark Antal belysningspunkter, kvartersmark Antal kvadratmeter gata, parkering, trottoar, gångoch cykelväg, kvartersmark Antal aktivitetsplatser, kvartersmark 66 Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 9(22)

74 Antal kvadratmeter gräsyta, kvartersmark Antal träd, kvartersmark Antal kvadratmeter planteringsyta, kvartersmark Prognos helår T Utfall 2014 Utfall Miljöenheten Antal nya ärenden avlopp Antal nya ärenden värmepump Antal delegationsbeslut Antal inspektions/kontrollrapporter Prognos helår T Utfall 2014 Utfall Bygglovsenheten Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal delegationsbeslut Antal startbesked Antal slutbesked Antal beslut om förhandsbesked Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 10(22)

75 5 Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Tolkning 5.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Samordning ska effektiviseras både inom förvaltningen och inom sektorn. Handlingsplan För att öka den interna samordningen har ett forum startats upp mellan Samhällsbyggnad och Samhällsutveckling. Forumet har till uppgift att prioritera projekt utifrån politikens mål så att sektorernas resurser samordnas effektivt. Arbetet i forumet ska organiseras under. Modell för tidsuppföljning ska införas. Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner utifrån årsplanen : Utmaning 1 (U1). Förvaltning steg 3.0. För 8 år sedan infördes en samlad förvaltning med syfte om ökad hushållning. Nästa steg måste tas, där volymkompensation exempelvis kompletteras med processorienterat utvecklingsarbete med en plan för en årlig effektivisering om 3 procent med bibehållen kvalitet. Syftet är att stödja resultatmålet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället U 5. Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvärde Ansvarig Antal projekt som är behandlade i forumet för samordning av resurser Hur många projekt som behandlats genom forumet samordning av resurser. Projekten måste inte vara avslutade eller prioriterade, de ska ha tagits upp i forumet för behandling. Forumet/arbetsgruppen tar fram siffror 80% Anders Holm, Anna Silfverberg Poulsen Antal processkartläggningar över flera enheter En eller ett par större processkartläggningar som inkluderar flera enheter ska göras per år. Under kommer en kartläggning av kollektivtrafik och samhällsbetalda resor att göras samt en processkartläggning av planprojekt som drivs av extern exploatör. 2 Frida Steen Anna Silfverberg Poulsen Miljöenhetens ranking i servicemätningen Insikt Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. På SKLs hemsida finns undersökningen att tillgå och plocka fram resultatet. Kristina Franzén, Frida Steen Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 11(22)

76 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvärde Ansvarig Allmän platsmark - ranking i servicemätningen Insikt Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. På SKLs hemsida finns undersökningen att tillgå och plocka fram resultatet. Frida Steen Anders Holm Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden - information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet På SKLs hemsida finns undersökningen att tillgå och plocka fram resultatet. Mirsad Radoncic, Anna Silfverberg Poulsen Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Organisera forum för samordning av resurser Inför tidsuppföljning Effektivisering och samordning av kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Ta fram underlag för att effektivisera kollektivtrafikresorna Processkartläggning av planprojekt som drivs av extern exploatör Samsynsmöten mellan enheterna inom Samhällsbyggnad För att öka den interna samordningen inom förvaltningen har ett forum startats upp mellan Samhällsbyggnad och Samhällsutveckling. Forumet har till uppgift att prioritera utifrån politikens mål så att sektorernas resurser samordnas effektivt. Forumet ska lyfta prioriteringarna till KPL. Medarbetarna i sektorn ska börja registrera tid i Agresso. Kartläggningen av arbetstiden kommer öka möjligheterna att följa upp verksamheten och vårt effektiviseringsarbete. Planerad driftsättning väntas ske i april och implementering förväntas vara klart juni. Inventera brett inom förvaltningen, kartlägga, föreslå samordning och eventuell organisationsförändring för att skapa ett mer effektivt arbete med kollektivtrafik och samhällsbetalda resor För att få jämnare beläggning under dygnet krävs ett samarbete mellan olika sektorer, framförallt sektor skola, arbetsliv och stöd och vård och äldreomsorgen. Processkartläggning av planprojekt som drivs av extern exploatör. Ta fram arbetssätt och rutiner för förvaltningen då externa exploatörer tar större ansvar i exploateringsprocessen Ta fram rutiner för regelbundna träffar mellan enheterna med mål att se över och effektivisera de gemensamma processerna Anders Holm, Anna Silfverberg Poulsen Jenny Adler Jenny Bjönness Bergdahl, Anna Silfverberg Poulsen Jenny Bjönness Bergdahl Anna Silfverberg Poulsen Kristina Franzén, Anna Silfverberg Poulsen, Mirsad Radoncic Jenny Adler Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 12(22)

77 Tolkning 5.2 Attraktiv arbetsgivare (även förvaltningsövergripande fokusområde) Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvärde Ansvarig Nöjd medarbetarindex Nöjd medarbetarindex mäts på den medarbetarenkät som genomförs vartannat år. Enkäten genomförs Resultat finns tillgängligt under hösten. 0 Kenth Olsson Trivselfaktor på arbetsplatsen En kort enkät i syfte att mäta trivseln hos medarbetarna. På APT delas en enkät med ett fåtal frågor ut med svarsalternativ 1-10, där 10 står för mycket hög trivsel. Vårt mål är högre trivselfaktor än 6. Detta grundar sig på medarbetarindex som 2013 var på Frida Steen, Jenny Adler Antal gruppaktiviteter Två gruppaktiviteter per enhet per år Varje enhetschef ansvarar för att aktiviteterna genomförs och att detta rapporteras in. 18 Anders Holm, Anna Silfverberg Poulsen Antal frukostmöten 4 frukostmöten per år. Frukost och information om sektorn. Tanken är att vara i matsalen. 4 Anders Holm, Anna Silfverberg Poulsen Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Genomföra handlingsplan utifrån resultat av medarbetarenkäten Tydliggöra processer, förtydliga projektarbetssättet och linjearbetet Utveckla ledare och medarbetare avseende feedback Skapa en plattform för frågor om attityder och värderingar på arbetsplatsen Genomföra handlingsplan utifrån resultat av medarbetarenkäten Tydliggöra processer, förtydliga projektarbetssättet och linjearbetet (4 st. dialogmöten). Att det finns en tydlighet i styrningen och tydliga rollbeskrivningar. Temadag för chefer och medarbetare. I syfte att arbetsgivaren och medarbetaren visar uppskattning för det arbete som förvaltningen/personalen utför, feedback Frida Steen Jenny Adler Jenny Adler Jenny Adler Jenny Adler Två gruppaktiviteter per enhet i syfte att stärka trivsel på enheten Två aktiviteter per år per enhet Anders Holm, Anna Silfverberg Poulsen Införa frukostmöten 4 ggr/år Stärka vi-känslan. Miniseminarium inom sektorn. Frukostmöten 30 min. 4ggr/år. 15 mins prat Jenny Adler Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 13(22)

78 Tolkning 5.3 Underhåll på trygg och säker nivå Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Minskat behov av akut underhåll TGP (lägre kostnad). Minskat antal akuta utryckningar i VAberedskap Vi mäter antalet utryckningar. Antal utryckningar inom: Gata (potthål, brunnar) Park (nerblåsta träd, trasig lekutrustning, Belysning (kabelbrott, trasiga lampor, utlösta säkringar) Parkering (potthål) Utfört av entreprenörer. Mäts i st./år Totala antalet akuta VAutryckningar mäts på årsbasis Målvärde Ansvarig Anders Holm Magnus Larsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Framtagande av långsiktiga underhållsplaner Arbete utifrån de långsiktiga underhållsplanerna Långsiktiga underhållsplaner finns delvis för kommunens fastigheter, tekniska anläggningar. Underhållsplaner och aktiviteter redovisas till förvaltningsledningen årligen. För att minska akuta åtgärder fortgår arbetet utifrån de underhållsplaner som är framtagna Anders Holm Anders Holm Tolkning 5.4 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal ansökta detaljplaner Antal ansökta och godkända detaljplaner Antal inkomna planansökningar samt identifierat behov av detaljplan i godkänt projektdirektiv/förstudie Antal detaljplaner som vunnit laga kraft Räkna antal inkomna planansökningar och projektdirektiv/förstudier där det krävs detaljplan, ackumulerat Räkna ackumulerat antal detaljplaner under året Målvärde Ansvarig 15 Eva Hell 12 Eva Hell Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 14(22)

79 Andel hyresrätter av färdigställda bostäder Denna indikator kräver mycket "handarbete" för att mätas. Kan mätas där kommunen äger marken och har tecknat avtal med exploatören. För övrig nybyggnation behöver privata exploatörer kontaktas. 50% Frida Steen Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner Mäts under perioden 1 jan 15 till 31 dec 2018 ska 2000 produceras Antal bostäder som medges i de detaljplaner som vunnit laga kraft. Värdet gäller ackumulerat under året Eva Hell Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. Mirsad Radoncic, Frida Steen Antalet bostäder i beviljade bygglov Summan av småhus, lägenheter i flerfamiljshus och olika former av kommunala omsorgsboenden. Manuell räkning sker på totalen varje månad och följs upp månadsvis Mirsad Radoncic, Frida Steen Handläggningstid för bygglovsärende Målet är att bygglov/förhandsbesked beslutas inom 10 veckor från kompletta handlingar. Idag manuell avstämning. Under kommer diariesystemet ha stöd för avstämning. 10 Frida Steen Handläggningstider för remisser rörande bygglov och förhandsbesked Målet är att förkorta handläggningstiderna från remiss till yttrande. blir ett jämförelseår därför finns inget målvärde för. Mäts som ett medianvärde, inte medelvärde från remiss till yttrande. Miljöenheten tar fram siffrorna ur verksamhetssystemet (Vision) Kristina Franzén Antalet bostäder som fått slutbesked (Antal färdigställda lägenheter) Enligt lagstiftning får man inte ta bostad i drift (flytta in) innan slutbesked erhållits. Manuell räkning utifrån när beslut diarieförs. Mäts månadsvis Mirsad Radoncic, Frida Steen Antal överklagade miljö och bygglovsbeslut som står sig i överprövande insatser Målet är att 70 % av överklagade miljö och bygglovsbeslut skall stå sig i överprövande instanser. 70 % Anna Silfverberg Poulsen Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Öppet hus för allmänheten Samsynsmöten mellan enheterna inom Samhällsbyggnad Målet är att anordna två öppet hus per år Anna Silfverberg Poulsen Ta fram rutiner för regelbundna träffar mellan enheterna med mål att se över och effektivisera de gemensamma processerna Kristina Franzén, Anna Silfverberg Poulsen, Mirsad Radoncic Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 15(22)

80 Tolkning 5.5 Öka andelen kollektivtrafikresenärer Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Handlingsplan Samhällsbyggnad kommer bygga cykelvägar, pendelparkering och busstation i Diseröd och ev. hållplatser. Införande av seniorkort under våren samt utökad kollektivtrafik på landsbygden. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal pendelparkeringar i kommunen Antal resande med Grön express och Bohusbanan Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd Om 1-2 år kommer Västtrafik kunna leverera detaljerad resestatistik. I nuläget kan bussbolagen leverera information om totalt antal resande på hela sträckan. Dela upp indikator Grön express Bohusbanan och Kärna och Diseröd och lägga till Marstrand Vi kan bara få siffror för linjernas hela sträcka inte bara för den del som ligger inom kommunen. Men det är ändå ett mått på om kollektivtrafikåkandet ökar. Vi får dessa siffror av Västtrafik för linjernas hela sträcka, även de delar som ligger utanför kommunen. Målvärde Ansvarig Jenny Bjönness Bergdahl Jenny Bjönness Bergdahl Jenny Bjönness Bergdahl Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Bygga ny, tillgänglighetsanpassad busstation i Diseröd Bygga ny pendelparkering i Diseröd Införande av seniorkort Identifiera utmaningar inom kollektivtrafiken Ta fram underlag för att effektivisera kollektivtrafikresorna Ta fram ett underlag för beslut för fria resor för unga Under kommer ny tillgänglighetsanpassad busstation att byggas i Diseröd centrum. Ny pendelparkering kommer att byggas i Diseröd centrum Fria resor för pensionärer över 65 år. Seniorkortet kommer att gälla hela dygnet på såväl skolskjuts, närbuss och ordinarie linjetrafik. Kortet gäller inom Kungälvs kommun. Identifiera kommande utmaningar inom kollektivtrafiken i ett kort och långt perspektiv För att få jämnare beläggning under dygnet krävs ett samarbete mellan olika sektorer, framförallt sektor skola, arbetsliv och stöd och vård och äldreomsorgen. Ta fram ett underlag för beslut för fria resor för unga vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen. VI måste titta på vilken ålder unga är, från vilken ålder Jenny Bjönness Bergdahl Jenny Bjönness Bergdahl Jenny Bjönness Bergdahl Jenny Bjönness Jenny Bjönness Bergdahl Jenny Bjönness Bergdahl Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 16(22)

81 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Prisjustering av taxan för kollektivtrafikresa Tillköp av kollektivtrafik på landsbygden Bygga cykelväg mellan Solberga-Tunge skola Bygga cykelväg mellan Tega-Staby Fortsätta arbetet att påverka att regionens pris och sortimentsstrategi steg 2 införs till Kungälvs resecentrum För : Kärna-Ytterby, Kärna-Kovikshamn och Kungälv-Diseröd. Förvaltningen tar fram offerter och underlag för att stämma av med politiken möjligheterna att införa utökad kollektivtrafik på landsbygden. Cykelväg mellan Solberga och Tunge skolan 0,5 km planeras att byggas Cykelväg mellan Tega i Ytterby och Staby i Kärna på 3,9 km planeras att byggas under Jenny Bjönness Bergdahl Jenny Bjönness Bergdahl Frida Steen Frida Steen Tolkning 5.6 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i kommunen. Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska. Handlingsplan Utsläpp till havet kan minskas genom att fastigheter med enskilt avlopp med otillräcklig rening anlägger reningsverk eller ansluter till kommunalt avlopp om det finns inom rimligt avstånd. Genom att bedriva tillsyn på fastigheter i aktuella områden kan omställningen påskyndas. Under 2015 kommer denna tillsyn koncentreras till Ödsmåls kile. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvärde Ansvarig Antal VA anslutningar till fastigheter inom VA i kustzon (Ersätter indikatorn Öka andelen anslutningar till VA.) Förslag Anders Holm, Antal VA anslutningar till fastigheter inom VA i kustzon. Mäta på helår Mät antal nya utdebiterade anslutningsavgifter Anders Holm Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon Avser hela kommunen, Fossila koldioxidutsläpp från trafik, arbetsmaskiner samt uppvärmning, ton per invånare Redovisningen sker med 2 års eftersläpning, d v s 2011 års resultat redovisas 2013, 2012 redovisas 2014 etc. Uppgifterna hämtas från Kungälvs kommuns miljöbokslut under rubrikerna Klimat & Luft -Nyckeltal/Måluppfyllelse Fossila koldioxidutsläpp, Kungälvs kommun. Miljöbokslutet brukar presenteras i maj månad. 3 Torbjörn Nilsson Energiförbrukning kommunal offentlig belysning, kwh/ belysningspunkt Total energiförbrukning delat på antal belysningspunkter i kommunen. Ändrat från 2015, uppföljningssiffran kan behöva ändras. Sammanställning av samtliga elfakturor och delat summan på antal belysningspunkter. Anders Holm Antal inspekterade lantbruk runt Romesjön Tillsyn av lantbruk runt Romesjön kommer att prioriteras under för att minska lantbrukets utsläpp till vatten. Målsättningen är att bedriva tillsyn på 3 lantbruk under 3 Kristina Franzén Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 17(22)

82 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal inspekterade avloppsanläggningar runt Ödsmåls kile Antalet inventerade fastigheter runt Romesjön Antal fysiska åtgärder efter energirådgivning (företag) Antal fysiska åtgärder efter energirådgivning (hushåll) Som indikator redovisas antal inspekterade enskilda avloppsanläggningar (för fler än 5 hushåll). Målsättningen är att bedriva tillsyn på minst 5 objekt. Uppföljning av tillsynsarbete rörande enskilda avloppsanläggningar för fastigheter runt Romesjön. Utfallet mäts genom en indikator där antal inventerade fastigheter redovisas. Målsättningen är att bedriva tillsyn på minst 20 objekt. Minska energiförbrukning (och koldioxidutsläpp) genom energirådgivning. Som indikator redovisas hur många som gjort fysiska åtgärder (exempelvis tilläggsisolering, byte av fönster eller konvertering av värmesystem) efter energirådgivning. Målet är att minst 200 hushåll och 10 företag gör fysiska åtgärder efter rådgivning. Minska energiförbrukning (och koldioxidutsläpp) genom energirådgivning. Som indikator redovisas hur många som gjort fysiska åtgärder (exempelvis tilläggsisolering, byte av fönster eller konvertering av värmesystem) efter energirådgivning. Målet är att minst 200 hushåll och 10 företag gör fysiska åtgärder efter rådgivning. Miljöenheten sammanställer antal inspekterade anläggningar Miljöenheten sammanställer antalet inventerade fastigheter Målvärde Ansvarig 5 Kristina Franzén 20 Kristina Franzén 10 Anna Silfverberg Poulsen, Frida Steen 200 Anna Silfverberg Poulsen, Frida Steen Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Systematiskt byte till mer energieffektiv belysning Arbeta aktivt med energirådgivning Tillsyn av lantbruk runt Romesjön Tillsyn av enskilda avloppsanläggningar runt Ödsmåls kile Uppföljning av tillsyn av enskilda avloppsanläggningar runt Romesjön För att minska energiförbrukningen på kommunal offentlig belysning så byts armaturen systematiskt ut till mer energieffektiv. Kommunens energirådgivare informerar privatpersoner och företag i kommunen om olika energisparande åtgärder. Lantbrukstillsyn runt Romesjön kommer att prioriteras under för att minska lantbrukets utsläpp till vatten. Tillsyn av enskilda avloppsanläggningar (för fler än 5 hushåll) runt Ödsmåls kile prioriteras. Uppföljning av tillsynsarbete rörande enskilda avloppsanläggningar för fastigheter runt Romesjön. Romesjön prioriteras då den tidigare haft problem med vattenkvaliteten och enskilda avlopp har identifierats som en möjlig orsak Anders Holm Anna Silfverberg Poulsen Kristina Franzén Kristina Franzén Kristina Franzén Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 18(22)

83 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig På egna ben Barn på buss På egna ben är en tävling som handlar om att ta sig till skolan på egna ben för så 4-6 där SHB betalar anmälningsavgiften 1500 kronor per klass om det är mindre än 10 klasser som anmäler sig och 1000:- om det är fler än 10 (Kungälv hade klasser anmälda). Barn på buss. Ett samarbete med brandstationen och bussbolaget. I steg 1 Så 2 får ett besök av en brandman och en busschaufför. I steg 2 får de åka buss till brandstationen på ett studiebesök Frida Steen Frida Steen Tolkning 5.7 Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal införda miljöledningssystem Målvärde Ansvarig Anna Silfverberg Poulsen Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Inför Miljöledningssystem under Arbete med projektdirektiv påbörjat. Det skall redovisas för förvaltningsledningen Torbjörn Nilsson Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 19(22)

84 6 Övriga viktiga mål som gäller sektorn Tolkning 6.1 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Handlingsplan Handlingsplanen utgår från programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till Den bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige i anslutning till årsbokslutet. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvärde Ansvarig Antal enkelt avhjälpta hinder som åtgärdats på kommunala gator med mera. Åtgärda minst 25 enkelt avhjälpta hinder på kommunala gator med mera. Antal/år Jan Rydberg Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Åtgärda enkelt avhjälpta hinder enligt tidigare inventering Bygga ny, tillgänglighetsanpassad busstation i Diseröd Hållplatser och stationer tillgänglighetsanpassas enligt befintlig plan Översyn av tillgängligheten till lekplatser när det gäller syn- och hörselskadade gjordes en prioriteringslista över vilka enkelt åtgärdade hinder som ska åtgärdas för respektive år under perioden Aktiviteten är kopplad till området Tillgänglig utemiljö och målet: Enkelt avhjälpta hinder på befintliga kommunala gator, gång- och cykelvägar, torg och andra allmänna platser ska åtgärdas. Under kommer ny tillgänglighetsanpassad busstation att byggas i Diseröd centrum. planeras 1-2 hållplatser på Marstrandsvägen och 1 i Rollsbo. Genom att förbättra tillgängligheten av hållplatser kan fler få möjlighet att nyttja kollektivtrafiken istället för färdtjänst. Under 2013 gjordes en prioritering av vilka hållplatser och stationer som ska tillgänglighetsanpassas under respektive år under perioden Aktiviteten är kopplad till området Resor och kommunikation och målet. Hållplatser och stationer ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Planen är att ha en workshop med park, skola, tillgänglighetspersoner inom kommunen (och eventuellt handikapprörelsen). Till detta bjuder vi in ett antal experter Frida Steen Jan Rydberg Jenny Bjönness Bergdahl Jenny Bjönness Bergdahl Ulf Eliasson Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 20(22)

85 7 Viktiga nyckeltal Kommentar 7.1 Nyckeltal Renhållning 2015 Prognos helår Utfall 2013 Mängd säck och kärl avfall per invånare och år Mängd grovavfall och farligt avfall per invånare och år Mängd producentansvarsmaterial per invånare och år Vatten och avlopp 2015 Prognos helår Utfall 2013 Förnyelsetakt ledningsnät dagvatten Förnyelsetakt ledningsnät spillvatten Förnyelsetakt ledningsnät vatten Debiteringsgrad VA-teknik Trafik- gatu- parkenheten 2015 Prognos helår Utfall 2013 Förnyelsetakt ytskikt Energianvändning per belysningspunkt Byggprojektledning 2015 Prognos helår Utfall 2013 Debiteringsgrad Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 21(22)

86 8 Åtagande/ överenskommelse Överenskommelse mellan kommunchef och sektorchef. Denna verksamhetsplan gäller från och med (datum): Undertecknas av kommunchef och sektorchef: Samhällsbyggnad, Verksamhetsplan 22(22)

87 Verksamhetsplan Skola

88 Innehållsförteckning 1 Inledning Sektorns budget Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Nettokostnad per verksamhet Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Personal Personal Anställda Antal arbetade timmar Sjukfrånvaro Sjuklönekostnad Volymer Verksamhet Förskola Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskolan årkurs Fritidshem Grundsärskola Gymnasiet, Mimers Hus Mimers Hus/Gymnasiesär Vuxenutbildning Fristående förskolor Fristående förskoleklass Fristående grundskola Fristående fritidshem Fristående gymnasieskola Annan kommunal gymnasieskola Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Skola, Verksamhetsplan 2(24)

89 5.4 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Övriga viktiga mål som gäller sektorn Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Viktiga nyckeltal Åtagande/ överenskommelse Skola, Verksamhetsplan 3(24)

90 1 Inledning Inom sektorn skola återfinns förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar. Till dessa verksamheter tillkommer också två centrala stödenheter, Utvecklingsenheten och Stödenheten. Sektorns ledningsorganisation består av en sektorchef/skolchef, tre verksamhetschefer, en för vardera förskoleverksamheten, grundskolan, gymnasiet/vuxenutbildningen samt enhetscheferna för Stödenheten och Utvecklingsenheten. Verksamheten styrs av barnkonventionen och andra internationella konventioner, nationella mål i form av skollag, förordningar och läroplaner. Dessutom finns kommunfullmäktiges strategiska mål, kommunstyrelsens mål och övriga mål. Skolan ska utifrån läroplanen och gällande skollagstiftning verka för att ge de studerande lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Skolans uppdrag är att ge de studerande bildning, kunskap och färdigheter. Skola, Verksamhetsplan 4(24)

91 2 Sektorns budget 2.1 Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Intäkter Tkr Personalkostnader Tkr Övriga kostnader Tkr Summa kostnad Summa nettokostnad Nettokostnad per verksamhet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Centralt Förskola Grundskola och fritidshem Gymnasiet och vuxenutbildning Nettokostnad Skola, Verksamhetsplan 5(24)

92 Tolkning 2.2 Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Beskrivning I årsplan redovisas en struktur för att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt driftplanen. Där framgår att förvaltningen skall arbeta med ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr. Kommunstyrelsens åtar sig att godkänna åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvärde Ansvarig Kostnad för ITverktyg Totalt kostnad för IT-verktyg. Leasingskostnader samt beställning av kringutrustning. Mäts en gång om året Jonatan Bengtsson Intäkt statsbidrag från Skolverket Total intäkt från skolverket Mäts en gång om året. Jonatan Bengtsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Översyn av IT-verktyg Fortbildning för grundskollärare Bakgrund Vid kommunstyrelsens beslut att anta Medie- och IT-policy för sektor Skola (KS2010/889) påbörjades arbetet med att införa varsin dator i sektor skola. Begreppet varsin dator innebär två olika saker, dels att all personal och varje elev i högre skolår har sin egen personliga dator, dels att varje barn i förskolan och varje elev i lägre skolår har tillgång till en dator när man så behöver. Åtgärd I Årsplan (KS2015/897) betonar samarbetspartierna vikten av att se över Kungälvs infrastruktur för ITanvändningen i skolorna för att effektivisera användandet och minska felanmälningar. Detta kan kräva att två klasser delar på en uppsättning IT-verktyg. Därför upphör all politisk styrd regleringen av IT-utrustning och att detta istället beslutas av sektorsledningen. I samband med att leasingkontrakt löper ut juni ska nyanskaffande av ITverktyg bygga på verksamhetens behov i relation till ekonomiska prioriteringar. Kostnaderna för IT-verktyg förväntas minska med kr. Bakgrund 2015 inleddes kompetensutvecklingssatsningen för grundskollärare och specialpedagoger. En stor del av insatsen är gemensam för alla grundskollärare och leds av GR under rubriken bedömning för lärande (BFL). Därtill har enskilda lärare och arbetslag deltagit i olika typer av kompetensutveckling. Åtgärd Under prioriteras fortbildningsinsatserna kring bedömning för lärande (BFL) i GR:s regi, övriga fortbildningsinsatser prioriteras inte. Extra satsning för fortbildning till grundskollärare justeras till 2,3 mkr Ulrica Enderberg Cristine Lysell Skola, Verksamhetsplan 6(24)

93 Statsbidrag Kostnad för köpta kommuninterna tjänster minskas Stöd och utveckling Ersättning till fristående verksamheter Bakgrund Från och med 2015 finns nya riktade statsbidrag för skolområdet att ansöka om. Åtgärd Alla för verksamheten relevanta statsbidrag ska sökas. Åtgärd Intensifierat samarbete mellan sektor skola och servicesektorn för att minska måltidskostnaderna i skolorna. Bland annat genom anpassad meny, minskat matsvinn och bättre verksamhetsplanering vid exempelvis lov. Förväntad kostnadsminskning är 1 miljon kr. Kostnaderna för tjänster köpta från verksamhetsservice minskas genom översyn av SLA. Förväntad kostnadsminskning är 1 miljon kr. Åtgärd Sektorsövergripande stöd- och utvecklingsarbete effektiviseras genom att arbetsuppgifter omfördelas till spetskompetenserna specialpedagog och förstelärare. Förväntad kostnadsminskning är kr. Verksamheten effektiviseras genom att tjänster som tillhandahålls av annan myndighet tas bort. Förväntad kostnadsminskning är kr. En organisationsöversyn på utvecklingsenheten genomförs för att effektivisera stöd till huvudman och förskolechef/rektor. Förväntad kostnadsminskning är 1 miljon kr. Bakgrund Bidrag till fristående verksamheter regleras i lagen "Offentliga bidrag på lika villkor". Åtgärd genomförs en översyn om tillämpningen av särskilda skäl gällande lokalbidrag. Åtgärdens eventuella kostnadseffekter syns tidigast från och med 2017 på grund av avtalens uppsägningstid Ann Ryström, Cristine Lysell, Stefan Wigren, Maria Andersson Ann Ryström, Cristine Lysell, Stefan Wigren, Maria Andersson Catharina Bengtsson, Ulrica Enderberg, Annika Holm Eriksson Ulrica Enderberg Skola, Verksamhetsplan 7(24)

94 3 Personal 3.1 Personal Anställda Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal anställda Antal årsarbetare Antal arbetade timmar Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Månadsavlönade Timavlönade Sjukfrånvaro Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 5,6 Sjukfrånvaro- Kvinnor 6,18 Sjukfrånvaro - Män 3,32 Ålder <= 29 år 3,56 Ålder år 5,34 Ålder >= 50 år 6,42 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 50, Sjuklönekostnad Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjuklönekostnad Kronor Beräknat PO (personalomkostnader) kronor Summa Skola, Verksamhetsplan 8(24)

95 4 Volymer 4.1 Verksamhet Förskola Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal helårsplatser Pedagogisk omsorg Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal barn Förskoleklass Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Grundskolan årkurs 1-9 Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Fritidshem Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal barn Grundsärskola Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Gymnasiet, Mimers Hus Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Skola, Verksamhetsplan 9(24)

96 4.1.8 Mimers Hus/Gymnasiesär Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Vuxenutbildning Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal studerande i Kungälv 830 Antal helårsplatser (ej SFI och särvux) Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) Antal studerande från Kungälv i andra kommuner 150 Antal helårsplatser (ej SFI och särvux) från Kungälv i andra kommuner Fristående förskolor Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal barn Fristående förskoleklass Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Fristående grundskola Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Fristående fritidshem Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal barn Fristående gymnasieskola Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Skola, Verksamhetsplan 10(24)

97 Annan kommunal gymnasieskola Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever Skola, Verksamhetsplan 11(24)

98 5 Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Tolkning 5.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Handlingsplan Se aktiviteter Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Välkomsten, ett förvaltningsgemensamt mottagande av nyanlända Samarbete med andra sektor, till exempel hemmaplanslösningar Social investering - Drogprevention Bakgrund Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar i kommunen som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år (tidigare informationsansvar). Plan För att klara skollagens krav behöver sektor skola arbeta i nära samverkan med arbetsliv- och stöd. Bakgrund Verksamheten ska ansvara för pedagogisk kartläggning, inledande skolhälsovårdsinsatser samt samhällsvägledning. Syfte Välkomsten ska samordna mottagandet av nyanlända innan de mottas till förberedelsegrupp. Plan Verksamheten har smygstartat i grundskolan under hösten 2015 men startar upp i full skala januari. Verksamheten ska säkerställa ett kvalitetssäkert och effektivt mottagande med snabb utslussning ut i förberedelseklass eller språkintroduktionsprogram. Bakgrund Barn och unga i svårigheter ska i möjligaste mån ges stöd för att kunna bo kvar hemma och gå kvar i hemskolan. Det kräver samordning av insatser från skola, socialtjänst och ibland sjukvård. Plan Översyn av samordning mellan skola och socialtjänst. Genomförande av utvecklingsprojekt inom SIMBA för att förebygga Barn och Ungas psykiska ohälsa. Syfte och Bakgrund Investeringens syfte är att rikta prevention mot bruk av droger i de ungdomsmiljöer där detta förekommer. Genom investeringen möjliggörs en resursförstärkningen av de yrkeskategorier som återfinns inom kommunens ungdomsarbete för målgruppen, som fältverksamhet och riktade insatsgrupper inom Trygga Ungdomsmiljöer (TUM), Toleransprojektet och på de tre högstadieskolor. Investeringen ska kopplas ihop med det allmänpreventiva arbetet som ska utgå från av kommunstyrelsen antagna riktlinjer för drogfria ungdomsmiljöer. Målet är att förebygga förekomst av droger och bruk/missbruk av dessa bland barn och ungdomar. Plan Arbetet startas Stefan Wigren Catharina Bengtsson, Annika Holm Eriksson Maria Andersson Maria Andersson Skola, Verksamhetsplan 12(24)

99 Tolkning 5.2 Attraktiv arbetsgivare Sektor skola är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Handlingsplan Under året ska sektor skola se över hur vi tar emot nyanställda samt sektor skolas organisation kopplat till stödenheter. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Nöjd medarbetarindex (NMI) Följs upp på enhetsnivå där analys görs och förbättringsområden plockas fram gemensamt av enhetschef och personal. En handlingsplan tas fram gemensamt till T 1. Uppföljning av planen görs under året. Avläses ur NMI Målvärde Ansvarig Jonatan Bengtsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Ny handlingsplan utifrån medarbetarenkät Bakgrund Kungälvs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. För att undersöka medarbetarnas uppfattning om sin arbetssituation genomförs medarbetarenkäten regelbundet, senast hösten Plan För att utveckla Kungälvs kommun som attraktiv arbetsgivare upprättar enheterna handlingsplaner utifrån enkätresultatet Maria Andersson Skola, Verksamhetsplan 13(24)

100 Tolkning 5.3 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, oberoende var arbetet ligger. Siffran för respektive år avser avgångselever två år innan. Målvärdet för indikatorn är den genomsnittliga andelen etablerade studenter för riket. Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning, oberoende var arbetet ligger. Siffran för respektive år avser avgångselever två år innan. Målvärdet på indikatorn är den genomsnittliga andelen för alla kommuner i riket, endast kommunala skolor. Siffra hämtas från Kolada (N17434), publiceringsdatum vecka 27. Källa: SCB och Skolverket. Siffra hämtas från Kolada (N17430), publiceringsdatum vecka 27. Källa: SCB och Skolverket. Målvärde Ansvarig Jonatan Bengtsson Jonatan Bengtsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Plan för studie- och yrkesvägledning 20 vård och omsorgsplatser Bakgrund I dagsläget görs en SYV-plan för grundskolan. Den har initierats från verksamhetschef. Syfte Enligt skollagen ska alla elever i grundskolan ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Därmed behöver vi ha en plan med information och vägledning som säkerställer likvärdigheten i kommunen. Plan Säkerställa att alla elever i åk 1-6 har tillgång till studie och yrkesvägledning genom att följa upp planerade insatser. Bakgrund I Sverige och även i Kungälv är behovet av vård- och omsorgspersonal stort. Omfattningen av vård- och omsorgsutbildningar på gymnasieskolorna i Sverige täcker inte detta behov. Syfte Möta efterfrågan av utbildad vård- och omsorgspersonal samt bättre förutsättningar för den enskilda att finna sysselsättning. Plan Vuxenutbildningen i samarbete med övriga delar av förvaltningen genomför lärlingsutbildning i vård- och omsorg Cristine Lysell Stefan Wigren Skola, Verksamhetsplan 14(24)

101 Tolkning 5.4 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. Svenska för invandrare finns i olika kurser och nivåer beroende på studentens bakgrund och förkunskaper. Kurs D är den kurs som gör studenten behörig till andra utbildningar inom vuxenutbildningen och kan därför ses som de viktigaste indikatorn för hur väl utbildningen lyckas med att ge invandrare goda förutsättningar för att komma vidare i jobb och utbildning. Siffrorna hämtas ur vuxenutbildningens ITsystem. Siffran avser de studenter som blivit godkända under kalenderåret. Målvärde Ansvarig Jonatan Bengtsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Multikompetent team Välkomsten, ett förvaltningsgemensamt mottagande av nyanlända Multikompetent team syftar till att arbeta förebyggande med föräldrastöd i några av kommunens förskolor. De skall inte ersätta förskolans ordinarie med arbetet med föräldrar. Bakgrund Verksamheten ska ansvara för pedagogisk kartläggning, inledande skolhälsovårdsinsatser samt samhällsvägledning. Syfte Välkomsten ska samordna mottagandet av nyanlända innan de mottas till förberedelsegrupp. Plan Verksamheten har smygstartat i grundskolan under hösten 2015 men startar upp i full skala januari. Verksamheten ska säkerställa ett kvalitetssäkert och effektivt mottagande med snabb utslussning ut i förberedelseklass eller språkintroduktionsprogram Catharina Bengtsson Catharina Bengtsson, Annika Holm Eriksson Skola, Verksamhetsplan 15(24)

102 Tolkning 5.5 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer; (1) föräldrarnas utbildningsbakgrund, (2) migrationsbakgrund, (3) familjer med försörjningsstöd och (4) kön. För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde (kommunala skolor) Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) Fortbildning för lärare, kostnad Visar avvikelsen mellan det faktiska värdet och det modellberäknade värdet. Modellberäknade värden för andel elever som uppnått kunskapskraven har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och Kön. Indikatorn visar avvikelsen mellan det faktiska värdet och det modellberäknade värdet. Modellberäknade värden för genomsnittligt meritvärde har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och Kön. Uppgifter avser elever vid Mimers Hus Gymnasium. Endast avgångsbetyg från nationella program redovisas. Indikatorn visar kostnad för kompetenshöjningsinsatser för lärare. Källa: SCB och Skolverket, publiceras på Kolada (U15442) Källa: Kolada (U15444). Publiceras april/maj för föregående läsårs avgångselever. Källa: Skolverket/SCB publiceras november/december för föregående läsår. Mäts en gång per år. Utfall jämförs med budget. Målvärde Ansvarig Cristine Lysell, Jonatan Bengtsson Jonatan Bengtsson Jonatan Bengtsson Jonatan Bengtsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Utredning en sammanhållen högstadieskola Bakgrund Kommunstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att återkomma med en plan för att arbeta vidare med den sociala översiktsplanen. En av slutsatserna i den sociala översiktsplanen var att de sociokulturella fördelarna med en sammanhållen högstadieskola skulle utredas vidare. Syfte Att ta fram ett beslutsunderlag för fortsatt planering och organisation av kommunens högstadium i ett 20-årigt perspektiv och för hur elever i årskurs 7-9 ska få bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Plan En förstudie har initierats och förväntas vara klar senast 15 mars Cristine Lysell Skola, Verksamhetsplan 16(24)

103 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Mobilt team för F-6 Social investering - teknikstöd Förutsättningarna för ett mobilt team i åk F-6 behöver utredas. Bakgrund Projektet är tänkt att ta tillvara de kunskaper, erfarenheter och myndighetssamverkan som visat sig leda till framgångsrika resultat i det tidigare genomförda projektet Vägar till arbete. Syfte 1) Öka kunskapen i nyttan med och handhavandet av hjälpmedel och teknikstöd för att stödja elever lärande och vardag i skolan. 2) Öka kunskapen kring vikten av rätt förhållningssätt och bemötande av alla barn och unga i och utanför skolan, det som är verkningsfullt för barn/unga i behov av särskilt stöd är bra för alla elever. 3) Elever ska med olika former av teknikstöd kunna genomföra sin skoltid på ett framgångsrikt sätt. 4) Undersöka förutsättningarna för metodimplementering vid grundskolan Plan Under ska projektet bibehålla uppstartade investeringarna vid Mimers Hus samt genomföra en förstudie kring projektets applicerbarhet i grundskolan. Projektet utvärderas årligen Cristine Lysell Stefan Wigren Skola, Verksamhetsplan 17(24)

104 Tolkning 5.6 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Genomsnittligt antal barn per avdelning Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen Genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning i kommunens förskolor. Genomsnittligt antal inskrivna barn per vuxen årsarbetare. Källa: Kommunens egna siffror. Antalet placerade barn i kommunala förskolan delat med antalet avdelningar. Mäts 15/5, 15/9 och 15/1. Källa: Skolverkets kommunblad. Publiceras i september. Avser föregående kalenderår. Mätpunkten är 15 oktober varje år. Målvärde Ansvarig Jonatan Bengtsson Jonatan Bengtsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Implementera och genomföra ny förskoleenkät med tillhörande självskattningsmaterial för personal. Implementering av gemensamma rutiner och riktlinjer för övergångar under vår. Kompetensutvecklingsplan förskola Bakgrund Under 2015 beslutade GR att den regiongemensamma föräldraenkäten ska revideras och utvecklas. Arbete med revidering pågår inom GR och den nya enkäten med tillhörande självskattningsmaterial kommer genomföras under november för första gången. Syfte Ge nya verktyg för ett bättre underlag till förskolans systematiska kvalitetsarbete. Plan Innan enkäten och självskattningen genomförs för första gången behöver arbetssätt och strukturer implementeras. Bakgrund Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Övergången till grundskolan har skett på olika sätt i de olika rektorsområdena. Syfte Öka likvärdigheten bland kommunens förskolor och skolor. Plan Under höstterminen 2015 revideras de riktlinjer som finns utifrån skolverkets stödmaterial. Bakgrund Kompetensutvecklingsplanen "Huset" beskriver förskolans kompetensutvecklingsbehov utifrån läroplanens mål, vilka insatser som är gjorda och vilka insatser som är planerade för varje läsår. Processen kring kompetensutveckling i förskola pågår under hela året; identifiering av kompetensutvecklingsbehov, planering och genomförande av kompetensutveckling. Syfte Förbättra den systematiska uppföljningen av de insatser som finns med i "Huset" Ulrica Enderberg Ann Ryström Ann Ryström Skola, Verksamhetsplan 18(24)

105 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Natur- och teknikutveckling förskola Språkutveckling Matematikutveckling Bakgrund Sedan hösttermin 2014 arbetar en NT-utvecklare för förskola och deltar i skolverkets utbildning av NT-utvecklare. Syfte Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik Plan NT-utvecklingen planeras ht2015/vt att fortsätta ha fokus på "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer" och fler fenomen ska behandlas. Ett riktat fokus finns vid didaktik där pedagogers produktiva frågor och barns frågor om ett naturvetenskapligt innehåll ska bearbetas med stöd av forskningsbaserad litteratur, uppgifter och diskussioner. Bakgrund Läsåret 07/08 tillsattes en projektgrupp med uppdrag att arbeta fram ett förslag för en Kungälvsmodell i svenska/svenska som andraspråk för att säkra att alla elever når minst betyget godkänt i åk 9. Våren 2009 antogs modellen och en språk-, läs- och skrivutvecklare tillsattes och hösten 2009 implementerades modellen i kommunen. Syfte Att alla elever når minst betyget godkänt i åk 9. Plan Fortsätta kartläggningen och av verksamheten så att alla barn får det stöd de behöver. Fortsätta det språkutvecklande arbetet på enheterna. I det systematiska kvalitetsarbetet följa upp verksamheternas språkutveckling. Bakgrund Kungälvs kommun deltar sedan 2012 i SKL:s matematiksatsning PISA Syftet med satsningen är att förbättra matematik-undervisningen och utifrån det reviderades den kommungemensamma modell som tidigare funnits, Kungälvsmodellen 2.0 för att på ett systematiskt sätt förbättra matematikundervisningen och elevernas resultat i matematik samt att alla elever ska få känna att de lyckas med matematiken och vilja läsa vidare. Målet är att alla elever ska nå minst E i matematik i åk 9. För att få en gemensam utgångspunkt i förskolan utarbetades Arbetsplan i matematik i förskolan. Syfte Alla barn och unga i Kungälv får nödvändiga kunskaper i matematik som är användbara i vardagen, vid fortsatta studier och som aktiva samhällsmedborgare. Plan Fortsätta matematikutvecklingen i verksamheten. I det systematiska kvalitetsarbetet följa upp verksamheternas matematikutveckling Ann Ryström Ann Ryström Ann Ryström Skola, Verksamhetsplan 19(24)

106 Tolkning 5.7 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Nationella prov årskurs 3 Nationella prov åk 6 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) Andel elever på Mimers hus yrkesförberedande program som gått ut gymnasiet med yrkesexamen Andel elever på Mimers hus högskoleförberedan de program som gått ut gymnasiet med examensbevis. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, kommunala skolor, genomsnittlig andel (%) Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik kommunala skolor, genomsnittlig andel (%). Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Uppgifter avser elever vid Mimers Hus Gymnasium. Endast avgångsbetyg från nationella program redovisas. Andel elever på Mimers hus yrkesprogram som går ut gymnasiet med yrkesexamen. Andel elever på Mimers hus högskoleförberedande program som går ut gymnasiet med examensbevis. Källa: Skolverket/SCB. Hämtas från Kolada (N15456). Publiceras i december, avser föregående läsår. Källa: Skolverket och SCB, Hämtas från Kolada (N15468). Publiceras i december, avser föregående läsår. Källa: SCB och Skolverket Källa: Skolverket/SCB, hämtas från Kolada, publiceras vecka 40. Källa: Skolverket/SCB publiceras november/december för föregående läsår. Källa Skolverket, publiceras december (avser föregående läsår). Källa Skolverket, publiceras december (avser föregående läsår). Målvärde Ansvarig Jonatan Bengtsson Jonatan Bengtsson 223 Jonatan Bengtsson 100 Jonatan Bengtsson Stefan Wigren, Jonatan Bengtsson Stefan Wigren, Jonatan Bengtsson Skola, Verksamhetsplan 20(24)

107 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Kommunövergripande elevhälsoplan där ett viktigt fokus är det förebyggande arbetet. Genomförande av GR-satsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. Projekt för kvalitet i grundsärskolan Projekt för kvalitet i fritidshem Projekt för kvalitet i förskoleklass Projekt för att öka elevinflytande Bakgrund En central elevhälsoplan har tagits fram med hösten Under skolinspektion våren 2015 kritiserades många av Kungälvs skolor för att elevhälsan inte bedrev ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Syfte Förbättra elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Plan Varje skola har i uppdrag att konkretisera hur deras "lokala plan" ska se ut. Innehållet i dessa planer kommer sedan att följas upp. Bakgrund Som en del av de riktade fortbildningsmedel som samarbetspartierna har avsatt för lärare i grundskolan pågår ett stort utbildningspaket i samarbete med Göteborgsregionen (GR). Syfte Målet med kompetensutvecklingspaketet är att: I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Skollagen kap. 1 4 och kap. 3 3, Lgr11 kap. 1 och kap. 2.2) Bakgrund I uppföljningen av läroplansområdet "kunskaper" och "betyg och bedömning" upptäcktes att kunskapsuppföljningen i särskolan såg väldigt olik ut på olika skolor. En svårighet att på ett aggregerat sätt beskriva och analysera kunskaperna var också påtaglig. Syfte Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i grundsärskolan. Plan En arbetsgrupp ur grundskolans ledningsgrupp (särskolans rektorer) är utsedd som ska komma med förbättringsförslag. En förstelärare har i uppdrag att samordna särskolans personal. Bakgrund I uppföljningen av läroplansområdet "kunskaper" upptäcktes att kunskapsuppföljningen i fritidshemmen såg väldigt olik ut på olika skolor. En svårighet att på ett aggregerat sätt beskriva och analysera fritidshemmens kvalitet var påtaglig. Syfte Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmen. Plan En arbetsgrupp ur grundskolans ledningsgrupp är utsedd som ska komma med förbättringsförslag. Bakgrund I uppföljningen av läroplansområdet "kunskaper" upptäcktes att kunskapsuppföljningen i förskoleklass såg väldigt olik ut på olika skolor. En svårighet att på ett aggregerat sätt beskriva och analysera förskoleklassens kvalitet var påtaglig. Syfte Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskoleklassen. Plan En arbetsgrupp ur grundskolans ledningsgrupp är utsedd som ska komma med förbättringsförslag. Bakgrund Uppdraget kommer från verksamhetschef efter analys av GRenkät där Mimers Hus Gymnasium avviker negativt i förhållande till andra GR-kommuner. Skolinspektionen konstaterar samma sak för de inspekterade enheterna. Syfte Ökat elevinflytande och delaktighet förväntas påverka motivationen hos elever och därmed bidra till att minska frånvaro och att öka kunskapsresultat. Plan Alla enheter på gymnasieskolan kommer efter kartläggningsarbete baserat på GR-enkäten arbeta med utbildning och aktiviteter som ska ge lärare mer kunskaper hur man kan arbeta med elevinflytande Catharina Bengtsson, Annika Holm Eriksson Cristine Lysell Cristine Lysell Cristine Lysell Cristine Lysell Stefan Wigren Skola, Verksamhetsplan 21(24)

108 6 Övriga viktiga mål som gäller sektorn Tolkning 6.1 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Handlingsplan Handlingsplanen utgår från programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till Den bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige i anslutning till årsbokslutet. Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Social investering - teknikstöd Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Multikompetent team Genomförande av GRsatsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. Bakgrund Projektet är tänkt att ta tillvara de kunskaper, erfarenheter och myndighetssamverkan som visat sig leda till framgångsrika resultat i det tidigare genomförda projektet Vägar till arbete. Syfte 1) Öka kunskapen i nyttan med och handhavandet av hjälpmedel och teknikstöd för att stödja elever lärande och vardag i skolan. 2) Öka kunskapen kring vikten av rätt förhållningssätt och bemötande av alla barn och unga i och utanför skolan, det som är verkningsfullt för barn/unga i behov av särskilt stöd är bra för alla elever. 3) Elever ska med olika former av teknikstöd kunna genomföra sin skoltid på ett framgångsrikt sätt. 4) Undersöka förutsättningarna för metodimplementering vid grundskolan Plan Under ska projektet bibehålla uppstartade investeringarna vid Mimers Hus samt genomföra en förstudie kring projektets applicerbarhet i grundskolan. Projektet utvärderas årligen. Bakgrund Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar i kommunen som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år (tidigare informationsansvar). Plan För att klara skollagens krav behöver sektor skola arbeta i nära samverkan med arbetsliv- och stöd. Multikompetent team syftar till att arbeta förebyggande med föräldrastöd i några av kommunens förskolor. De skall inte ersätta förskolans ordinarie med arbetet med föräldrar. Bakgrund Som en del av de riktade fortbildningsmedel som samarbetspartierna har avsatt för lärare i grundskolan pågår ett stort utbildningspaket i samarbete med Göteborgsregionen (GR). Syfte Målet med kompetensutvecklingspaketet är att: I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Skollagen kap. 1 4 och kap. 3 3, Lgr11 kap. 1 och kap. 2.2) Stefan Wigren Stefan Wigren Catharina Bengtsson Cristine Lysell Skola, Verksamhetsplan 22(24)

109 7 Viktiga nyckeltal Kommentar I Skolverkets kommunblad ges en sammanfattande bild av kommunens förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, skola och vuxenutbildning utifrån ett urval av den senast publicerade statistiken. En jämförelse görs även med andra liknande kommuner och med riket som helhet Skola, Verksamhetsplan 23(24)

110 8 Åtagande/ överenskommelse Överenskommelse mellan kommunchef och sektorchef. Denna verksamhetsplan gäller från och med (-01-01): Undertecknas av kommunchef och sektorchef: Kungälvs kommun Magnus Gyllestad Kommunchef Maria Andersson Sektorchef skola Skola, Verksamhetsplan 24(24)

111 Verksamhetsplan Vård och äldreomsorg

112 Innehållsförteckning 1 Inledning Sektorns budget Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Nettokostnad per verksamhet Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Personal Personal Anställda Antal arbetade timmar Sjukfrånvaro Sjuklönekostnad Volymer Verksamhet Platser Trygghetsplatser Köpta platser/vårddygn Dagverksamhet demens Brukare i hemtjänsten Ersatta timmar i hemtjänsten Registrerade patienter HSV Bostadsanpassningsbeslut Trygg hemgång Myndighetsbeslut Palliativ vård Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Övriga viktiga mål som gäller sektorn Implementera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, enligt SOSFS 2011: Implementera nya lagstiftningar och författningar Verksamhetsutveckling genom digitalisering av verksamheternas processer Samverkan med offentliga och privata vårdgivare, för patientens bästa Samverkan med offentliga och privata omsorgsgivare, för individens bästa Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 2(19)

113 6.6 Antalet platser vid vård och omsorgsboende skall täcka behovet Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Åtagande/ överenskommelse Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 3(19)

114 1 Inledning Sektor Vård och äldreomsorg ansvarar för biståndsbedömda insatser enligt socialtjänstlagen samt kommunal hälso- och sjukvård som är en viktig del av samhällets välfärdssystem och skall främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet och skall inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Sektor Vård och äldreomsorg skall samverka med andra sektorer för att uppnå lagens intention om att alla människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Målgruppen är främst äldre, men sektorn riktar sig även till yngre personer med funktionsnedsättningar och behov av hemsjukvård. Kommuninnevånare kan också behöva stöd av sektorn i olika skeden i livet. Det kan handla om hemtjänst, vård- och omsorgsboende, korttidsvistelse, hemsjukvård, rehabilitering, anhörigstöd, dagverksamhet för personer med demenssjukdom, träffpunkter (sociala aktiviteter) och vård i livets slut. Hemsjukvård och hemtjänst riktar sig till alla åldersgrupper. Utgångspunkten för arbetet är lagstiftning enligt Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Patientsäkerhetslagen, Offentlighets- och Sekretesslagen, Förvaltningslagen (FvL), Socialtjänstförordningen (SoF) med flera. Sektorn har stora utmaningar i att möta vård- och omsorgsbehovet som ökar med stigande ålder och förstärks av den demografiska och medicintekniska utvecklingen. Den medicintekniska utvecklingen innebär att flera med behov av avancerad vård kan skötas i det egna boendet. Vi ser också en tydlig ökning av antal personer som kommunen/sektorn vårdar i livets slut i det ordinära boendet. Effektiviseringar och besparingar inom vårdkedjan, från slutenvård och primärvård, påverkar kommunen. Den volymökning av antalet utförda hemtjänsttimmar som skedde under 2013 och 2014 har fortsatt under 2015 och kommer att fortsätta under. Volymökningen är jämförbar med den nationella utvecklingen av hemtjänstinsatser över tid. En förväntad volymökning kommer även att ske inom hälso- och sjukvård beroende på demografin och utvecklingen av LSS- boenden samt ökat behov av kompetens inom det psykiatriska området både inom sektor vård och äldreomsorg samt inom sektor arbetsliv och stöd. Innebär också högre krav på bemanning under vissa perioder. En annan utmaning är att kunna rekrytera utbildad personal till sektorns verksamheter. Socialstyrelsen har förtydligat de grundläggande kunskaper som lagen kräver i förordningen SOSFS 2011:12. I framtiden kan det bli att Kungälvs kommun får ta ett större ansvar för att utbilda egen personal, för att bibehålla kvalitén inom vård och omsorg. Sektorn registrerar sina brukare och patienter i flera nationella kvalitetsregister och förser socialstyrelsen med svar på ett stort antal enkäter, exempelvis för Öppna jämförelser. Detta görs för att vi skall kunna jämföra oss med andra vårdgivare, veta vad vi behöver utveckla, samt visa medborgarna, våra uppdragsgivare samt oss själva vilken kvalitet våra tjänster har. Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 4(19)

115 2 Sektorns budget 2.1 Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Intäkter Tkr Personalkostnader Tkr Övriga kostnader Tkr Summa kostnad Summa nettokostnad Nettokostnad per verksamhet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sektorgemensamt Biståndsenheten exklusive kundval Biståndsenheten kundval Äldreboende Hälso- och sjukvård Hemtjänst exklusive larm/natt Larm/natt Nettokostnad Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Beskrivning I årsplan redovisas en struktur för att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt driftsplanen. Där framgår att förvaltningen skall arbeta med ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr. Kommunstyrelsens åtar sig att godkänna åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 5(19)

116 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Målvärde Ansvarig Antal korttidsplatser på Fridhemskullen våning 2 Antal korttidsplatser på Fridhemskullen på våning 2. 0 Noomi Holmberg Antal hemtjänsttimmar inom kundvalsmodellen Antal hemtjänsttimmar inom kundvalsmodellen skall minska från timmar till Enligt analyslistor från systemförvaltare Elisabeth Svartholm Kostnader för betaldagar vid sjukhusvistelse Antal patienter som får hjälp av trygg hemgångsteamet Antal patienter med läkemedelsövertag och signering sker digitalt Antal personal inom hemsjukvårdsenhet en som arbetar med mobilt IT-stöd Antal patienter med digitalt läkemedelsskåp Antal årsarbetare vid träffpunkterna Kostnader för betaldagar vid sjukhusvistelse. Antal patienter som får hjälp av trygg hemgångsteamet. Från och med halvårsskiftet kommer en utökning av trygghemgångsteam att ske. Antal patienter med läkemedelsövertag och signering sker digitalt. Antal personal inom hemsjukvårdsenheten som arbetar med mobilt IT-stöd. Antal patienter med digitalt läkemedelsskåp. Antal årsarbetare vid träffpunkterna. 0 Noomi Holmberg Rapport ur Treserva. 270 Noomi Holmberg Systemförvaltare lämnar denna uppgift. Uppgiften tas fram av systemförvaltare. 351 Noomi Holmberg 70 Noomi Holmberg 100 Noomi Holmberg Hämtas ur lönesystemet. 4 Maria Olsson Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Minskning av korttidsplatser Fridhemskullen Minskning av antalet hemtjänsttimmar inom kundvalsmodellen Kostnaden för betaldagar vid sjukhusvistelse skall minska. Ett våningsplan vid Fridhemskullen skall tömmas. Kommunikationsplan samt handlingsplaner för personal och verksamhet skall tas fram med stöd av HR-enheten och kommuniceras med arbetstagarorganisationer och berörd personal. Antalet hemtjänsttimmar skall minskas med i förhållande till den prognos som sektorn angivet för. Detta bör vara möjligt då verkställigheten av beslut på vård och omsorgsboende har ökat, tack vare en utökning av köpta permanenta platser. Fokus på att tillgodose behov hos brukare med höga insatser i ordinärt boende och istället rekommendera att behoven tillgodoses på vård och omsorgsboende, där det finns en helt annan tillgång och kontinuitet på personal samt fysiska förutsättningar i form av utrustning och lokaler. Antal betaldagar för patienter på sjukhus skall minska med 700 vårddygn, i förhållande till totala antalet vårddygn för Detta möjliggörs genom att samverkansflödet/processen från sjukhus till ordinärt boende, alternativt -->korttidsvistelse alternativt trygg hemgång effektiviseras. Detta blir möjligt genom att bland annat att en biståndskoordinator tillförs, som har möjlighet att fatta beslut snabbt, ökad möjlighet till samordning av resurser samt vid behov göra tidigare omprövningar. Kräver också att kommunikationen mellan de inblandade huvudmännen förbättras och att alla Noomi Holmberg Elisabeth Svartholm Noomi Holmberg Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 6(19)

117 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Trygg Hemgång - ytterligare grupp tillskapas Biståndshandläggare/ arbetsterapeut/sjukgymnast anställs Implementera system för digital signering av läkemedel, på ytterligare verksamheter Utforma och införa en bas för mobilt arbetssätt i hemsjukvårdsverksamheten Införa digitala läkemedelsskåp i den kommunala hemtjänsten Minskning av antalet årsarbetande vid träffpunkterna följer gjorda överenskommelser. En ytterligare grupp för trygg hemgång skapas, för att möjliggöra att brukare kan komma hem till ordinärt boende. Grundtanken med arbetssättet med trygg hemgång är att intensiva resurser och kompetenser sätts in under kort tid, för att på detta sätt underlätta hemgång, undanröja eventuella hinder samt identifiera vilka behov som eventuellt behövs efter perioden med trygg hemgång. En person som förstärker kapaciteten vid vårdplanering och informationsöverföring inför patientens hemgång. Implementera system för digital signering av läkemedel på ytterligare verksamheter, Innebär att de fyra vård och omsorgsboendena som inte har systemet för läkemedelshantering får det. Därefter bör systemet införas inom hemtjänstverksamheten och LSS-boende, där det också finns en stor potential att säkra kvaliteten och effektivisera aktiviteterna i processen för läkemedelshantering. De två senare kräver särskilda beslut för att bli av. Signeringssystemet kan och bör, när det är infört, användas till flera typer av signeringslistor. Exempelvis så har rehabiliteringsverksamheten uttryckt detta behov. Utforma och införa en bas för mobilt arbetssätt i hemsjukvårdsverksamheten, genom att utrusta sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster med Ipad. Inledningsvis införs de system som fungerar bra i en Ipad. Flera av de system som används kräver säker inloggning med SITHScertifikat, därför bör kortläsare kopplas till Ipad eller så används någon annan typ av säker inloggningsmetod. Införa digitala läkemedelsskåp i den kommunala hemtjänsten. Detta möjliggör kvalitetssäkring av läkemedelsprocessen och logganalys så att det går att se vem som gjort vad med läkemedelsskåpet Noomi Holmberg Elisabeth Svartholm Lars-Olof Lindblad Lars-Olof Lindblad Lars-Olof Lindblad Minskning av 4 årsarbetande vid träffpunkterna Maria Olsson Avveckling av demensteamet Avveckling av demensteamet Maria Olsson Neddragning av kvalitén inom nutritionsområdet Tillgodose brukarnas behov av skälig levnadsnivå Neddragning av kvalitén inom nutritionsområdet, vilket innebär 50% - 100% av en årsarbetare ska avvecklas. Kompetens kan köpas genom konsultstöd alternativt lägre tjänstgöringsgrad för dietist. Tillgodose brukarnas behov av skälig levnadsnivå, genom att erbjuda alternativ till hemtjänstinsatser Noomi Holmberg Elisabeth Svartholm Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 7(19)

118 3 Personal 3.1 Personal Anställda Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal anställda Antal årsarbetare Antal arbetade timmar Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Månadsavlönade Timavlönade Sjukfrånvaro Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 8 8 Sjukfrånvaro- Kvinnor 8,34 Sjukfrånvaro - Män 2,65 Ålder <= 29 år 3,52 Ålder år 8,63 Ålder >= 50 år 10,14 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 53 49, Sjuklönekostnad Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjuklönekostnad Kronor Beräknat PO (personalomkostnader) kronor Summa Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 8(19)

119 4 Volymer 4.1 Verksamhet Platser Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Totalt antal platser, i egen regi Demenslägenheter/Psykogeriatriska lägenheter Omsorgslägenheter Korttidsplatser demens Korttidsplatser omsorg Demenslägenheter/Psykogeriatriska lägenheter extern regi 28 Omsorgslägenheter extern regi Trygghetsplatser Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Trygghetsplatser Trygghetsplatser, antal dygn Köpta platser/vårddygn Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Köpta årsplatser (korttidsplats) 0 1 0,9 0,14 Köpta dygnsplatser korttidsvistelse Köpta dygnsplatser Hälso- och sjukvård (Hospice) Vårddygn på sjukhus, med betalningsansvar för kommunen Dagverksamhet demens Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Dagverksamhetsplatser demens Brukare i hemtjänsten Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Brukare med hemtjänst Egen regi Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 9(19)

120 Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Extern regi Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Antal larm som lett till besök Antal nyinstallerade trygghetslarm Ersatta timmar i hemtjänsten Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Timmar i hemtjänsten Egen regi Extern regi Servicehus Registrerade patienter HSV Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Totalt antal patienter i hemsjukvården Antal patienter under 65 år Bostadsanpassningsbeslut Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Bostadsanpassningsbeslut Kostnad per bostadsanpassningsbeslut 10 8,3 12, Trygg hemgång Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal inskrivna patienter i Trygg hemgång Myndighetsbeslut Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal beslut om särskilt boende Antal avslag på ansökan till särskilt boende Antal hemtjänstbeslut Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 10(19)

121 Palliativ vård Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Täckningsgrad i Palliativ registret ,4 73 Utförd validerad smärtskattning enligt Palliativregistret ,8 8 Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 11(19)

122 5 Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Tolkning 5.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: Utmaning 1 (U1). Förvaltning steg 3.0. För 8 år sedan infördes en samlad förvaltning med syfte om ökad hushållning. Nästa steg måste tas, där volymkompensation exempelvis kompletteras med processorienterat utvecklingsarbete med en plan för en årlig effektivisering om 3 procent med bibehållen kvalitet. Syftet är att stödja resultatmålet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället U 4. Samordningsgruppen för kollektivtrafik skall stödja målet; Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället om ökad hushållning med kommunens samlade medel och ge möjlighet att finansiera framtida reformer inom kollektivtrafiken så som exempelvis fria resor för pensionärer samt fria resor för unga, vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen. Dialog skall också påbörjas om möjligheten att införa så kallad Göteborgstaxa motorvägsmotet. U 5. Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst. U 6. Investeringsöversyn. Tillväxtprioriteringen är mjuka värden. Hårda investeringar som infrastruktur, bilar, skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola omsorg. Styrande i investeringsprioriteringen är också driftkostnadssänkande investeringar. Komponentavskrivningar skall tillämpas och investeringsmedel i olika avtal med till exempel Trafikverket, kan behöva ses över. U 7. Upphandlingseffektivitet, följa KF beslut med tydligare roller, styrning och uppföljning. Ökad omvärldsanalys i syfte att få ner investeringskostnader i tunga kärnverksamheter med bibehållen kvalité vid exempelvis byggnation av vård och omsorgsboenden och skolor med exempelvis 20 procent. U 9. Avtagande marginalnytta skall belysas. Inte sällan är de sista delarna i kvalitetshöjningen också de dyraste. Därför önskas frågan belyst om det kan finnas, mycket marginella kvalitetsjusteringar/försämringar, som kan ge en stor ekonomisk effekt. U 11. En plan för markavyttring, exploateringsbudget i detalj med avkastningskrav som stödjer tillväxtmålen på bostadssidan skall arbetas fram för perioden. Tävling respektive tilldelning skall värderas, långsiktiga avtal med externa exploatörer ska värderas. Utgångspunkten är att mark, planlagd eller ej, är en resurs, den resursen skall avyttras i olika former, så kassaflöde och ekonomiska mål klaras för att hålla den långsiktiga upplåningsvolymen på en rimlig nivå. Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Inventera, utveckla och implementera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av anhörigvårdare I planen för jämställdhetsintegrering är detta en aktivitet som Vård och äldreomsorg ska utföra i syfte att våld mot kvinnor ska upphöra. Män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Cecilia Sandeberg Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 12(19)

123 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Tolkning 5.2 Attraktiv arbetsgivare (Ur Jämställdhetspolitikens mål i Sverige). Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Andel timmar utförda av timanställda Genomsnittlig sysselsättningsgr ad Andel omsorgspersonal med relevant utbildning Andel timmar utförda av timanställda skall minska. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för alla medarbetare i sektorn, fördelat på kön. Andel omsorgspersonal (USK) med relevant utbildning. Hämtas från Personalsystemet Personec Hämtas ur lönesystemet Personec. Uppgifterna tas ur personalsystemet. Målvärde Ansvarig 15% Denny Kraft 85 Denny Kraft 90% Denny Kraft Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Minska arbetad tid utförd av timanställd personal Verka för önskad sysselsättningsgrad för medarbetarna Erbjuda kompetensutveckling till medarbetarna för att möta utmaningarna inom vård och omsorg Implementera hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap i sektorn enligt framtagen handlingsplan. Implementera nytt arbetssätt och optimerad bemanning Minska arbetad tid utförd av timanställd personal och öka andelen månadsanställd personal. Öka sysselsättningsgraden för de medarbetare som vill ha ökad sysselsättningsgrad. Erbjuda kompetensutveckling till medarbetarna för att möta utmaningarna i framtidens vård och omsorg. Uppdraget innebär att beskriva de kompetenssatsningar som behövs för produktionen. Implementera aktiviteter i handlingsplan för hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap. Implementera ett nytt arbetssätt där man bemannar efter verksamhetens (kundernas) behov. Behovet varierar över tid Denny Kraft Denny Kraft Denny Kraft Denny Kraft Denny Kraft Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 13(19)

124 6 Övriga viktiga mål som gäller sektorn Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antalet lägenheter vid vård- och omsorgsboende Antal lägenheter som finns i verksamheten vård och omsorgsboende, exklusive eventuellt korttidsplatser. Måltal är framlagt behov i lokalresursplanen (lokalresursanalys), dvs befintliga platser samt det behov som är beskrivet i lokalresursplanen. Målvärde Ansvarig 419 Birgitta Bjärsved Tolkning 6.1 Implementera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, enligt SOSFS 2011:09 Implementera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, enligt SOSFS 2011:09, för att kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Huvudprocessern a inom ledningssystemet är beskrivna Huvudprocesserna inom ledningssystemet är beskrivna. Med huvudprocesser menas att de viktigaste processerna är beskrivna, på en övergripande nivå. Målvärde Ansvarig Kontroll av befintlighet. 1 Noomi Holmberg Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Implementera huvudprocesserna i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utveckla systematik för ledningssystem enligt SOSFS 2011:09 i MOVE Tolkning Implementera huvudprocesserna i "Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete", enligt SOSFS 2011:09. Utveckla systematik för ledningssystem enligt SOSFS 2011:09 i MOVE, för att undersöka om modellen för verksamhetsstyrning (MOVE) håller. Detta görs i ett särskilt projekt, som har sin första delleverans i april. 6.2 Implementera nya lagstiftningar och författningar Implementera nya lagstiftningar och författningar är vi skyldiga att göra Lars-Olof Lindblad Lars-Olof Lindblad Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Förbereda införandet av biståndsbedömningsmetode n IBIC ("Individens Behov I Centrum") Förbereda införandet av biståndsbedömningsmetoden IBIC ("Individens Behov I Centrum") innebär att förnya processen för biståndsbedömning på myndigheten. Den förnyade processen innebär också att utförarna påverkas i hur de får sina uppdrag och deras roll är att utforma leveransen. På myndigheten kommer ett nytt kodverk att användas för att beskriva individens behov, kallat ICF Elisabeth Svartholm Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 14(19)

125 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Implementera förordningen SOSFS 2014:10 om att undvika undernäring Implementera förordningen SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg Tolkning På utförarsidan kommer uppdragen att motta. Utföraren ansvarar för att beskriva hur behovet ska tillgodoses Utförarverksamheten skall därefter utforma en genomförandeplan tillsammans med brukaren som beskriver hur och när insatserna skall utföras. På sikt kommer Socialstyrelsen att kräva in statistikunderlag utifrån den nya biståndsbedömningsmodellen och de koder som ingår. Implementera förordningen SOSFS 2014:10 om att undvika undernäring. Det innebär att man skall göra riskbedömning, med hjälp av evidensbaserade metoder och IT-stödet Senior alert kan användas tillsammans med dokumentationssystemet Treserva. Not. Det pågår nationella initiativ för att integrera data i Senior Alert med Treserva. Det finns inga kända tider för när detta är klart och kan implementeras. Implementera förordningen SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 6.3 Verksamhetsutveckling genom digitalisering av verksamheternas processer Verksamhetsutveckling genom digitalisering av verksamheternas processer, vilket innebär att lösningen innehåller en digital komponent som är väsentlig för lösningen. Noomi Holmberg Noomi Holmberg Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal pågående projekt där digitala inslag är viktiga delar, för att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsproce sser Antal färdiga projekt där digitala inslag är en viktig del i processutveckling en Mätning av tid för nyckelhantering i ordinärt boende Antal pågående projekt där digitala inslag är viktiga delar, för att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsprocesser. Det innebär att lösningen inte är möjlig utan digitala delar i lösningen. Antal pågående projekt där digitala inslag är en viktig del i processutvecklingen. Mätning av tid för att hantera nycklar för att öppna brukardörrar, portar och andra lås, jämfört med tid som åtgick när enbart nycklar användes. Kontroll av hur många projekt som pågår på sektor- och verksamhetsnivå, enligt den samlade handlingsplanen. Kontroll av hur många projekt som rapporterats som klara på sektor- och verksamhetsnivå, i förhållande till den samlade handlingsplanen. Mätning görs före och efter införande av nyckelfritt låsvredsystem, i samverkan med leverantören. Målvärde Ansvarig 5 Lars-Olof Lindblad 4 Lars-Olof Lindblad 1% Mona Peterson Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 15(19)

126 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Ta fram en samlad handlingsplan för sektorns digitalisering, för effektivisering och kvalitetssäkring av verksamheternas processer Ta fram en samlad handlingsplan för sektorns digitalisering, för effektivisering och kvalitetssäkring av verksamheternas processer och aktiviteter. Det finns dessutom ett uppdrag från kommunstyrelsen att ta fram ett e-hälsokoncept Lars-Olof Lindblad Vårdplanering via Skype för fortsatt stöd efter sjukhusvistelse Vårdplanering via Skype för fortsatt stöd efter sjukhusvistelse och ersätter vårdplanering på sjukhus, där alla måste vara fysiskt närvarande. Detta innebär att rutiner och arbetssätt behöver förändras Noomi Holmberg Fortsatt införande av digitalt system för signering i läkemedelshanteringsproces sen Fortsatt införande av digitalt system för att stödja signering av läkemedel i läkemedelshanteringsprocessen. Systemet är infört på Båtsmansgärdet, Ytterbyhemmet och Kaprifolen/Gläntan, där de manuella och pappersbaserade aktiviteterna avvecklats Lars-Olof Lindblad Uppgradera trygghetslarmsanläggningar na på särskilda boende Uppgradera trygghetslarmsanläggningarna på särskilda boende, enligt särskild prioriteringslista Lars-Olof Lindblad Uppgradera trygghetslarmsanläggningen för ordinärt boende, så att larmkedjan blir digital Uppgradera trygghetslarmsanläggningen för ordinärt boende, så att larmkedjan blir digital. Detta enligt ett nationellt uppdrag om att digitalisera lösningen, för att öka säkerheten och förutsägbarheten om att anläggningen fungerar i alla sina delar Lars-Olof Lindblad Tolkning 6.4 Samverkan med offentliga och privata vårdgivare, för patientens bästa Samverkan med slutenvård och öppenvård i offentlig och privat regi, för att patienten skall få bästa möjliga vård utan att organisatoriska hinder skall finnas. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal pågående utvecklingsområd en/projekt utifrån samverkansplaner Antal pågående utvecklingsområden/projekt utifrån samverkansplaner, som är gemensamt prioriterade i samverkansorganet. Antal under året pågående utvecklingsområden/projekt, som kommer från samverkansplanerna. Målvärde Ansvarig 3 Denny Kraft Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Handlingsplan för respektive samverkansöverenskommel se Revidering av förfrågningsunderlaget och kravspecifikationen, enligt lagen om valfrihet (LOV) Handlingsplan för respektive samverkansöverenskommelse, med samverkansorganisationer. Exempel på detta kan vara SIMBA, Västragötalandsregionen, Göteborgsregionen (GR), Nationella kvalitetsregistren, etc Förfrågningsunderlaget och kravspecifikationen är upphandling enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), som styr utförare av socialtjänst. I Kungälvs kommun är hemtjänst konkurrensutsatt enligt LOV. Kommunens hemtjänst i egen regi är direktkvalificerade att vara utförare av hemtjänst enligt förfrågningsunderlaget. Krav på tjänstens utförande gäller både för externa utförare som hemtjänst i egen regi Denny Kraft Cecilia Sandeberg Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 16(19)

127 Tolkning 6.5 Samverkan med offentliga och privata omsorgsgivare, för individens bästa Samverkan med omsorgsgivare i offentlig och privat regi, för att individen skall få bästa möjliga omsorg utan att organisatoriska hinder skall finnas. Tolkning 6.6 Antalet platser vid vård och omsorgsboende skall täcka behovet Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov. Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Samverka med kommunledningssektorn för att ta fram nya boenden Samverkan med kommunledningssektorn för att ta fram nya boenden Elisabeth Sjöberg Lokalresursanalys avseende behov av lägenheter för särskilt boende Framtagande av årlig lokalresursanalys avseende behov av lägenheter för särskilt boende Elisabeth Sjöberg Tolkning 6.7 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år. Handlingsplan Handlingsplanen utgår från programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till Den bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige i anslutning till årsbokslutet Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal bostadsanpassnin gar, oavsett ålder Antal bostadsanpassningar, oavsett ålder. Detta eftersom en tillgänglig bostad är oberoende av ålder, utan hänförs till den funktionella nedsättning personen har. Uppgiften rapporteras normalt från handläggaren för bostadsanpassningar. Målvärde Ansvarig Noomi Holmberg Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Fortsatt utveckling av träffpunkter och dagverksamhet för äldre (FHPP) Aktivitet för att uppnå målen om socialt stöd i det funktionshinderpolitiska programmet. Träffpunkterna på äldreboendena och i den öppna verksamheten planerar under gemensamma Maria Olsson Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 17(19)

128 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig aktiviteter för ett ökat utbud till målgruppen. Under planerar vård och äldreomsorg att utveckla sitt anhörigstöd genom uppstarten av Anhörigas Hus, där samverkan med andra sektorer blir viktig. Aktiviteter kommer att bedrivas utifrån besökarnas individuellt utformade behov av stöd i sitt anhörigskap, måndag-fredag. Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 18(19)

129 7 Åtagande/ överenskommelse Överenskommelse mellan kommunchef och sektorchef. Denna verksamhetsplan gäller från och med (-01-01): Undertecknas av kommunchef och sektorchef: Kungälvs kommun Magnus Gyllestad Kommunchef Kungälvs kommun Denny Kraft Sektorchef vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg, Verksamhetsplan 19(19)

130 Verksamhetsplan Arbetsliv o Stöd

131 Innehållsförteckning 1 Inledning Sektorns budget Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Utfall för Försörjningsstöd Nettokostnad per verksamhet Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Personal Personal Anställda Antal arbetade timmar Sjukfrånvaro Sjuklönekostnad Volymer Verksamhet Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Trygga ungdomsmiljöer Missbruksenhet Socialmedicinsk mottagning Familjerådgivning och krismottagning Socialt boende Socialpsykiatri Funktionshinder myndighet Bostad med särskild service, antal brukare Stöd i hemmet Korttidsverksamhet mm Arbetslivscentrum Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Attraktiv arbetsgivare Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 2(23)

132 5.4 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Barnfattigdomen ska minska Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Kommentar Övriga viktiga mål som gäller sektorn God ekonomisk hushållning Kvalitetsmål Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Följa upp den flyktingpolitiska handlingsplanen i sin helhet Kommentar Åtagande/ överenskommelse Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 3(23)

133 1 Inledning Sektorn arbetar med socialtjänst som är en viktig del av samhällets välfärdssystem och skall främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet och skall inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser Till de i lagen definierade målgrupperna för sektorns ansvar hör barn och unga, människor med funktionshinder, människor med missbruksproblem samt brottsoffer där särskilt kvinnor och barn som utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående har lyfts fram. Människor kan också behöva stöd av sektorn i olika livssituationer. Det kan handla om samtalsstöd och annat stöd vid livskriser, flyktingars integration, problem med att klara egen försörjning och inträde på arbetsmarknaden, med mera. I nedanstående beskrivning av volymer framgår mångfalden av sektorns verksamhet. Utgångspunkten för arbetet är lagstiftning enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Föräldrabalken (FB), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), Offentlighets- och Sekretesslagen, Förvaltningslagen (FvL), Socialtjänstförordningen (SoF), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) med flera. Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 4(23)

134 2 Sektorns budget 2.1 Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Summa nettokostnad Utfall för Försörjningsstöd Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Summa intäkter Övriga kostnader Summa nettokostnad Nettokostnad per verksamhet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Myndighet Stöd Boende SOL Stöd Boende LSS Utbetalt försörjningsstöd (netto) Arbetslivscentrum (ALC) Sektorchef Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 5(23)

135 2.2 Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Åtgärder för budget i balans Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Beskrivning I årsplan redovisas en struktur för att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt driftsplanen. Där framgår att förvaltningen skall arbeta med ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr. Kommunstyrelsens åtar sig att godkänna åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Utveckla ett gemensamt arbetssätt och metoder att tidigt fånga upp och stärka föräldraförmågan. Minska antal ärenden och förkorta familjehemsplaceringarna genom tidigt förebyggande arbete. DV - Resor till och från daglig verksamhet Ny riktlinje för bistånd till boende implementeras och bidrar till rätt insats till rätt person, hushållande av resurser Samordning av öppenvårdsresurser i missbruksarbetet Översyn av handläggningsbeslut inom daglig verksamhet och arbete med minskad kostnad inom daglig verksamhet. Upprätta handlingsplan för arbetslinjen utveckla samverkan kring unga vuxna för att underlätta etablering på arbetsmarknaden. Kostnaderna för köpt vård inom barn och ungdom ska minska. Utveckla ett gemensamt arbetssätt och metoder att tidigt fånga upp och stärka föräldraförmågan framförallt för mindre barn, genom praktiskt pedagogiskt stöd i hemmet. Tidigt förebyggande arbete i de naturliga arenorna (ex BVC, familjecentral, förskola, skola). Utifrån Social översiktsplan (SÖP) Aktiviteten inkluderar även FH och utförardelar. Beräknad besparing 2000 tkr Resor till och från daglig verksamhet blir en del av insatsen. Innebär att resorna blir avgiftsfria och utförs av medarbetare inom daglig verksamhet. Beräknad besparing 1500 tkr. Kostnaderna för köpt vård inom missbruk/vuxna ska minska. Nya riktlinjer för bistånd till boende beräknas ge minskade kostnader för boenden. Beräknad ekonomisk besparing 2000 tkr. Utnyttja resurser på ett effektivare sätt utifrån schemaplanering och personalkompetens. Minskning av socialmedicinsk mottagning. Arbeta mer vräkningsförebyggande genom att utveckla boendeformer och stöd på hemmaplan med befintliga personalresurser inom missbruksteamet. Beräknad besparing 500 tkr. Översyn av beslutet daglig verksamhet, jämförelse med andra kommuner och tydliggöra riktlinjer för besluten samt implementering av åtgärder kring dessa. Arbete med att få ner kostnad per brukare genom samorganisering av verksamheter. Beräknad ekonomisk besparing 500 tkr. Genom projekt Arbetslinjen ta fram handlingsplan för effektivisera brukarens process och förkorta biståndstiden. (Ex. supported employment, förändra aktiviteter och arbetssätt inom AME, tidigarelagd och gemensam screening, snabbare process från beslut om bistånd till insats, gemensam genomförandeplan). Utveckla arbetet med att stötta unga vuxna att Monica Fundin, Helene Berghog Lisbet Hertzman, Henrik Spiess Monica Fundin, Helene Berghog Helene Berghog, Linda Boström Yasmine Mårtensson, Henrik Spiess Maria Balaban, Ulf Hesslind Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 6(23)

136 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Effektivare bemanningsarbete inom boende LSS och daglig verksamhet. Översyn av handläggning och organisation gällande boendestödet komma i arbete genom ett tätare samarbete mellan skola, vuxenutbildning, arbetsförmedling och socialtjänst. Beräknad besparing 2000 tkr sammanräknad kostnader för AME och försörjningsstöd Effektivare bemanningsarbete. Tydligare styrning mot optimerad bemanning. Göra vårdtyngdsmätning inom boende LSS och justera bemanning utifrån adekvat behov. Detta ska leda till en besparing på 3000 tkr. Kostnad per timme behöver minska inom delar av verksamheten. Översyn behöver göras av nuvarande organisation samt handläggningen. Detta ska ge en besparing på 500 tkr kronor Ann-Mari Broberg Yasmine Mårtensson, Linda Boström Nedläggning av SAM-teamet Detta ska ge en besparing på 200 tkr Helene Berghog Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 7(23)

137 3 Personal 3.1 Personal Anställda Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal anställda Antal årsarbetare Antal arbetade timmar Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Månadsavlönade Timavlönade Sjukfrånvaro Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 6,82 Sjukfrånvaro- Kvinnor 7,86 Sjukfrånvaro - Män 2,81 Ålder <= 29 år 3,94 Ålder år 7,91 Ålder >= 50 år 7,03 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 58, Sjuklönekostnad Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Sjuklönekostnad Kronor Beräknat PO (personalomkostnader) kronor Summa Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 8(23)

138 4 Volymer 4.1 Verksamhet Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+Gemensam mottagning Antal nya ärenden ekonomiskt bistånd år Försörjningsstöd+Gemensam mottagning Antal nya ärenden ekonomiskt bistånd 25 - år Försörjningsstöd+Gemensam mottagning Antal nyanlända till flyktingmottagningen Nya ensamkommande flyktingbarn Antal ungdomar år som får utbetalning Summa utbetalning tkr ungdomar år Antal hushåll med utbetalning per månad (genomsnitt) Gemensam mottagning Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav inte leder till ärende, utredning Antal inkomna aktualiseringar 21 - år Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal ärenden handläggn, utredn, beslut, uppföljn 0-20 år Antal placerade institution 0-20 år Antal vårddagar institution 0-20 år Antal placerade familjehem 0-20 år Antal vårddagar familjehem 0-20 år Antal placerade konsultlett familjehem 0-20 år Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 9(23)

139 Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år Antal ärenden kontaktfamilj kontaktperson 0-20 år enligt SoL Antal ärenden kontaktperson och stödfamilj enligt LSS Antal ärenden kontaktperson och stödfamilj enl SoL ( FH) Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal ungdomstjänst/ungdomskontrakt Utförarenheten Antal serviceinsatser Utförarenheten Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år Trygga ungdomsmiljöer Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Totalt antal besök på fritidsgårdar i genomsnitt per vecka Missbruksenhet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal ärenden handläggn, utredn, beslut, uppföljn 21- år Antal placerade institution 21- år Antal vårddagar institution 21- år Antal insatser familjevård 21- år Antal vårddagar familjevård 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Antal stödärenden motivationsteam Antal boenden motivationsboende 21- år Antal boenden referensboende 21-år Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 10(23)

140 4.1.7 Socialmedicinsk mottagning Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal personer som varit aktuella Socialmedicinsk mottagning Familjerådgivning och krismottagning Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal uppdrag Familjerådgivning Antal uppdrag Krismottagning män Antal uppdrag Krismottagning kvinnor Trappanärenden/ Trampolinen BoU Socialt boende Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal sociala kontrakt Antal flyktinglägenheter Antal hyresgarantier Socialpsykiatri Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Bostad med särskild service, antal brukare Soc.psyk Köp av korttidsplats, antal brukare Soc.psyk Köp av korttidsplats, antal vårddagar Soc.psyk Funktionshinder myndighet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal ärenden LSS och LASS, SoL Bostad med särskild service, antal brukare Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Egna boenden, vuxna Köp av boende, vuxna Egna boenden, BoU Köp av boenden, BoU Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 11(23)

141 Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Köp av skolplats Stöd i hemmet Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 SFB (tidigare LASS), kommunen anordnare, antal timmar SFB (tidigare LASS), annan anordnare, antal brukare LSS-assistans, kommunen anordnare, antal timmar LSS-assistans, annan anordnare, antal timmar "Serviceinsatser" (46:an) antal utförda timmar Boendestöd, antal utförda timmar Korttidsverksamhet mm Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Villa Tveten läger, antal utförda dygn Villa Tveten korttids, antal utförda dygn Avlösarservice antal utförda timmar Näckrosen korttidsverksamhet Köpta platser korttidsverksamhet, antal dygn Eftermiddagsverksamhet, antal brukare Arbetslivscentrum Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Antal brukare daglig verksamhet Varav Köp av daglig verksamhet, deltagare Antal deltagare (uppdrag) ARI från försörjningsstöd Antal sommarjobb Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 12(23)

142 5 Kommunstyrelsens resultatmål som sektorn planerar att arbeta med samt aktiviteter och indikatorer Tolkning 5.1 Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Öka delaktigheten i verksamhetsplanarbete, kvalitetsmål och måluppföljning Utveckla introduktionen och stödet för nyanställda och praktikanter En ökad delaktighet i verksamhetsplanearbetet ger kunskap och förståelse för de sammanhang som påverkar verksamheten och arbetet. Det ger en ökad möjlighet till påverkan och delaktighet i planeringen. En utvecklad uppföljning skapar förutom ökad kvalitet också arbetstillfredsställelse genom att tydliggöra resultat. Skapa en genomtänkt, strukturerad och individuellt anpassad introduktionsprogram och utveckla fadder- och mentorskap Robin Akbas, Ann-Mari Broberg, Monica Fundin, Susanne Albinsson (borttagen), Helene Berghog Robin Akbas, Ann-Mari Broberg, Monica Fundin, Susanne Albinsson (borttagen), Helene Berghog Tolkning 5.2 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Fortsätta utveckla lokalresursplanen Kommunledningssektorn förstärks med en utvecklingsledare som har till uppgift att stödja Arbetsliv och stöd i lokalplaneringsarbete och borga för snabbare genomförande av lokalprojekt kopplade till sektorn Robin Akbas, Ann Damberg- Ström Tolkning 5.3 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 13(23)

143 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal stödanställningar Antal sommarjobb Antal stödanställningar mäts i Tertialrapporter. Målvärdet som gällde 2015 kvarstår även. Antal sommarjobb mäts i Tertialrapport 2. Målålder är år, det förekommer jobb upp till 21 års ålder. Siffrorna hämtar från statistik som arbetsmarknadsenheten (AME) för över anställningarna. Arbetsmarknadsenheten räknar antalet sommarjobb. I början på augusti kan siffror levereras. Målvärde Ansvarig 110 Robin Akbas, Ulf Hesslind 700 Robin Akbas, Ulf Hesslind Enligt årsplan: Sommarjobb åt alla unga behöver utarbetas tillsammans med externa aktörer. För att alla ska erbjudas arbete krävs en ökning med 300 jobb, från 400 till 700. Det beräknas öka kostnaden för kommunen med 2 mkr, från 3 mkr till 5 mkr. Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar eller studier. Avser ett nuläge. Siffrorna levereras utifrån avslutsorsak som registreras av arbetsmarknadsenheten (AME) vid avslut av anställningen. 10 Robin Akbas, Ulf Hesslind Kostnader försörjningsstöd ska minska till förmån för insatser Ta fram kostnader för minskad utbetalning till förmån för annan insats Kostnaderna för försörjningsstöd för de i åtgärd ska växlas till kostnad i anställning. Nettokostnaden ska minska vad gäller utbetalning av försörjningsstöd med kr. 640 Robin Akbas, Maria Balaban, Ulf Hesslind Kostnader försörjningsstöd ska minska Kostnader för försörjningsstöd (kan vara indikator för fler mål). Mäts vid tertialrapporterna och skall visa en minskande trend på årsbasis. Ta fram nettokostnader på utbetald försörjningsstöd. Mäts vid tertialrapporterna och skall visa en minskande trend på årsbasis. 24 Robin Akbas, Maria Balaban, Helena Broberg Antal personer som uppbär försörjningsstöd och inte är helt sjukskrivna av läkare och som inte har aktiviteter på utgångspunkten eller AF som är aktualiserade på AME. Alla personer som uppbär försörjningsstöd och inte är helt sjukskrivna av läkare och som inte har aktiviteter på utgångspunkten eller AF ska vara aktualiserade på AME. Mäts genom genomgång av aktuella ärenden inom försörjningsstöd och bedömning av de som faller inom kriterierna för att vara på ALC, med de faktiska ärendena på ALC Siffrorna hämtas från Treserva, ta fram antalet personer med uppdrag som skickats till AME. Avser organisationerna FS och GM 190 Robin Akbas, Maria Balaban, Helena Broberg Antal personer på mötesplatsen Antalet personer på mötesplatsen ska redovisas. Dessa personer finns inte registrerade i Treserva och ska därför hämtas från verksamheten (Ulf H) 85 Robin Akbas, Ulf Hesslind Antal deltagare AME som erhållit extern anställning Antal deltagare som erhållit extern anställning efter insats hos AME. Hämtas som avslutsorsak i Treserva 30 Robin Akbas, Ulf Hesslind Antal ärenden inom Stöd och Försörjning som avslutas pga beslut om sjukersättning/akti vitetsersättning Antal ärenden inom Stöd och Försörjning som avslutas pga beslut om sjukersättning/aktivitetsersättnin g Hämtas som avslutsorsak på ärendet ekonomiskt bistånd i Treserva. 10 Robin Akbas, Maria Balaban Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 14(23)

144 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Upprätta en handlingsplan och överväga förändrade arbetssätt kopplat till projekt arbetslinjen. Vilka aktiviteter kan man satsa på att göra för att tillse att alla som kan också får åtgärd via AME. Upprätta en handlingsplan och överväga förändrade arbetssätt kopplat till projekt arbetslinjen Maria Balaban Tolkning 5.4 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal personer med nya flyktingkontrakt (Antalet bostäder för flyktingar) Antalet sociala kontrakt Antalet lägenheter vid LSS-boende Vi ska kunna uppfylla avtalet med migrationsverket avseende mottagande av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn i kommunen. Målvärdet är 15 personer enligt avtal med migrationsverket som ska erbjudas bostad. Dvs antalet personer som bor i lägenheterna ska redovisas och inte bara antalet kontrakt. Namnet på indikatorn har ändrats så att det ska passa avtalstexten. Tidigare namn inom parantes. Avser de boenden kommunen hyr i första hand och som sedan hyrs ut i andra hand till brukare. LSS lägenheter för särskild service, personlig assistans samt lägenheter inom socialpsykiatri (både SoL och LSS-beslut) ska medräknas Mäta antalet personer som bor i lägenheterna med flyktingkontrakt som har fått NYA kontrakt under mätperioden Hämta antalet insatser/kontrakt i Treserva Räknas utifrån antalet lägenheter totalt. Målvärde Ansvarig 15 Robin Akbas, Maria Balaban 130 Robin Akbas, Helene Berghog 117 Robin Akbas Tolkning 5.5 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Andel ensamkommande i studier/arbete Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd Sektor Arbetsliv och Stöd avser att ha alla ensamkommande barn i studier eller arbete Antal flyktingfamiljer som under etableringstiden (2 år) blir beroende av försörjningsstöd och som aktualiseras inom Flykting (stöd och försörjning). siffrorna hämtas från våra boenden för ensamkommande. Dessa ärenden registreras på ärende ekonomiskt bistånd flykting. Räkna antalet aktuella under aktuell period. Målvärde Ansvarig 100% Robin Akbas, Emma Anderberg 40 Robin Akbas, Maria Balaban Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 15(23)

145 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antal flyktingar i arbete efter avslutad etableringstid på 2 år Anledningen till att de kommer till kommunens socialtjänst kan vara att de väntar på etableringsersättning eller där etableringsersättningen inte räcker till. Arbetsförmedlingen är ansvarig för flyktingar under etableringstiden (2 år). Detta innebär att det är de som har kontroll över vilka som kommer ut i arbete. De som inom de två åren kommer till kommunen är de som inte fått igång sin etableringsersättning eller där etableringsersättningen inte räcker. Siffrorna hämtas från arbetsförmedlingen av ansvarig enhetschef för Stöd och Försörjning Målvärde Ansvarig 10 Robin Akbas, Maria Balaban Tolkning Då vi är beroende av siffror från arbetsförmedlingen i denna indikator så kan sektor Arbetsliv och Stöd inte garantera att redovisning kan ske löpande. 5.6 Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Antalet barn i familjer med beroende av försörjningsstöd Drogmissbruk (0-20 år) Biståndsinsatser inom socialtjänsten Avser åldrarna 0-18 år (enligt SCB definition). Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen:? någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag);? eller har s.k. låg inkomststandard, dvs. familjens inkomster täcker inte nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar Sektor Arbetsliv och Stöd tolkar indikatorn genom att räkna antal ansökningar, anmälningar, annat sätt som inkommit. Detta kan i många falla tolkas leda till barnfattigdom. Sektor Arbetsliv och Stöd tolkar att denna indikator är riktad mot sociala inversteringar. I dagsläget finns inte underlag Utgå från perioden som ska redovisas. Ta fram antalet familjer med barn som fått försörjningsstöd någon gång under perioden och räkna fram antalet barn i familjerna. Ta fram antalet aktualiseringar som inkommit under perioden i Treserva. Räkna all ansökningar, anmälningar, annat sätt som öppnas med orsak drogmissbruk på ärende 0-20 år. Totalsumman av aktuella insatser under perioden i Treserva. Målvärde Ansvarig 300 Robin Akbas, Maria Balaban 10% Robin Akbas, Helena Broberg, Eva Påhlman Robin Akbas Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 16(23)

146 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner som kan mätas. Denna indikator behöver utvecklas, förvaltning och politik tillsammans. Målvärde Ansvarig Tolkning 5.7 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning det vill säga inte mer av samma Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Tillse att personer med funktionshinder kan delta i verksamhet inom fritidsgårdarna och andra fritidsaktiviteter Verksamheten stöd och boende LSS ska under året upprätta ett samarbete med kultur och fritid samt Trygga ungdomsmiljöer för att de ska arbeta för att ge funktionshindrade samma möjligheter som övriga kommuninvånare Robin Akbas, Susanne Albinsson (borttagen), Thomas Hermansson 5.8 Kommentar Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 17(23)

147 6 Övriga viktiga mål som gäller sektorn Tolkning 6.1 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse och de finansiella målen är uppfyllda. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling. Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Tid från ärendets öppnande på försörjningsstöd till dess att uppdrag lämnats till AME Tid från beslut i försörjningsstöd till aktivitet på AME Längden på placeringar i familjehem ska minska Längden på placeringar i konsultledda familjehem ska minska Minska kostnader Köpt vård inom Myndighet Minska kostnad per timma, personlig assistans Alla personer som uppbär försörjningsstöd och inte är helt sjukskrivna av läkare, ska vara aktualiserade (uppdrag skickat) till AME inom 2 veckor. Räkna fram tiden från det att beslut om bistånd i form av aktivitet på AME fattas till verkställighet på AME sätts igång. Längden i genomsnitt på placeringar i familjehem ska minska. Utgångspunkten är 2014 års genomsnitt (33 månader) Längden på placeringar i konsultledda familjehem. Målet jämförs med utfall 2014 (8 månader) Målet=Budget vi följer kostnad per ärende. Avser kostnader köpt vård BoU samt missbruk Ensolution har gjort en analys av kostnadsläget och egenutförda timmar. Målet är att hamnar på 305 kr/timma inkl enhetchef och administratör. Det är20 kr högre än den ersättning på 285 kr som betalas ut av Försäkringskassan. Kostnaderna ligger högre än målet, Effektiviseringar krävs. Siffrorna hämtas från Treserva, ta fram antalet personer med uppdrag som skickats till AME. Mäta från ärendets öppnande till att uppdrag skickas. Ta fram tiden som förflyter mellan beslutet från handläggaren på SoF till verkställigheten hos AME Hämtas i Treserva. Genomsnittstid för alla familjehemsplaceringar på 0-20 år ärenden. Ska räknas i antal månader. Hämtas i Treserva. Genomsnittstid för alla familjehemsplaceringar på 0-20 år ärenden. Ska räknas i antal månader. Ta fram kostnaderna i Treserva/Agresso för köpt vård inom myndighet. Avser totalt köpt extern vård exkl interna familjehem och kontaktmannaskap minska kostnad per timma, mäta utvecklingen Målvärde Ansvarig 14 Robin Akbas, Maria Balaban 14 Robin Akbas, Maria Balaban, Ulf Hesslind 33 Robin Akbas, Ingegerd Ragnarsdo tter, Eva Påhlman 8 Robin Akbas, Ingegerd Ragnarsdo tter, Eva Påhlman Robin Akbas, Ingegerd Ragnarsdo tter, Greger Andersson, Eva Påhlman 305 Robin Akbas Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Utveckla och förstärka brukarprocessen En helhetssyn och sammanhållen brukarprocess ger bättre förutsättningar för brukarnytta Robin Akbas, Ann-Mari Broberg, Monica Fundin, Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 18(23)

148 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig DV - Lokalanpassning DV - Organisera och effektivisera verksamheten Upprätta en gemensam handlingsplan mellan Försörjningsstöd och ARI från det att ärendet öppnas till verkställighet/aktivitet Inventera, utveckla och implementera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av anhörigvårdare Säkerställa tillgångar och riktlinjer för att fråga om våld rutinmässigt och på indikation Tolkning 6.2 Kvalitetsmål Ytterligare se över möjligheterna till ett mer effektivt lokalutnyttjande. Fortsatt arbete med effektivisering av verksamheten i enlighet med Ensolutionrapporten 2014 Enligt tidigare politiska mål ska alla som uppbär försörjningsstöd, och inte är sjukskrivna eller i andra åtgärder som leder till egenförsörjning, vara i åtgärder inom ALC. Uppföljning sker tertialvis och handlingsplan upprättas med åtgärder som leder till måluppfyllnad inom T2 I planen för jämställdhetsintegrering är detta en aktivitet som Arbetsliv och stöd ska utföra i syfte att våld mot kvinnor ska upphöra. Män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet (Ur Jämtälldhetspolitikens mål i Sverige). I planen för jämställdhetsintegering i Kungälvs kommun framgår att detta är en insats som Arbetsliv och stöd ska utföra. Målet är enligt jämställdhetspolitiken i Sverige att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Arbetet genomförs inom kartläggning av processer och rutiner kring våldsutsatta barn och vuxna enligt SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer Här redovisas kvalitetsmål som har bäring på verksamheten och dess målsättning Helene Berghog Robin Akbas, Ann Damberg- Ström, Lisbet Hertzman, Henrik Spiess Robin Akbas, Lisbet Hertzman, Henrik Spiess Robin Akbas, Maria Balaban, Ulf Hesslind, Helena Broberg Robin Akbas, Dag Walterson Robin Akbas, Helena Broberg, Eva Påhlman Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Andel återaktualiserade inom ett år, 0-20 år Andel återaktualiserade inom ett år, 21 år- Andel återaktualiserade inom ett år, Ekonomiskt bistånd Mäta enligt KKIK för att se hur många som kommer tillbaka efter avslut. Resultatet är hur många procent som kommer tillbaka inom ett år efter avslut. Målet är att hamna på 0... Mäta enligt KKIK för att se hur många som kommer tillbaka efter avslut. Resultatet är hur många procent som kommer tillbaka inom ett år efter avslut. Målet är att hamna på 0... Mäta enligt KKIK för att se hur många som kommer tillbaka efter avslut. Resultatet är hur många procent som kommer tillbaka inom ett år efter avslut. Målet är att hamna på 0... Hämtas i treserva och mäts utifrån de som avslutats ett år tidigare och som kommit tillbaka fram till mätperioden slut. Hämtas i treserva och mäts utifrån de som avslutats ett år tidigare och som kommit tillbaka fram till mätperioden slut. Hämtas i treserva och mäts utifrån de som avslutats ett år tidigare och som kommit tillbaka fram till mätperioden slut. Målvärde Ansvarig 0% Robin Akbas, Greger Andersson, Eva Påhlman 0% Robin Akbas, Greger Andersson 0% Robin Akbas, Maria Balaban Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 19(23)

149 Indikator Beskrivning Mätmetod och rutiner Utredningstiden inom 0-20 år ska ligga under 120 dagar. Utredning 0-20 år som avslutats efter 120 dagar ska ha beslut om förlängning Utredning inom försörjningsstöd ska vara klar inom 3 veckor (90%). Verksamhetstimm ar i genomsnitt per vecka inom Trygga ungdomsmiljöer Ungdomars upplevelse av trygghet på fritidsgårdar, Trygga ungdomsmiljöer Ungdomars upplevelse av inflytande på fritidsgårdar, Trygga ungdomsmiljöer Ungdomars upplevelse av gemenskap på fritidsgårdar, Trygga ungdomsmiljöer Utredningstid BoU målvärde runt 90% ligga under 120 dagar. Hur många utredningar avslutas inom 120 dagar. (1) Alla utredningar som pågått längre än 120 dagar ska ha beslut om förlängning. Här ska redovisas antal procent som saknar beslut om förlängning. Detta är sociala myndighetsnämndens mål Timmarna avser den främjande verksamheten. Främjande verksamhet är de generella insatserna som utgår från Kungälvs fritidsgårdar. Riktat fältarbete ingår inte. Ungdomars upplevda trygghet och bemötande på fritidsgårdarna. Ungdomars upplevda inflytande, delaktighet och ansvarstagande på fritidsgårdarna. Ungdomars upplevda gemenskap, egen identitet, positiv förväntan och rättvisa på fritidsgårdarna. Uppgifterna hämtas i Treserva. Antal utredningar som avslutats och hur många (procent) som ligger inom 120 dagar. Ta fram antalet beslut om förlängning av utredningstid i Treserva. dela detta antal på totala antalet utredning som gått över 120 dagars utredningstid. Ta fram uppgifterna i Treserva. Ta fram lista på avslutade utredningar under redovisningspeioden för organisationerna försörjningsstöd samt gemensam mottagning. Se antal dagar som förflutit mellan startdatum och avslutsdatum. Räkna fram antalet som avslutats inom 3 veckor. Mätning utförs genom att hämta siffror i loggboken som förs på verksamheterna veckovis. summan av verksamhetstimmarna för varje vecka summeras på respektive fritidsgård och delas på antal veckor inom mätperioden. Medelvärdet på varje fritidsgård summeras och delas på antal fritidsgårdar. Mätningen sker genom årlig enkät i oktober (KEKS). Dessa siffror kan endast rapporteras i T3. Mätningen sker genom årlig enkät i oktober (KEKS). Dessa siffror kan endast rapporteras i T3. Mätningen sker genom årlig enkät i oktober (KEKS). Dessa siffror kan endast rapporteras i T3. Målvärde Ansvarig 90% Robin Akbas, Eva Påhlman 100% Robin Akbas, Eva Påhlman 90% Robin Akbas, Maria Balaban, Helena Broberg 250 Robin Akbas, Thomas Hermanss on 90% Robin Akbas, Thomas Hermanss on 55% Robin Akbas, Thomas Hermanss on 90% Robin Akbas, Thomas Hermanss on Tolkning 6.3 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Handlingsplan Handlingsplanen utgår från programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 20(23)

150 Den bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige i anslutning till årsbokslutet Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig Sprida information internt om det funktionshinderpolitiska programmet samt handlingsplanen Varje verksamhetschef är ansvarig att rapportera en sammanfattning av aktiviteten inom sitt verksamhetsområde. Aktiviteten är kopplad till området Bemötande och programmets mål: Robin Akbas, Ann-Mari Broberg, Monica Fundin, Helene Berghog Personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med kommunens personal ska få och uppleva ett gott och professionellt bemötande. Medvetenheten och förståelsen om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar människors livssituation både individuellt och generellt ska öka hos kommunens personal. Genomföra fortbildning för personal inom området för bemötande av brukare med funktionsnedsättning. Aktiviteten är kopplad till området Bemötande och programmets mål: Personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med kommunens personal ska få och uppleva ett gott och professionellt bemötande Medvetenheten och förståelsen om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar människors livssituation både individuellt och generellt ska öka hos kommunens personal. För att förbättra attityder och bemötande ska Kungälvs kommun verka för ökad kunskap bland medborgarna om funktionshinder och rättigheter för personer med funktionsnedsättning Robin Akbas fortsatt arbete med kompetens Inventering publika lokaler, uppdatera tillgänglighetsdatabasen Aktiviteten är kopplad till området Tillgängliga och publika lokaler och programmets mål: Kommunens befintliga publika lokaler och anläggningar ska med avseende på enkelt avhjälpta hinder vara användbara för människor med funktionsnedsättningar Robin Akbas, Jonas Arngården, Ann-Mari Broberg Medverkar och planerar psykiatrins dag med folkhälsa och samordningsförbund Robin Akbas, Jonas Arngården, Ann-Mari Broberg Informera om mötesplatsen som en verksamhet som möjliggör gemenskap och social samvaro för personer med psykisk problematik, samt utveckla verksamheten med nya lokaler och ett ökat brukarinflytande Informera om mötesplatsen som en verksamhet som möjliggör gemenskap och social samvaro för personer med psykisk problematik, samt utveckla verksamheten med nya lokaler och ett ökat brukarinflytande Robin Akbas, Ulf Hesslind Ett Självständigt Liv ESL är en arbetsmodell som implementeras i Ett Självständigt Liv ESL är en arbetsmodell som implementeras i socialpsykiatrins boenden och på AME Ulf Hesslind, Lise Mann Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 21(23)

151 Aktivitet Beskrivning Slutdatum Ansvarig socialpsykiatrins boenden och på AME 6.4 Följa upp den flyktingpolitiska handlingsplanen i sin helhet. 6.5 Kommentar Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 22(23)

152 7 Åtagande/ överenskommelse Överenskommelse mellan kommunchef och sektorchef. Denna verksamhetsplan gäller från och med (datum): Undertecknas av kommunchef och sektorchef: Arbetsliv o Stöd, Verksamhetsplan 23(23)

153 Tjänsteskrivelse 6. 1(1) Handläggarens namn Lars Davidsson Uppföljningsmöte Nordiska folkhögskolan Dnr KS2013/ Sammanfattning Enligt avtal mellan Nordiska Folkhögskolan och Kungälvs kommun ska parterna mötas årligen för att följa upp borgensåtagandet. Kommunens borgensåtagande omfattar tio (10) miljoner kronor. Beslutet är fattat i kommunfullmäktige under Det första uppföljningsmötet genomfördes Nordiska Folkhögskolan redovisade genomförd byggnation, finansiering, amorteringsplan och försäkring samt informerade om verksamhetens totala ekonomi och budget. Parterna förklarade sig nöjda med mötet och kunde konstatera ett gemensamt intresse av fortsatta överläggningar. Nästa uppföljningsmöte kommer att ske om ett år. Förslag till beslut Informationen antecknas. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA