2. Vattenfrågor utfyllnad i Munksjön samt Vättern riksintresse för vattenförsörjning (Marie Andersson, ny limnolog på Miljökontoret)

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Naturvårdsgruppen Tid: kl Plats: Närvarande: Tripp, Juneporten Bengt Ohlsson, Naturskyddsföreningen, Huskvarna Hans Paulsson, Hembygdsrörelsen Marianne Rydén, Botaniska sällskapet Anna Madsen, Rocksjögruppen Inga-Britt Fälth, Naturskyddsföreningen, Bankeryd Lars-Ola Bladh, LRF Lennart Öhman, SNF-Bankeryd, Friluftsfrämjandet-Jönköping Emma Hult, Fritid Jönköping Anna Fogelberg, Tekniska Kontoret Anders Strandh, Tekniska Kontoret Helen Bjurulf, stadsbyggnadskontoret Per König, Stadsbyggnadskontoret (sekreterare) Bifogas: PowerPoint-presentation från Marie Andersson PowerPoint-presentation från Anders Strandh Mail från Emma Hult angående förskolebyggnation i Stadsparken Mail från Helen angående grusbräckan i Munksjön 1. Föregående protokoll och dagordning. Protokoll från föregående möte godkändes utan invändningar. Helen påminde om att politiker kommer att närvara vid gruppens möte den 6 mars. Dagordningen godkändes med följande tillägg: Guidningar i naturen 2012 (Helen) Bygglovsärende i Knektaparken (Helen) Förskola i Stadsparken (Emma) Vättern- vårt dricksvatten. Vad händer? (Bengt) Ärendena tas upp under punkten 6, Övriga frågor 2. Vattenfrågor utfyllnad i Munksjön samt Vättern riksintresse för vattenförsörjning (Marie Andersson, ny limnolog på Miljökontoret) Marie Andersson, ny limnolog på Miljökontoret presenterade två aktuella frågor: Det kommer sannolikt att göras en utfyllning i sydvästra delen av Munksjön. Det sker i två steg. I första skedet är det ett m 2 området som berörs. Den storleken på utfyllnad kräver endast en anmälan och prövas inte. Företaget som lämnat in anmälan heter Tolust Ett AB. Utfyllnaden kommer att göras traditionellt med stålspont, dammar och silt. I ett senare skede kan ytterligare m 2 komma att fyllas ut. Marie redogjorde för den tänkbara miljöpåverkan som kan ske i samband med utfyllnaden:

2 2(6) o o o Det finns föroreningar i sediment i sjön. Vid en utfyllning kan dessa riskera att spridas Det kan komma att ske en grumling av vattnet i sjön Det finns risker för påverkan på fisket. Området är lekplats för gädda och Tabergsåns vandrande öring kan påverkas. Anders frågade hur hårt bundna i sedimenten föroreningarna egentligen är och Marie svarade att de är relativt hårt bundna. Lennart frågade om man trodde man skulle klara detta utan att överstiga gällande gränsvärden och även här blev svaret jakande. Anna undrade vad som händer i steg två? Är det taktik att lämna in ett anmälanspliktigt ärende först och senare ett som kommer att prövas? Kommer då hela utfyllnaden att prövas? Marie svarade att det är upp till Länsstyrelsen. Kommunen hävdar, genom Marie Andersson och Lennart Olsson på Miljökontoret att en prövning av hela ärendet måste ske. Emma inflikade att anmälan främst gäller en utfyllnad för att göra en tillfartsväg söderifrån och en gata, Vaggerydsgatan, parallell med Barnarpsgatan. Ytterligare utfyllnad kommer att bli parkområde. Området går att exploatera även utan det andra skedets utfyllnad men då får motsvarande parkmark anläggas någon annanstans. Marie berättade att dagvattnet från det tänkta området kommer att delas i två delar, en del leds till den tänkta parken på utfyllt område, den andra delen på västra sidan av Jordbrovägen. Bengt hävdade att alla de åtgärder som görs runt Munksjön påverkar läckage av farliga ämnen till vattnet, exempelvis Atollen-bygget. Marie svarade att de istället också kunde bli tvärtom, att påverkan kommer att utgöra en skyddsbarriär mot läckage till vattnet. Anna frågade om det fanns extra riskabla områden och Marie kunde tänka sig tre stycken där man kommer att tvingas till särskilda åtgärder. Lennart föreslog något luttrat att det kanske var lika bra att fylla ut hela Munksjön och munterhet spreds i lokalen. Marianne frågade hur långt utfyllnaden går i förhållande till Tabergsåns mynning och svaret från Marie var ungefär till stängslet. Det finns en landtunga som sträcker sig ut norr om mynningen och den kommer enligt uppgift inte att beröras. Marianne undrade om grusbräckan kommer att finnas kvar. Helen svarade att hon inte vet detta men skulle ta reda på det och sa även det borde inte bli svårt. Inga-Britt undrade om det som ska utgöra fyllnadsmassor kan medföra miljöbelastning? Anders svarade att det är sprängsten från Torsvik och troligen inte utgör något problem. Han redovisar noggrannare senare under mötet. Marie fortsatte med att redovisa arbetet för att få Vättern klassat som riksintresse för vattenförsörjning. Starka intressen samverkar för att få detta till stånd, åtta kommuner gränsande till Vättern, Vätternvårdsförbundet och berörda Länsstyrelser ingår. Ytterligare fem kommuner tar dricksvatten från Vättern och i framtiden kan ännu fler komma att ansluta sig. Örebro, Västerås och Stockholm är aktuella med varierande tidshorisont på grund av saltvatteninträngande i främst Mälaren. Bengt visade en broschyr och överlämnade till Marie och ifrågasatte varför inte det fanns skyltar om vattenskyddsområde vid Vättern. De förekommer annars frekvent vid våra stora vägar. I broschyren fanns även en illustrativ karta över den avrinning som sker ner i Vättern. En remissomgång kommer att göras i april. Under 2013 väntas Hav- och Vattenmyndigheten besluta om att Vättern ska klassas som riksintresse för vattenförsörjning. Länsstyrelsen har under 2012 haft i uppdrag att peka ut relevanta delar men har svarat att Vättern som helhet bör ingå. Marie redovisade krav som ska uppfyllas: o o o Minst människor får sitt dricksvatten från täkten. För Vättern gäller nu och långt fler väntas anslutas. Det ska inte finnas några alternativ. För Vättern är tretton kommuner helt beroende av Vätterns vatten. Det ska finnas en stor kapacitet hos täkten. Vättern har en mycket god kapacitet som endast utnyttjas till en tredjedel.

3 3(6) o Det ska vara lämpligt som reservvatten och finnas tillgängligt med god beredskap. Även detta uppfyller Vättern. Marie redovisade även vad definitionen av riksintresse för vattenförsörjning innebär. Det är anläggningar, det vill säga vattenverk och dess ledningar som räknas som riksintresse, de fria vattenytorna räknas sekundärt, som influensområde. Vätternvårdsförbundet instämmer inte i denna snäva tolkning. Slutligen redovisade vilka andra riksintressen som kan komma att påverka beslutet. Vättern är utpekat i flera andra sammanhang. Dessa finns i Miljöbalken under kap 3 och 4: o o o o Riksintresse för natur och kultur Riksintresse för yrkesfiske Riksintresse för turism och friluftsliv Totalförsvaret o Natura 2000 o Eu-direktiv En fråga ställdes av Bengt om inte det hade varit en fördel med om det redan varit ett riksintresse när det gäller att arbeta mot gruvbrytningen i Norra Kärr. Han beklagade fullmäktiges okritiska ståndpunkt. Emma påpekade att man inte tagit ställning till gruvan, endast till ytterligare undersökningar om möjligheter till brytning. Marie påpekade att provborrningarna inte inkluderat vattenfrågan. 3. Junebäckens grönstråk (Helen Bjurulf, Stadsbyggnadskontoret) Helen presenterade utvecklingsplanen för Junebäckens gröna stråk. Den har tagits fram genom arbetet med Program för hållbar utveckling miljö, PHU, och kommunens grönstrukturplan. Den ska nu sändas ut på internremiss inom kommunen för att sedan antas av kommunfullmäktige. Målet med arbetet har varit att lyfta fram de estetiska och funktionella värden som finns i området och ge människor möjlighet att färdas längs Junebäcken in till centrum genom en grön korridor. Bäcken är visserligen kulverterad stora delar av sträckningen och mycket vatten avleds till Tabergsån men den ger ändå ökade möjligheter för biologisk mångfald och kan fungera som en spridningskorridor för flora och fauna. Genom det stadsnära läget har det varit ett hårt förändringstryck och mötet uttryckte uppskattning för Helens arbete med att hävda naturvårdintressena så förnämligt när andra intressen trycker på. Bland dessa kan nämnas de nya dagvattenledningar som planeras och börjat byggas, omgestaltningen av Friaredalen, planerandet av en bilväg från södra infart upp mot Åsenvägen, förtätningen av staden som riskerar att smala av det gröna stråket (till exempel vid kvarteret Nyckeln), trycket på ökad kulvertering av bäcken och krav på sammanhängande GC-vägar med handikappanpassad lutning. Följande kommentarer är värda att ta till protokollet: o o o Anders: Bra och gediget arbete, Kommer att vara bra för utvecklingen av området. Marianne: Jättebra jobbat. Hoppas nu bara att hänsyn kommer att tas till detta arbete. Bengt: Alla insatser för att främja gröna insatser är värdefulla.

4 4(6) 4. Åtgärder i reservat, park och skog (Anders Strandh och Anna Fogelberg, Tekniska Kontoret) Anders presenterade med en PowerPoint avverkningarna som är planerade för resten av vintern och även det som aktuellt för kommande vinter. Detta är i sammandrag det han presenterade: (Bilagt protokollet finns kartor och bilder.) Först visade Anders bilder på de maskiner som används vid arbetena. Silvergransavverkningen vid Grännaberget är slutförd träd har tagits ned, men intresset för att hugga sin egen gratisgran var obefintligt. Gallringen öster om Stibbarp är klar, gran- och björkungskog har gallrats så andelen löv har ökats. En ekgallring har gjorts vid Egna Hem. Man har utfört veteraniseringsåtgärder med skördaren på några ekar och har även röjt hassel för att öka diversifieringen. Anna redogjorde för arbeten som är på gång i Bondbergsreservatet. Två områden med granplanteringar, ca 40 år gamla ska gallras, ett område på ca 1 ha ska avverkas. På en provruta på ca 1 ha där mycket blåste omkull 1995 ska gallringsmetoder testas. Detta för att kunna utföra arbetet på bästa sätt på resterande yta på ca 10 ha. Målet med insatsen är att öka andelen löv i området. Lars-Ola frågade om inte gallringen ökade risken för vindfällen men Anna hänvisade till att det var små områden och konsekvenserna inte blir allvarlig, står dom så står dom. En planerad gallring på Bondberget av en ekskog planterad 1933 får anstå tills tjälen medger arbete. I Tenhult kommer en lövungskog att gallras inne i östra Tenhult, utmed östra vägen. Samråd med boende har hållits och arten spindelört som påträffats i området konstaterades ha sin utbredning utanför det aktuella gallringsområdet. Vid kraftvärmeverket i Torsvik kommer avverkning av ca 2 ha tallungskog att ske. Avsikten är att skapa ett lager för biobränsle som ska användas i den nya pannan i kraftvärmeverket. Bengt frågade om även torv skulle lagras där. Anders kunde inte ge ett bestämt svar men bekräftade att en viss inblandning av torv i bränslet ger smörjeffekter som eftersträvas. Lars-Ola frågade om grenar och toppar kan bli aktuellt som biobränsle, eftersom det i allt mindre utsträckning får ligga kvar. Ja, men bara från slutavverkningar då man vid uttag av GROT (grenar och toppar) från gallringar förlorar ca fyra års tillväxt. En av de viktigare anledningarna att ta grot ur skogen är att öka framkomligheten. Frågan ställdes varifrån biobränslet som skulle eldas kommer att tas. Anders svarade att allt inom en radie på 15 mil var möjligt, främst från skogsägarnas slutavverkningar. Vid Jönköpings Golfbana, vid hål 6 och 7 kommer ett antal kantträd att tas bort. Ravinen vid ån lämnas orörd. Anna M frågade om det var lämpligt att ta bort tallar som var 120 år gamla men Helen kommenterade att reliktbocken som man gärna vill se i beståndet föredrar ett något glesare och ljusare miljö. Gallringen syftar till att öka ljusinsläppet till golfbanan så att gräset kan växa normalt. Vid Jönköpings Brukshundsklubbs anläggning ovanför Häggeberg kommer kantröjning att utföras. Området är kraftigt igenväxt och stör klubbens verksamhet. Helen påpekade att en del gran kan tas bort även i branten väster om det utpekade området för att gynna linden. Anders okayade detta. Inga-Britt sa att Naturskyddsföreningen i Bankeryd upprättat en förteckning över växter i området och att mycket kunskap fanns tillgänglig om området. Anders uppmanade dem att ta kontakt med honom innan arbetena inleds.

5 5(6) Inför kommande säsong kan följande åtgärder komma att utföras. Många är dock beroende av markens bärförmåga och vid frånvaro av stabil tjäle kan de komma at skjutas upp ytterligare. Vid den så kallade dynamitfabriken vid Lerhagen kommer att ske en gallring för att framhäva ekbeståndet på platsen. Vid Ryttarns Mosse kommer 4 ha granskog att slutavverkas och 11 ha att gallras. Naturvårdsgruppen erbjuds att undersöka området för att se vilka hänsyn som bör tas. Vid Tabergs idrottsplats kommer gallring för timmerställning att ordnas, alltså gallring för naturlig föryngring genom fröträd. Området har tidigare varit en vattentäkt (och är sedan man slutade än mer vattenrikt än tidigare.) det var torrt å fint när jag var där. I närheten av ravinerna öster och sydöst om Landsjöskolan i Kaxholmen kommer gallring att ske. I området finns höga naturvärden och en skolskog, liksom ett område planerat för försäljning av tomter till bostäder. Liksom tidigare gäller att arbeten endast kommer att utföras om goda tjälförhållanden råder. Väster om Klevstugevägen har flera år varit aktuellt att ta ner träd i branten väster om villorna. Det påverkar ljusinflödet på ett sätt som gör en åtgärd motiverad. Det krävs djup tjäle och frågan ställdes om inte den starka vattenföringen som tidvis råder i området gynnas av vegetationen. Ljusfrågan har dock bedömts vara ett starkare argument. Vid Söderåsvägen, söder om, i Norrahammar kommer en gallring att ske. Vid Taklasvägen mellan Norrahammar och Taberg kommer gallring att ske och kommundelsrådet har varit nöjda med samverkan. Det sker som en tätortsnära gallring, med borttagande av främst barrträd. Syftet är att öka medborgarnas trygghet genom en glesare vegetation. Norr om Råslätts IP kommer en gallring att ske upp mot Norrahammarsleden. Intill området finns ett arboretum med höga ekologiska värden och närhet till Tabergsån. Sydöst om Jönköpings Fältrittklubb kommer en gallring i form av timmerställning att göras. I Barnarp mellan nya idrottsplatsen och motorvägen i väster kommer gallring av gran och tall att göras. Området ligger i och i närheten av Barnarpsskolans skolskog och huggningen gör även med tanke på ljus- och utsiktsförhållanden. Då skogen är flera hundra meter bred ger inte mycket skydd mot motorvägens buller framkom det efter att frågan ställts. Det kommer att grävas för VA-ledningar mellan Västersjön och Ulvstorpasjön och detta ger anledning till avverkning av trädbestånd där. Antalet åretrunt-boende i området ökar ständigt och därmed har problemen ökat. Frågan ställdes vem som har ansvar för kvaliteten på vägen från Västersjön till flygplatsen och Anders skulle undersöka frågan. Sista punkten gällde en bergknalle på ca 10 höjdmeter i Torsvik mellan Danish Crown och DHL. Företaget Tolust Ett AB har köpt marken. De har samtidigt byggrätten på gamla Munksjöområdet och ämnar där fylla ut med det berg denna Torsvikstomt innehåller. Anders Strand har arbetsuppgiften att se till att skogen blir avverkad, därefter kommer bergkross att läggas vid Munksjön, i första skedet huvudsakligen för att ordna vägar in i området. Efter bortschaktningen av bergmassorna kan området att komma att användas för industrimark. Spontant togs den övriga frågan om byggandet av en förskola i Stadsparken upp, eftersom det i högsta grad berör träd i ett tätortsnära område av absolut högsta prioritet. I dagen Jönköpings-Posten (6/2) kunde man läsa om att en tvåvånings förskola planeras mellan korsningarna av Humlevägen-Förborgsgatan-Södra Barrgatan. Stadsbyggnadskontoret

6 6(6) planerar och projekterar. Anna M frågade hur många träd som berörs och Anders Strandh svarade att det var betydligt mer än vad tidigare åtgärd i Stadsparken innebar och att det var frågan om ädellöv såsom ek och bok. Anna M efterlyste bättre information och Emma lovade att förse gruppen med uppgifter om hur långt ärendet kommit. För flera på mötet var informationen överraskande för att inte säga chockartad. Dagen efter kompletterade Emma H sin information med att Stadsbyggnadsnämnden den 7e skulle ta beslutet att upprätta en detaljplan för förskolan. 5. Naturvårdspris och miljöpris nominera senast 31 mars! (Helen) Helen uppmanade alla att tänka till och nominera förtjänta organisationer och privatpersoner till kommunens Naturvårds- respektive Miljöpris. 6. Övriga frågor Helen redovisade statistik från Guidningar i naturen för år Som tidigare år har det varit stor spridning på antalet deltagare i arrangemangen, från noll till 100 på traditionella guidningar. Det som utmärkte 2012 var annars att de så kallade dagarna, Röttledagen, Öringens dag, Rödingens dag, Fallens dag och Bergets dag drog mer folk än annars. Nytt för i år var ju även Bioblitzen och invigningen av Östra Vätterbranternas biosfärområde. Alla dessa var välbesökta, från ett par hundra deltagare till flera tusen. Anders frågade om några förändringar av modellen planerades för 2013 och hur tidsplanen såg ut och Helen svarade att man skulle följa tidigare års erfarenheter och att föreningar och andra ansvariga senast i slutet av februari skulle skicka in uppgifter om sina arrangemang. Under mars månad sker redigering och sammanställning, tryckning någon gång sista dagarna i mars och utskick cirka 7 april. Helen förevisade kartor som visade hur en tänkt byggnation av läktare för kanotstadion i Knektaparken kan komma att se ut. De är framtagna i samband med den bygglovsansökan som är på gång, eventuellt inlämnad. Detta trots att gällande detaljplan föreskriver parkmark i området. Förklaringen är troligen att det sker ett omarbetande av detaljplanen i samband med utredningen om byggandet av Bauergatan (före detta Östra och Västra Holmgatan) mellan Lernia och John Bauers Park. För den som ville intressera sig för hanteringen rekommenderas kontakt med bygglovschef Ulf Mattson. Bengts ärende om Vättern - vårt dricksvatten ansågs behandlad under punkten Ordföranden förklarade mötet avslutat Jönköping den 15 februari 2013 Per König, sekreterare Helen Bjurulf, ordförande per.konig@jonkoping.se Helen.bjurulf@jonkoping.se

7 Avverkningsplan Jönköpings kommun 2013

8 Grönt är genomfört Planen är grov och mycket väderberoende

9

10

11

12

13

14

15

16 Jönköpings golfbana Gallring kring parkeringen och övningshålen

17 Jönköpings brukshundklubb Kanthuggning och gallring av unggran västerut.

18

19

20 Månsarp och Taberg Tätortsnära gallringar

21

22 Sen är det sommar och barnkammare i skogen.

23 Hösten och vintern Ordningen på följande åtgärder beror till stor del på vädret - torr höst - tidig tjäle - mycket snö

24 Söderåsvägen mellan Norrahammar och Taberg + Lübeck

25

26

27 Ryttarns mosse Gallring 11 ha Slutavverkning 4 ha

28

29

30

31

32 V/A grävning

33

34

35

36

37 Vattenfrågor 1. Planerad utfyllnad i Munksjön 2. Vättern som riksintresse för vattenförsörjning?

38 Planerad utfyllnad i Munksjön - Tolust Ett AB

39 Anmälan om vattenverksamhet i Munksjön Fastighetsbolaget Tolust ETT AB vill omvandla gamla industriområdet kring Munksjö AB till bostadsområde Utfyllnad i Munksjön för att flytta befintliga ledningsstråk samt tillgängliggöra strandlinjen för allmänheten Utfyllnad planeras att utföras i två steg anmälan Länsstyrelsen vs. tillstånd Mark- och miljödomstolen

40 Utfyllnad steg ett omkring m m stålspånt slås fast mot botten två fångstdammar, öppning siltgardin utfyllnad med rena massor ingen sanering etc.

41 Tänkbara miljöeffekter Spridning av föroreningar? förhöjda halter av metaller, PAH, PCB, dioxiner och olja sedimenten Grumling? föroreningar som tidigare varit bundna till sedimentet frigörs direkt negativ påverkan på flora och fauna Påverkar fisket? lekplats för gädda, vandrande öring i Tabergsån

42

43 Vättern som riksintresse för vattenförsörjning

44 Vättern som riksintresse för vattenförsörjning Havs- och vattenmyndigheten, 3 kap. 8 Miljöbalken Målsättning att besluta om riksintressen för anläggningar för vattenförsörjning 2013 Länsstyrelserna har under år 2012 haft i uppdrag att peka ut relevanta anläggningar/områden Vättern som helhet bör pekas ut!!

45 Varför ska Vättern utses som riksintresse för dricksvatten? 1. Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( pers.) - Vättern nyttjas idag av pers., fördubbling om tio år? 2. Realistiska alternativ saknas - 13 kommuner är i princip uteslutande beroende av Vättern 3. Stor kapacitet och god kvalité - En mycket liten del av sjöns kapacitet utnyttjas. Mkt bra kvalité 4. Reservvatten och beredskap - Planer finns på att förse fler regioner med Vätternvatten

46 Avgränsning Två typer av områden bör identifieras och avgränsas: 1. område med anläggningarna som utgör själva riksintresset 2. influensområdet, dvs. vattenområdet som är en förutsättning för att anläggningarna ska kunna brukas Vätternvårdsförbundet instämmer INTE i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekade av riksintresse

47 Vättern är idag riksintresse för: - Natur och kulturvärden (3 kap. MB) - Yrkesfiske (3 kap. 5 MB) - Turism och friluftslivet (4 kap. 2 MB) - Naturvård (4 kap. 2 MB) - Totalförsvaret (4 kap. 1 MB) - Natura 2000 (7 kap. MB) - EU-direktiv