Undervisningsprogram i Estetik Vårterminen 2015

Transkript

1 Undervisningsprogram i Estetik Vårterminen 2015 Registrering, Introduktion, Expedition och Studievägledning, Undervisning, Skrivningar, Seminarier Filosofiska föreningen, Studentföreningen Filosofilerna Lärare och kursansvariga vid Avdelningen för estetik Presentation av ämnet estetik Kursbeskrivningar Baskurs A, Estetikens grunder 30 hp När är det konst? 7,5 hp Estetik från Platon till Nietzsche 7,5 hp 1900-talets estetik 7,5 hp Kulturens estetisering 7,5 hp Estetik B 30 hp Estetiska teorier och begrepp 15 hp Estetik och metafysik B-uppsats 7,5 hp Estetik C 30 hp (ges inte denna termin) Masterprogrammet i humaniora inriktning estetik Forskarutbildningen Lärarlista Filosofiska institutionen Avdelningen för estetik

2 Välkommen till studier vid Filosofiska institutionen Registrering För att börja studera måste du registrera dig. Ska du läsa en av våra nybörjarkurser gör du detta genom Studentportalen. Har du UpUnet-S-konto loggar du in i Studentportalen och registrerar dig. Där står vad du är antagen till och mellan vilka datum registreringen är öppen. Har du inte UpUnet-S-konto, behöver du din personliga pinkod som du fått i ett brev från Uppsala universitet i samband med att du fick ditt andra antagningsbesked. Det använder du tillsammans med ditt personnummer när du loggar in i Studentportalen. I samband med registreringen ansöker du om studentkonto. Har du inte tillgång till internet, kan du kontakta expeditionen på telefon Vänligen var noga med att registrera dig i tid, så att vi kan sköta eventuell efterantagning. För fortsättningskurser sker registreringen i samband med första undervisningstillfälle. Avhopp De som av olika skäl inte avser påbörja de studier de blivit antagna till bör snabbast möjligt, inte minst för att ge reserverna en chans, meddela detta till institutionen. Du gör det enklast genom att skicka ett e brev till kursadministratör Paulina Hansen paulina.hansen@filosofi.uu.se Expedition och studievägledning Vi finns på plan 2 i hus 2 i Engelska Parken. Gå till huvudentrén och följ skyltarna. Kursadministrationen sköts av Paulina Hansen, Studievägledning sköts av studierektor Rysiek Sliwinski, Man kan även nå oss per fax ( ) eller per e post (paulina.hansen@filosofi.uu.se resp. rysiek.sliwinski@filosofi.uu.se ). Se även vår hemsida 2

3 Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Den är i huvudsak ej obligatorisk men möjligheten att klara av de olika kurserna minskar avsevärt om man inte följer den. Därför rekommenderar vi starkt alla studenter att delta i så mycket undervisning som möjligt. OBS! Vi tillämpar akademisk kvart. All undervisning börjar 15 minuter efter angiven tid. Seminarier Studerande som är intresserade är även välkomna att delta i de högre seminarierna i praktisk och teoretisk filosofi samt i de övriga seminarierna. Filosofiska föreningen Filosofiska föreningen sammanträder minst fyra gånger per termin. Alla, även icke medlemmar, är välkomna till sammanträdena. Dessa inleds med ett föredrag. Efter föredragen anordnas en sexa, i vilken alla är välkomna att delta. Bli medlem i föreningen under ett läsår genom att betala in (endast) 50 kronor på postgiro , så får du personliga kallelser till sammanträdena hem i brevlådan. Lärare och kursansvariga vid Avdelningen för estetik Karl Axelsson (KA), FD, karl.axelsson@estetik.uu.se Carl-Filip Brück (C-FB), doktorand, carl.filip.bruck@philosophy.su.se Claes Entzenberg (CE), docent, lektor, mottagning onsdagar 13-14, eller i samband med undervisningen. Rum claes.entzenberg@estetik.uu.se Camilla Flodin (CF), FD, camilla.flodin@estetik.uu.se Maria Forsberg (MF), doktorand, maria.k.forsberg@gmail.com eller maria.forsberg@philosophy.su.se Kamilla Freyr (KF), doktorand, kamilla.freyr@filosofi.uu.se Paul Maslov Karlsson (PMK), doktorand, paul.maslov.karlsson@filosofi.uu.se Rebecka Molin (RM), doktorand, rebecka.molin@filosofi.uu.se Christopher Natzen (CN), FD, christopher.natzen@kb.se Andreas Wikblom(AW), doktorand, andreas.wikblom@estetik.uu.se 3

4 Ansvarig för forskarutbildningen: Elisabeth Schellekens Dammann (ESD), professor. Rum Gemensamt faxnummer Förklaring till rumsnumren: 1:a siffran anger husnumret; första siffran efter strecket anger våningsplan, och de två sista själva rummet. Ex = hus 2, våning 2, rum 67 Filosofiska institutionens seminarierum har nummer Om kurslitteraturen: Institutionen försäljer till självkostnadspris en del av kurstexterna. Förkortningen [BH] betyder att boken ifråga endast kan köpas i bokhandeln. 4

5 PRESENTATION AV ÄMNET Vad är konst (bildkonst, litteratur, musik, teater, film etc.)? Hur har det allmänna konstbegreppet vuxit fram? Vilken funktion har konsterna idag, och hur har de förändrats över tiden? Hur kan konst värderas? Hur förhåller sig de olika konstarterna till varandra? Hur förhåller sig estetiken till andra vetenskaper som har konsten och konstarterna som sitt objekt? Vad innebär estetiseringen av kulturen och vardagen och vilka konsekvenser får den för estetiken? Dessa och liknande frågor belyses och diskuteras i våra estetikkurser. Estetiken betraktas utomlands nästan alltid som en filosofisk disciplin (filosofisk estetik eller konstfilosofi) och de flesta estetiker verkar nu vid filosofiska institutioner eller vid avdelningar för estetik tillhörande filosofiska institutioner. Även estetiken vid Uppsala universitetet är numera en avdelning vid den Filosofiska institutionen. Ett särmärke för Uppsalaestetiken är dock kombinationen av ett idéhistoriskt och ett filosofiskt-teoretiskt förhållningssätt till konsterna, konstvärlden och till estetiska fenomen i vid mening. Historisk utblick Estetik som begrepp skapades av den tyske filosofen Alexander Baumgarten i en avhandling om poesins grunder 1735 och vidareutvecklades i hans stora Aesthetica (1750), ett arbete som har givit upphov till termen estetik i modernt språkbruk. Baumgartens grundläggning av estetiken som en självständig filosofisk disciplin, som en konstens och sinnesförnimmelsernas filosofi (grekiskans aisthesis betyder varseblivning) kan ses som ett gensvar på framväxten (med början under sent 1600-tal) av det s.k. moderna konstsystemet, innefattande poesi (litteratur), måleri, skulptur, arkitektur och musik. I den nya disciplinen kunde konsterna nu studeras teoretiskt ur ett enhetligt perspektiv, och konstens kulturella och kognitiva roll liksom likheter och olikheterna mellan de olika konstarterna och deras funktionssätt kom att stå i centrum för konstfilosofin under de kommande 150 åren. Det moderna konstsystemet har aldrig varit helt slutet även om kärnan i systemet bestått fram till våra dagar. Nya konstformer som foto och film har tillkommit och djupgående förändringar i konstvärlden har gett upphov till nya genrer inom de etablerade konstarterna (performance, installationer, etc.), som i sin tur ställer estetiken både som idéhistorisk och filosofisk disciplin inför nya problem och utmaningar. Inte minst konstbegreppet har varit ett centralt tema i den estetiska diskussionen under de senaste femtio åren. Mycket tyder på att det traditionella konstbegreppet är i gungning, vilket inte minst återspeglas i konstfilosofiska debatter om konstbegreppet och konstens funktion idag. Den s.k. estetiska vändningen, som bl.a. markerar en estetisering av livsstilar, moral, massmedier och av vardagslivet i stort tyder på att det estetiska i viss mån lämnat konstens sfär för att sprida sig till andra sociala och kulturella områden, 5

6 och den estetiska vändningen har därmed aktualiserat estetikens kulturfilosofiska och kulturkritiska potential. Grundutbildningen Ämnet estetik, som det bedrivs idag, skiljer sig från de övriga estetiska ämnena genom att intresset är koncentrerat främst till övergripande teorier och idéer om konstens väsen, sambandet mellan de olika konstarterna och konstens roll i samhället, samt olika estetiseringsprocesser i vardagslivet och kulturen i stort. Målet för utbildningen är att ge en överblick av hela det estetiska fältet. En orientering i filosofisk estetik, begreppsanalys och teorier om konstnärligt skapande tjänar detta syfte. Idéhistoriska insikter spelar en stor roll för förståelsen av dagens konstnärliga och kulturpolitiska situation. Därför intar studiet av idéer och teorier om konsten och dess funktioner en framträdande plats i baskurs A. Den idéhistoriska översikten tjänar som en bakgrund för fördjupade studier av aktuella problem på fortsättningskurserna B och C. Forskarutbildning Uppsala universitet är det enda lärosätet i Sverige med forskarutbildning i ämnet estetik. Doktorsavhandlingar som lagts fram och som är under arbete behandlar estetikhistoriska, konstteoretiska och konstfilosofiska teman. För vidare information se institutionens hemsida 6

7 KURSBESKRIVNINGAR BASKURS A. Estetikens grunder (30 hp) (kursansvarig: CE) Kursens syfte som helhet är att ge en översiktlig framställning av estetikens idéhistoria från antiken till nutid, att presentera och belysa betydelsefulla riktningar och frågeställningar i den estetiska diskussionen och även olika försök att utvidga och/eller underminera estetikens traditionella gränser. Moment 1. När är det konst? (7,5 hp) (Kursansvarig: CE, lärare: KA, CE, MF) I kursen studeras det moderna konstsystemets uppkomst och förvandling samt konstbegreppets historiska transformationer och nutida svar på frågan. Vad är konst? Undervisningen sker i rum mellan kl följande dagar: Mån 19/1 Introduktion (CE) Ons 21/1 Konsten och konstsystemet Kristeller (CE) Fre 23/1 Konstens vägar (CE) Mån 26/1 Konstens irrvägar (CE) Ons 28/1 Konstbegreppet och konstteorier Warburton (MF) Fre 30/1 Konstbegreppet och konstteorier Warburton (MF) Mån 2/2 Konstbegreppet och konstteorier Warburton (MF) Tors 4/2 Exkursion till Stockholm och några muséer (KA) Fre 5/2 Seminarium (CE) Litteratur Kristeller, P.O. Konsternas moderna system (Stockholm: Raster, 1996), 88 s. [BKH] Warburton, N. The Art Question (London: Routledge, 2003), 133 p. [BKH] Moment 2. Estetik från Platon till Nietzsche (7,5 hp) (Kursansvarig: CE, lärare: C-FB, CE, CF, AW) Kursen avser att ge en översiktlig framställning av estetikens idéhistoria från antiken till nutid genom att presentera och tematiskt belysa centrala frågeställningar i den estetiska diskussionen. Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl i rum Eng2-1022: 7

8 Mån 23/2 Introduktion + Antiken 1 (CF) Ons 25/2 Antiken 2 (CF) Fre 27/2 Medeltiden (CE) Fre 27/2 kl Seminarium (AW) Mån 2/3 Renässansen (CE) Ons 4/3 Klassicism (CE) Fre 6/3 Upplysning (Hume & Kant) (CF) Fre 6/3 kl Seminarium Upplysning (CF) Mån 9/ talet: Idealism (Hegel och historicismen) (CF) Ons 11/3 Seminarium: Hegel och konstfilosofin (CF) Fre 13/ talet: Schopenhauer och Nietzsche (CF) Mån 16/ talet: Romantik och de nya begreppen (CE) Ons 18/ talet: Realismen och det inomvärldsliga (CE) Fre 20/3 Sammanfattning och diskussion CE) Litteratur Översikter och kommentarer The Routledge Companion to Aesthetics. Ed. B. Gaut och D. M. Lopes. (London: Routledge, Tredje reviderade upplagan 2012). Texter Aristoteles, Om diktkonsten övers. J. Stolpe, 45 s. Austinus, Ur Bekännelser, bok 10, 23s. Baudelaire, S., "Eugène Delacroix" Salongskritik från s. Beauty, en begreppslig och historisk översikt, 29s) Boileau, N., Diktkonsten, 22 s. Cennini & Alberti & Leonardo, Traktater om måleri i urval (Kurslitteratur nr 27) 103 s. Dante, A., Ur Om litterär konst på folkspråket, 10s. Hume, D., "Of the Standard of Taste" (Kurslitteratur nr 22) 22 p. Lessing, G.E., Hamburgisk Dramaturgi, ett urval, 8 s. Platon, Ion samt Staten i urval (Kurslitteratur nr 5) ca 110 s. Plotinos, Enneaderna i urval (Kurslitteratur nr 10) 13 s. Schlegel, F., Kritiska fragment + Atheneumfragment i urval, sv. övers.,10 s. Wordsworth, W., Förordet till Lyrical Ballads I urval, sv. övers., 17 s. Zola, E., "Den experimentella romanen" (Kurslitteratur nr 16) 35 s. Seminarietexter tillkommer Moment talets estetik (7,5 hp) (Kursansvarig: CE, lärare: C-FB, CE, RM, CN) Syfte med kursen är att konfrontera förändringarna av 1900-talets konstscen i 8

9 vid mening med den konstfilosofi, teoretiska och praktiska estetik som utvecklats i nära anslutning till förändringarna i konstvärlden: modernism, postmodernism, konstens dematerialisering, implosion och nya frihet. tendenser inom musikens, litteraturens, arkitekturens och bildkonstens teori och praktik utgör kursens huvudtema. Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl i rum : Mån 30/3 Modernism: Moderna manifest (CE) Ons 1/4 Formalism & Expressionism (CE) Ons 8/4 Marxism (CF) Fre 10/4 Feminism (RM) Mån 13/4 Fenomenologi & Hermeneutik (Heidegger och Gadamer) (CE) Ons 15/4 Postmodernism (CE) Fre 17/4 Bildkonst och bildkonstteori (KF) Mån 20/4 Litteratur och litteraturteori (CE) Ons 22/4 Arkitektur och arkitekturteori (RM) Fre 24/4 Musik och musikteori (CFB) Mån 27/4 Film och filmteori (CN) Ons 29/ talets teknologisk utveckling, ny kultur och ny konst CE) Litteratur Översikter och kommentarer The Routledge Companion to Aesthetics, eds. Berys Gaut & Dominic McIver Lopes, (London: Routledge, tredje reviderade upplagan 2012). Texter Adorno & Horkheimer, "Kulturindustrin" från Upplysningens dialektik ca 18 s. Bell, C., "The Aesthetic Hypothesis" (Kurslitteratur nr 25) 19 s. Benjamin, W, "Konstverket i den tekniska reproduktionsåldern", 33 s. Futurismens och dadaismens manifest, 29 s. Lauter, E., Re-Enfranchising Art: Feminist Interventions in the Theory of Art, 16 s. Lyotard, J-F., Svar på frågan: Vad är det postmoderna?, 12s. Sklovskij, V., "Konsten som grepp" (Kurslitteratur nr 25) 21 s. Seminarietexter tillkommer Moment 4. Kulturens estetisering (7,5 hp) (Kursansvarig och lärare: CE) Kursens tema utgörs av aktuella teorier och diskussioner om estetikens utvidgning och olika former av estetiseringsprocesser i det kulturella fältet och vardagslivet, såsom politik, omgivning, kropp och livsstil. 9

10 Fre 8.5 Estetikens historia: känsla, upplevelse, sinnlighet (stenciler) Mån 11.5 Den estetiska vändningen (Welsch) Ons 13.5 Omgivningsestetik (Carlson) Fre 15.5 Den kroppsliga aspekten: kroppens fenomenologi (Shusterman) Mån 18.5 Konstens dematerialisering och annektering av vardag (Fisher, Lippard/Chandler) Ons 20.5 Konstens Värde (John, Kieran) Fre 22.5 Konstens historicitet och kontextualitet (Entzenberg, John) Mån 25.5 Om skönhet (De Clercq) Ons 27.5 Retromania och det digitala (stenciler, Press, Pause, Play) Litteratur Claes Entzenberg Art From Death Originated. (Stockholm: Art and Theory, 2013) 103s. [ BKH] Ett textkompendium kommer att finnas tillgängligt vid kursens start. ESTETIK, FORTSÄTTNINGSKURS B (30 hp) (Kursansvarig: CE) Kursblocket syftar till att, genom ett ingående studium av estetisk värdeteori, av grundläggande estetisk/filosofiska frågeställningar och av den aktuella estetiska debatten samt genom författandet av en kortare vetenskaplig uppsats, ge en vidgad syn på estetiska grundfrågor och problem. Moment 1. "Estetiska teorier och begrepp" (15 hp) (Kursansvarig: CE; lärare: C-FB och PMK) Med den akademiska estetikens moderna klassiker som grund ger kursen en orientering och fördjupning av olika tanke- och forskningsinriktningars sätt att diskutera centrala estetiska problemställningar. Här inringas begrepp som autonomi, konst, representation, form, uttryck, skönhet, estetiska egenskaper, estetisk erfarenhet, intention, tolkning, kön och universalitet, varvid konstfilosofiska riktningar som analytisk, postanalytisk och kontinental estetik aktualiseras. Undervisningen äger rum mellan kl i rum : Tis 20.1 Tors

11 Tis 27.1 Tors 29.1 Tis 3.2 Tors 5.2 Tis 10.2 Tors 12.2 Tis 17.2 Tors 19.2 Tis 24.2 Tors 26.2 Litteratur Davies, Stephen Philosophy of Art (Oxford: Blackwell, 2006), 256 s. [BH] Gadamer, H-G, Konst som spel, symbol och fest (1977) sv.övers. Pehr Sällström, Dualis 2013 Gadamer, H-G, Truth and Method (translation revisited by Joel Weinsheimer and Donald G. Marshal, Continuum Kompendium, som kommer att komplettera huvudböcker, säljes på expeditionen (Paulina). Moment 2. Valbar BC-kurs (7,5 hp). Denna termin ges undervisning på Estetik och metafysik (Kursansvarig: ESD) Tisdag 10.3 kl Eng Inledning Torsdag 12.3 kl Eng Vad är ett musikstycke? Tisdag 17.3 kl Eng Vad är ett litterärt konstverk? Torsdag 19.3 kl Eng Konstens ontologi - övergripande teorier Tisdag 24.3 kl Eng Restaurering och kopior Torsdag 26.3 kl Eng Koncept konst konsten som idé Tisdag 31.3 kl Eng Vad är en estetisk egenskap? Torsdag 2.4 kl Eng Estetiska egenskaper och metafysik Kurslitteratur Davies, David Art as Performance. London: Blackwells. De Clerq, Rafael The Metaphysics of Art Restoration. British Journal of Aesthetics 53:3. 11

12 Goldie, Peter & Schellekens, Elisabeth. (eds) Philosophy and Conceptual Art. Oxford: Oxford University Press. Levinson, Jerrold Music, Art & Metaphysics: Essays in Philosophical Aesthetics. Ithaca & London: Cornell University Press. Sibley, Frank Approach to Aesthetics. Benson, John & Redfern, Betty & Roxbee Cox, Jeremy (eds). Oxford: Clarendon Press. Thomasson, Amie "The Ontology of Art and Knowledge in Aesthetics". Journal of Aesthetics and Art Criticism, 63: "Ontological Innovation in Art". Journal of Aesthetics and Art Criticism, 68:2. Moment 3. "Uppsats" (7,5 hp) (Kursansvarig: CE) Momentet avser att förmedla grunderna för författandet av en kortare vetenskaplig uppsats omfattande textsidor. Uppsatsen skall ge uttryck för ett visst mått av självständighet och kritiskt tänkande samt följa vedertagen praxis beträffande formalia. Uppsatsämne väljs i samråd med handledare/examinator. Litteratur Frängsmyr, T. Liten handbok för avhandlings- och uppsatsskrivare (senaste utgåva) eller någon likvärdig introduktion till akademiskt uppsatsförfattande Masterprogrammet i humaniora inriktning estetik (60/120 hp) (Kurs- och programansvarig: ESD) Du hittar information om programmet på FORSKARUTBILDNINGEN (Kursansvarig: ESD) Seminarium för forskarstuderande äger rum tisdagar efter kallelse och leds av Elisabeth Schellekens Dammann. Information om antagning till doktorandstudier i ämnet lämnas av Elisabeth Schellekens Dammann. 12

13 Filosofiska Institutionen, Uppsala universitet Postadress: Box 627, Uppsala Besöksadress: Engelska parken, Humanistiskt centrum, Thunbergsvägen 3 H, hus 2. Fax Hemsida Prefekt Folke Tersman <folke.tersman@filosofi.uu.se> Studierektor Rysiek Sliwinski <rysiek.sliwinski@filosofi.uu.se> Kursadministratör Paulina Hansen <paulina.hansen@filosofi.uu.se> Lärare vid Filosofiska institutionen vårterminen 2014 ANDERSSON, Emil, ,<emil.andersson@filosofi.uu.se> ARKETEG, Åsa, , <asa.arketeg@estetik.uu.se> BERGMAN, Karl, <karl.bergman@filosofi.uu.se> BOBERG, Johan, <johan.boberg@filosofi.uu.se> BRÜCK, Carl-Filip, <carl.filip.bruck@philosophy.su.se> CALLERGÅRD, Robert <robert.callergard@philosophy.su.se> CARLSON, Erik, , <erik.carlson@filosofi.uu.se> EKENBERG, Tomas, , <tomas.ekenberg@filosofi.uu.se> EKHOLM, Rikard, <rikard.ekholm@filosofi.uu.se> EKLUND, Matti, <matti.eklund@filosofi.uu.se> ENTZENBERG, Claes, , <claes.entzenberg@estetik.uu.se> FRANZÉN, Nils, <nils.franzen@filosofi.uu.se> FREYR, Kamilla, <kamilla.freyr@filosofi.uu.se> GUSTAVSSON, Kent, <kent.gustafsson@filosofi.gu.se> HÅLLÉN, Elinor, , <elinor.hallen@filosofi.uu.se> JANSSON, Erik, <erik.jansson@filosofi.uu.se > JEDENHEIM, Magnus, <magnus.jedenheim@filosofi.uu.se > JOHANSSON, Jens, <jens.johansson@filosofi.uu.se > JOHANSSON, Lars-Göran, <lars goran.johansson@filosofi.uu.se > MINDUS, Patricia, <patricia.mindus@filosofi.uu.se > MOBERGER, Victor, <victor.moberger@filosofi.uu.se > MOLIN, Rebecka, <rebecka.molin@filosofi.uu.se > RIDER, Sharon, , <sharon.rider@filosofi.uu.se> NATZEN, Christopher, <Christopher.natzen@kb.se> RYDÉHN, Henrik, <henrik.rydehn@filosofi.uu.se > SCHELLEKENS, Elisabeth, <elisabeth.schellekens@filosofi.uu.se> SLIWINSKI, Rysiek, tel , <rysiek.sliwinski@filosofi.uu.se> TERSMAN, Folke, tel , <folke.tersman@filosofi.uu.se> WIKBLOM, Andreas, <andreas.wikblom@estetik.uu.se> 13