Undervisningsprogram i Estetik Höstterminen 2013

Transkript

1 Undervisningsprogram i Estetik Höstterminen 2013 Registrering, Introduktion, Expedition och Studievägledning, Undervisning, Skrivningar, Seminarier, Filosofiska föreningen Lärare och kursansvariga vid Avdelningen för filosofi Presentation av ämnet estetik Kursbeskrivningar Baskurs A, Estetikens grunder 30 hp När är det konst? 7,5 hp Estetik från Platon till Nietzsche 7,5 hp 1900-talets estetik 7,5 hp Kulturens estetisering 7,5 hp Estetik B 30 hp (ges inte denna termin) Estetik C 30 hp Masterprogrammet i humaniora inriktning estetik Forskarutbildningen Filosofiska institutionen

2 Välkommen till studier vid Filosofiska institutionen Registrering För att börja studera måste du registrera dig. Detta gör du på Studentportalen senast Har du inte tillgång till internet, kan du kontakta expeditionen på telefon Vänligen var noga med att registrera dig i tid, så att vi kan sköta eventuell efterantagning. Avhopp De som av olika skäl inte avser påbörja de studier de blivit antagna till bör snabbast möjligt, inte minst för att ge reserverna en chans, meddela detta till institutionen. Du gör det enklast genom att skicka ett e brev till paulina.hansen@filosofi.uu.se Expedition och studievägledning Vi finns på plan 2 i hus 2 i Engelska Parken. Gå till huvudentrén och följ skyltarna. Kursadministrationen sköts av Paulina Hansen, Studievägledning sköts av studierektor Rysiek Sliwinski, Man kan även nå oss per fax ( ) eller per e post (paulina.hansen@filosofi.uu.se resp. rysiek.sliwinski@filosofi.uu.se ). Se även vår hemsida Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Den är i huvudsak ej obligatorisk men möjligheten att klara av de olika kurserna minskar avsevärt om man inte följer den. Därför rekommenderar vi starkt alla studenter att delta i så mycket undervisning som möjligt. OBS! Vi tillämpar akademisk kvart. All undervisning börjar 15 minuter efter angiven tid. Seminarier Studerande som är intresserade är även välkomna att delta i de högre seminarierna i praktisk och teoretisk filosofi samt i de övriga seminarierna. Filosofiska föreningen Filosofiska föreningen sammanträder minst fyra gånger per termin. Alla, även icke medlemmar, är välkomna till sammanträdena. Dessa inleds med ett föredrag. Efter föredragen anordnas en sexa, i vilken alla är välkomna att delta. Bli medlem i föreningen under ett läsår genom att betala in (endast) 50 kronor på postgiro , så får du personliga kallelser till sammanträdena hem i brevlådan. 2

3 Lärare och kursansvariga vid Avdelningen för filosofi Claes Entzenberg (CE), docent, lektor, mottagning onsdagar 13-14, eller i samband med undervisningen. Rum , , Claes.Entzenberg@estetik.uu.se Camilla Flodin (CF), FD, mobilnummer Camilla.Flodin@estetik.uu.se Rebecka Molin (RM), doktorand, Rum rebecka.molin@filosofi.uu.se Christopher Natzen (CN), FD, christopher.natzen@kb.se Andreas Wikblom(AW), doktorand. Rum , Andreas.Wikblom@estetik.uu.se Lars-Olof Åhlberg, professor, mottagning i samband med undervisningen, se nedan. Rum , , Lars-Olof.Aahlberg@estetik.uu.se Ansvarig för forskarutbildningen: Claes Entzenberg. Rum , som ovan. Gemensamt faxnummer Förklaring till rumsnumren: 1:a siffran anger husnumret; första siffran efter strecket anger våningsplan, och de två sista själva rummet. Ex = hus 2, våning 2, rum 67 Filosofiska institutionens seminarierum har nummer Om kurslitteraturen: Institutionen försäljer till självkostnadspris en del av kurstexterna. Förkortningen [BKH] betyder att boken ifråga endast kan köpas i bokhandeln. 3

4 PRESENTATION AV ÄMNET Vad är konst (bildkonst, litteratur, musik, teater, film etc.)? Hur har det allmänna konstbegreppet vuxit fram? Vilken funktion har konsterna idag, och hur har de förändrats över tiden? Hur kan konst värderas? Hur förhåller sig de olika konstarterna till varandra? Hur förhåller sig estetiken till andra vetenskaper som har konsten och konstarterna som sitt objekt? Vad innebär estetiseringen av kulturen och vardagen och vilka konsekvenser får den för estetiken? Dessa och liknande frågor belyses och diskuteras i våra estetikkurser. Estetiken betraktas utomlands nästan alltid som en filosofisk disciplin (filosofisk estetik eller konstfilosofi) och de flesta estetiker verkar nu vid filosofiska institutioner eller vid avdelningar för estetik tillhörande filosofiska institutioner. Även estetiken vid Uppsala universitetet är numera en avdelning vid den Filosofiska institutionen. Ett särmärke för Uppsalaestetiken är dock kombinationen av ett idéhistoriskt och ett filosofiskt-teoretiskt förhållningssätt till konsterna, konstvärlden och till estetiska fenomen i vid mening. Historisk utblick Estetik som begrepp skapades av den tyske filosofen Alexander Baumgarten i en avhandling om poesins grunder 1735 och vidareutvecklades i hans stora Aesthetica (1750), ett arbete som har givit upphov till termen estetik i modernt språkbruk. Baumgartens grundläggning av estetiken som en självständig filosofisk disciplin, som en konstens och sinnesförnimmelsernas filosofi (grekiskans aisthesis betyder varseblivning) kan ses som ett gensvar på framväxten (med början under sent 1600-tal) av det s.k. moderna konstsystemet, innefattande poesi (litteratur), måleri, skulptur, arkitektur och musik. I den nya disciplinen kunde konsterna nu studeras teoretiskt ur ett enhetligt perspektiv, och konstens kulturella och kognitiva roll liksom likheter och olikheterna mellan de olika konstarterna och deras funktionssätt kom att stå i centrum för konstfilosofin under de kommande 150 åren. Det moderna konstsystemet har aldrig varit helt slutet även om kärnan i systemet bestått fram till våra dagar. Nya konstformer som foto och film har tillkommit och djupgående förändringar i konstvärlden har gett upphov till nya genrer inom de etablerade konstarterna (performance, installationer, etc.), som i sin tur ställer estetiken både som idéhistorisk och filosofisk disciplin inför nya problem och utmaningar. Inte minst konstbegreppet har varit ett centralt tema i den estetiska diskussionen under de senaste femtio åren. Mycket tyder på att det traditionella konstbegreppet är i gungning, vilket inte minst återspeglas i konstfilosofiska debatter om konstbegreppet och konstens funktion idag. Den s.k. estetiska vändningen, som bl.a. markerar en estetisering av livsstilar, moral, massmedier och av vardagslivet i stort tyder på att det estetiska i viss mån lämnat konstens sfär för att sprida sig till andra sociala och kulturella områden, 4

5 och den estetiska vändningen har därmed aktualiserat estetikens kulturfilosofiska och kulturkritiska potential. Grundutbildningen Ämnet estetik, som det bedrivs idag, skiljer sig från de övriga estetiska ämnena genom att intresset är koncentrerat främst till övergripande teorier och idéer om konstens väsen, sambandet mellan de olika konstarterna och konstens roll i samhället, samt olika estetiseringsprocesser i vardagslivet och kulturen i stort. Målet för utbildningen är att ge en överblick av hela det estetiska fältet. En orientering i filosofisk estetik, begreppsanalys och teorier om konstnärligt skapande tjänar detta syfte. Idéhistoriska insikter spelar en stor roll för förståelsen av dagens konstnärliga och kulturpolitiska situation. Därför intar studiet av idéer och teorier om konsten och dess funktioner en framträdande plats i baskurs A. Den idéhistoriska översikten tjänar som en bakgrund för fördjupade studier av aktuella problem på fortsättningskurserna B och C. Forskarutbildning Uppsala universitet är det enda lärosätet i Sverige med forskarutbildning i ämnet estetik. Doktorsavhandlingar som lagts fram och som är under arbete behandlar estetikhistoriska, konstteoretiska och konstfilosofiska teman. För vidare information se institutionens hemsida 5

6 KURSBESKRIVNINGAR BASKURS A Estetikens grunder 30 hp (kursansvarig Claes Entzenberg) Kursens syfte som helhet är att ge en översiktlig framställning av estetikens idéhistoria från antiken till nutid, att presentera och belysa betydelsefulla riktningar och frågeställningar i den estetiska diskussionen och även olika försök att utvidga och/eller underminera estetikens traditionella gränser. Moment 1. När är det konst? 7,5 hp (kursansvarig och lärare: Claes Entzenberg) I kursen studeras det moderna konstsystemets uppkomst och förvandling samt konstbegreppets historiska transformationer och nutida svar på frågan Vad är konst? Undervisningen sker i rum mellan kl. 13:15-15:00 följande dagar: Måndag 2.9 Introduktion (CE) Onsdag 4.9 Konsten och konstsystemet Kristeller Fredag 6.9 OBS! Rum Eng2-0076: Konstens vägar Måndag 9.9 Konstens irrvägar Onsdag 11.9 Konstbegreppet och konstteorier Warburton Fredag 13.9 OBS! Rum Eng2-0076: Konstbegreppet och konstteorier Warburton Måndag 16.9 Konstbegreppet och konstteorier Warburton Onsdag 18.9 Samtida och modern konst Stenciler Fredag 20.9 Exkursion till Stockholm och några muséer (RM) Måndag 23.9 Seminarium Litteratur Entzenberg, C. Art from Death Originated (Stockholm: Art and Theory, 2013) 103s. [BKH] Kristeller, P.O. Konsternas moderna system (Stockholm: Raster, 1996), 88 s. [BKH] ]Warburton, N. The Art Question (London: Routledge, 2003), 133 p. [BKH] Moment 2: Estetik från Platon till Nietzsche 7,5 hp (kursansvarig Claes Entzenberg) 6

7 Kursen avser att ge en översiktlig framställning av estetikens idéhistoria från antiken till nutid genom att presentera och tematiskt belysa centrala frågeställningar i den estetiska diskussionen. Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl i rum Eng2-1022: Måndag 30.9 Antiken 1 (LOÅ) Onsdag 2.10 Antiken 2 (LOÅ) Fredag 4.10 Medeltiden (CE) Fredag 4.10 OBS! Rum Eng2-0076, kl Seminarium (AW) Måndag 7.10 Renässansen (CE) Onsdag 9.10 Klassicism (CE) Fredag Upplysning (Hume & Kant) (CF) Fredag OBS! Rum Eng2-0076, kl Seminarium Upplysning (Hume & Kant) (CF) Måndag talet: Idealism (Hegel och historicismen) (CF) Onsdag talet: Romantik och Realism (CE) Fredag talet: Schopenhauer och Nietzsche (LOÅ) Litteratur Översikter och kommentarer The Routledge Companion to Aesthetics. Ed. B. Gaut och D. M. Lopes. (London: Routledge, Andra reviderade upplagan 2005). Texter Aristoteles, Om diktkonsten övers. J. Stolpe (Göteborg: 1994) 45s [BH] Augustinus, Ur Bekännelser bok 10, 23 s. Baudelaire, S., "Eugène Delacroix" Salongskritik från s. Beauty, En begreppslig och historisk översikt, 29 s. Boileau, N., "Diktkonsten, 22 s. Cennini & Alberti & Leonardo, Traktater om måleri i urval., 103 s. Dante A., Ur Om litterär konst på folkspråket, 10 s. Hume, D., "Of the Standard of Taste" (Kurslitteratur nr 22) 22 p. Lessing, G.E., Hamburgisk Dramaturgi, ett urval, 8 s. Platon, Ion samt Staten i urval, ca 110 s. Plotinos, Enneaderna i urval.13 s. Schlegel, F., Kritiska fragment + Atheneumfragment i urval., 10 s. Wordsworth, W., Förordet till Lyrical Ballads I urval, sv. övers., 17 s. Zola, E., "Den experimentella romanen" 35 s. Seminarietexter tillkommer Moment 3: 1900-talets estetik 7,5 hp (kursansvarig Claes Entzenberg) 7

8 Syfte med kursen är att konfrontera förändringarna av 1900-talets konstscen i vid mening med den konstfilosofi, teoretiska och praktiska estetik som utvecklats i nära anslutning till förändringarna i konstvärlden: modernism, postmodernism, konstens dematerialisering, implosion och nya frihet. tendenser inom musikens, litteraturens, arkitekturens och bildkonstens teori och praktik utgör kursens huvudtema. Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl i rum : Måndag Modernism: Moderna manifest (CE) Onsdag Formalism& Expressionism (CE) Fredag 1.11 Marxism (CF) Måndag 4.11 Fenomenologi & Hermeneutik (Heidegger och Gadamer) (CE) Onsdag 6.11 Postmodernism (CE) Fredag 8.11 Feminism (RM) Måndag Bildkonst och bildkonstteori (CE) Onsdag Litteratur och litteraturteori (CE) Fredag Arkitektur och arkitekturteori (LOÅ) Måndag Film och filmteori (extern föreläsare) Onsdag Musik och musikteori (LOÅ) Litteratur Översikter och kommentarer The Routledge Companion to Aesthetics, eds. Berys Gaut & Dominic McIver Lopes, (London: Routledge, andra reviderade upplagan 2005). Texter Adorno & Horkheimer, "Kulturindustrin" från Upplysningens dialektik ca 18 s. Bell, C., "The Aesthetic Hypothesis" (Kurslitteratur nr 25) 19 p. Benjamin, W, "Konstverket i den tekniska reproduktionsåldern", 33 s. Futurismens och dadaismens manifest, 29 s. Lauter, E., Re-Enfranchising Art: Feminist Interventions in the Theory of Art, 16 s. Lyotard, J-F., Svar på frågan: Vad är det postmoderna? 14s. Sklovskij, V., "Konsten som grepp" (Kurslitteratur nr 25) 21 s. Seminarietexter tillkommer Moment 4. Kulturens estetisering 7,5 hp (kursansvarig och lärare: Claes Entzenberg) Kursens tema utgörs av aktuella teorier och diskussioner om estetikens utvidgning och olika former av estetiseringsprocesser i det kulturella fältet och vardagslivet, såsom politik, omgivning, kropp och livsstil. Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl i rum Eng2-1022: 8

9 Mån 2.12 Estetikens traditioner och konsten Ons 4.12 Estetikens historia: känsla, upplevelse, sinnlighet Fre 6.12 Den estetiska vändningen Mån 9.12 Estetikens vidgade fält: Vardags-, Natur-, Omgivningsestetik Ons Estetikens vidgade fält: Kroppen och det Sinnliga Fre Konstens dematerialisering Mån Konstens kognitiva innehåll: Holism och Pluralism Ons Begreppslig historicitet och kontextualitet Fre Estetiken och samtida konst Litteratur Claes Entzenberg Art From Death Originated. (Stockholm: Art and Theory, 2013) 103s. [ BKH] Ett textkompendium som kommer att finnas tillgängligt vid kursens start. FORTSÄTTNINGSKURS C 30 hp (kursansvarig Lars-Olof Åhlberg) Moment 1. (C1)"Teorier, analysmodeller och metoder inom de estetiska vetenskaperna" 7,5 hp (kursansvarig: Lars-Olof Åhlberg) Kursen presenterar grundläggande vetenskapsteoretiska problemställningar och behandlar begreppsbildning, tolkningsfrågor och källkritiska problem i de estetiska vetenskaperna. Undervisningformen beror på antal studenter, antingen vanlig klassundervisning eller tutorials. Litteratur Eco, U Kjörup, S. Sohlberg, P.& B-M. Texter Arbetskompendium omfattande cirka 225 s. Interpretation and Overinterpretation (Cambridge: Cambridge Univ. Press 1992) 151 p. [BKH] Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori (Lund: Studentlitteratur) i urval [BKH] Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod (Stockholm: Liber 2002) 232 s. [BKH] Moment 2. (C2) Valbar kurs 7,5 hp 9

10 Undervisning sker via tutorials. Moment 3. (C 3) Uppsats 15 poäng (Kursansvarig: Lars-Olof Åhlberg, handledare skiftar med ämnet ) Momentet avser att skänka fördjupade kunskaper i författandet av akademiska uppsatser. Stor vikt fästs vid att författaren ger prov på självständigt, metodologiskt och kritiskt tänkande och även behärskar uppsatsskrivandets tekniska och formella aspekter. Arbetet skall omfatta c:a textsidor över ett avgränsat tema som väljs i samråd med handledaren. MASTERPROGRAMMET I HUMANIORA INRIKTNING ESTETIK (programansvarig lärare: Claes Entzenberg) Du hittar information om programmet på Kursanansvarig: Claes Entzenberg, kan nås på telefonnr: eller via e- mail: Claes.Entzenberg@estetik.uu.se. Mottagning (Rum ) mellan 13:00 och 14:00 på onsdagar. FORSKARUTBILDNINGEN (Kursansvarig: Claes Entzenberg) Seminarium för forskarstuderande äger rum tisdagar efter kallelse. Information om antagning till doktorandstudier i ämnet lämnas av Claes Entzenberg. Undervisande lärare och personal vid Filosofiska institutionen höstterminen 2013 För all personal se sidan Personal. Lärare Andersson, Emil emil.andersson@filosofi.uu.se Arketeg, Åsa asa.arketeg@estetik.uu.se Berndt Rasmussen, Katharina katharina.berndt@philosophy.su.se Callergård, Robert robert.callergard@philosophy.su.se Carlson, Erik erik.carlson@filosofi.uu.se Ekenberg, Tomas tomas.ekenberg@filosofi.uu.se Ekendahl, Karl karl.ekendahl@filosofi.uu.se Eklund, Matti, matti.eklund@filosofi.uu.se 10

11 Entzenberg, Claes Flodin, Camilla Goldoni, Marco Jansson, Erik Jedenheim, Magnus Johansson, Jens Johansson, Lars-Göran lars Masterton, George Mindus, Patricia Moberger, Victor Molin, Rebecka Myrdal, Peter Nola, Robert Olsson-Yaouzis, Niklas Pettersson, Olof Remes, Pauliina, Rider, Sharon Robinson, Denis Rydéhn, Henrik Sliwinski, Rysiek Tersman, Folke Wikblom, Andreas Åhlberg, Lars-Olof Prefekt Folke Tersman Studierektor Rysiek Sliwinski Kursadministratör Paulina Hansen