Preliminärt Undervisningsprogram i Estetik Höstterminen 2011

Transkript

1 Preliminärt Undervisningsprogram i Estetik Höstterminen 2011 Registrering, Introduktion, Expedition och Studievägledning, Undervisning, Skrivningar, Seminarier Filosofiska föreningen, Studentföreningen Filosofilerna...2 Lärare och kursansvariga vid Avdelningen för filosofi...4 Presentation av ämnet estetik...5 Kursbeskrivningar Baskurs A, Estetikens grunder 30 hp, dagtid...7 När är det konst? 7,5 hp...7 Estetik från Platon till Nietzsche 7,5 hp talets estetik 7,5 hp...9 Kulturens estetisering 7,5 hp...10 Estetik B 30 hp (ges inte denna termin) Estetik C 30 hp...11 Masterprogrammet i humaniora inriktning estetik...11 Forskarutbildningen...11 Filosofiska institutionen

2 Välkommen till studier vid Filosofiska institutionen Registrering För att börja studera måste du registrera dig. Detta gör du på internet, senast Har du inte tillgång till internet, kan du kontakta expeditionen på telefon Vänligen var noga med att registrera dig i tid, så att vi kan sköta eventuell efterantagning. Vad gäller kårobligatoriet se Avhopp De som av olika skäl inte avser påbörja de studier de blivit antagna till bör snabbast möjligt, inte minst för att ge reserverna en chans, meddela detta till institutionen. Du gör det enklast genom att skicka ett e brev till paulina.hansen@filosofi.uu.se Expedition och studievägledning Vi finns på plan 2 i hus 2 i Engelska Parken. Gå till huvudentrén och följ skyltarna. Kursadministrationen sköts av Paulina Hansen, Studievägledning sköts av studierektor Rysiek Sliwinski, Man kan även nå oss per fax ( ) eller per e post (paulina.hansen@filosofi.uu.se resp. rysiek.sliwinski@filosofi.uu.se ). Se även vår hemsida Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Den är i huvudsak ej obligatorisk men möjligheten att klara av de olika kurserna minskar avsevärt om man inte följer den. Därför rekommenderar vi starkt alla studenter att delta i så mycket undervisning som möjligt. OBS! Vi tillämpar akademisk kvart. All undervisning börjar 15 minuter efter angiven tid. Seminarier Studerande som är intresserade är även välkomna att delta i de högre seminarierna i praktisk och teoretisk filosofi samt i de övriga seminarierna. Filosofiska föreningen Filosofiska föreningen sammanträder minst fyra gånger per termin. Alla, även icke medlemmar, är välkomna till sammanträdena. Dessa inleds med ett föredrag. Efter föredragen anordnas en sexa, i vilken alla är välkomna att delta. Bli medlem i föreningen under ett läsår genom att betala in (endast) 50 kronor på postgiro , så får du personliga kallelser till sammanträdena hem i brevlådan. 2

3 Studentföreningen Filosofilerna Studentföreningen Filosofilerna är en förening grundad av filosofistudenter för filosofistudenter. Föreningens mål är att främja den filosofiska diskussionen och den sociala kontakten mellan studenter, forskare och lärare; samt att i egenskap av studieråd tillvarata studenternas intressen. Mera information kommer att ges i början av terminen. 3

4 Lärare och kursansvariga vid Avdelningen för filosofi Åsa Arketeg (ÅA), FD, Rum Rikard Ekholm (RE), doktorand, rum Claes Entzenberg (CE), docent, lektor, mottagning onsdagar 13-14, eller i samband med undervisningen. Rum Claes.Entzenberg@estetik.uu.se Andreas Wikblom(AW), doktorand. Rum Andreas.Wikblom@estetik.uu.se Lars-Olof Åhlberg, mottagning i samband med undervisningen, se nedan. Ansvarig för forskarutbildningen: Lars-Olof Åhlberg (LOÅ), professor. Rum Lars-Olof.Ahlberg@estetik.uu.se Gemensamt faxnummer Förklaring till rumsnumren: 1:a siffran anger husnumret; första siffran efter strecket anger våningsplan, och de två sista själva rummet. Ex = hus 2, våning 2, rum 67 Filosofiska institutionens seminarierum har nummer Om kurslitteraturen: Institutionen försäljer till självkostnadspris en del av kurstexterna. Förkortningen [BKH] betyder att boken ifråga endast kan köpas i bokhandeln. 4

5 PRESENTATION AV ÄMNET Vad är konst (bildkonst, litteratur, musik, teater, film etc.)? Hur har det allmänna konstbegreppet vuxit fram? Vilken funktion har konsterna idag, och hur har de förändrats över tiden? Hur kan konst värderas? Hur förhåller sig de olika konstarterna till varandra? Hur förhåller sig estetiken till andra vetenskaper som har konsten och konstarterna som sitt objekt? Vad innebär estetiseringen av kulturen och vardagen och vilka konsekvenser får den för estetiken? Dessa och liknande frågor belyses och diskuteras i våra estetikkurser. Estetiken betraktas utomlands nästan alltid som en filosofisk disciplin (filosofisk estetik eller konstfilosofi) och de flesta estetiker verkar nu vid filosofiska institutioner eller vid avdelningar för estetik tillhörande filosofiska institutioner. Även estetiken vid Uppsala universitetet är numera en avdelning vid den Filosofiska institutionen. Ett särmärke för Uppsalaestetiken är dock kombinationen av ett idéhistoriskt och ett filosofiskt-teoretiskt förhållningssätt till konsterna, konstvärlden och till estetiska fenomen i vid mening. Historisk utblick Estetik som begrepp skapades av den tyske filosofen Alexander Baumgarten i en avhandling om poesins grunder 1735 och vidareutvecklades i hans stora Aesthetica (1750), ett arbete som har givit upphov till termen estetik i modernt språkbruk. Baumgartens grundläggning av estetiken som en självständig filosofisk disciplin, som en konstens och sinnesförnimmelsernas filosofi (grekiskans aisthesis betyder varseblivning) kan ses som ett gensvar på framväxten (med början under sent 1600-tal) av det s.k. moderna konstsystemet, innefattande poesi (litteratur), måleri, skulptur, arkitektur och musik. I den nya disciplinen kunde konsterna nu studeras teoretiskt ur ett enhetligt perspektiv, och konstens kulturella och kognitiva roll liksom likheter och olikheterna mellan de olika konstarterna och deras funktionssätt kom att stå i centrum för konstfilosofin under de kommande 150 åren. Det moderna konstsystemet har aldrig varit helt slutet även om kärnan i systemet bestått fram till våra dagar. Nya konstformer som foto och film har tillkommit och djupgående förändringar i konstvärlden har gett upphov till nya genrer inom de etablerade konstarterna (performance, installationer, etc.), som i sin tur ställer estetiken både som idéhistorisk och filosofisk disciplin inför nya problem och utmaningar. Inte minst konstbegreppet har varit ett centralt tema i den estetiska diskussionen under de senaste femtio åren. Mycket tyder på att det traditionella konstbegreppet är i gungning, vilket inte minst återspeglas i konstfilosofiska debatter om konstbegreppet och konstens funktion idag. Den s.k. estetiska vändningen, som bl.a. markerar en estetisering av livsstilar, moral, massmedier och av vardagslivet i stort tyder på att det estetiska i viss mån lämnat konstens sfär för att sprida sig till andra sociala och kulturella områden, 5

6 och den estetiska vändningen har därmed aktualiserat estetikens kulturfilosofiska och kulturkritiska potential. Grundutbildningen Ämnet estetik, som det bedrivs idag, skiljer sig från de övriga estetiska ämnena genom att intresset är koncentrerat främst till övergripande teorier och idéer om konstens väsen, sambandet mellan de olika konstarterna och konstens roll i samhället, samt olika estetiseringsprocesser i vardagslivet och kulturen i stort. Målet för utbildningen är att ge en överblick av hela det estetiska fältet. En orientering i filosofisk estetik, begreppsanalys och teorier om konstnärligt skapande tjänar detta syfte. Idéhistoriska insikter spelar en stor roll för förståelsen av dagens konstnärliga och kulturpolitiska situation. Därför intar studiet av idéer och teorier om konsten och dess funktioner en framträdande plats i baskurs A. Den idéhistoriska översikten tjänar som en bakgrund för fördjupade studier av aktuella problem på fortsättningskurserna B och C. Forskarutbildning Uppsala universitet är det enda lärosätet i Sverige med forskarutbildning i ämnet estetik. Doktorsavhandlingar som lagts fram och som är under arbete behandlar estetikhistoriska, konstteoretiska och konstfilosofiska teman. För vidare information se institutionens hemsida 6

7 KURSBESKRIVNINGAR BASKURS A Estetikens grunder 30 hp (kursansvarig Claes Entzenberg) Kursens syfte som helhet är att ge en översiktlig framställning av estetikens idéhistoria från antiken till nutid, att presentera och belysa betydelsefulla riktningar och frågeställningar i den estetiska diskussionen och även olika försök att utvidga och/eller underminera estetikens traditionella gränser. Moment 1. När är det konst? 7,5 hp (kursansvarig Claes Entzenberg) I kursen studeras det moderna konstsystemets uppkomst och förvandling samt konstbegreppets historiska transformationer och nutida svar på frågan. Vad är konst? Undervisningen sker i rum mellan kl följande dagar: Måndag 29.8 Introduktion (CE) Onsdag 31.8 Konsten och konstsystemet (CE) Kristeller Fredag 2.9 Konstens vägar (CE) Måndag 5.9 Konstens irrvägar (CE) Onsdag 7.9 Konstbegreppet och konstteorier (CE) Warburton Fredag 9.9 Konstbegreppet och konstteorier (CE) Warburton Måndag 12.9 Konstbegreppet och konstteorier (CE) Warburton Onsdag 14.9 Exkursion till Stockholm och några muséer (CE, RE) Fredag 16.9 Seminarium (CE) Litteratur Kristeller, P.O. Konsternas moderna system (Stockholm: Raster, 1996), 88 s. [BKH] ]Warburton, N. The Art Question (London: Routledge, 2003), 133 p. [BKH] Moment 2: Estetik från Platon till Nietzsche 7,5 hp (kursansvarig Claes Entzenberg) Kursen avser att ge en översiktlig framställning av estetikens idéhistoria från antiken till nutid genom att presentera och tematiskt belysa centrala frågeställningar i den estetiska diskussionen. Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl i rum Eng2-1022: Ons 28.9 Introduktion (CE) 7

8 Fre 30.9 Antiken 1 (LOÅ) Mån 3.10 Antiken 2 (LOÅ) Mån 3.10 kl Seminarium (AW) Ons 5.10 Medeltiden (CE) Fre 7.10 Renässansen (CE) Mån Klassicism (CE) Ons Upplysning (Hume & Kant) (ÅA) Ons kl Seminarium Upplysning (Hume & Kant) (ÅA) Fre talet: Idealism (Hegel och historicismen) (CE) Mån talet: Romantik och Realism (CE) Ons talet: Schopenhauer och Nietzsche (LOÅ) Litteratur Översikter och kommentarer The Routledge Companion to Aesthetics. Ed. B. Gaut och D. M. Lopes. (London: Routledge, Andra reviderade upplagan 2005). Texter Aristoteles, Om diktkonsten övers. J. Stolpe (Göteborg: Anamma 1994) 45 s. [BH] Baudelaire, S., "Eugène Delacroix" Salongskritik från s. Boileau, N., "Diktkonsten, 22 s. Cennini & Alberti & Leonardo, Traktater om måleri i urval (Kurslitteratur nr 27) 103 s. Hume, D., "Of the Standard of Taste" (Kurslitteratur nr 22) 22 p. Lessing, G.E., Hamburgisk Dramaturgi, ett urval, 8 s. Platon, Ion samt Staten i urval (Kurslitteratur nr 5) ca 110 s. Plotinos, Enneaderna i urval (Kurslitteratur nr 10) 13 s. Schlegel, F., Kritiska fragment + Atheneumfragment i urval, sv. övers.,10 s. Wordsworth, W., Förordet till Lyrical Ballads I urval, sv. övers., 17 s. Zola, E., "Den experimentella romanen" (Kurslitteratur nr 16) 35 s. Seminarietexter tillkommer Moment 3: 1900-talets estetik 7,5 hp (kursansvarig Claes Entzenberg) Syfte med kursen är att konfrontera förändringarna av 1900-talets konstscen i vid mening med den konstfilosofi, teoretiska och praktiska estetik som utvecklats i nära anslutning till förändringarna i konstvärlden: modernism, postmodernism, konstens dematerialisering, implosion och nya frihet. tendenser inom musikens, litteraturens, arkitekturens och bildkonstens teori och praktik utgör kursens huvudtema. Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl i rum : Mån Modernism: Moderna manifest (CE) 8

9 Ons Formalism& Expressionism (CE) Ons kl Seminarium Formalism& Expressionism (CE Fre Marxism (CE) Mån Fenomenologi & Hermeneutik (Heidegger och Gadamer) (CE) Mån kl Feminism (ÅA) Ons 2.11 Postmodernism (CE) Fre 4.11 Arkitektur och arkitekturteori (LOÅ) Mån 7.11 Musik och musikteori (LOÅ) Ons 9.11 Bildkonst och bildkonstteori (CE) Fre Film och filmteori (extern föreläsare) Fre kl Seminarium Film och filmteori Mån Litteratur och litteraturteori (CE) Litteratur Översikter och kommentarer The Routledge Companion to Aesthetics, eds. Berys Gaut & Dominic McIver Lopes, (London: Routledge, andra reviderade upplagan 2005). Texter Adorno & Horkheimer, "Kulturindustrin" från Upplysningens dialektik ca 18 s. Bell, C., "The Aesthetic Hypothesis" (Kurslitteratur nr 25) 19 p. Benjamin, W, "Konstverket i den tekniska reproduktionsåldern", 33 s. Futurismens och dadaismens manifest, 29 s. Lauter, E., Re-Enfranchising Art: Feminist Interventions in the Theory of Art, 16 s. Lyotard, J-F., Answering the Question: What is Postmodernism?, 12p. Sklovskij, V., "Konsten som grepp" (Kurslitteratur nr 25) 21 s. Seminarietexter tillkommer Moment 4. Kulturens estetisering 7,5 hp (kursansvarig Claes Entzenberg) Kursens tema utgörs av aktuella teorier och diskussioner om estetikens utvidgning och olika former av estetiseringsprocesser i det kulturella fältet och vardagslivet, såsom politik, omgivning, kropp och livsstil. Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl i rum Eng2-1022: Mån Estetikens traditioner och konsten Ons Estetikens historia: känsla, upplevelse, sinnlighet Fre Den estetiska vändningen Mån Estetikens vidgade fält. Del 1, estetiken i ett vitt kulturellt rum Ons Estetikens vidgade fält, Del 2, estetiken i ett vitt kulturellt rum Fre 2.12 Konstens implosion och dematerialisering, dess död och nyvunna frihet 9

10 Mån 5.12 Konstens kognitiva innehåll: estetikens sökande efter ny roll Ons 7.12 Begreppslig historicitet och kontextualitet Fre 9.12 Estetikens fördjupning av förståelse, ett ideal eller bara en nödvändighet? Litteratur Ett textkompendium som kommer att finnas tillgängligt vid kursens start. FORTSÄTTNINGSKURS C 30 hp (kursansvarig Lars-Olof Åhlberg) Moment 1. (C1)"Teorier, analysmodeller och metoder inom de estetiska vetenskaperna" 7,5 hp (kursansvarig: Lars-Olof Åhlberg) Kursen presenterar grundläggande vetenskapsteoretiska problemställningar och behandlar begreppsbildning, tolkningsfrågor och källkritiska problem i de estetiska vetenskaperna. Undervisning sker via tutorials. Litteratur Eco, U Kjörup, S. Sohlberg, P.& B-M. Texter Arbetskompendium omfattande cirka 225 s. Interpretation and Overinterpretation (Cambridge: Cambridge Univ. Press 1992) 151 p. [BH] Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori (Lund: Studentlitteratur) i urval [BH] Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod (Stockholm: Liber 2002) 232 s. [BH] Moment 2. (C2) Valbar kurs 7,5 hp Undervisning sker via tutorials. Moment 3. (C 3) Uppsats 15 poäng (Kursansvarig: Lars-Olof Åhlberg, handledare skiftar med ämnet ) Momentet avser att skänka fördjupade kunskaper i författandet av akademiska uppsatser. Stor vikt fästs vid att författaren ger prov på självständigt, metodologiskt och kritiskt tänkande och även behärskar uppsatsskrivandets 10

11 tekniska och formella aspekter. Arbetet skall omfatta c:a textsidor över ett avgränsat tema som väljs i samråd med handledaren. MASTERPROGRAMMET I HUMANIORA INRIKTNING ESTETIK (programansvarig lärare: Claes Entzenberg) Du hittar information om programmet på Kursanansvarig: Claes Entzenberg, kan nås på telefonnr: eller via e- mail: Claes.Entzenberg@estetik.uu.se. Mottagning (Rum ) mellan 13:00 och 14:00 på onsdagar. FORSKARUTBILDNINGEN (Kursansvarig: Lars-Olof Åhlberg) Seminarium för forskarstuderande äger rum tisdagar efter kallelse. Information om antagning till doktorandstudier i ämnet lämnas av Lars- Olof Åhlberg. 11