Lyckå slottsruin Lyckeby Karlskrona kommun

Transkript

1 Lyckå slottsruin Lyckeby Karlskrona kommun Underhållsarbeten Arbets- och materialbeskrivning Förfrågningshandling Upprättad av Bengt Wahlgren i samarbete med Laine Montelin Antal sidor: 35

2 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 2 (35) Lyckå slottsruin Lyckeby Karlskrona Underhållsarbeten 11. Arbets- och materialbeskrivning Förfrågningshandling Beställare: Länsstyrelsen i Blekinge Upprättad av: Bengt Wahlgren, Projektuppdrag Syd AB Laine Montelin, Tyréns AB

3 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 3 (35) INNEHÅLLSFÖRTECKNING A ORIENTERANDE BESKRIVNING 4 sid B FÖRUTSÄTTNINGAR 15 C ENTREPRENADARBETEN 17 D SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER 22 E BILDER 23 F RITNINGAR 25 Förkortningar I denna handling används följande förkortningar: BL = byggprojektledare E = entreprenör AM = antikvarisk medverkande K = konstruktör

4 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 4 (35) A ORIENTERANDE BESKRIVNING Lyckå slottsruin. RAÄ-nummer: Lösen 1:1. Fast fornlämning. Läget för Lyckå slottsruin markerat med röd cirkel. Objektet Ruin efter Lyckå slott. RAÄ-nummer: Lösen 1:1. Definition: Fornlämning. Ruinen efter Lyckå slott är belägen omedelbart väster om Lyckebyåns mynning, en halv kilometer söder om Lyckeby i Karlskrona kommun. Ruinen är ca 31 x 13 m (NV-SÖ) och består av en rektangulär byggnadsruin med två diagonalt ställda hörntorn i NÖ och SV, vilka är 8 m i diameter och 4-5 m höga. Murarna, ca 2 m breda, är uppförda av gråsten och tegel. Tegel förekommer främst i gluggarnas valv och mynningar. Av anläggningen återstår undre våningen och nedre delen av andra våningen, fyra fönstergluggar i V samt en portöppning, två fönstergluggar på N sidan och S gaveln. I S gaveln även porten till SV tornet. Ostsidan har tre fönstergluggar.

5 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 5 (35) Av tornen är det i NÖ bäst bevarat. Detta saknar port in till tornrummet. Det SV:a tornet är svårt skadat i V delen. Borgen var säte för hövitsmannen över Lyckå län och var uppbyggd före år 1452, då svenskarna intog den. På Lyckebys nuvarande plats låg under medeltiden staden Lyckå. Dess invånare beordrades flytta till Kristianopel 1600 och antagligen därefter lät Kristian IV riva slottet. Karlskrona kommun äger ruinen och dess parkförvaltning sköter det löpande underhållet kring ruinen. Länsstyrelsen i Blekinge har ansvar för ruinens vård. Flygfoto med den Lyckå slottsruin i mitten. Historik Slottsruinen är resterna av en länsherreborg i den forna medeltidsstaden Lyckå. Staden var belägen vid nuvarande tätorten Lyckebys sydvästra del, inte långt från Lyckebyåns utlopp. Det gamla stadsområdet kallas Lyckeby Fläck, vilket kommer av tyskans Flecken som betyder köping. Lyckå omnämns i skriftliga källor första gången år 1449, men samhället fanns sannolikt redan under tidig medeltid. Vid mitten av 1400-talet delades Blekinge i två län från att tidigare i sin helhet legat under Sölvesborg. Lyckå blev säte för ståthållaren över Lyckå län som utgjordes av östra Blekinge. År 1600 miste Lyckå sina stadsprivilegier då Kristian IV ville koncentrera makten i östra Blekinge till det nyanlagda Kristianopel. Det första slottet i Lyckå var en träbyggnad som intogs av svenska trupper vid åtminstone tre tillfällen. Vid mitten av 1500-talet lät Kristian III uppföra en stenborg på en bergudde utanför staden, dvs. den borg vi idag ser ruinerna av.

6 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 6 (35) Arbetsledare för slottsbygget var sannolikt en murarmästare vid namn Olof som på kungens order hämtades från Anna Ugerups gods i Norra Åsum. Olof hade där lett arbeten på Lillöhus, en borg belägen på Lillö i Helge å. Lillöhus har samma plan som Lyckå slott och har troligen stått som förebild. Byggnadsarbetet tycks ha tagit mer än ett decennium. Ulfeldt befalldes år 1559 att bestycka slottet (med 24 st hakebössor, varav 12 tyngre, 1 gjuten järnkanon och 3 eller 4 tunnor krut) men det finns uppgifter som tyder på att byggnationen då inte var färdigställd. År 1561 befallde nämligen kungen sina undersåtar i länet att göra fyra dagsverken var på slottet. Den relativt långa byggnadstiden kan förklaras av att allmogen hade ringa intresse av att uppföra en byggnad för övermakten. Jämförelse mellan Lillö och Lyckå slott. Teckning av Göran Vägren, Ekomuseum Kristianstads Vattenrike. Vid samma tid bröt det nordiska sjuårskriget ut och Erik den XIV sände en truppstyrka från Kalmar in i Blekinge. Truppen anfördes av Åke Bengtsson Ferla som den 24 augusti år 1564 beordrade den danske befallningsmannen på

7 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 7 (35) Lyckå, Knud Hardenbjerg, att överlämna slottet. Hardenbjerg sade sig dock inte kunna svara med annat än krut och lod, men efter en kortare belägring och sedan svenskarna skjutit ner en del av slottsmuren gav danskarna upp slottet och Hardenbjerg togs till fånga. Elva dagar senare intogs Ronneby under Erik den XIV:s befäl vilket resulterade i (det under lång tid i Sverige förtigna) blodbadet. Redan i början av 1560-talet var Lyckå stad en klen handelsplats och bönderna i Östra härad klagade hos Fredrik II att de inte kunde få tag i de varor de behövde i staden. I samband med att slottet hade intagits år 1564 ödelades också Lyckå stad och den förde ett tynande liv. På 1590-talet beklagade sig ståthållaren Knud Grubbe för kungen att slottets bostadshus var mycket förfallet och i akut behov av åtgärder. Framförallt var taket bristfälligt och behövde repareras. Lyckå förlorade sina stadsprivilegier år 1600 och året därpå befallde Christian IV att slottet skulle rivas och allt dugligt byggnadsmaterial skulle forslas till Kristianopel. Undersökningar tyder på att man troligen underlättade rivningen genom att sätta byggnaden i brand för att försvaga murverket och därefter beskjuta den med kanoner. Därmed var slottets knappt 50-åriga historia all. Någon illustrativ rekonstruktion av hur Lyckå slott tett sig under sin högperiod har inte gjorts. Slottet har haft minst två våningar och troligen varit täckt med ett tegelbelagt sadeltak. Gråstensmurarnas öppningar har haft omfattningar och smygar klädda med rött tegel, 30 x 14 x 8-10 cm. Första våningen i markplan hade en invändig yta på 31 x 9 m och innehöll ett stort rum och ett mindre rum i sydligaste delen (5 x 9 m). Rummen avskiljdes med en tunn tvärvägg av korsvirke. Innertaket bestod av ett platt trätak. I den norra delen har köket varit inrymt, vilket hade två bakugnar. Bjälklaget mot andra våningen bestod av 54 träbjälkar som på mitten understöddes av 3 eller 4 träpelare på stenfot. Andra våningen som nåddes via en eller flera trätrappor hade en stor sal i södra delen. I gavelväggen fanns en öppen spis och i östra muren ett avträde. Norra delen har troligen varit uppdelad i flera kammare, varav flera har haft sina spisar uppmurade i anknytning till den underliggande bakugnen. Ytterligare ett avträde fanns i den östra muren. Byggnadskronologi 1200-tal Lyckå grundas Äldsta skriftliga källan där Lyckå omnämns Byggnadsarbetare beordras till Lyckås slottsbygge Svenskarna intar slottet en kort tid, förstärker yttre befästningar och bränner det sedan tal Slottet är mycket förfallet och i behov av reparation Lyckå förlorar sina stadsprivilegier Kristian IV beordrar att Lyckå slott ska rivas och stenen användas till Kristianopels befästningar Lyckå blir istället kallat Lyckeby. Ca 1850 Det södra tornet bryts ner Omfattande utgrävning och konserveringsåtgärder Omfattande konserveringsåtgärder Omfattande konserveringsåtgärder Foton. Möjligen genomförs åtgärder såsom rivning av bakugn.

8 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 8 (35) Senare tillkommen ugn Tegelgolv Bakugn Bräsch, ingång? Stengrund som burit den yttre sidan av en trätrappa till 2:a vån. Stenfot till bjälklagspelare? Korsvirkesvägg Avlopp Ingång till tornet Tegelmurat kar, ca 1 meter högt. Vattenho? Uppmätningsritning av E B Lundberg och O F Hvinden-Haug år 1939, bearbetning och förklaringar av B Wahlgren.

9 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 9 (35) Beskrivning av ruinen Vy från söder. Grund Murverket står direkt på berget. Murverk Ruinens relativt släta murar består av obearbetad gråsten. I fogarna mellan de större stenarna ligger mindre s.k. skolstenar. Från början har murverket uppförts med ett lufthårdnande, eller möjligen svagt hydrauliskt kalkbruk. Det ursprungliga kalkbruket som finns kvar i murarna är ett vitt, fett och starkt bruk med grovkornig ballast. I fogbruket har tryckts in synliga småsten och tegelskärv. Murarna är allmänt 2,0 2,2 m tjocka. Den västra muren är dock tjockare: 2,3 2,4 m. Murarna har varit oputsade. Krönen är avtäckta med cementbruk.

10 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 10 (35) Vid konserveringsarbeten har murverket fogats med cementbruk. Vid talets kompletteringar användes ett mycket starkt cementbruk. Det ursprungliga teglet i omfattningar, valv och avloppskanaler är ett handslaget, rött tegel i formatet 30 x 14 x 8-10 cm. På 1950-talet användes ett brunt Hälsingborgstegel till murverks-kompletteringar, och på 1970-talet ett rött homogent bränt tegel. I bottenvåningen finns 11 stycken stickbågiga, snett inskurna skottgluggar. Mot södra hörntornet finns en rundbågig dörröppning. Rester av fönster i andra våningen kan anas på murkrönen. I östra muren finns två avloppskanaler med utlopp på yttersidan. I övrigt finns resterna av en spis på andra våningen. Två bakugnar (murade i munkförband) samt ett vattenkar fanns fram till 1980-talet. Vattenkarets plats är markerad med en betongplatta. Murverk med skolsten. Handslaget tegel i smygar. Bjälklag Spår efter ett träbjälklag mellan bottenvåningen och andra våningen finns i form av bjälkholkar i östra muren, stenfundament för träpelare och bjälkholkar för en bärlina i gavlarna. Bjälklaget har haft 54 bjälkar i öst-västlig riktning, inmurade med 30 cm mellanrum i ytterväggarna. Vissa bjälkar har legat ca 40 cm in i muren medan andra haft ett djup på upp emot en meter. Bjälkarna har varit upplagda på 30 cm breda tvåtumsplank längs murupplagets innerkant. I längsgående riktning har golvbjälkarna på mitten avlastats med en kraftig bärlina. Bärlinan har i sin tur stöttats av 3 eller fyra träpelare som stått på stenfundament.

11 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 11 (35) År 1957 fylldes de i den östra muren befintliga bjälkholkarna med betong enligt ritning t v. Golv Golvet i bottenvåningen har bestått av det kala berget, grus samt åtminstone i vissa delar varit beklätt med tegel. Idag är marken gräsbeväxt i och kring ruinen. Tak Vid 1930-talets utgrävning nämns att taktegel fanns i rasmassorna. Övrigt En inre tvärvägg, uppbyggd i korsvirkesteknik lär ha funnits. Vägglinjen är markerad med stenar i marken. Det nordöstra tornet, som troligen fungerat som fånghåla i bottenvåningen, har två små luftkanaler under det forna våningsbjälklagets nivå.

12 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 12 (35) Status Naturlig nedbrytning Väder och vind utövar en starkt nedbrytande kraft. När fukt tränger in i murverket utlakas bindemedlet i murbruket och kvar blir endast ballasten. Murarna kan idag liknas vid fogade kallmurar då deras inre sannolikt helt saknar bindemedel. Mur med skadad avtäckning och endast grus i kärnan. T h vittrande tegelomfattning. Fukt i kombination med frost utövar en stark kraft som spränger sönder murarna och får teglet att vittra. De betongavtäckningar som har gjorts spricker och fukt kan tränga in. Samma sak gäller för cementbruksfogarna. Tidigare konserveringsinsatser Vid tidigare åtgärdsarbeten på ruinen har man använt mycket starka cementbruk till fogning m.m. Dessa har skapat kraftiga skador på framförallt teglet men sannolikt även på svagare naturstenar (såsom brandskadad sten). Bruken är dessutom helt täta vilket hindrar uttorkning när fukt trängt in genom sprickor el dyl. Murarnas avtäckningar har gjorts av betong, torv och med brädtak. Idag ligger de flesta sammanhängande betongytor som lösa sjok ovanpå murarna. På andra ställen har man fogat kring krönstenarna. Där har bruket släppt från stenarna med öppna springor som följd. Generellt har all betong och cementbruk spruckit.

13 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 13 (35) Cementbruksfogen är helt intakt medan teglet vittrat kraftigt. T h fogar som faller loss i stora kakor och drar med sig tegel. Skadegörelse Klotter förekommer allmänt på murverket. Färgen är inget som fysiskt skadar ruinen men är missprydande och ökar intrycket av förfall. Budskap om att Lyckeby inte längre tillhör det Danska riket. Detta har för de flesta varit ett känt faktum i 350 år. Trots att det har satts upp en betongring som eldstad i det södra hörntornet tycks man elda lite varstans på och kring ruinen. Eldningen gör att stenen vittrar och spricker. I övrigt har enstaka stenar och avtäckningar slitits loss på sina ställen och ruinområdet upplevs som skräpigt.

14 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 14 (35) Brandskador Bortsett från nutida lokala brandskador på ruinen så finns äldre skador slottet har stått i brand bl.a. efter svenskarnas avtåg år 1564 och sedan för att underlätta rivningen av byggnaden år Bränderna har gett upphov till sprickor och vittring i stenar. Vegetation Växtlighet på och intill ruinen har orsakat skador genom att rötter tränger in och spränger murverket och att de håller fukt. Mindre träd i ena hörntornet.

15 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 15 (35) B FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund Bengt Wahlgren, utförde i september år 2009 en besiktning av ruinen tillsammans med Niclas Hansson, konstruktör på Danewids. En uppföljande besiktning gjordes i maj 2014 av Wahlgren, denna gång tillsammans med Laine Montelin, konstruktör på Tyréns AB. Syftet var att beskriva ruinens status vad gäller skador och konserveringsbehov. Resultatet från undersökningarna ligger till grund för denna beskrivning. Murverket uppvisar skador i form av urlakat murbruk, trasiga fogar, urfallna stenar och vittring. Skadlig växtlighet finns på och kring ruinen. Syfte och målsättning Syftet med arbetena är att bromsa nedbrytningen av ruinens murverk. Vidare ska murarna stå i statiskt jämviktsläge och inte riskera kollaps eller utgöra fara. Åtgärderna ska utföras så att ruinens kulturhistoriska värden inte minskar. Ruinens utseende ska efter arbetena fortfarande spegla dess ålder, men utan aktiva skador eller tecken på eftersatt underhåll. Förutsättningar för åtgärdsarbeten Allmänt Alla åtgärder ska anpassas till ruinens förutsättningar vad gäller form, material och konstruktion. Konserveringsarbetena ska utföras med varsamhet och respekt för ruinens byggnadshistoriska och historiska värden. Dessa värden är sammanflätade med den forna byggnadens konstruktions- och hantverksmässiga kvaliteter. Omfattning Entreprenaden omfattar åtgärder på ruinens murverk i sin helhet (dvs. in- och utsida, krön, kanter, valv, grundmurar). Prioritering och nivå på åtgärder bestäms i samråd mellan E och B. Det åligger E att på plats sätta sig in i entreprenadens omfattning. Om anbuden överskrider avsatt budget, kan omfattningen komma att minskas, i samförstånd med E.

16 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 16 (35) Utförande Vid eventuell tveksamhet om utförandet är entreprenören skyldig att omedelbart kontakta BL för beslut om utförande. Alla ändringar skall vara skriftligen godkända av BL. Varje åtgärd avser ett fullt färdigt arbete. Detaljer som inte finns redovisade i handlingar men som normalt ingår i form och byggteknik skall medtagas i arbetet. Samtliga medverkande skall vara informerade om objektets mycket höga kulturhistoriska värde och de konserveringsmetoder som skall tillämpas. Informationsansvaret faller på E. Material Föreskrivet material får inte utbytas mot annat, s.k. likvärdigt material, utan tillstånd. Om material är likvärdigt avgörs av AM. Material skall förvaras i originalförpackning. Anvisning på förpackning skall vara läsbar. Materialtillverkarens anvisningar på produktblad och i arbetsanvisningar skall följas om detta inte motsägs av denna beskrivning. Medverkande Bengt Wahlgren, Projektuppdrag Syd AB i samverkan med Laine Montelin, Tyréns AB har upprättat denna handling. Övrigt Alla skador utöver de som beskrivs i denna handling, som upptäcks under arbetets gång ska dokumenteras och rapporteras till BL och AM.

17 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 17 (35) C ENTREPRENADARBETEN Säkerhet/stämpning Omfattning Bygg Avser säkring och stämpning av alla delar av murverk där risk för ras kan förekomma. Se vidare arbetsmiljöplan. Utförande Murverk ska säkras med erforderlig stämpning etc. i enlighet med arbetsmiljöplan och i samråd med K, så att arbetet kan utföras utan risk för personskador eller ras. Återmontering av urfallna stenar och skolning Omfattning Mureri Avser reparation av murverk där stenar har fallit ur samt komplettering av skolsten/skärv där dessa saknas. Utförande E ska tillse att fotodokumentation sker före och efter utfört arbete. Där det inte är självklart hur murverket sett ut ska samråd med AM ske innan murning påbörjas. Hålrum där sten ska återmonteras ska kratsas ur på löst bruk, grus, småsten m.m. och därefter blåsas rent med tryckluft. Sten som ska återmonteras tvättas av med högtryckstvätt. Upplagsytan får inte luta utåt. Upplaget ska förvattnas lätt. Stenen får inte bli så blöt att bruket inte får vidhäftning. Sten ska läggas i förband, (dvs. två ovanpå varandra stötfogar får ej förekomma) på sin största basyta. Sten ska inpassas så att den ligger an mot underliggande sten och läggas i styvt hydrauliskt kalkbruk (dvs. med liten vattenmängd). Bruket ska fylla upp eventuella ojämnheter mellan bygg- och liggyta. I fogarnas håligheter inkilas små stenbitar, s.k. skol. Skol får inte läggas flera på varandra eller så att de skapar kilverkan och blir bärande.

18 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 18 (35) Håligheter större än 2-3 cm bredd får inte fyllas upp med enbart murbruk, utan ska skolas och/eller muras med sten. Vågräta ytor ska fogas/muras så att vatten rinner av och fickor inte kan bildas. Reparationer ska efter arbetenas utförande ha utseende likt övrigt helt murverk. Brukstillverkarens föreskrifter ska följas om det inte motsägs av denna handling. Arbeten vid temperaturer under +5ºC får ej ske. Material Hydrauliskt kalkbruk NHL5 1:2, 0-4 mm eller ca KKh 20/80/475, 0-4 mm (eller 0-3 mm). Rengjorda gråstensblock från ruinområdet samt skolsten i samma stenart. Rivning Omfattning Avser rivning av kopparplåt och dess infästningar. Bygg Utförande All kopparplåt och dess infästningar rivs med så lite åverkan på murverk som möjligt. Fogning/murning Omfattning Avser fogning av: trasiga fogar i murverk av natursten och tegel skador efter rivning av kopparplåt och dess infästningar Mureri Vidare avses utbyte av vittrade tegelstenar eller uppmurning där tegelstenar saknas. Utförande Innan fogning påbörjas ska skolning av murarna vara utförd.

19 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 19 (35) Vittrat sekundärt tegel, dvs. tillkommet under 1900-talet, bytes mot nytt, handslaget tegel i kulör, dimension och ytstruktur likt befintligt. Tegel väljs i samråd med AM och BL. Murning kan efter samråd med AM och BL ske där tegel saknas. Spruckna och lösa fogar kratsas ur till fast fogbruk, minst 4 cm, och blåses rena med tryckluft innan de omfogas med hydrauliskt kalkbruk. Befintliga fogar som inte är spruckna behålles. Fogarna ska förvattnas lätt och bruket tryckas till så att det fyller upp allt tomrum. Fogen skall utföras skiktvis och skikten inte överstiga 15 mm. Ytterfogen ska på tegel i princip ligga i liv med tegelstenens yttersida, medan den på natursten ska vara något indragen likt befintlig, hel fog. Exakt utförande bestäms i samråd med AM och B. Stötfogar närmast marken lämnas öppna för att hindra kapillär uppsugning samt förbättra uttorkning. Betongbjälkars ovansida ska lagas hela med betonglagningsbruk och hydrofoberas. Anslutning mot murverk ska vara tät, tillåta avrinning och utföras likt fogning. Brukstillverkarens föreskrifter ska följas om det inte motsägs av denna handling. Arbeten får ej ske vid temperaturer under +5ºC. Material Handslaget tegel. Mur- och fogbruk till natursten ska vara hydrauliskt kalkbruk NHL5, 0-4 mm. Hydrauliskt kalkbruk NHL3,5 1:2, 0-4 mm används till tegel. Betonglagningsbruk. Muravtäckningar Omfattning Mureri Avser brukslagningar av murarnas ovansidor där befintlig avtäckning saknas eller är skadad. Utförande Lösa eller spruckna avtäckningar ska huggas bort. Befintligt helt murbruk sparas.

20 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 20 (35) Löst bruk, grus, småsten m.m. ska tas bort och ytan därefter blåsas ren med tryckluft. All växtlighet på murverket ska tas bort med rötterna. Ev. lösa stenar ska sättas fast och större hålrum fyllas upp med sten enligt beskrivning Återmontering av urfallna stenar. Murkrönen ska förvattnas lätt. Stenen får inte bli så blöt att bruket inte får vidhäftning. Avtäckningar ska så att vatten inte kan tränga ner mellan murkrönens stenar. Vidare ska de byggas upp där det inte är fall så att vatten kan rinna av och fickor inte kan bildas. Bruket ska tryckas till så att det fyller upp allt tomrum. Lite större hålrum fylls ut med bruk och stenskärv. Vid uppbyggnad av flera skikt ska underliggande yta vara obearbetad och förvattnas innan nästa påslag. Ytan ska vara grov men slät och får inte bearbetas till glättning. Brukets anslutningar mot sten ska penslas med vatten efter lagning för att bruket ska täta till mot stenarna. Nypåfört murbruk ska eftervattnas med fin duschning 1-2 gånger dagligen, minst under de 3 första dygnen av härdningsperioden. Vid stark sol eller värme ska putsen avskärmas så att en alltför snabb uttorkning ej sker. Arbeten vid temperaturer under +5ºC får ej ske. Brukstillverkarens föreskrifter ska följas om det inte motsägs av denna handling. Arbeten får ej ske vid temperaturer under +5ºC. Material KC-bruk i styrka med befintligt murbruk på avtäckningar. Gråsten från ruinområdet samt skolsten/skärv av samma stenart. Växtlighet Omfattning Bygg/Mark Avser växtlighet på, i och kring ruinen, till två meter utanför dess yttre gränser. Exakt omfattning bestäms på plats i samråd med AM, naturvårdande myndighet och B. Utförande Samtliga träd och buskar inom ovan beskrivet område tas bort med rötterna. All växtlighet på murverket ska tas bort med rötterna. Allt organiskt material rensas bort och området dammsuges/blåses helt rent innan reparation utförs.

21 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 21 (35) Där borttagning av rötter riskerar skada murverket ska rötterna vara kvar och växtgift istället användas. Gift ska endast användas där det är absolut nödvändigt och hanteras kontrollerat. Växtlighet inom beskrivet område skärs ner till en decimeters höjd. Exakt utförande bestäms på plats i samråd med AM, naturvårdande myndighet och B. Material Roundup Gel. Klottersanering Omfattning Avser borttagning av allt klotter på ruinens murverk. Sanering Utförande Klotter saneras i enlighet med produkttillverkarens föreskrifter. Avspolning ska ske med sådant tryck att murverket inte kan skadas. Material AGS 2+ GEL, Trion Tensid AB. Övrigt Omfattning Städning inom ruinen. Utförande Allt skräp städas bort inom ruinen.

22 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 22 (35) D SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER Skyddsåtgärder Erforderliga skyddsåtgärder för att hindra ras och personskador ska utföras av E. Fästanordningar till skyddsåtgärder får inte medföra skador på underlaget. Samråd ska ske med K och AM. I övrigt se AMP. Ställningar För att säkerställa arbetsmiljön vid arbete under valv så kan tillfälliga säkerhetsstämp under valven erfordras. Beslut om stämpning eller ej ska ske i samråd med K. Byggnadsställningarna stabiliseras så långt det går genom kringbyggnad respektive fristående snedstag för att minimera infästningar i murverket. Infästningar får inte lämna märken. Hål ska efterlagas med lämpligt lagningsbruk. Samråd ska ske med K och AM. Efterlagningar ska utföras så att de ej är synliga. Förutsättningar under arbetes gång Vid eventuell tveksamhet om utförandet är E skyldig att omedelbart kontakta BL för beslut. Alla avsteg från handling ska vara skriftliga och godkända av BL. Det åligger E att på egen bekostnad fullständigt redovisa de åtgärder (avsteg) som den föreslår. Alla ändringar och avsteg ska redovisas i Ändrings PM.

23 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 23 (35) E BILDER Vy mot norr inuti ruinen. Ruinens södra torn med grillplats.

24 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 24 (35) Vy mot söder över muravtäckningar Detalj av betongbjälkar med avtäckning av kopparplåt.

25 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 25 (35) F RITNINGAR

26 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 26 (35)

27 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 27 (35)

28 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 28 (35)

29 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 29 (35)

30 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 30 (35) Norra skottgluggen i östra muren.

31 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 31 (35)

32 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 32 (35)

33 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 33 (35)

34 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 34 (35)

35 LYCKÅ SLOTTSRUIN, KARLSKRONA KOMMUN Sida: 35 (35) Där inget annat anges kommer ritningarna från ATA. Ritningarna är ej skalenliga och i vissa fall bearbetade och monterade. Upphovsman och datering har i flera fall inte gått att fastställa.