Kallelse till möte med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik

Transkript

1 KALLELSE Nr 8:2010 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Dnr. MDH 2010/996 Fakultetsnämndenss ledamöter Fackliga företrädaree Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Datum och tid: Plats: Fredagen den 17 december, kl (inkl. gemensam lunch med de två andra nämnderna ) Mötet äger rum i U2-036 (snett mitt emot Ypsilon), Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Tjänstemän: Jan Gustafsson Maria Lindén Inger Orre Eva Skytt Anette Strömberg Eva Thorin Robin Averstedt Henrik Andersson Andreas Hjertström Tor Andersson Christer Ramebäck Anna-Karin Fornberg Malin Gunnarsson Johan Hellstrand Hans Berggren Dekanus Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Chef, utbildnings- och forskningssektionen Fackliga företrädare: Magnus Hoppe Ove Larsson SACO OFR-S Övriga: Lena Johansson Westholm Magnus Linderström Kerstin Gauffin Ordförande lärarförslagsnämnden för naturvetenskap och teknik Adjungerad, akademi HST Ordförande utskottet för design och konst Förhinder anmäls till Anna-Karin Fornberg, telefon , e-post anna-karin.fornberg@mdh.se 1 (3)

2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 8:2010 MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärende Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson (förslag Eva Skytt) 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Anmälningar - Föregående mötesprotokoll Utsänt tidigare - Dekanusbeslut Bilaga 4 - Inkomna handlingar 5. Rapporter från dekanus, utskott och arbetsgrupper - Dekanus - Biblioteksrådet - Utskottet för forskning - Utskottet för utbildning på forskarnivå - Grundutbildningsutskottet - Utskottet för design och konst - Lärarförslagsnämnden Bilaga 5 6. Rapport från studentkåren och doktorandrådet (föredras av studeranderepresentanter) Utbildningsplaner. Fastställande av nya (MDH /10, MDH /10) Beslut (föredras av Anna-Karin Fornberg) Masterexamen i innovation och design (MDH /10) Beslut att inrätta examen (föredras av Malin Gunnarsson) Masterexamen i innovation och design (MDH /10) Beslut att inrätta programmet (föredras av Malin Gunnarsson) Medel för konstnärligt utvecklingsarbete 2011 (MDH /10) Beslut (föredras av Anna-Karin Fornberg) Ny Studiehandbok för forskarutbildning (MDH /10) Beslut (föredras av Johan Hellstrand) Högskolegemensamma kurser på forskarnivå 2011 (MDH /10) Beslut (föredras av Johan Hellstrand) Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 2 (3)

3 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 8:2010 MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärende Bilaga Halvtidsuppföljning av högskolans utbildnings- och forskningsstrategi (MDH /10) Information (föredras av Hans Berggren och Jan Gustafsson) Överlämning av synpunkter till nya fakultetsnämnden. Verksamhetsplan och ärendelista Diskussion och beslut (föredras av Jan Gustafsson) Övriga frågor Mötets avslutande Bilaga 14 3 (3)

4

5 Bilaga 4 MDH 2010/996 Förteckning över delegationsbeslut Datum Ärendemening Beslut Beslutande Lic.seminarium Ulrika Florin, IDT, försvarar kl sin licentiatuppsats "Från idé till gestaltningsförslag - Fallstudie från projektet Konstpaus". Granskare är forskarassistent FD Emilie Karlsmo Uppsala universitet och examinator är professor Christer Johansson MDH. Seminariet äger rum i Centrum-rummet Eskilstuna Disputation Weilong Wang försvarar kl i Lambda Västerås, sin avhandling 'Mobilized Thermal Energy Storage for Heat Recovery for Distributed Heating''. Opponent är professor Hongxing Yang, Hong Kong Polytechnic University. Betygsnämnd är professor Björn Karlsson MDH, professor Mats Westermark, samt FD Louise Trygg, Linköpings universitet Disputation Stefan Cedergren försvarar kl i Beta Västerås, sin avhandling 'Performance in Product Development - The Case of Complex Products''. Opponent är tekn dr Tomas Rahkonen. Betygsnämnd är professor Margareta Norell KTH, professor Björn Fagerström, MDH samt Universitetslektor Nicolette Lakemond, Linköpings universitet Antagning av forskarstuderande Daniel Gåsvaer i datavetenskap med huvudhandledare Christer Johansson. Planerad examen: teknologie licentiat. Gustafsson Gustafsson Gustafsson Gustafsson

6

7

8 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärende 7 Fastställande av utbildningsplaner för 2011/12 och framåt (Dnr MDH /10, MDH /10) Utformningen av utbildningsplanerna inför läsåret 2010/11 förändrades och utbildningsplanen för ett program består numera av ett dokument, en utbildningsplan. Den nya utbildningsplanen gäller för hela utbildningstiden och för program med start under läsåret 2010/11 har nämnderna fastställt utbildningsplaner som gäller fr.o.m. läsåret 2010/11 och framåt. Detta innebär att utbildningsplaner för kommande läsår, 2011/12, endast behöver fastställas för nya program med start läsåret 2011/12 eller för program som förändrats i en sådan omfattning att den nu gällande utbildningsplanen inte kan anses aktuell. Utbildningsprogrammens värdakademier har med detta som utgångspunkt tagit fram förslag till utbildningsplaner för 2011/12 och framåt. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Datavetenskapliga programmet inriktning Mjukvaruutveckling (MDH /10), Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik (MDH /10) enlighet med bilaga 7.1. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av Anna-Karin Fornberg, utbildnings- och forskningssektionen, efter beredning i nämndens utbildningsutskott. Akademierna har utifrån gällande utbildningsplaner tagit fram förslag på utbildningsplaner för 2011/12 och framåt. Handläggare på utbildnings- och forskningssektionen har gått igenom akademiernas förslag på utbildningsplanerna och i förekommande fall diskuterat oklarheter med värdakademierna och därefter justerat utbildningsplanerna. Grundutbildningsutskottet har vid sitt sammanträde samt via e-post informerats om förslagen till utbildningsplaner och ställt sig bakom förslag till beslut. 1

9 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Underlag Bilaga 7.1; akademiernas förslag till utbildningsplaner. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef INF, sektionschef STC, sektionschef UFO. 2

10 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 MJUK Datavetenskapliga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Software Development, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik XX och gäller för utbildning som ges efter Mål Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Utbildningen ger studenterna möjlighet att inhämta kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad. Utbildningen ger även behörighet till utbildning på avancerad nivå inom datavetenskap. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa en gedigen kunskap och förståelse för de teoretiska grunderna i datavetenskap, - visa kunskap i den grundläggande matematik som utgör basen för datavetenskap, - visa grundläggande kunskap om hur datorer är uppbyggda, - visa grundläggande kunskaper i vetenskapsmetodik, - visa sådana kunskaper i datavetenskap att studenten är väl rustad att fortsätta på utbildning på magister- och mastersnivå i datavetenskap, samt - visa förmåga att självständigt kunna tillämpa sina kunskaper på att lösa problem. Denna förmåga är användbar för att skapa nya innovationer och för entreprenörskap inom det expansiva dataområdet. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa färdighet i programmeringsteknik och problemlösning med hjälp av programvara, samt - visa på god förmåga i muntlig och skriftlig framställning, samt i att kritiskt och konstruktivt granska källor och andras arbeten. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - besitta förmåga för kritiskt tänkande och kunna tillämpa metoder inom vetenskapsmetodik för att lokalisera, läsa, förstå och granska vetenskapliga artiklar.

11 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 2 av 5 Programkod: TCV20 MJUK Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att skriftlig information, föreläsningar, handledning och examination huvudsakligen sker på svenska. Kurslitteraturen är oftast skriven på engelska och ibland kan vissa moment ske på engelska t.ex. när det är en internationell doktorand som leder momentet. En del kurser ges också helt på engelska särskilt under utbildningens tredje år. Särskild behörighet Områdesbehörighet 3: Matematik C, Naturkunskap B och Samhällskunskap A. Undantag medges från kraven på Naturkunskap B och Samhällskunskap A. Urval Till 4 platser tillämpas alternativt urval bland studenter som närmast föregående läsår gått Startår till högskolestudier vid Mälardalens högskola. Till resterande platser tillämpas betygsurval 60 %, provurval 40 %. Innehåll Datavetenskapliga programmet är en treårig teknisk utbildning som ger en gedigen teoretisk grund i datavetenskap med tyngdpunkt på programvaruutveckling. Inriktningen Mjukvaruutveckling på Datavetenskapliga programmet är till för dem som vill ha en datavetenskaplig utbildning som håller många dörrar öppna. Inriktningen ger en bredd snarare än djup inom många delområden inom datavetenskap. Vid rekommenderad studiegång ingår i utbildningen en obligatorisk del om 90 högskolepoäng i ämnet datavetenskap, och 22,5 högskolepoäng i ämnet matematik/tillämpad matematik. I ämnet datavetenskap utgörs 15 högskolepoäng av ett eget självständigt arbete (examensarbete), i övrigt ingår bland annat kurser med fokus på programmeringsteknik, operativsystem, datakommunikation, databaser och vetenskapsteori. Minst 22,5 högskolepoäng utgörs av valbara, alternativa kurser inom datavetenskap. Inom matematik ingår framförallt sådan matematik som används inom datavetenskap, t.ex. diskret matematik. Resterande 67,5 högskolepoäng, kan studenten välja fritt bland högskolans kurser, men programmet erbjuder här platsgaranti till ytterligare kurser inom datavetenskap. Utbildningen inleds med grundläggande kurser i datavetenskap, som ger kunskap om hur datorer och program är uppbyggda. Kurserna ger också en introduktion till problemlösning och programmering. Under första och andra året ingår också matematik. Under utbildningen följer studenten en rekommenderad studiegång på programmet.

12 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 3 av 5 Programkod: TCV20 MJUK Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som kan göras vid ett företag, eller på akademin, ofta i nära samarbete med någon av akademiens forskningsgrupper. I utbildningen ingår inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. I programmet får studenten kunskaper i bl.a. vetenskaplighet och kritiskt tänkande, rapportskrivning och källkritik. Undervisningen bedrivs i varierad form med projektarbeten, laborationer, föreläsningar och seminarier som viktiga inslag. Vidare blandas individuella uppgifter med grupparbeten. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examinationsformen varierar från kurs till kurs, men några examinationsformer som återkommer regelbundet är inlämningsuppgifter samt skriftlig tentamen. Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Introduktionsprojekt, 15 hp Multimedia, 7,5 hp Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Datavetenskap Interaktionsdesign med.net, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Objektorienterad programmering med C#, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Datavetenskap Mobila applikationer, 7,5 hp Webbutveckling med.net, 15 hp Funktionell programmering med F#, 7,5 hp Datavetenskap Avancerad C/C++, 7,5 hp Kompilatorteknik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Matematisk grundkurs, 7,5 hp Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Valfritt 30 hp: Datavetenskap Programvaruteknik 1: Grundkurs, 7,5 hp Programvaruteknik 2: Projekt grupparbete, 7,5 hp Datorarkitektur, 7,5 hp Parallella System, 7,5 hp Introduktion till artificiell intelligens, 7,5 hp Formella språk, automater och beräkningsteori, 7,5 hp Innovationsteknik Leksaksdesign för kreativa lekar projektkurs, 7,5 hp Datavetenskap Datakommunikation, 7,5 hp Operativsystem, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp

13 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 4 av 5 Programkod: TCV20 MJUK Val inom programmet Termin fem innehåller flera valmöjligheter. Valet av kurser förbereder för masterprogrammen Programvaruteknik eller Intelligenta inbyggda system. I det första fallet rekommenderas en studiegång som inkluderar Programvaruteknik 1 och 2. För intelligenta inbyggda system rekommenderas Datorarkitektur och Parallella System samt Introduktion till artificiell intelligens och Formella språk, automater och beräkningsteori. Det är värt att påminna om att studenten inte måste läsa programmets alla kurser för att uppnå examensfordringarna. Studenten har rätt att fritt välja totalt 67,5 hp inom högskolans alla ämnen utöver examenskravet på 60 hp inom datavetenskap med progression och 22,5 hp matematik/tillämpad matematik. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Datavetenskapliga programmet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Datavetenskap (Bachelor of Science in Computer Science) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kurser som ges inom programmet och av akademin, utvärderas kontinuerligt. Dessa utvärderingar ligger till grund för utvecklingen av programmet och behandlas varje termin inom ett programråd. Programmet granskas också kontinuerligt i samverkan med omgivande näringsliv. Studentmedverkan Akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetar för att ha ett nära samarbete med studenter på programmet för att tillsammans vidareutveckla kurserna inom programmet och programmet som helhet. Studenterna har rätt att skicka representanter i alla beredande och beslutande instanser på IDT rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Studenter medverkar också i programrådet för Datavetenskaplig programmet.

14 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 5 av 5 Programkod: TCV20 MJUK Forskningsbas Utbildningen är kopplad till forskningen inom inbyggda system och programvaruteknik. Många av programmets kurser inom dessa områden hålls av forskare. Examensarbetet kan utföras inom ett forskningsprojekt. Samverkan Utbildningen är utvecklad i samarbete med omgivande näringsliv i Mälardalen. Kursens projektkurser från det första introduktionsprojektet till examensarbetet utgår ifrån projekt som kommer från näringslivet och företag. Utbildningen har också flera kurser som involverar företagsinkubatorn IDÉLAB. Examensarbetet utförs ofta vid ett företag. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Jämlikhet I arbetet med utbildningsutvecklingen arbetar vi med en jämlik grupp studentrepresentanter. Hänsyn till genus och jämlikhetsfrågor tas vid kursutveckling och inkluderas som kursinnehåll inom bl.a. Interaktionsdesign för.net och i Leksaksdesign för kreativa lekar. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Vilka regler och anvisningar som gäller vid examination vid Mälardalens högskola kan du läsa om i "Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola".

15 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Network Engineering, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik XX och gäller för utbildning som ges efter Mål Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik är ett treårigt program där studenten lär sig att både praktiskt och teoretiskt hantera allt ifrån små till stora komplexa datornätverk samt planering och drift av servertjänster. Efter fullgjorda studier ska studenten visa sådan kunskap och förståelse som krävs för självständigt arbete inom nätverksteknikområdet. Utbildningen ger studenterna specialistkompetens som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad. Programmet leder efter tre års studier till en högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik samt bygger grunden för vidare studier. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa kunskap om nätverksteknikens och datavetenskapens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt orientering om aktuella forskningsfrågor, samt - visa brett kunnande inom nätverksteknik inbegripet flera profilområden för datornätverk, samt relevant kunskap i projektledning och matematik.

16 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 2 av 6 Programkod: YHT01 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar inom nätverksområdet, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att självständigt kunna tillämpa sina kunskaper i problemlösning, - visa färdighet i att både praktiskt och teoretiskt hantera allt ifrån enkla till komplexa datornät, - ha praktiska färdigheter i programmeringsteknik, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa god färdighet i att kunna tillgodogöra sig, hitta ny, och utvärdera information från olika källor, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att göra bedömningar, både vad gäller det egna och andras arbeten, med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, samt - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar i huvudsak genomförs på svenska men mycket av kursmaterialet är på engelska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 8: Fysik B, Kemi A och Matematik D. Undantag medges från kravet på Kemi A.

17 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 3 av 6 Programkod: YHT01 Urval Till högst 5 platser tillämpas alternativt urval bland studenter som närmast föregående läsår gått Startår till högskolestudier vid Mälardalens högskola. Till resterande platser tillämpas betygsurval 60 % och provurval 40 %. Innehåll Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik är en treårig teknisk utbildning inom datavetenskap. År 1 inleds med grundläggande datornätverk, introduktion till högskolestudier och Linux. Därefter fördjupar man sig i nätverkssäkerhet, trådlösa nät och en mängd nätverkstjänster. År 2 ägnas åt grundläggande matematik och fördjupade studier i säkerhet, nätverksövervakning, routing och switching. Vårterminen avslutas med en projektkurs där studenten får använda sig av sina tidigare inhämtade kunskaper. Under år 3 ingår bland annat kurser i avancerad nätverksdesign och open source lösningar för att designa och bygga datornätverk, nätverksprogrammering och matematik. Utbildningen avslutas med examensarbetet omfattande 15 högskolepoäng. I ämnet datavetenskap ingår bland annat kurser med fokus på programmeringsteknik, operativsystem, datakommunikation vetenskapsteori. Programmet ger kunskaper för både praktisk och teoretisk hantering av allt ifrån små till stora nätverk med fördjupningar i bl. a. nätverksdesign, trådlösa nät och säkerhet. Dessutom utvecklas kunskaper om hur trådlösa och trådbundna nät fungerar i teori och praktik. I matematik/tillämpad matematik ingår framförallt sådan matematik som används inom datavetenskap, t.ex. diskret matematik och matematisk logik. I utbildningen ingår dessutom inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Under utbildningen kommer studenten att arbeta i olika projekt och det finns möjligheter att få projekt med uppdragsgivare inom näringslivet. Undervisningen bedrivs i varierad form med projektarbeten, laborationer, föreläsningar och seminarier som viktiga inslag. Vidare blandas individuella uppgifter med grupparbeten. Examinationsformen varierar från kurs till kurs, men vanligast förekommande är praktiska prov, inlämningsuppgifter, projektredovisningar samt skriftlig tentamen. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid.

18 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 4 av 6 Programkod: YHT01 Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Introduktion till Datavetenskap Nätverk, 7,5 hp Datakommunikation i nätverk I, 7,5 hp Datakommunikation i nätverk II, 7,5 hp Linux, 7,5 hp Datavetenskap Säkerhet i datornätverk, 7,5 hp Trådlösa nät, 7,5 hp Nätverkstjänster, 15 hp Termin 3 Termin 4 Matematik/tillämpad matematik Matematisk grundkurs, 7,5 hp Datavetenskap Säkerhet i datornätverk II, 7,5 hp Avancerad routing och switching, 15 hp Datavetenskap Nätverksadministration och övervakning, 7,5 hp Projektledning, 7,5 hp Projekt i nätverksteknik, 15 hp Termin 5 Termin 6 Datavetenskap Nätverksprogrammering, 7,5 hp Open source i datornätverk, 7,5 hp Valbart 7,5 hp: Avancerad nätverksdesign, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Datavetenskap Datakommunikation, 7,5 hp Examensarbete grundnivå, Datavetenskap, 15 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Val inom programmet I termin 5 väljer studenten om den vill läsa Avancerad nätverksdesign eller Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion krävs för att studenten ska kunna fortsätta sina studier på avancerad nivå. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik.

19 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 5 av 6 Programkod: YHT01 Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Högskoleingenjörsexamen - Nätverksteknik (Bachelor of Science in Engineering - Computer Network Engineering) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Programvärderingar utförs årsvis. Kursvärderingar genomförs efter avslutad kurs med återkoppling till studenterna. Kurs- och programutvärderingarna analyseras och diskuteras av programansvariga, programråd och i lärarlag varefter förändringar i programmet kan bli aktuella. Studentmedverkan Akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetar för att ha ett nära samarbete med studenter på programmet för att tillsammans vidareutveckla kurserna inom programmet och programmet som helhet. Studentrepresentanter har rätt att medverka i alla beredande och beslutande instanser på IDT rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Studentrepresentanter från respektive årskurs på programmet erbjuds att sitta med i arbetsgrupper för programutveckling. Studenterna har också via sin linjeförening kontakt med den programansvarige. Forskningsbas Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik knyter i huvudsak an till forskningsprofilen Inbyggda system. Denna koppling sker bland annat genom att forskare finns representerade i programråd och gästföreläser på kurser. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För att förbereda för det framtida yrket, innehåller programmet en rad moment med direkt koppling till arbetslivet. Momenten kan variera beroende på kurs, men gemensamt för dem är att de kunskaper och färdigheter studierna ger, används i situationer med koppling till arbetssituationer. Programmet är starkt kopplat till ett strukturerat och långsiktigt samarbete med en mängd gymnasieskolor i Mälardalsregionen.

20 Bilaga 7.1 MDH 2010/996 Sida 6 av 6 Programkod: YHT01 Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annan stans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet vid vilka studenten kan förlägga en del av sina studier. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Studenterna blir upplysta om deras rättigheter som studenter vid Mälardalens högskola. I övrigt arbetar vi utifrån högskolans policy och handlingsplan som finns publicerad under rubriken Jämlikhet och Jämställdhet på högskolans webbplats. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart.

21 Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 Naturvetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Bilaga 8 FN-NT Sammanträde Ärende 8 MDH /10 8 Inrättande av huvudområde innovation och design samt masterexamen i innovation och design Akademin för innovation, design och teknik (IDT) ansökte i våras till fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik om att inrätta en masterexamen i innovation och design samt att inrätta ett masterprogram i innovation och design. Examen samt programmet bygger vidare på den utbildning som finns på grund- och avancerad nivå upp till magisterexamen inom grundutbildningsämnena informationsdesign, produkt- och processutveckling samt innovationsteknik. En masterexamen inom innovation och design kommer vara forskningsförberedande för fortsatta studier inom forskarutbildningsämnet innovation och design. Inrättandet av föreslagna examen knyter därmed samman utbildningen på grundoch avancerad nivå med utbildningen på forskarnivå inom högskolans prioriterade inriktning Innovation och produktrealisering. Förslag till beslut Nämnden beslutar att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet innovation och design, 120 högskolepoäng. Nämnden beslutar att den engelska benämningen är Master of Science in Innovation and Design, 120 credits. Nämnden uppdrar åt examensenheten, STC, att göra eventuella redaktionella förändringar av examensbeskrivningen när så är påkallat. Ärendets beredning I april i år meddelade akademi IDT att man hade för avsikt att ansöka om inrättande av masterexamen i innovation och design samt inrättande av masterprogram i det samma. Dekanus tillsatte externa bedömare genom beslut den 27 april och vid sitt sammanträde den 26 maj behandlade nämnden akademins ansökan om inrättande av examina samt utbildningsprogram. Nämnden beslutade vid detta möte att inkludera det föreslagna programmet i sitt utbudsbeslut för HT11/VT12, under förutsättning att nämnden på basis av underlag från akademin kunde inrätta såväl examen som utbildningsprogram under hösten Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningshandläggare Malin Gunnarsson, UFO, i samråd med chefen för examensenheten, STC, Ylva Blauberg. 1

22 Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 Naturvetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Bilaga 8 FN-NT Sammanträde Handläggningen har omfattat inledande och uppföljande möten med ansvariga inom IDT för utveckling av föreliggande examen samt program. Inför beslut i nämnden har ärendet beretts av grundutbildningsutskottet vid dess sammanträde den 3 december och underlagen har därefter slutbearbetats av akademi IDT. När det gäller examensbenämningen har externa bedömare givit utlåtande om att ordet design kan betyda många olika saker men att kombinationen innovation och design tydliggör att det handlar om produkter, tjänster och service. Bedömarna kan inte peka på att det finns andra, liknade, program inom landet, men att examensbenämning och programnamn väl beskriver dess innehåll. En av bedömarna framhåller att ett eventuellt tillägg till programmets namn skulle kunna tydliggöra dess innehåll ytterligare. Grundutbildningsutskottet har i sin beredning inte förordat något sådant tillägg vare sig för examen eller programnamn. Underlag I ärendet finns förslag till examensbeskrivning, bilaga 8.1. Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, forskningsledare IDT, chef examensenheten samt chef antagningsenheten STC, chef UFO samt chef INFO. 2

23 Bilaga 8.1 FN-NT Sammanträde Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Dnr: MDH /10 Filosofie masterexamen med huvudområdet innovation och design Master of Science (120 credits) in Innovation and Design Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildningsnivå Masterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie masterexamen med huvudområdet Innovation och design uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå inklusive minst 60 högskolepoäng inom huvudområdet Innovation och design, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Dessutom ska minst 7 högskolepoäng tillämpade kvantitativa metoder ingå. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå inom huvudområdet om minst 15 högskolepoäng. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

24 Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 Naturvetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Bilaga 9 FN-NT sammanträde Ärende 9 MDH /10 9 Inrättande av Masterprogram i innovation och design samt fastställande av utbildningsplan Akademin för innovation, design och teknik (IDT) ansökte i våras till fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik om att inrätta en masterexamen i innovation och design samt om inrättande av ett masterprogram i innovation och design. Examen samt program bygger vidare på den utbildning som finns på grundoch avancerad nivå upp till magisterexamen inom grundutbildningsämnena informationsdesign, produkt- och processutveckling samt innovationsteknik. Ett masterprogram inom innovation och design kommer vara forskningsförberedande för fortsatta studier inom forskarutbildningsämnet innovation och design. Inrättandet av föreslagna utbildningsprogram knyter därmed samman utbildningen på grund- och avancerad nivå med utbildningen på forskarnivå inom högskolans prioriterade inriktning Innovation och produktrealisering. Förslag till beslut Nämnden beslutar att inrätta Masterprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng. Nämnden beslutar att den engelska benämningen är Master Program in Innovation and Design, 120 credits. Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Masterprogram i innovation och design samt att den gäller för utbildning som ges efter Nämnden uppdrar åt UFO att göra eventuella redaktionella förändringar av utbildningsplanen när så är påkallat samt att komplettera den med uppgift om programkod. Ärendets beredning I april i år meddelade akademi IDT att man hade för avsikt att ansöka om inrättande av masterexamen i innovation och design samt inrättande av masterprogram i det samma. Dekanus tillsatte externa bedömare genom beslut den 27 april och vid sitt sammanträde den 26 maj behandlade nämnden akademins ansökan om inrättande av examina samt utbildningsprogram. Nämnden beslutade vid detta möte att inkludera det föreslagna programmet i sitt utbudsbeslut för HT11/VT12, under förutsättning att nämnden på basis av underlag från akademin 1

25 Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 Naturvetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: kunde inrätta såväl examen som utbildningsprogram under hösten Bilaga 9 FN-NT sammanträde Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningshandläggare Malin Gunnarsson, UFO. Handläggningen har omfattat inledande och uppföljande möten med ansvariga inom IDT för utveckling av föreliggande examen samt program. Inför beslut i nämnden har ärendet beretts av grundutbildningsutskottet vid dess sammanträde den 3 december och underlagen har därefter slutbearbetats av akademi IDT. Akademin har för avsikt att utveckla programmet på engelska men det kommer inledningsvis att ges på svenska. Studentmedverkan i utvecklingen av masterprogrammet har skett genom att arbetsgruppen för masterprogrammet vid IDT/IPR under planeringsarbetet har haft löpande kontakt med studentrepresentanter från grundutbildningen. Informella resonemang har också förts med studenter inom de befintliga magisteroch masterprogrammen anknutna till de tre grundutbildningsämnena innovationsteknik, informationsdesign samt produkt- och processutveckling. De externa bedömarna har utgjorts av personer från såväl akademi som näringsliv. Sammantaget gör dessa bedömningen att den lärarkapacitet som anges för miljön inom vilken programmet kommer höra hemma är fullgod för en studentgrupp på cirka 20 studenter. Akademin anger att ytterligare rekrytering av lärare kan komma att vara aktuell men att den kan genomföras inom ramen för dagens budget till miljön IPR. Bedömarna anser också att det finns förutsättningar för en tillräcklig forskningsanknytning av programmet. Bedömningen är också att examinerade från föreslaget masterprogram kommer ha en kompetens som är relevant för arbetsmarknaden, något som särskilt framhålls av de externa bedömarna från näringslivet. Programmet är upplagt så att det finns utrymme för extern samverkan såväl inom kursutbudet som i examensarbetet, vilket framhålls som särskilt positivt av bedömare från näringslivet. Bedömningen är också att masterprogrammet är upplagt så att studenterna har förutsättning att genomföra programmet inom utsatt tid. Akademin har som grund för utarbetande av programmet gjort en förstudie av ett motsvarande utbildningsprogram vid MIT, USA. Akademin anger ett lägsta rekryteringsmål om 20 studenter, men gör en bedömning att kunna rekrytera 22 studenter, varav cirka hälften från näringslivet eller direkt från andra grundutbildningsämnen än de som programmet bygger på. Under en introduceringsperiod om tre år har akademin emellertid satt ett lägsta rekryteringsmål om 12 studenter. Utbildningsutskottets sammantagna bedömning från dess möte den 3 december var att det föreslagna programmet knyter samman utbildningen på grund- och avancerad nivå med utbildningen på forskarnivå och att man under förutsättning att akademin genomförde de korrigeringar och förtydligande som lyftes fram av 2

26 Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 Naturvetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Bilaga 9 FN-NT sammanträde utskottet rekommenderar nämnden att inrätta programmet. Dessa förändringar har sedan genomförts av akademin. Underlag I ärendet finns akademichefen vid IDTs begäran till nämnden om inrättande av masterprogram i innovation och design, bilaga 9.1, förslag till utbildningsplan, bilaga 9.2, underlag om resursmässiga förutsättningar för masterprogrammet, bilaga 9.3, examensmatris, bilaga 9.4 samt akademins förstudie, bilaga 9.5. Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, forskningsledare IDT, chef examensenheten samt chef antagningsenheten STC, chef UFO samt chef INFO. 3

27 Akademin för innovation, design och teknik Brev Sida 1 av Dnr: Bilaga 9.1 FN-NT Sammanträde Begäran om inrättandebeslut, Master programmet Innovation och Design Akademin för innovation, design och teknik begär om ett inrättandebeslut om master programmet Innovation och design. Akademin avser att starta programmet höst terminen Åsa Lundkvist, Akademichef IDT Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: registrator@mdh.se Tel: Fax: Tel: Fax: Org.nr:

28 Bilaga 9.2 FN-NT Sammanträde Utbildningsplan Sida 1 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: XXX00 OINR Masterprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik och gäller för utbildning som ges efter Mål Ett övergripande mål med programmet är att skapa en gemensam och fördjupad kunskapsmiljö som utgångspunkt för såväl forskning som kvalificerat ledningsarbete i näringsliv och offentlighet inom området innovation och design. Innovation och design är ett tvärvetenskapligt forskarutbildningsämne vid Mälardalens högskola och har sin bas i mötet mellan grundutbildningsämnena informationsdesign, produkt- och processutveckling samt innovationsteknik. Masterprogrammet utgör en brygga mellan grundutbildning och forskning. Programmet betonar och förstärker samverkan med näringsliv och offentlighet vad gäller forskning och utveckling med särskilt fokus på relevant och optimal process- och produktutveckling. Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom innovation och design, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom innovation och design. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

29 Bilaga 9.2 FN-NT Sammanträde Sida 2 av 5 Dnr: Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom innovation och design göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är svenska. Huvuddelen av kurslitteraturen kommer att vara engelskspråkig. Särskild behörighet Kandidatexamen i innovationsteknik, Kandidatexamen i informationsdesign, Kandidatexamen i produkt- och processutveckling, eller motsvarande. Urval Antal högskolepoäng i behörighetsgivande utbildning enligt ovan. Vid lika antal högskolepoäng tillmäts relevant yrkeserfarenhet extra värde. Innehåll Masterprogrammet i innovation och design är en tvärvetenskaplig utbildning som bygger på de tre grundutbildningsämnena informationsdesign, innovationsteknik och produkt- och processutveckling. I de olika programkurserna arbetar man med innovation och design ur olika perspektiv som gestaltning av information, produkter, tjänster, och service. Teknik och samhällsvetenskap möts och erbjuder unika möjligheter till att lära sig process- och projektarbete ur olika perspektiv. Inom utbildningen fokuseras det på processer och tvärvetenskapliga projekt i samarbete med näringsliv och omgivande samhälle. Programmet främjar innovationer genom att skapa unika möten mellan studenter inom olika fält och i samarbete med parter inom exempelvis kultur-, vård- och industrisektorn. Första året i utbildningen ges studenterna en gemensam och fördjupad kunskap inom huvudområdet innovation och design. Detta sker genom att studenterna i de tre första kurserna arbetar i integrerade grupper där vartdera grundutbildningsämne; informationsdesign, innovationsteknik samt produkt och processutveckling, möter forskarutbildningsämnet innovation och design. Under första året får studenterna också tillfälle att arbeta med ett samverkansprojekt, och därigenom möta de projektmetodiker som tillämpas inom området.

30 Bilaga 9.2 FN-NT Sammanträde Sida 3 av 5 Dnr: Första året innehåller dessutom en kurs i tillämpande kvantitativa metoder vars syfte är att fördjupa studenternas kunskaper inom de forskningsmetodiker som används inom området. Andra året i utbildningen ger den fördjupade förståelsen av forskning och teoribildning inom innovation och design, genom att studenterna möter forskningsmetoder, vetenskapliga perspektiv på området samt aktuella forskningsprojekt som pågår i miljön. Under andra året arbetar studenterna också med ett praktikanknutet FoU -projekt (examensarbetet). Under det första och andra året har studenterna möjligheten att välja kurser motsvarande totalt drygt 20hp, helt fritt. Detta för att studenterna inom ramen för sin examen skall ha möjligheten kombinera en fördjupad kompetensutveckling inom innovation och design, med antingen fördjupade kunskaper inom sitt eget kompetensområde eller en breddning av sin kompetens inom något annat intresseområde. Termin 1 Termin 2 Innovation och design Innovationsteknik inom innovation och design 7,5hp Integrerad produkt- och processutveckling 7,5hp Valfria kurser, 15 hp (tillhör inte huvudområdet) Framsyn och scenariodesign 7,5hp Att informera med text 7,5hp Projektarbete Produkt- och processutveckling 7,5hp Innovation och design Integrerad informationsdesign 7,5hp Projektmetodik i Innovation och design 15hp Kvantitativa metoder (tillhör inte huvudområdet) Tillämpade kvantitativa metoder (preliminärt kursnamn), 7,5hp Samtliga angivna valfria kurser har platsgaranti Termin 3 Termin 4 Innovation och design Vetenskapliga perspektiv på innovation, och design 7,5hp Forskningsmetoder för innovation och design 7,5hp Examensarbete för master i innovation och design 15hp (av totalt 30hp) Innovation och design Forskningsprofilen innovation och produktrealisering, 7,5hp Examensarbete för master i innovation och design 15hp (av totalt 30hp) Valfria kurser, 7,5 hp (tillhör inte huvudområdet) ID-webbdesign 7,5hp Industridesign I 7,5hp Samtliga angivna valfria kurser har platsgaranti Med tillhör inte huvudområdet menas här att uppräknade kurser inte säkert tillhör huvudområdet, se respektive kursplan för uppgift om detta, dessutom menas att inom Valfria kurser får även andra kurser från eller utanför huvudområdet ingå men till dessa ges inte platsgaranti.

31 Bilaga 9.2 FN-NT Sammanträde Sida 4 av 5 Dnr: Val inom programmet Under termin ett väljer studenterna fritt kurser motsvarande 15 hp. Under termin fyra väljer studenterna fritt kurser motsvarande 7,5 hp. Dessa kursval kan ses som en möjlighet att antingen fördjupa sig inom sitt kompetensområde eller bredda sig inom något annat intresseområde. Värdakademi eller motsvarande Akademin för Innovation, design och teknik (IDT) är värdakademi för Masterprogram i innovation och design. Examen Den student som avslutar sina studier första året, för en magisterexamen i något av grundutbildningsområdena, väljer i period 4 en examensprojektkurs om 15 hp på avancerad nivå. Studenten skall vara medveten om att den saknar behörighet för andra året på masterprogrammet, om kursen Projektmetodik inom Innovation och design inte genomförts. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie master med huvudområdet innovation och design (Master of Science in innovation and design) Möjliga etappavgångar är magister i innovationsteknik, magister i informationsdesign samt magister i produkt- och processutveckling. För magisterutgången krävs ett enskilt arbete om minst 15 hp på avancerad nivå, som väljs andra terminen under år ett. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kursvärderingar genomförs efter avslutad kurs med återkoppling till studenterna. Programvärderingar genomförs årsvis. Kurs- och programvärderingar redovisas och diskuteras av programansvariga, arbetsgrupper i de olika huvudområdena och i lärarlag som arbetar med programmet, varefter förändringar i programmet kan bli aktuella. En sammanställning av utvärderingar och nyckeltal redovisas även på akademirådet, där förändringar av program kan initieras.

32 Bilaga 9.2 FN-NT Sammanträde Sida 5 av 5 Dnr: Studentmedverkan Studentkåren utser studentrepresentanter till akademirådet samt ledningsrådet. Studenter på program erbjuds sitta med i arbetsgrupper för programutveckling. Studenter erbjuds plats i branschrådet. Studenter har också via sin linjeförening kontakt med den programansvarige. Forskningsbas Forskning inom innovation och design bedrivs idag inom högskolans prioriterade inriktning Innovation och produktrealisering. Masterprogrammet i innovation och design erbjuder en förstärkt bas för utbildning på forskarnivå inom forskningsprofilen. Utbildningen knyter an till samtliga forskargrupper inom forskningsprofilen genom att a) studenterna deltar i pågående forskningsprojekt, b) forskare deltar i undervisningen på programmet. Programmet är forskningsförberedande för denna prioriterade inriktning, och ett år av masterutbildningen kan tillgodoräknas vid fortsatta studier inom utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsämnet innovation och design. Samverkan Utmärkande för forskning inom innovation och produktrealisering är samverkan, och kurserna i masterprogrammet kommer spegla detta. Utbildningen innehåller samarbetsprojekt med såväl interna som externa parter. Detta ingår som en integrerad del i programmets självständiga arbeten, projektarbeten, seminarier och föreläsningar. Till utbildningen knyts ett branschråd för löpande och utvärderande resonemang och kunskapsutbyte. Syftet med samverkan är att kontinuerligt utvärdera och vidareutveckla kurserna mot identifierade behov hos näringsliv och offentlighet. Internationalisering Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Allt arbete inom akademin för innovation, design och teknik följer Mälardalens högskolas policy och handlingsplan för en jämlik högskola (Informationssektionen, ; En jämlik högskola Policy och handlingsplan ): Mälardalens högskola vill genom ett aktivt jämlikhetsarbete skapa en miljö och en medvetenhet som stöder processen att se, förstå, värdesätta och tillvarata mångfalden bland personal, studenter och i vår omvärld. Jämlikhet och mångfald för Mälardalens högskola innebär att alla medarbetare och studenter behandlas och möts med tolerans och respekt oavsett ålder, kön, social bakgrund, hudfärg, etniskt och kulturellt ursprung, trosbekännelse, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet/uttryck.

33 Bilaga 9.3 FN-NT Sammanträde Underlag om utbildningens förutsättningar För att ta ställning till om ett nytt utbildningsprogram har kvalitetsmässiga och ekonomiska förutsättningar vill nämnden få underlag från akademin som beskriver vilka förutsättningar det finns för att faktiskt genomföra programmet. De kvalitetsaspekter som nämnden vill få underlag kring bygger på några av de kriterier Högskoleverket använder vid examensrättsansökningar. Utbildningsplanen svarar också mot flera av Högskoleverkets kvalitetskriterier, dessa har därför inte tagits med här. Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda, och övriga lärare, inom programmets ämnesområden i proportion till utbildningens beräknade omfattning? Visa översiktligt genom att fylla i tabellen nedan och kommentera era uppgifter kortfattat. Antal lärare Varav män Anställningens omfattning (HE) Uppskattad tid inom programmet (HE) Professor ,5 Lektor ,5 1 Adjunkt ,7 0,5 En av bedömarna hade anmärkningar på för få resurser, dock har vi räknat på tiden som går åt för att undervisa de kurser vi har i programmet och detta ger siffran två helårsekvivalenter som alltså kommer fördelas på olika kompetenser. Programmet är planerat så att det skall vara möjligt att genomföra det på halvfart, vilket torde öka chanserna för att även studenter som parallellt med sina studier fortsätter att arbeta har möjligheter att fullfölja programmet. Det finns också planer på att förlägga undervisning på distans, sena eftermiddagar samt ev. helger. Ekonomiska förutsättningar Vilka antaganden görs om rekrytering av studenter till programmet och genomströmning av dessa? Genom att ha tillfrågat våra egna studenter gör vi följande kvalificerade antaganden Vi rekryterar c:a två studenter per år från ingenjörsprogrammen, minst fem studenter från innovationsprogrammen, minst fem studenter från informationsdesignprogrammen, minst tio yrkesverksamma och/eller från annan grundutbildning. Marknadsföringsaktiviteter som planeras: För att nå våra rekryteringsmål, kommer det krävas en riktad marknadsföring till de grupper vi identifierar som potentiella studenter. Det finns redan en resurs (Karl Schultz, ID) avdelad för att fram förslag på marknadsföringskanaler, målgrupper, marknadsföringsplan. Resurs och ansvar finns alltså redan preliminärbokad. Detta arbete har också redan påbörjats för samtliga program inom IDT i Eskilstuna.

34 Bilaga 9.3 FN-NT Sammanträde Vi planerar också att genomföra direktmarknadsföring in i våra befintliga åk 3 (+ ev 2) genom personliga möten med studenterna. Detta är programsamordnares (Anette Strömberg, IEB) samt marknadsföringsresursens ansvar. Någon form av direktreklam kommer genomföras, t.ex. genom uppringning till våra egna alumner. Vi planerar också att komma i kontakt med yrkesverksamma och personer som är mellan anställningar genom att synliggöra programmet exempelvis på arbetsförmedlingar och i fackpress. Visa vilka ekonomiska förutsättningar programmet har och ange vilket som är lägsta antalet registrerade studenter för att programmet ska vara ekonomiskt hållbart. Inga nyinvesteringar kommer att göras för programmet. Däremot kommer lektorsbehovet att öka vilket på sikt kan komma att leda till nyrekryteringar. Åtminstone för ID:s del finns dock ett utrymme för nyrekrytering med tanke på den i augusti 2010 avbrutna processen att rekrytera en lektor i informationsdesign med inriktning grafisk design. Lägsta antalet studenter är 20, men de första tre åren kommer programmet köras med tolv förstahandssökande studenter. Vi ser det som en investering. Med det jämförelsevis låga studentantalet (20 st) kommer vi också kunna hålla utbildningen i våra egna lokaler (konferensrum och liknande), vilket gör att lokalkostnaderna för programmet minimeras. Huvudskälet till att ta in studenterna till dessa lokaler är dock att det är ett sätt att skapa kontaktytor för studenterna direkt in i utbildnings- och forskningsmiljön. På IDT är också respektive avdelning ekonomiskt ansvarig för kurserna som avdelningen driver, och i de detta program inblandade avdelningar (POP, ID samt IEB) visar samtliga positiva resultat. För kurserna inom detta program kommer både kostnader och intäkter delas av de tre avdelningarna, vilket minimerar den ekonomiska risken.

35 Examensbenämning: Filosofie masterexamen med huvudområdet innovation och design Huvudområde: Innovation och design Kurser Examenskrav enligt nationell och lokal examensordning vi tar bort denna! Eftersom kursplaner ej byts då examination ändras Lista över kurser inom huvudområdet för examen: Kurskod Kursnamn hp Ämne Nivå Omfattningskrav Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Förhållningssätt och värderingsförmåga Examensarbete/ Uppsats Examination Beskriv hur lärandemålen i resp. kurs examineras (kursplanernas examinationsmoment) Examen omfattar 120 hp, Minst 90 hp inklusive examensarbete på avancerad nivå Minst 60 hp inom innovation och design. Minst 7,5 hp matematik/tillämpad matematik/statistik. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt INO405 Innovationsteknik inom innovation och design 7,5 Innovationsteknik A1N 7,5 x x x ITE405 Integrerad Informationsdesign 7,5 Informationsdesign A1N 7,5 x x x PPU403 Integrerad Produkt och processutveckling 7,5 PoP A1N 7,5 x x x INO408 Projektmetodik i Innovatio och Design 15 INNO, ID, PoP A1F 15,0 x x x x x x Vetenskapliga perspektiv på Innovation och Design 7,5 A1F 7,5 x x x x x x Forskningsmetoder för Innovation och Design 7,5 A1F 7,5 x x x x x x x Forskningsprofilen innovation och produktrealisering 7,5 A1F 7,5 x x x x Valfria kurser i utbildningsplanen 22,5 x Examensarbete för master i innovation och design 30 A2E 30,0 x x x x x x x x x x x x Tillämpade kvantitativa metoder 7,5 x Summa HP , varav våra 90 Bilaga 9.4 FN-NT Sammanträde

36 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde Ett nytt masterprogram i Innovation och Design Förstudie Akademin för Innovation, Design och Teknik MÄLARDALENS HÖGSKOLA

37 Bakgrund till utveckling av I & D mastern Denna rapport beskriver det arbete som gjorts med att utveckla ett nytt masterprogram med huvudområde innovation och design (IoD). Arbetet har bedrivits i form av en förstudie under sommaren/hösten Skäl till att denna förstudie startats inom forsknings- och utbildningsinriktningen Innovation och Produktrealisering (IPR-miljön) är bland annat följande; I programförklaringen för KK-miljön på Mälardalens Högskola (2008) så formulerades ett övergripande mål att utveckla nationellt konkurrenskraftig samproducerande forsknings- och utbildningsmiljö inom området Innovation och Produktrealisering (IPR). Utifrån detta uppdrag från ledningen på Mälardalens Högskola så pågår ett förändringsarbete för att stärka och profilera miljön akademiskt, men även med att utveckla infrastruktur och stödfunktioner för samproduktion av kunskap inom området. Ett viktigt utvecklingsområde är att bättre knyta ihop forskning och våra olika grundutbildningar inom miljön, en nytt masterprogram är ett led i detta arbete. Under 2009 utvecklades PREPARE-konceptet som en engångsföreteelse i finanskrisen. Erfarenheterna därifrån visar hur man kan kombinera masterutbildning med forskarutbildning, detta i ett projektarbete/examensarbete i nära samarbete med industrin. En ny masterutbildning skulle kunna baseras på erfarenheter från PREPARE konceptet, både vad gäller samproduktion med externa parter och beträffande samverkan mellan forskarutbildning och masterutbildning. Baserat på ovanstående har huvudmålet för en ny masterutbildning i Innovation och Design specificerats till att stärka utbytet mellan de tre grundutbildningarna (informationsdesign, innovationsteknik samt produkt- och processutveckling) och IPR:s forskning. IoD-mastern skall också bidra till ökad samproduktion med omvärlden genom projektarbeten och examensarbeten. Genomförande av förstudie Förstudien har genomförts av en grupp bestående av forskare och avdelningschefer/ avdelningsrepresentanter inom IDT i Eskilstuna. En tidsplan mot N/T Fakultetsnämnden för inrättande av ny master 2011 har varit; v NT nämndens grundutbildningsutskott sammanträder, datum ej fastställt. Bereder underlag inför nämndens möte, se nedan. 13/ NT nämnden sammanträder. Utkast till examensbeskrivning och utbildningsplan diskuteras i nämnden. Om utlåtande från externa bedömare inkommit behandlas även det. 1/ Underlag in inför NT nämndens sammanträde. Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde v NT nämndens utbildningsutskott sammanträder, datum ej fastställt. Bereder underlag inför nämndens möte. 17/ NT nämnden sammanträder. Beslutar om att inrätta huvudområde och examen samt inrätta masterprogrammet genom fastställande av utbildningsplan Den här angivna tidsplanen har i nuläget något förskjutits och planen är att GU-utskottet bereder frågan vid sitt sammanträde den 3 december och att NT-nämnden tar upp ärendet vid sammanträdet den 17 december Den nya mastern har diskuterats i olika arbetsmöten inom arbetsgruppen utifrån erfarenheter från nuvarande utbildningar och viljan att etablera en ny gemensam masterutbildning i anslutning till 2

38 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde IPR-miljön. Kurser och upplägg har diskuterats och dokumenterats i en ansökan om inrättande av utbildningsprogram. Examensbenämningar och kurplaner har utarbetats. En viktig utgångspunkt har varit att dra erfarenheter från PREPARE programmet där samverkan mellan forskarutbildning och grundutbildning genomfördes på ett bra sätt. Strukturen i den föreslagna mastern bygger i stor utsträckning på PREPARE-konceptet, som beskrivs i detta dokument. Två studier har också genomförts av internationella masterprogram under sommaren 2010, Det två programmen är SDM på MIT och Stanford Design Program. SDM står för System Design and Management och är en masterutbildning mot en examen inom Engineering and Management. Stanford Design Program är en masterutbildning inom designområdet där man kan både ha olika bakgrund samt få olika examen inom Master of Fine Arts Design degree eller Masters of Science in Engineering - Design degree. Dessa två utbildningar redovisas kort i denna rapport. Forsknings- och utbildningsinriktningen Innovation och Produktrealisering Näringslivets och offentliga sektorns förmåga att utveckla och realisera relevanta process-, produktoch affärsidéer har avgörande betydelse såväl kommersiellt som för samhället i stort. Det handlar om att använda tillgängliga resurser optimalt och långsiktigt hållbart, en ambition som kräver kunskap inom bland annat innovation och produktrealisering. Därför framstår det som allt viktigare att bygga broar och nätverk, integrera olika kunskapsområden och perspektiv. Att låta olika synsätt och traditioner mötas innebär många utmaningar för forskning och utbildning. Designområdet utmärks av kreativitet, helhetssyn, funktionalitet, användarfokus och förmåga att tydliggöra idéer visuellt, verbalt, rumsligt, audiellt, taktilt o s v, samt med användning av optimal teknik. Problemlösning och värdeskapande utveckling är några av ledorden och målet är ökad användarvänlighet, förståelse och helhetssyn i vår tids processer, produkter och service. Internationellt verkar erkända designforskare inom ett brett fält av discipliner som engineering design, informationsdesign, interaktionsdesign, inkluderande design, produktdesign, industridesign etc. Forsknings- och utbildningsinriktningen Innovation och Produktrealisering (IPR-miljön) på Mälardalens Högskola utgör en tvärvetenskaplig mötesplats för forskning och utbildning, på både grund- och forskarnivå. Här samarbetar lärare, forskare och studenter inom ingenjörsvetenskap, ekonomi och management, innovationsteknik, informations- och industridesign, arbetslivsvetenskap samt psykologi. Inom miljön finns idag 8 professorer, 16 seniora disputerade forskare och 39 doktorander som bedriver forskning, forskarutbildning och akademisk grundutbildning. En gemensam vetenskaplig plattform inom IPR-miljön är det internationellt etablerade forskningstemat Design Science, inklusive det internationella samfund som existerar runt detta, The Design Society. Forskningen inom IPR är organiserad utifrån Design Science i tre fokusområden med olika utgångspunkter och tillämpningsområden. De tre fokusområdena för forskning inom IPRmiljön är (1) Innovationsledning, (2) Design-inspirerad Innovation och (3) Produktrealisering. Dessa tre fokusområden är intimt kopplat till IPR-miljöns tre grundutbildningsområden; Innovationsteknik, Informationsdesign och Produkt- och Processutveckling. Forskarutbildningen, inklusive seminarie- och kursverksamhet, är organiserad inom IPR-miljöns forskarskola. Genom en gemensam forskarutbildningsprocess och seminarieverksamhet utvecklas och sprids teorier och metoder inom miljön i syfte att befrämja och utveckla tvärvetenskapligt samarbete. 3

39 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde IPR-miljön driver även ett Centrum för Produktrealisering, som har gett mångårig erfarenhet av tvärvetenskapliga projekt i samverkan/samproduktion inom miljön och med näringsliv och andra aktörer i omvärlden. En stor projektportfölj finns med olika projekt med olika omfattning, allt ifrån studentprojekt i kurser till omfattande forskningsprojekt med extern finansiering. Centrum för Produktrealisering omfattar den fysiska miljö som finns i kvarteret Verktyget i Eskilstuna och som ger mycket goda förutsättningar till samarbete, såväl internt som med externa partners. Det innefattar resurser som internationellt nätverk, bibliotek, databaser, fysiska arenor som MUX-Lab, Centrumlokal, Robot Lab, designstudios och prototypverkstäder. För närvarande pågår ett arbete för att mer tydligt integrera och samordna de gemensamma resurser som lab/studios och prototypverkstäder utgör för både grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Syftet är att stärka förutsättningarna för samverkan såväl mellan grundutbildningsämnen och inriktningar som mellan utbildningsnivåerna. Detta i nära samröre med IPR:s forskning. Följande grundutbildningsprogram finns idag inom IPR-miljön; INFORMATIONSDESIGN Informativ illustration informationsdesign, 180 hp Rumslig gestaltning informationsdesign, 180 hp Textdesign informationsdesign, 180 hp Magisterprogram i informationsdesign, 60 hp PRODUKT OCH PROCESSUTVECKLING Innovation och produktdesign civilingenjörsprogram, 300 hp Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram, 180 hp Innovation, produktion och logistik civilingenjörsprogram, 300 hp Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Produkt och processutveckling Produktdesign masterprogram, 120 hp Produkt och processutveckling Produktion och logistik masterprogram, 120 hp INNOVATIONSTEKNIK Innovationsprogrammet MTO, Företagsekonomi, 180 hp Innovationsprogrammet MTO, IT entreprenör, 180 hp Innovationsprogrammet MTO, Industridesign, 180 hp Innovationsprogrammet MTO, Psykologi, 180 hp Förutom ovan program finns också; Teaterns skapande processer, 60 hp. Några slutsatser vad gäller dagens grund- och forskarutbildning inom IPR-miljön och som påverkar en eventuell framtida IoD master är följande; 1. Grundutbildningen är idag helt driven inom de tre grundutbildningsämnena, här finns både potential och möjlighet till öka samverkan, helt i linje med ambitionerna med en sammanhållen IPR-miljö. 2. Det saknas idag 2-åriga masterutbildningar inom informationsdesign och innovationsteknik. 3. Dagens ingenjörsutbildningar inom IDT Eskilstuna bör ses över då söktrycket minskat och spås fortsätta minska från 2011 och framåt. Orsaken till detta är bland annat att den internationella mastern i Produktion och logistik försvinner. Okad samverkan med övriga grundutbildningsämnen inom IPR-miljön, samt med näringsliv och offentlig sektor, bidrar till fler studenter och en långsiktigt hållbar ingenjörsutbildning inom området? 4

40 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde Vad gäller de befintliga ingenjörsutbildningarna på masternivå så finns en naturlig koppling till ett av IPR-miljöns tre fokusområden: Produktrealisering. En ny tvåårig IoD master bör därför framför allt knytas till de andra två fokusområdena; Innovationsledning och Design-inspirerad Innovation. 5. Det är svårt att bedriva kontinuerlig forskarutbildning då antalet doktorander fortfarande är lågt. Det blir lätt så att utvalda kurser ges vid enstaka tillfällen utan kontinuitet. En ny master i Innovation och Design som delvis samläses med doktorandkurser skulle bidra till bättre och mer frekventa doktorandkurser vilket kommer öka kvalitén i forskarutbildningen. Erfarenheter från PREPARE programmet På initiativ från företag i regionen startades våren 2009 en 1-årig förberedande forskarutbildning (PREPARE) inom forsknings- och utbildningsmiljön Innovation och Produktrealisering (IPR) vid MDH. Detta innebar en ny form av samverkan mellan industri och akademi till stöd för regionens företag genom att vidareutbilda personal och på så sätt utveckla strategisk industriell kompetens för framtiden. Satsningen innebar också en möjlig väg för intresserade in i en framtida doktorandutbildning vid MDH. Satsningen var ett direkt svar på den kris som framförallt tung fordonsindustri upplevde i finanskrisens spår. Initiativet (PREPARE) började diskuteras under hösten 2008 när finanskris och varsel började bli allt mer påtagliga i Mälardalen. Nationella samordnare hade blivit utsedda av regeringen och landshövdingen i Sörmland kallade nyckelaktörer (bl a MDH) till ett första möte i oktober En samordningsgrupp blev då tillsatt med fokus på tillverkningsindustri i och runt Eskilstuna. I denna grupp ingick representanter från bl a MDH och Volvo. Det var tydligt att industrin efterfrågade initiativ från offentlig sektor för att mildra effekten av den neddragning som både annonserats offentligt och som också planerades under MDH tog därför fram ett paket av åtgärder, riktade som en offensiv satsning på kompetensutveckling och forskning. En av dessa åtgärder var PREPARE programmet som fokuserade på att använda industrianställda som forskarresurser. Tanken med PREPARE var att fokusera på både civilingenjörer och högskoleingenjörer, att låta individer prova på forskarutbildning och i vissa fall meritera sig för att bli behöriga till en forskarutbildning. Detta ökade målgruppen och från företagssidan såg man positivt på ett 1-årigt åtagande, det ansågs svårt att hitta kandidater till en hel forskarutbildning mer än med något undantag. Konceptet döptes till PREPARE och startades 1 april PREPARE blev alltså ett experiment, tänkt att under den djupa lågkonjunkturen stödja regionens företag genom att vidareutbilda personal och utveckla strategisk industriell kompetens för framtiden. Tanken var att förbereda individen för en forskarutbildning och därpå följande egen forskning. MDH sökte inom ramen för detta att förmedla ett vetenskapligt synsätt vilket innebar att deltagarna efter genomgånget program kunde formulera forskningsfrågor, strukturera material och planera för egna projekt, föra vetenskapliga resonemang och att finna lämpliga metoder och teorier för att bearbeta identifierade problem samt till sist, att kritiskt reflektera över uppnådda resultat. PREPARE hade starkt fokus på ett projektarbete, vilket löpte under hela året och genomfördes i nära samverkan med det egna företaget. Detta projektarbete hade en utpräglat industriell prägel och en stark industriell relevans. Arbetet skedde inom högskolans akademiska miljö och projektet drevs på gängse akademiskt sätt. Syftet var att kombinera ett akademiskt arbetssätt med industriellt relevanta projekt. Projektet drevs i de allra flesta fall i nära samarbete med pågående forskningsprojekt inom IPR, vilket innebär att deltagarna erbjöds nära stöd och dagligt samarbete av en eller flera doktorander eller andra seniora forskare inom det område som projektet drevs. Varje projekt genomfördes med både en akademisk och en industriell handledare för att säkerställa den industriella såväl som den akademiska relevansen. Deltagarna rapporterade dessutom till en 5

41 industriell styrgrupp som fokuserade på industriella förväntningar och mål. Professorer vid MDH var examinatorer och bevakade det vetenskapliga bidraget. Arbetet avslutades med en projektrapport med samma uppläggning som en licentiatavhandling och projekten redovisades vid seminarier våren PREPARE-programmet inleddes med en kurs (Introduktionskurs- Konkurrenskraftig produktframtagning,7,5 hp) som innefattade nedanstående moment och hade till syfte att ge deltagarna en helhetssyn på produktframtagning och en introduktion i IPR-miljöns akademiska forskning. Den akademiska delen av introduktionen skedde i seminarieform och omfattade följande moment: Läsa, analysera, reflektera och i skriftlig form sammanfatta akademiska artiklar Muntlig presentation av inhämtat material i form av artiklar Diskutera och argumentera kring akademiska spörsmål Specificera projektuppgiften Parallellt med att introduktionskursen startades initierades de individuella projekten. Projekten definierades, formulerades och mål och forskningsfrågor bestämdes. Projektförslaget presenterades i skriftlig form och diskuterades under ett seminarium. Det individuella projektet utgjorde navet kring vilket individens arbete fokuserades. Litteraturstudier och metodval var betingade av det individuella projektets inriktning. Parallellt med projektarbetet följde deltagarna följande två obligatoriska doktorandkurser: Vetenskaplig metod (7,5 hp) IPR-Profilkurs (7,5 hp) Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde Några erfarenheter från PREPARE programmet med relevans för det planerade IoDmaterprogrammet är följande; 1. PREPARE programmet har visat att det är möjligt att bedriva masterutbildning i nära samarbete med forskning och forskarutbildning. Detta experiment visade att det går att överbrygga hinder och gränser mellan grundutbildning/forskning genom vilka kurser som ges och hur projektet strukturerades. Det fanns personer som följde programmet med målet att få en 1-årig magisterexamen, det fanns personer som redan var civilingenjörer och var intresserade av att börja doktorera och det fanns personer som blev antagna som doktorander direkt. 2. Finessen med att läsa doktorandkurser under masterprogrammet är att om individen blir antagen till en framtida forskarutbildning så kan hon/han eventuellt få tillgodoräkna sig kurser och på så sätt kan forskarutbildningen kortas. Tillgodoräknande kan ske om man läst två masterår, det första masteråret är behörighetsgivande till forskarutbildningen, det andra masteråret kan integreras med forskarutbildningen. Detta upplägg var tanken med Bologna systemet där tanken var års studier till en doktor. Konstigt att detta inte redan implementerats på svenska högskolor och universitet som implementerat Bologna systemet? 3. PREPARE programmet har visat på möjligheten och nyttan med ett längre tillämpat projekt både för externa parter och för forskningen på högskolan. Projektet visade sig mycket bra kunna användas som förstudie till ett flertal nya forskningsprojekt för doktorander. Även utifrån finansieringsperspektivet är en lång förstudie bra, då både kontakter knyts och ett problemområde genomlyses. Den fördel som de externa parterna hade av projektet var ganska given då projektet formulerades och styrdes utifrån industrins behov. 6

42 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde PREPARE programmet visade att det gick mycket bra att mixa kandidater/högskoleingenjörer, civilingenjörer och ordinarie doktorander i samma kurser. Industrierfarenheten visade sig vara mycket viktig för förståelse och möjlighet till genomförande av kursmomenten. Benchmarking av två masterprogram på MIT och Stanford Två studier har genomförts på två masterutbildningar i USA, System Design and Management (SDM) som är en masterutbildning på MIT och på Design Program som är en masterutbildning inom designområdet på Stanford. SDM ger en examen inom Engineering and Management och har ett upplägg där studenter kan delta på distans. Detta har öppnat upp för industrideltagande, med fortbildning av anställda som har arbete vid sidan om studierna. Programmet ges av MIT's School of Engineering och MIT Sloan School of Management. Detta liknar till en del det upplägg som finns inom IPR med olika traditioner och kompetensområden. Programmet är teknik- och management-inriktat och har som mål att utbilda mid-career professionals. Området är systemtänkande för att lösa problem och komplexa utmaningar inom produktdesign, utveckling och innovation. Observationer och intervjuer med studenter under deltagande i utbildning juni 2010 i kurserna Supply Chain Management och Principles of Axiomatic Design; Ca 20 peroner i föreläsningssalen och 20 personer deltar på distans. En grupp följer programmet på campus som vanliga masterstudenter, en grupp har jobb vid sidan om och är med på distans. Distansstudenter kopplar upp inför föreläsningen och ligger ute via projektor. Rörlig kamera följer föreläsare och kan filma i salen. Alla har mikrofoner vid sin plats som trycks på vid frågor. Namnskyltar alla är närvarande, inga anonyma deltagare. Jag som gäst fick inleda föreläsningen med att presentera mig själv och mitt syfte med att sitta med på föreläsningen. Delar av utbildningen sker på campus för alla, vissa veckor är obligatoriska att vara på plats i början på terminen och i slutet. Man kan som student välja vilken fart man vill genomföra programmet detta diskuteras med programansvarig. En individuell plan för alla. Utbildningen som sådan är ganska lik dagens masterprogram inom Produkt och Processutveckling. En del studenter finansierar själv sina studier, en del får det betalt av företag eller staten. 7

43 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde Det faktum att många (om inte alla) har egen erfarenhet från eget arbete bidrar till diskussioner och utbildningen kvalitet. Mycket internationellt program, finns med studenter från andra länder och lärosäten. Proffsiga lokaler och teknik, kaffe och fika till alla på föreläsningen. Föreläsaren ser de som är uppkopplade och ställer ibland riktade frågor till de som finns med på distans. Intervju med föreläsare visar på betydelsen på att ha en del personer med fysiskt, kombinationen med en del från distans och en del fysiskt på plats är bäst. Grupparbetena förutsätter att alla samlas fysiskt då och då. Dessa träffar verkar mycket inriktade på teambuildning. Stanford Design Program är en masterutbildning inom designområdet där man kan ha olika bakgrund och få olika examen inom Master of Fine Arts Design degree eller Masters of Science in Engineering - Design degree. Vilken examen som fås beror på vilken grundutbildning studenten har. Intressant med Stanford Design Program är likheten med IPR och vårt område Innovation och Design. Finns ett tydligt koncept i "design thinking" som utvecklats på Stanford och tillämpas inom till exempel IDEO. D-School är inte en del av programmet men man kan söka till D-school som student. Många lärare jobbar både inom D-school och inom programmet. En grundfilosofi är human centred design. Exempel på kurser inom D-school är; Design thinking boot camp Entreprenuirial design Cross cultural design Det finns ett team på Stanford kopplat till denna masterutbildning som har sin bas inom datavetenskap, maskinteknik, industridesign, ekonomi etc. Masterutbildningen är 1-årig och ger en bred utbildning inom designområdet där gränslandet mellan teknik och människors behov och förväntningar utforskas. Programmet ges gemensamt av Department of Mechanical Engineering och Department of Art & Art History. Målet är att ge studenterna erfarenhet från design på masternivå inom flera fält som teknik, människors behov, kognitiv vetenskap och estetik. Stanford har speciellt intresse in den tidiga fasen av utveckling där frågan är Vad som skall skapas? Observationer och intervjuer med lärare och forskare under ett studeibesök i juli 2010; Man kräver att varje student har minst ett års arbetslivserfarenhet innan intagning till masterutbildningen. En väl utvecklad och sammanhållen fysisk miljö, runt D-school, med labb och prototypverkstäder. Intressant att prata med ett studentteam som jobbar med hur energiförbrukning kan visualiseras, finns ett klart fokus på meningsfulla projekt. D-school är inte en del av utbildningen, men man kan söka kurser där. Delar av D-school används vid undervisning, funktionella lokaler för grupparbeten och projekt. 8

44 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde Alla kurser genomsyras av projekt och handgripligt arbete. Inga intryck av kateder-undervisning" utan utbildningen baseras i stor utsträckning på teamarbete. Några sammanfattande erfarenheter från benchmarkingen med påverkan på en eventuell framtida IoD master är följande; 1. SDM mastern på MIT visar hur det är möjligt att fokusera på fortbildning i mastersammanhang och hur ett näringslivsanpassat program kan struktureras och genomföras. Intressant att kunna ge kurser på distans, samtidigt som man har vissa studenter på plats. 2. Både MIT-mastern och mastern på Stanford betonar betydelsen av egen erfarenhet från yrkeslivet. En framtida master inom IoD på MDH borde fokusera på fortbildning, att locka tillbaka personer till högskolan även om man har ett arbete. 3. Intressant att se att både MIT-mastern och mastern på Stanford baseras på en tvärvetenskaplig ansats, att det bygger på samverkan inom akademin. Speciellt Stanford-mastern ger bekräftelse att IPR-miljön är på rätt väg i sin inriktning. 4. Stanford-mastern visade att det går att ha en masterutbildning där studenterna har olika behörighet och får olika examen. Ett belägg för att kombinera behörighet från Informationsdesign, Innovationsteknik och Produkt- och Processutveckling. 5. Den fysiska miljön och projektens betydelse i masterutbildningen på Stanford är inspirerande och något som IPR-miljön har förutsättningar att likna. Några övergripande tankar och idéer Under diskussion inom gruppen som genomfört förstudien av IoD mastern noterades följande områden som bör beaktas; Bestämdes att ge doktorandkurser och ett tillämpat projekt/examensarbete under år 2 med inriktning mot näringsliv eller offentlig sektor på samma sätt som vi gjort inom PREPARE. Detta ger praktik/näringslivskoppling, nytta för omvärlden/våra partners samt värdefulla förstudier för framtida forskning. Eventuellt skulle man kunna integrera utbildningen med ett traineekoncept inom näringslivet som kan vara ett sätt att ytterligare stärka kopplingen till arbetslivet. Har traineeprogrammet fortsatt koppling till forskarutbildningen på MDH så får man genom detta ett stort antal industridoktorander fram till lic inom två av IPR-miljöns fokusområden Innovationsledning och Design-inspirerad Innovation.. idpeo-projektkursen som idag ges som extrakurs skulle kunna integreras i år 1 i masterutbildningen. Detta ger även det stark omvärldskoppling under utbildningen där viktiga kontakter kan knytas och praktik fås. Eftersom projekten drivs inom miljön, ökar detta förutsättningar för en levande miljö i Verktyget med ett stort antal pågående projekt. Examensbenämning som diskutrerats är; Filosofie Master med huvudområdet Innovation och design Undervisningsspråket bestämdes vara svenska tills vidare. 9

45 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde Behörighet till utbildningen bestämdes vara; Kandidatexamen i innovationsteknik, Kandidatexamen i informationsdesign, Kandidatexamen i produkt- och processutveckling eller motsvarande. Inriktningar, mål och övergripande tankar på en framtida mastern som diskuterats och brainstormats är; Studenter ska få de rätta verktygen för förståelse av IPR-miljön Ska ge en brygga till IPR forskning och flera forskningsområden Studenter ska kunna gå in som drivande, deltagande och stödjande inom innovation och produktrealisering Kan driva samarbete inom innovation och design Kunna ta fram underlag till strategiska verksamhetsbeslut Ska få en internationell arbetsmarknad Uppleva att man kan diskutera på samma nivå som forskare Nu går jag på teater regelbundet Jag har aldrig trott att man kunde använda intuition som metod Tänka sig, ingenjörer är ju också kreativa Vi är vänner för livet ingenjören, designern, teater- och innovationsvetaren Jag har aldrig trott att jag skulle börja läsa på högskolan igen och nu skall jag forskarstudera Jag fick testa mina kunskaper => genom att bidra till projektets genomförande, fick prova nya intressanta arbetsmetoder, utvecklats som människa, genom att få möta olika perspektiv Man får en djup erfarenhet av samverkan såväl med andra discipliner som med praktiska KUNSKAPSOMRÅDEN Man inträder i ett sammanhang där ens egna erfarenheter kan tillämpas och utvecklas på nya sätt och för nya syften Man konfronteras med komplexa problemområden och får tillgång till en extremt diversifierad verktygslåda/verkstadsbod för att ta itu med dem Man tränar sig i att respektera, förstå och samverka i kunskapande processer Man erövrar gränsöverskridande och sant pragmatisk syn på teori Lärt mig att se nya möjligheter dvs. hur redan befintlig teknik kan appliceras i nya miljöer och på nya sätt Förstått innebörden och vikten av att kunna sin historia för att skapa framtiden och därmed tänka kreativt och innovativt Ett helhetsperspektiv och helhetssyn är nu självklart för mig i alla steg inkluderande miljö etc. Globalt perspektiv erfarenhet av att samarbeta Lärt mig många nya samarbetsformer Tydlig kontur, studenten vet och kan berätta vad mastern innebär. Studenten känner igen sig i alla kursdelar och förstår hur de hänger ihop Flervetenskap olika perspektiv Sammanhållning, gemenskap Spännande, dynamiskt 10

46 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde Relevans för dagens samhälle Efterfrågat, väcker intresse Mastern leder till jobb finns en stark näringslivskoppling i programmet Spännande projekt i mastern som studenten får arbeta med blir uppmärksammad Spännande miljö i Verktyget i Eskilstuna, en plats som man trivs i Mastern ger status något annorlunda och unikt IoD-mastern sammanfattande beskrivning Vår planerade master i Innovation och design är en tvärvetenskaplig utbildning som bygger på de tre grundutbildningsämnena informationsdesign, innovationsteknik och produkt- och processutveckling. I de olika programkurserna arbetar vi med innovation och design ur olika perspektiv som gestaltning av information, produkter, tjänster, och service. Teknik, humaniora och samhällsvetenskap möts och erbjuder unika möjligheter till att lära sig process- och projektarbete ur olika perspektiv. Inom utbildningen fokuseras processer och tvärvetenskapliga projekt i samarbete med näringsliv och omgivande samhälle. Vi vill främja innovationer genom att skapa unika möten mellan studenter inom olika fält och i samarbete med parter inom exempelvis kultur-, vård- och industrisektorn. Masterprogrammet syftar till att ge både tvärvetenskapliga och fördjupade kunskaper inom de tre grundutbildningsämnena. Tanken är att genom att sammanföra och integrera erfarenheter och kunskaper från olika håll med det egna kunskapsområdet ska detta nyanseras, fördjupas och berikas. Programmet innehåller projektkurser, examensarbete och förankring i det omgivande samhället och näringslivet. Utbildningen innehåller samarbetsprojekt med såväl interna som externa parter. Detta ingår som en integrerad del i programmets självständiga arbeten, projektarbeten, seminarier och föreläsningar. Mål Ett övergripande mål med programmet är att skapa en gemensam och fördjupad kunskapsmiljö som utgångspunkt för såväl forskning som kvalificerat ledningsarbete i näringsliv och offentlighet inom området innovation och design. Innovation och design är ett tvärvetenskapligt forskningsämne vid MDH som har sin bas i mötet mellan grundutbildningsämnena informationsdesign, produkt- och processutveckling samt innovationsteknik. Masterprogrammet utgör en brygga mellan grundutbildning och forskning. Programmet betonar och förstärker samverkan med näringsliv och offentlighet vad gäller forskning och utveckling med särskilt fokus på relevant och optimal process- och produktutveckling. Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom innovation och design, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom innovation och design. Färdighet och förmåga 11

47 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde För masterexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten visa förmåga att inom innovation och design göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Innehåll Första året i utbildningen ger studenterna en gemensam och fördjupad kunskap i området innovation och design. Detta sker genom att studenterna i de tre första kurserna jobbar i integrerade grupper där vartdera grundutbildningsämnet; informationsdesign, innovationsteknik samt produkt- och processutveckling, möter forskarutbildningsämnet innovation och design. Under första året får studenterna också tillfälle att arbeta med ett samverkansprojekt, och därigenom möta de projektmetodiker som tillämpas inom området. Första året innehåller dessutom en kurs i tillämpande kvantitativa metoder vars syfte är att fördjupa studenternas kunskaper inom de forskningsmetodiker som används inom området. Andra året i utbildningen ger den fördjupade förståelsen av forskning och teoribildning inom innovation och design, genom att studenterna möter forskningsmetoder, vetenskapliga perspektiv på området samt aktuella forskningsprojekt som pågår i miljön. Under andra året arbetar studenterna också med ett praktikanknutet FoU -projekt (examensarbetet). Under det första och andra året har studenterna möjligheten att välja kurser motsvarande totalt drygt 20hp, helt fritt. Detta för att studenterna inom ramen för sin examen skall ha möjligheten kombinera en fördjupad kompetensutveckling inom innovation och design, med antingen fördjupade kunskaper inom sitt eget kompetensområde eller en breddning av sin kompetens inom något annat intresseområde. Kurser Integrerad Innovationsteknik 7,5 12

48 Bilaga 9.5 FN-NT Sammanträde Integrerad Informationsdesign 7,5 Integrerad Produkt- och processutveckling 7,5 Projektmetodik inom Innovation och Design 15 Valfria kurser i utbildningsplanen (respektive ämne x-arbete mag. nivå + annat ämne) 15 Vetenskapliga perspektiv på Innovation och Design 7,5 Forskningsmetoder för Innovation och Design 7,5 Forskningsprofilen IPR 7,5 Valfria kurser i utbildningsplanen (ämne + annat ämne) 7,5 Tillämpat examensarbete 30 Statistik / Tillämpad matematik 7,5 Summa HP 120 Ett forskarspår för ingenjörer integrerat eller parallellt med I & D mastern? Master i Innovation och design är en tvärvetenskaplig utbildning som bygger på de tre grundutbildningsämnena informationsdesign, innovationsteknik och produkt- och processutveckling. De som sannolikt kommer söka denna utbildning är studenter som har bakgrund inom innovationsteknik, informationsdesign och industridesign. Frågan är om delar av programmet också skulle kunna vara intressant för dagens ingenjörsutbildningar? PREPARE programmet har visat att det är möjligt att bedriva masterutbildning i mycket nära samarbete med forskning och forskarutbildning. Detta program var framför allt fokuserat på ingenjörer inom produkt- och processutveckling. Därför borde detta koncept också kunna tillämpas i dagens befintliga ingenjörsutbildningar på masternivå och samläsas eller samordnas med IoD mastern. Detta skulle kunna vara ett forskarspår i årskurs 5 i dagens civilingenjörsutbildningar. Om ingenjörsstudenterna läser de doktorandkurser som ges inom IoD mastern samt genomför ett tillämpat projekt/examensarbete mot näringslivet blir kopplingen till framtida forskarutbildning stark. Detta ger även inom ingenjörsutbildningarna praktik/näringslivskoppling, nytta för omvärlden/våra partners och ger förstudier för framtida forskning. Integrerar man utbildningen med ett traineekoncept inom näringslivet som kan vara ett sätt att säkerställa att programmet verkligen leder till jobb. Har traineeprogrammet fortsatt koppling till forskarutbildningen på MDH så får man genom detta ett stort antal industridoktorander fram till lic även inom Produktrealiseringsområdet inom IPR-miljön. 13

49 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärende 10 Fördelning av medel för konstnärligt utvecklingsarbete 2011 (Dnr MDH /10) I högskolans budget för 2011 anslås 250 tkr för medel för konstnärligt utvecklingsarbete Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar om fördelning av dessa. Vid genomgång av projekt som tidigare beviljats medel för konstnärligt utvecklingsarbete har funnits två projekt som inte utfört projekten och som inte heller planerar att göra detta. Medel för dessa projekt, 90 tkr, föreslås att återföras och istället fördelas till projekt att genomföras under Totalt finns då 340 tkr att fördela. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att återta medel för projekten: I Stenhammars fotspår, Staffan Sandström. Återförs kr. Hur statistiska presentationer kan och bör gestaltas, Lennart Strand. Återförs kr. Fakultetsnämnden beslutar att fördela medel för konstnärligt utvecklingsarbete 2011 enligt följande: Multimediala porträtt, Hans Henningsson, Sven Holmberg och Björn Fundberg. Beviljas kr. Ingenjörskonst 2011, Bengt Gustafsson. Beviljas kr. Invisible Navigation, Oguzhan Özcan, Thomas Larsson och Fredrik Ekstrand. Beviljas kr. Out of Sight, Kerstin Gauffin och Oskari Pastila. Beviljas kr. Ärendets beredning Medel för konstnärligt utvecklingsarbete utlystes för ansökan i juni Totalt inkom sju ansökningar. Dessa har granskats av utskottet för design och konst, som lämnar förslag till beslut enligt ovan. Utskottets ordförande Kerstin Gauffin har inte deltagit i arbetet på grund av jävssituation. När det gäller de projekt som tidigare beviljats medel men som inte genomförts (och som inte heller planeras att genomföras) har utskottet diskuterat detta och enats om att dessa medel ska återföras till utskottet och användas för att finansiera andra projekt under De aktuella projekten beviljades medel för verksamhetsåren 2007 respektive

50 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärendet har handlagts av Anna-Karin Fornberg, utbildnings- och forskningssektionen, efter beredning i nämndens utskott. Delges Sökande, akademichef IDT, ekonom IDT, sektionschef EKA. 2

51 Fakultetsnämnden för natur- FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 vetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärende 11 Studiehandbok för utbildning på forskarnivå (Dnr MDH /10) Nämnderna utsåg i mars 2010 en beredningsgrupp med representanter från samtliga nämnder samt doktorandrådet för översyn av studiehandboken för utbildning på forskarnivå. Beredningsgruppens uppdrag var att göra en översyn av nuvarande studiehandbok och i översynen ta hänsyn till utvecklingen av forskarutbildningen vid högskolan med ansökningar av examensrättigheter inom nya områden. Förslaget behandlades av nämnderna i oktober varvid UVEN återremitterade dokumentet för vidare utredning. Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa studiehandboken för utbildning på forskarnivå. Ärendets beredning I augusti 2010 skickades beredningsgruppens förslag på reviderad version på internremiss till dekaner, ordförande forskningsutskott, forskningsledare, forskningssamordnare och personalavdelning. UVEN återremitterad dokumentet för vidare utredning. Arbetsgruppen har tagit fram ett nytt förslag med utgångspunkt i UVENs synpunkter. Underlag Reviderad version av studiehandboken för forskarutbildning med bilaga. Delges Akademichef HVV, UKK, IDT, HST, forskningsledare HVV, forskningssamordnare UKK, IDT, HST, personalsektionen

52 Studiehandbok för utbildning på forskarnivå version

53 Välkommen till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola [ En kort inledande text som skrivs av och signeras av prodekanus för forskarutbildning eller nuvarande dekaner läggs in här] 2

54 Innehåll VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA... 2 INNEHÅLL UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID MDH MDH:S MÅL FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ MDH:S STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN... 5 Allmän studieplan för forskarutbildningsämnen ORGANISATION... 7 Rektors delegation... 7 Fakultetsnämnd och andra instanser... 7 Doktorandråd och doktorandombud... 9 Akademi... 9 Handledarkollegium Handledare och biträdande handledare Forskarstuderande, doktorand ANTAGNING TILL UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ STUDIEFINANSIERING MDH:S ALLMÄNNA RIKTLINJER OM FINANSIERING AV FORSKARSTUDIER ANSTÄLLNING SOM DOKTORAND TJÄNSTGÖRING VID AKADEMIN FÖR DOKTORANDER ANNAN FINANSIERING, T EX SOM FÖRETAGSDOKTORAND ELLER ANNAN ANSTÄLLNING SJUK- OCH FÖRÄLDRALEDIGHET, SEMESTER FÖRSÄKRINGAR TRYGGHETSSTIFTELSEN A-KASSA UTBILDNINGENS INNEHÅLL OCH UPPLÄGG INTRODUKTION OCH PLANERING I SAMBAND MED NYANTAGNING AV FORSKARSTUDERANDE INDIVIDUELL STUDIEPLAN STUDIEUPPFÖLJNING KURSER INOM UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ HÖGSKOLEPEDAGOGISK UTBILDNING OCH PEDAGOGISK MERITERING INTERNATIONALISERING TERMINSTIDER HANDLEDNING HANDLEDNINGENS OMFATTNING OCH BEGRÄNSNINGAR HUVUDHANDLEDARES OCH BITRÄDANDE HANDLEDARES ANSVAR KOMPETENSKRAV OCH KOMPETENSUTVECKLING FÖR HANDLEDARE BYTE AV HANDLEDARE LICENTIATEXAMEN DEN NATIONELLA EXAMENSORDNINGEN: MDH:S SYFTEN OCH MÅL MED LICENTIATEXAMEN ANSÖKAN OM ATT FÅ SIN LICENTIATUPPSATS GRANSKAD OCH OM LICENTIATSEMINARIUM UPPSATS PUBLICERING I DIVA OCH UPPHOVSRÄTT DISTRIBUTION OCH ANNONSERING BETYG EXAMENSBETECKNING

55 6.9 EXAMENSBEVIS ARVODERING AV GRANSKARE AV LICENTIATEXAMEN DOKTORSEXAMEN DEN NATIONELLA EXAMENSORDNINGEN: MDH:S SYFTEN OCH MÅL MED DOKTORSEXAMEN ANMÄLAN OM DISPUTATION SPIKNING AVHANDLING FÖRHANDSGRANSKNING AV AVHANDLING DISTRIBUTION OCH ANNONSERING PUBLICERING I DIVA OCH UPPHOVSRÄTT DISPUTATIONSAKTEN BETYG BETYGSNÄMND ERSÄTTNING TILL OPPONENT OCH BETYGSNÄMND EXAMENSBETECKNING EXAMENSBEVIS PROMOTION ÖVRIGT ÖVERKLAGANDE

56 1. Utbildning på forskarnivå vid MDH Utbildningen på forskarnivå omfattar fyra års heltidsstudier, vilket motsvarar 240 högskolepoäng. Slutmålet för utbildningen är att färdigställa och offentligt försvara en doktorsavhandling. Inom ramen för forskarutbildningen är det också möjligt att avlägga licentiatexamen motsvarande 120 högskolepoäng. Aktuell information om forskarutbildningsämnen och annat som rör forskarutbildningen vid MDH finns på högskolans hemsida för utbildning på forskarnivå. Den som är intresserad av utbildning på forskarnivå vid MDH bör i första hand ta kontakt med den akademi som ansvarar för aktuellt forskarutbildningsämne. Information kan även sökas via hemsidans länk Lediga anställningar. 1.1 MDH:s mål för utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå är den högsta nivån inom utbildningsväsendet. Utbildningen syftar inte enbart till att få fram aktiva forskare utan ska också svara mot samhällets behov av personer med specialistkompetens och skolning i vetenskaplig forskningsmetodik. En examen på forskarnivå innebär möjlighet att jobba med en rad kvalificerade forskningsrelaterade arbetsuppgifter inom högskolan, näringslivet eller offentlig sektor. Ett av målen med utbildningen på forskarnivå vid MDH är att utveckla individens kreativitet och förbereda för ledande befattningar i samhället. Utbildningen ska genomföras med hög kvalitet och god produktivitet och utbildningsaspekten ska vara det primära. Avhandlingarna ska vara av internationellt god kvalitet. Huvudmålet med utbildningen är att forma nya forskare med goda förutsättningar att verka inom forskarrelaterade arbetsmiljöer och att den ska leda till att den studerande är väl förberedd för fortsatt yrkesverksamhet. Utbildningen ska utveckla god förmåga att självständigt planera och genomföra forskning liksom att strukturera och förmedla kunskap och vetenskaplig information samt att framställa resultaten muntligt och skriftligt. Forskarutbildningen vid MDH ska utöver detta vara förberedande för forskning och utveckling inom eller i samverkan med företag och offentliga organisationer MDH:s strategi för att nå målen För att uppnå målen ska MDH rekrytera forskarstuderande med goda förutsättningar att genomföra de forskarutbildningar som erbjuds vid högskolan. Handledningen av forskarstuderande ska genomgående vara av hög kvalitet, något som ska garanteras genom kompetensutveckling och regelbunden kvalitetsuppföljning. För varje enskild forskarstuderande ska det utformas en väl strukturerad utbildning. Antalet forskarstuderande ska anpassas till befintliga resurser vad det gäller handledarkapacitet och ekonomiska resurser. Inom de olika områdena ska det råda stor frihet att utforma utbildningen på forskarnivå. 1.3 Forskarutbildningsämnen Utbildning på forskarnivå är organiserad i forskarutbildningsämnen och kan bedrivas av en eller flera akademier. För varje forskarutbildningsämne finns ett handledarkollegium. 1 Forsknings- och utbildningsstrategin

57 Vid MDH bedrivs forskarutbildning i forskarutbildningsämnen tillhörande de områden där högskolan har examensrättigheter för forskarutbildning. Aktuell lista över forskarutbildningsämnen finns på högskolans hemsida för utbildning på forskarnivå. Förslag till forskarutbildningsämne inklusive studieplan utarbetas av akademin och beslutas sedan av fakultetsnämnden. 2 Fakultetsnämnden gör kontinuerligt uppföljande kvalitetsbedömningar av forskarutbildningsämnen. Allmän studieplan för forskarutbildningsämnen Högskoleförordningen: 6 kap. 34 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas skall det finnas en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (2006:1053). 6 kap. 35 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ I varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ett ämne skall följande anges: 1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet), 4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, 5. de prov som ingår i utbildningen, och 6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen. Förordning (2009:933). 6 kap. 26 /Träder i kraft I: / För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i ska det finnas en allmän studieplan. Förordning (2010:1064). 6 kap. 27 /Träder i kraft I: / I en allmän studieplan ska följande anges: det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064). I den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet ska den huvudsakliga forskningen och forskarinriktningen inom ämnet på MDH beskrivas. Vidare ska 2 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola (dnr CF /07) 6

58 behörighetskrav för antagning till utbildning inom forskarutbildningsämnet anges. De särskilda behörighetskraven för ämnet i fråga ska vara precisa och relevanta. Därutöver får förkunskapsrekommendationer som inte utgör formella behörighetskrav anges. I allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet ska finnas en förteckning över eventuella obligatoriska kurser som ska ingå i utbildningen; även kurser från andra akademier eller lärosäten kan anges. I anslutning till förteckningen ska anges kursdelens omfattning, som kan anges som ett intervall, för licentiat- respektive doktorsexamen i forskarutbildningsämnet kurser som är obligatoriska för alla forskarstuderande inom forskarutbildningsämnet eller för viss inriktning hänvisning till fakultetsnämnden för aktuell information om obligatoriska högskolegemensamma kurser poängvärde för varje kurs och om deltagande i en kurs förutsätter att en viss kurs eller vissa andra kurser på listan redan genomgåtts ska detta anges; ska kurs vid annan fakultet inom Sverige ingå i studieplanen gäller det poängvärde som där fastställts av fakultetsnämnd såvitt inte annat särskilt beslutas kvantitativa och kvalitativa krav på avhandlingen Mall för allmän studieplan för forskarutbildningsämnen finns på högskolans hemsida. 1.4 Organisation Rektors delegation Rektor har delegerat sitt uppdrag att bestämma tid och plats för både licentiat- och doktorsexamen till prodekanus för forskning. Likaså har rektor delegerat uppgiften om anställning som doktorand till akademicheferna. 3 Fakultetsnämnd och andra instanser Högskoleförordningen: 6 kap 30 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också ha allmän tillsyn över utbildningen på forskarnivå. Förordning (2006:1 053). 6 kap 37 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktorand och handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövning ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som 3 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola (dnr CF /07) 7

59 är tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömning ska det vägas in om fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat. Resurser får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1 053). 6 kap. 38 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ Om resurser för utbildning har dragits in enligt HF kap 6 37, kan doktoranden efter ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och övriga resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (2006:1 053). 6 kap. 30 /Träder i kraft I: / Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat. Resurserna får inte dras in för den tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2010:1064). 6 kap. 31 /Träder i kraft I: / Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 30, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (2010:1064). Fakultetsnämnden beslutar om: 4 forskarutbildningsämnet allmänna studieplaner grundläggande respektive särskild behörighet för antagning till utbildning på forskarnivå indragning av rätt till handledning och andra resurser återfående av rätt till handledning och andra resurser fastställande av individuella studieplaner, efter uppföljning en gång per år 4 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola (dnr CF /07) 8

60 Fakultetsnämnden har delegerat beslutet att anta forskarstuderanden till utbildning på forskarnivå till prodekanus för forskning i fakultetsnämnden. Prodekanus för forskning beslutar om: antagning till utbildning på forskarnivå övergång från annat lärosäte tid och plats, granskare respektive opponent och betygnämnd samt examinator för licentiat- respektive doktorsexamen byte av handledare avregistrering från utbildning på forskarnivå vem som får bli huvudhandledare Fakultetsnämnden har inrättat ett utskott för beredning av frågor som rör utbildning på forskarnivå. Utskottet arbetar i nära samarbete med utbildnings- och forskningssektionen (UFO). Utskottet består av ledamöter från nämnden, representanter från olika akademier samt doktorandrepresentant. Fakultetsnämnden har ett övergripande ansvar för utveckling, samordning och kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå vid MDH. UFO-sektionen utgör ett administrativt stöd i det arbetet. Prodekanus för forskning kan delegera beslut eller grupper av beslut till tjänstemän på UFO-sektionen. I sitt arbete samverkar fakultetsnämnden med akademierna. Doktorandråd och doktorandombud Studentinflytandet vid högskolan fullgörs av studentrepresentanter utsedda av den vid högskolan etablerade och godkända studentkåren. Med student avses här även forskarstuderande. Ett särskilt doktorandråd med representanter för samtliga forskarstuderande finns inom studentkåren. Doktorandrådet är remissinstans och diskussionspartner för fakultetsnämnden m fl med uppgiften att bevaka doktorandkollektivets och de enskilda doktorandernas intressen. Doktorandrådet består av två ledamöter per akademi och leds av ett särskilt utsett doktorandombud som ges utrymme att inom ramen för sin akademitjänst arbeta med doktorandfrågor. Akademi Akademin har följande uppgifter inom utbildning på forskarnivå: 5 ansvara för allmänna och individuella studieplaner inom forskarutbildningsämnen som akademin är värdakademi för ansvara för samordning av och information om doktorandkurser/seminarieverksamhet ansvara för introduktion av nya forskarstuderande 5 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola (dnr CF /07) 9

61 ansvara för att kommunikation med fakultetsnämnd/ufo-sektionen fungerar samordningsansvar för doktorandernas tjänstgöring vid akademin tillsammans med ansvariga för grundutbildning ansvara för att aktuell information om utbildning på forskarnivå finns på akademins webbsidor ansvara för att information om utbildning på forskarnivå når fram till forskarstuderande och handledare skapa kontaktforum för forskarstuderande tillsammans med doktorandrepresentant Akademichefen utser person/er som är administrativt ansvarig/a för forskarutbildning inom de forskarutbildningsämnen som akademin är värd för. Beslut som gäller akademins utbildning på forskarnivå kan delegeras till denna person. Akademichef beslutar också om anställning av doktorand inom av fakultetsnämnden respektive akademiledning anvisad ram. Arbetsrättsligt är akademichefen doktorandens förman. Handledarkollegium Varje forskarutbildningsämne ska tillhöra ett handledarkollegium, där alla aktiva handledare ska ingå. Akademiledningen kan besluta att även andra personer ska ingå. Handledarkollegiets uppgift är att kvalitetssäkra forskarutbildningen inom sitt ämne genom att: delta i urvalsprocessen vid antagning av forskarstuderande (samråda med prodekanus för forskning) följa upp de forskarstuderandes studier föreslå allmänna studieplaner inom ämnet föreslå och följa upp kurser inom forskarutbildningsämnet föreslå sakkunniga för granskning, betygsnämnder och opponenter inför och vid licentiatseminarier och disputationer Kollegiet får för övrigt själv finna sina arbetsformer. Handledare och biträdande handledare Varje forskarstuderande ska ha en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Handledningen och handelarnas ansvar beskrivs i kapitel 5. Forskarstuderande, doktorand Den som är antagen till utbildning på forskarnivå är forskarstuderande. Många forskarstuderande på MDH har en doktorandanställning och kallas då doktorander. Det finns dock andra finansieringsformer och de kan t ex vara anställning som adjunkt eller företagsdoktorand (detta begrepp inkluderar även forskarstuderanden 10

62 anställda vid t ex kommun och landsting). Olika finansieringsformer beskrivs i kapitel 3. 11

63 2. Antagning till utbildning på forskarnivå Antagningsordningen är fastställd av högskolestyrelsen och redovisas i bilaga 1. 12

64 3. Studiefinansiering Högskoleförordningen: 7 kap. 36 /Upphör att gälla U: / Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara den sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Förordning (2009:933) 7 kap. 36 /Träder i kraft I: / Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Förordning (2010:1064). 3.1 MDH:s allmänna riktlinjer om finansiering av forskarstudier Utbildning på forskarnivå kan finansieras på olika sätt; det viktiga är att finansieringen är säkrad under hela utbildningsperioden och att utbildningen kan slutföras inom åtta år, motsvarande max fyra års heltidsstudier. Den vanligaste finansieringsformen är anställning som doktorand. Många forskarstuderande vid MDH är finansierade som s k. företagsdoktorander, d.v.s. de har en anställning utanför högskolan. Ett fåtal forskarstuderande finansieras via stipendier. MDH har däremot valt att inte använda finansieringsformen utbildningsbidrag. 3.2 Anställning som doktorand Högskoleförordningen 5 kap. 3 Bara den som antas eller redan antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (2006:1053) 5 kap. 7 En anställning som doktorand skall gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. 13

65 Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget. En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte varit anställd som doktorand. Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2009:933) Antagning till utbildning på forskarnivå och anställning som doktorand är två parallella processer. Antagningsprocessen beskrivs i kapitel 2. Anställning som doktorand omfattar normalt heltid och den anställda ska främst ägna sig åt egna studier. Undervisning och annat arbete vid akademin får uppgå till högst 20 procent av full arbetstid och omfattningen bestäms i överenskommelse mellan doktoranden och akademichefen. Om en doktorand begär det får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Anställningen ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig längre än ett år efter avlagd doktorsexamen. Det första förordnandet får omfatta högst ett år och får, utan ledigkungörande, förlängas med högst två år i taget. Det är viktigt att känna till att arbetsgivaren har möjlighet att pröva den forskarstuderandes studieresultat inför varje nytt förordnande. Detta görs genom granskning av den individuella studieplanen; om den forskarstuderande grovt har åsidosatt sina åtaganden utan giltiga skäl till detta, såsom sjukdom eller föräldraledighet, kan arbetsgivaren välja att avsluta förordnandet. Den som anställts som doktorand och fullgjort sina studier enligt studieplanen ska ges fortsatt förordnande. Anställningen som doktorand kan gälla under högst fem år. Anställningstiden får dock sammanlagt inte motsvara mer än fyra års utbildning på heltid. Från dessa tider ska alltid avräknas studietid med annan finansiering, d.v.s. om tillgodoräknande av utbildning på forskarnivå gjorts innan anställning som doktorand. Den sammanlagda anställningstiden får vara längre än vad som sägs ovan, d.v.s. doktoranden har rätt till förlängning, om det finns särskilda skäl, exempelvis föräldraledighet, långvarig sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer eller studentorganisation. Doktorandlönen följer en lönetrappa där lönen höjs successivt under utbildningen (doktorandstegen) Tjänstgöring vid akademin för doktorander Högskoleförordningen: 5 kap 2 Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning. 6 Avtal för anställningsvillkor för doktorander vid MDH (dnr CF-P /10) 14

66 En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2009:933) Doktoranden anställs vid en akademi och placeras vid en av akademins avdelningar. En anställning som doktorand innebär möjlighet att använda 20 procent av tiden för att undervisa inom utbildning på grund- eller avancerad nivå, eller att bedriva annat arbete inom akademin, administrativt arbete eller annat forskningsarbete. För uppdrag som doktorandrepresentant i olika organ har rektor beslutat att tid motsvarande akademitjänstgöring ska avräknas tiden på doktorandanställning. Fyra års anställning som doktorand på heltid fördelas därmed över fem år med i medeltal 80 procent per år. 3.4 Annan finansiering, t ex som företagsdoktorand eller annan anställning För forskarstuderande med annan finansiering, d.v.s. ej doktorandanställning, gäller att akademichef ska kunna dokumentera en trovärdig finansiering för hela studietiden och en tidsplan som ryms inom maximitiden åtta år. Detta ska vid antagningstillfället styrkas genom bifogande av avtal eller liknande som bekräftar att finansiering finns för den period som utbildning på forskarnivå kommer att bedrivas. Finansiering ska minst motsvara samma villkor, såsom arbetsplats och lönenivå efter skatt (enligt doktorandstegen), som gäller vid en doktorandanställning. 7 Detta krav gäller exempelvis vid anställning som företagsdoktorand. Vid stipendiefinansiering av forskarstuderandes utbildning skall inom ramen för finansieringen ges medel för tecknande av t ex sjukförsäkring, för att i möjligaste mån kompensera för bortfallet av det allmänna försäkringsskyddet som denna typ av forskningsfinansiering medför. Forskarstuderande med stipendiefinansiering skall ges information om skillnaden mellan de olika anställningsformerna (se punkterna 3.5 till 3.8) av akademin innan antagningen. Adjunkter anställda vid högskolan kan antas till utbildning på forskarnivå om det finns utrymme att inom ramen för anställningen bedriva forskarstudier på minst halvtid. Finansiering av den del av anställningen som utgör utbildning på forskarnivå får till max 10 procent finansieras med grundutbildningsmedel. Tillsvidareanställda som i sin anställning avlägger licentiatexamen och/eller doktorsexamen erhåller en löneökning enligt avtal. 3.5 Sjuk- och föräldraledighet, semester För anställda doktorander gäller samma villkor som för övriga anställda vid MDH när det gäller sjuk- och föräldraledighet samt semester. Forskarstuderande som har sin anställning i en annan organisation, exempelvis företagsdoktorander, omfattas av de regler och avtal som finns i den aktuella organisationen. Stipendiefinansierade forskarstuderanden omfattas inte av några regler eller avtal. 7 Avtal för anställningsvillkor för doktorander vid MDH (dnr CF-P /10) 15

67 3.6 Försäkringar Alla doktorander som är antagna till utbildning på forskarnivå vid statliga universitet och högskolor innefattas sedan den 1 juli 2000 av personskadeförsäkring hos Kammarkollegiet, i vilken reseförsäkring för resor inom Sverige ingår men däremot inte för utrikes resor. Försäkringen gäller oavsett finansiering. För anställda doktorander vid MDH gäller samma försäkringsskydd som för övriga anställda. 3.7 Trygghetsstiftelsen Trygghetsstiftelsen hjälper personer som är uppsagda eller riskerar att bli övertaliga inom den statliga sektorn att hitta ett nytt arbete. Sedan 2006 är det möjligt för doktorander att genom personalavdelningen anmälas till trygghetsstiftelsen. Doktorander som haft en anställning om minst tre år inom de senaste fyra åren (räknat från slutdatum) omfattas av Trygghetsavtalet. 3.8 A-kassa För att kunna få ersättning från A-kassa måste en forskarstuderande ha avslutat eller definitivt avbrutit sina forskarstudier. För rätt till a-kassa gäller att individen själv anslutit sig till lämplig a-kassa, exempelvis AEA. Detta är dock inte möjligt för forskarstuderanden som är finansierade via stipendier och därmed inte har en anställning. 16

68 4. Utbildningens innehåll och upplägg 4.1 Introduktion och planering i samband med nyantagning av forskarstuderande När en forskarstuderande antagits åligger det akademin att ge en utförlig presentation av akademin, dess personal, rutiner och aktiviteter. I samband med detta bör man också gå igenom akademins, handledarnas och den forskarstuderandes rättigheter och skyldigheter. För att garantera de målsättningar som MDH satt upp för utbildningen på forskarnivå är det viktigt att utbildningen för varje enskild forskarstuderande är väl planerad och att den löpande följs upp. Ett av verktygen för denna kvalitetssäkring är den individuella studieplanen. 4.2 Individuell studieplan Högskoleförordningen: 6 kap. 36 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall beslutas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen skall innehålla 1. en tidsplan för doktorandens utbildning, 2. uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad, 3.en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden, och 4. vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig. Doktoranden och huvudhandledaren skall skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning (2006:1053) 17

69 Kap /Träder i kraft I: / För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064). För varje forskarstuderande ska en individuell studieplan (ISP) upprättas. För att hantera studieplanen används ett webbaserat verktyg, WebISP. På högskolans hemsida finns en manual för skapande och administration av studieplanen. ISP skall fastställas av fakultetsnämnden efter samråd med forskarstuderanden och dennes handledare. Det är huvudhandledarens ansvar att en ISP upprättas och sedan årligen uppdateras. Den skall innehålla en tidsplan för forskarstuderandens forskarutbildning, en beskrivning av de åtaganden som den forskarstuderande och fakultetsnämnden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall forskarstuderande och handledare informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller när det annars är påkallat göra de ändringar i ISP som behövs. Innan ändring görs skall forskarstuderande och handledare ges möjlighet att yttra sig. Forskarstuderanden, samtliga handledare och akademichef ska genom sina underskrifter intyga att de har tagit del av planen varje år. 4.3 Studieuppföljning Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden följer med hjälp av UFO-sektionen via de individuella studieplanerna framgången i studierna för de antagna forskarstuderandena. Därutöver initierar fakultetsnämnden löpande enkäter och intervjuer för att skaffa sig kunskap om de forskarstuderandes och de nyexaminerade doktorernas och licentiaternas uppfattning om utbildningen. Studieresultaten för utbildningen på forskarnivå rapporteras in i forskarladok av akademins handläggare. Höst och vår rapporterar akademierna in uppgifter till Statistiska centralbyrån om bl. a studieaktivitet och finansieringsformer. Inför denna rapportering ska ISP alltid uppdateras av forskarstuderande och handledare. 18

70 En gång per år ska varje doktorand ha ett uppföljningssamtal. Huvudhandledaren ansvarar för att sådana samtal ordnas. Det sker lämpligen inför den årliga revideringen och fastställandet av ISP i slutet av året. Vid uppföljningssamtalen ska forskarstuderanden och handledarna delta. Vid uppföljningssamtalet diskuteras forskarstuderandens studieresultat och hur den individuella studieplanen följs. När den individuella studieplanen behöver revideras ska orsakerna till eventuella förändringar av studietakten alltid analyseras. Handledningens innehåll och omfattning ska alltid tas upp i samband med den årliga uppföljningen. Uppföljningsmötet och alla revideringar av studieplaneringen ska dokumenteras i den reviderade studieplanen. Efter genomförda uppföljningssamtal med samtliga forskarstuderande är det lämpligt att handledarkollegiet för respektive forskarutbildningsämne går igenom samtliga ISP innan de skickas in till fakultetsnämnden för fastställande. Finansieringsplanen ska revideras vid behov. Om en handledare eller handledarkollegiet anser att studieresultaten avviker i allt för stor utsträckning från planeringen i ISP bör man i första hand göra korrigeringar i studieplaneringen så att examensmålen kan uppnås inom den utsatta tiden. Om detta inte bedöms som möjligt kan akademin begära till fakultetsnämnden att få avbryta studierna i enlighet med högskoleförordningen, kap 6 37 (kap 6 3o från och med ). Förutom studieresultaten bör även doktoranders akademitjänstgöring följas upp i ett möte med avdelningschefen. Lika så eventuella studieuppehåll eller andra faktorer som påverkar planeringen av studietiden bör följas upp. Efter ca halva studietiden för doktorsexamen görs en avstämning av avhandlingsarbetet i form av ett licentiatseminarium (då en licentiatuppsats skrivs) eller ett halvtidseminarium där uppnådda resultat granskas även av andra än handledarna. Förfarandet för licentiatseminarium, som lämpligen och kan följas för halvtidsseminarium, beskrivs i kapitel Kurser inom utbildning på forskarnivå En viktig del av utbildningen utgörs av kurser på forskarnivå. Vid MDH erbjuds ett antal högskolegemensamma kurser och ämnesspecifika kurser. Kurser på forskarnivå är i princip tillgängliga för alla forskarstuderande vid högskolan, men särskilda förkunskapskrav kan gälla för kurs och antalet platser kan vara begränsat. För många forskarutbildningsämnen finns ett antal obligatoriska kurser, vilka framgår av den allmänna studieplanen för respektive ämne. I den allmänna studieplanen finns också föreskrifter om hur stor del av kurserna inom utbildningen på forskarnivå som kan läsas på annan utbildningsnivå. 4.5 Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering Högskoleförordningen: 6 kap. 33 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ Doktorander som undervisar inom utbildningen på grundnivå eller avancerad nivå skall ha genomgått inledande högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Förordning (2006:1053) 19

71 För att få tillfälle att utveckla sin pedagogiska kompetens ska forskarstuderande vid MDH, oavsett anställningsform, uppmuntras att undervisa. I de fall det är svårt att arrangera för forskarstuderanden med anställning utanför högskolan bör man hitta andra former av pedagogisk verksamhet under utbildningen. MDH arrangerar högskolepedagogisk utbildning. Då doktorander går högskolepedagogisk utbildning ska det ingå i doktorandens tjänstgöring vid akademin. Doktoranden kan gradvis involveras i undervisningen, inledningsvis som assistent och senare som lärare med handledning De pedagogiska meriterna värderas både av högskolan och av andra arbetsgivare. Forskarstuderande bör under utbildningstiden ta vara på möjligheterna att dokumentera sina insatser i grundutbildningen och också få utlåtanden om kvaliteten i sina insatser från akademin. Vid MDH finns också möjlighet att dokumentera sina pedagogiska meriter i en s.k. pedagogisk meritportfölj. 4.6 Internationalisering Dagens forskarsamhälle är internationellt. Det är därför viktigt att varje forskarstuderande sätter sitt forskningsprojekt i relation till det internationella forskningsläget. Varje forskarstuderande ska erbjudas möjlighet att knyta internationella kontakter och ges möjlighet att delta och presentera sin forskning vid internationella konferenser. Högskolan ska verka för internationalisering genom att stödja och möjliggöra forskarstuderandens deltagande i internationella samarbeten, vistelser utomlands och genom att bjuda in utländska gästforskare på olika nivåer. Doktoranden får behålla sin doktorandlön under utlandsvistelsen, förutsatt att ingen annan ersättning utgår. Vid annan ersättning lägre än doktorandlön ska del av lönen utbetalas så det motsvarar doktorandens lön i Sverige. Handledaren bör dessutom stödja doktorand och forskarstuderande i att söka externa medel för internationella forskningskontakter. Högskolan ska genom fakultetsnämnden säkerställa att varje forskarstuderande oavsett nationalitet i största möjliga mån antas till forskarsstudier på samma villkor. I ISP ska framgå att internationella forskarstudenter stationerade utomlands ska garanteras ett visst antal möten med sina huvudhandledare och att forskningen bedrivs i en adekvat miljö. Internationella forskarstudenter stationerade i Sverige ska dessutom ges ett socialt stöd. Eventuellt obligatoriska moment av internationalisering ska framgå av ämnets allmänna studieplan och preciseras i den individuella studieplanen. Det är önskvärt att högskolans forskarstudenter förlägger längre period av sin studietid vid ett annat lärosäte alternativt ute i industrin. Detta gäller såväl vid studier i Sverige som i annat land. Alla doktorandtjänster bör lysas ut internationellt via webb och andra befintliga nätverk. Information på engelska som berör internationella forskarstudenters vistelse vid Mälardalens högskola ska finnas på egen webbsida Terminstider 8 Strategi för internationell verksamhet vid Mälardalens högskola (dnr CF /07) 20

72 Terminstider samt perioder då disputationer och licentiatseminarium kan hållas beslutas årligen av fakultetsnämnden. 21

73 5. Handledning Högskoleförordningen: 6 kap. 31 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 beslutar något annat. En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (2006:1053) 6 kap. 28 /Träder i kraft I: / För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 beslutar något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare. Förordning (2010:1064). 6 kap. 32 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall anordna utbildning av handledare. Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. Förordning (2006:1053) 5.1 Handledningens omfattning och begränsningar För varje forskarstuderande ska vid antagningen utses handledare, bestående av en huvudhandledare och en eller flera biträdande handledare. Forskarstuderanden har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Tiden bör ses som ett riktmärke för handledarens arbetsinsats med varje forskarstuderande och kan fördelas mellan huvudhandledare och biträdande handledare. Ingen handledare ska sammantaget vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju forskarstuderande på heltid (högst 700 timmar per år). Denna gräns gäller den sammantagna mängden handledarskap som en och samma handledare gör i egenskap av huvud- och/eller bihandledare. 5.2 Huvudhandledares och biträdande handledares ansvar Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för forskarstuderandes utbildning. Biträdande handledare kan svara för direkt handledning av forskarstuderanden eller bidra med annan ämneskompetens, till exempel vid tvärvetenskaplig forskning. En av handledarna ska vara verksam vid värdakademin för forskarutbildningsämnet som den forskarstuderande är antagen till. De övriga kan vara verksamma vid någon annan akademi/institution eller organisation som akademin har forskningssamarbete med. När handledarna utses bör man alltid beakta handledarnas relation till varandra. I de fall 22

74 några av handledarna har en nära privat relation, eller annan relation som riskerar hämma handledarnas självständighet, bör en annan konstellation sökas. Handledare ska vara tillgängliga för forskarstuderanden i diskussioner om utbildningen, lyssna på forskarstuderandens idéer, hjälpa forskarstuderanden att välja lämpligt ämne och inriktning för avhandlingsarbetet, visa på möjliga vägar, komma med konstruktiv kritik och lämna synpunkter på forskningsarbetets uppläggning och bevaka att kursstudier och avhandlingsarbete framskrider i lämplig takt. Handledarens roll bör till en början vara av vägledande karaktär men bör sedan övergå till en stödjande funktion då utbildningens mål är självständiga forskare. Det är huvudhandledarens ansvar att se till att godkända prov rapporteras in i forskarladok och att avgöra när samtliga fordringar i utbildningens kursdel är fullgjorda. Huvudhandledaren ansvarar också för att en individuell studieplan (ISP) för den forskarstuderanden upprättas och årligen uppdateras och att akademins åtaganden enligt ISP uppfylls. Huvudhandledaren beslutar om del av utbildning på forskarnivå som fullgjorts vid annan akademi eller annan läroanstalt inom eller utom landet kan tillgodoräknas. 5.3 Kompetenskrav och kompetensutveckling för handledare Vid MDH ska huvudhandledare för forskarstuderanden vara docentkompetent lärare eller professor. De biträdande handledarna bör vara disputerade forskare eller ha motsvarande kompetens. Huvudhandledaren ska ha gått handledarutbildning och ska tidigare varit biträdande handledare för minst två forskarstuderande åtminstone förbi licentiatnivå. Prodekanus för forskning kan ge dispens för detta om skäl för sådan finns. Även biträdande handledare bör ha någon form av handledarutbildning. Dock skall vid nyantagning någon i en forskarstuderandes handledarkonstellation genomgått handledarutbildning vid MDH, eller genomgått likvärdig utbildning vid annat lärosäte. MDH erbjuder handledarna möjligheter till utveckling av sin handledarkompetens. Den kan bestå av exempelvis handledarkurser, seminarier, konferenser eller samtal om handledarfrågor i grupp. Denna kompetensutveckling kan också erhållas genom det utbud som andra lärosäten ger. 5.4 Byte av handledare Enligt högskoleförordningen Kap 6 31 (Kap 6 28 från och med ) har forskarstuderande rätt att byta handledare. Beslut om byte av handledare fattas av prodekanus för forskning efter samråd med akademin. Ibland kan situationer uppstå då det är lämpligt att forskarstuderanden byter handledare. Exempel på sådana situationer är att handledaren blir svårt sjuk, att en för nära personlig relation uppstår mellan handledare och forskarstuderande eller mellan handledare i handledargruppen, att handledaren lämnar sin anställning eller att det uppstår en olöslig konflikt mellan forskarstuderanden och handledare. Finns påståenden om etniska eller sexuella trakasserier ska ärendet behandlas enligt högskolans handlingsplan. Om konflikten är av intern karaktär och de inblandade har misslyckats med att lösa den bör utomstående involveras. 23

75 Om ett handledarbyte blir aktuellt ska forskarstuderanden på fastställt formulär begära att få byta handledare och till denna begäran bifoga en reviderad individuell studieplan som undertecknats av forskarstuderanden, alla inblandade handledare och akademichef. Begäran om byte av handledare skickas till UFO-sektionen. De inblandade bör vara medvetna om att byte av handledare utan ett samtidigt byte av projekt kan vara en mycket komplicerad process eftersom det ofta finns en ekonomisk koppling mellan handledaren och forskningsprojektet som den forskarstuderanden arbetar i. Forskarstuderande kan därför framföra önskemål om att också få byta projekt och då tillsammans med akademichefen, diskutera huruvida sådana önskemål kan tillgodoses. Fakultetsnämnden rekommenderar inte att en forskarstuderande byter projekt senare än 18 månader efter antagning. Om ett byte av handledare blir aktuellt senare rekommenderas en mindre omstrukturering av projektet. 24

76 6. Licentiatexamen Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2): 6.1 Den nationella examensordningen: Omfattning Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan. Mål Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, 25

77 - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig uppsats För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd. Övrigt För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 6.2 MDH:s syften och mål med licentiatexamen Licentiatexamen vid MDH innebär att licentiaten: har visat förmåga att vetenskapligt angripa och lösa problem har kännedom om vetenskapens allmänna redskap och inom sitt ämne är förtrogen med några av de viktigaste forskningsmetoderna har fördjupade kunskaper inom sitt forskningsfält och har genom egen forskning bidragit till kunskapsutvecklingen kan tillgodogöra sig ämnets vetenskapliga litteratur och relatera den till egna forskningsresultat har arbetat både självständigt och i samverkan med andra under planering, genomförande och resultatanalys av forskning har erfarenhet av att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskningsresultat känner till hur forskningsprojektet är till nytta för samhället och hur resultaten kan förvaltas 6.3 Ansökan om att få sin licentiatuppsats granskad och om licentiatseminarium Forskarstuderande som önskar avlägga licentiatexamen ansöker om detta till prodekanus för forskning senast sex veckor före planerat datum på ansökningsblankett. Till ansökan ska fogas en nyligen reviderad och fastställd individuell studieplan för licentiatexamen samt en populärvetenskaplig beskrivning av arbetet. På högskolans hemsida finns också en checklista inför licentiatseminariet. 26

78 På förslag av handledarkollegiet utser prodekanus för forskning en examinator för licentiatuppsatsen. Examinator ska vara docentkompetent och får gärna komma från utländskt lärosäte. Huvudhandledare kan ej vara examinator till en forskarstuderande som hon/han handleder. Uppsatsen ska presenteras vid ett offentligt licentiatseminarium, som ska äga rum under terminstid. Varje forskarstuderande ska ensam försvara sin uppsats vid ett seminarium. Licentiatuppsatsen ska granskas av en särskild granskare som gör en allmän bedömning av uppsatsen och som kommenterar och ställer frågor vid seminariet. Granskaren bör vara en person som inte varit formellt delaktig i arbetet. Huvudhandledaren föreslår granskare och tid och plats för seminariet och prodekanus för forskning fattar beslut. 6.4 Uppsats Licentiatuppsatsen utformas antingen som ett enhetligt, sammanhållet vetenskapligt verk, monografi, eller som en sammanläggningsuppsats av flera vetenskapliga uppsatser som den studerande författat ensam eller gemensamt med andra. Den studerandes enskilda bidrag till gemensamt författade uppsatser ska tydligt anges i licentiatuppsatsen. Kvantitativa och kvalitativa krav på uppsatsen anges i ämnets studieplan. En sammanläggningsuppsats ska inledas med en ramberättelse, kappan, som ger en översikt av litteraturen, presentation av uppsatsens teoretiska ram och sammanfattning av den forskarstuderandes egna resultat. En sammanfattning på både svenska och engelska ska alltid finnas Det är inte tillåtet att presentera en uppsats med mer är en författare, utan forskarstuderanden ska stå som ensam författare till sin uppsats. Detta gäller både monografi och kappan. Akademin ansvarar för uppsatsens tryckkostnad. Instruktioner för manuskriptets utformning finns på högskolans hemsida. Ytterligare upplysningar lämnas av UFOsektionen som också tillhandahåller avhandlingsnummer. ISBN-nummer och ISSNnummer fås av biblioteket som också hjälper till med frågor om elektronisk publicering i Diva. Forskarstuderanden tar själv kontakt med tryckeriet. 6.5 Publicering i Diva och upphovsrätt Mälardalens högskola eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Den forskarstuderande ska därför offentliggöra licentiatuppsatsen i Divasystemet genom att lägga in uppsatsen i fulltext på följande sätt: För sammanläggningsuppsats: hela uppsatsen då inget förbud till publicering av ingående artiklar föreligger från förlag som publicerat artiklarna enbart kappan om förbud till publicering av ingående artiklar föreligger från förlag som publicerat artiklarna För monografi: 27

79 hela uppsatsen om uppsatsen inte är förlagsutgiven eller om förlaget tillåter det för förlagsutgiven uppsats enbart en kort sammanfattning om uppsatsen är förlagsutgiven och förlaget inte tillåter publiceringen Det bör dock påpekas att användningen av den text som publiceras i Diva-systemet alltid ska följa god forskningsetik med angivande av källan och enligt upphovsrättslagen. Det är ett krav att uppsatsen är inlagd på sätt som anges ovan, för att licentiatseminarium ska få ske. 6.6 Distribution och annonsering Licentiatuppsatsen ska finnas tillgänglig på akademin under minst två veckor av terminstiden före seminariet samma läsår som seminariet hålls. Uppsatsen ska, tillsammans med meddelande om tid och plats för seminariet, distribueras av forskarstuderanden till: licentiatuppsatsens examinator granskaren egen akademi, som upplyser om antalet exemplar övriga intresserade i samråd med handledargruppen. Informationsavdelningen annonserar seminariet internt och externt och skickar ut pressinformation, varför forskarstuderanden bör skriva en kort presentation av uppsatsen, lämplig för publicering. Tryckeriet distribuerar uppsatsen till UFO-sektionen, informationsavdelningen, Kungliga biblioteket, övriga universitetsbibliotek och högskolans bibliotek. 6.7 Betyg Efter licentiatseminariet beslutar uppsatsens examinator om betyget efter diskussion med granskare och handledargrupp. Uppsatsen bedöms med betyget godkänd eller underkänd. Beslutet dokumenteras på fastställt formulär. Originalet skickas till UFOsektionen. En kopia behålls på akademi för rapportering i forskarladok. UFO-sektionen skickar en kopia av beslutet till StudentCentrum. 6.8 Examensbeteckning Beteckningen på filosofie, teknologie eller ekonomie examen bör svara mot det område som ämnet tillhör. Om examensbeteckningen i forskarstuderandes grundexamen är annan än det som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör kan forskarstuderanden anhålla hos fakultetsnämnden om att få denna beteckning även på 28

80 forskarexamen. (se HS ). Anhållan ska göras i samband med ansökan om att få sin licentiatuppsats granskad. 6.9 Examensbevis En forskarstuderande som uppfyller fordringarna för licentiatexamen ska på begäran erhålla bevis om detta av högskolan. StudentCentrum handlägger utfärdandet av examensbevis. Detta innebär kontroll av att alla moment i den allmänna studieplanen fullgjorts, att avhandlingen har godkänts. Examensbeviset utfärdas av rektor på både svenska och engelska. Examensbevisets utformning fastställs av fakultetsnämnden. 6.10Arvodering av granskare av licentiatexamen Akademin bestämmer själv om arvodering av granskare och examinator vid licentiatseminarium men bör följa MDHs praxis för arvodering. Praxis bestäms i samverkan mellan nämnden och utbildnings- och forskningssektionen. Information om aktuell praxis ges av utbildnings- och forskningssektionen. 29

81 7. Doktorsexamen Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2): 7.1 Den nationella examensordningen: Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och 30

82 - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 7.2 MDH:s syften och mål med doktorsexamen Doktorsexamen vid MDH innebär att doktorn: har förmåga att vetenskapligt formulera, angripa och lösa problem, är förtrogen med vetenskapens allmänna redskap och med de forskningsmetoder som är typiska för ämnet, har väsentligt fördjupade kunskaper inom sitt forskningsfält, har själv genom originalarbete bidragit med ny kunskap, har tillräcklig bredd och kunskapsöversikt inom ämnet för att kunna sätta in sin forskning i ett vidare sammanhang, har förmåga att arbeta såväl självständigt som i samverkan med andra i forskningsprojekt och har någon erfarenhet av arbetsledning, har pedagogisk erfarenhet och kan presentera och diskutera forskningsresultat muntligt och skriftligt inför olika målgrupper i såväl nationella som internationella sammanhang. har erfarenhet av att samproducera forskningsidéer, frågeställningar och/eller resultat med företag, offentliga organisationer eller andra samhällsaktörer. 31

83 7.3 Anmälan om disputation Avhandlingen ska enligt högskoleförordningen framläggas och försvaras vid en offentlig disputation. Forskarstuderande som önskar disputera ska senast 8 terminsveckor före tilltänkt disputationsdag anmäla detta på särskild ansökningsblankett vilken ska sändas till handläggare på UFO-sektionen. Anmälan ska innehålla uppgift om avhandlingens titel, förslag på tid och plats (lokal ska vara bokad) samt en nyligen reviderad och fastställd individuell studieplan. Dessutom ska det i anmälan anges vilken form av förhandsgranskning som kommer att användas eller har använts. Huvudhandledaren ska samtidigt lämna förslag på opponent, betygsnämnd och ordförande, vid disputationen. Opponenten ska vara en extern person gärna från utländskt lärosäte och med goda kunskaper i ämnet. Samtliga föreslagna ska ha accepterat uppdraget och anges med fullständiga adresser. En skriftlig redogörelse för innehållet i avhandlingen med förteckning över eventuella ingående publikationer bifogas anhållan. Prodekanus för forskning utser opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen samt beslutar om tid och plats för disputationen. UFO-sektionen distribuerar kopia av beslutsprotokoll till berörda parter. 7.4 Spikning En avhandling offentliggörs genom s.k. spikning vilket innebär att avhandlingen görs tillgänglig för akademi och allmänhet. Avhandlingar offentliggörs genom att den läggs in i Diva-systemet. Spikning ska ske senast tre veckor före disputation. Forskarstuderanden kontaktar i god tid prodekanus för forskning för påskriften må spikas vilket innebär att forskarstuderanden får tillstånd att sprida avhandlingen. Två exemplar ska också spikas upp fysiskt, ett i Västerås och ett i Eskilstuna. Spikar erhålls av handläggare på UFOsektionen som också meddelar sista dag då avhandlingen kan spikas. 7.5 Avhandling Doktorsavhandlingen utformas antingen som ett enhetligt, sammanhållet vetenskapligt verk, monografi, eller som en sammanläggningsavhandling av flera vetenskapsuppsatser som den studerande författat ensam eller gemensamt med andra. Den studerandes enskilda bidrag till gemensamt författade uppsatser ska tydligt anges i avhandlingen. Kvantitativa och kvalitativa krav på avhandlingen anges i ämnets studieplan. En sammanläggningsavhandling ska inledas med en ramberättelse, kappan, som ger en översikt av litteraturen, presentation av avhandlingens teoretiska ram och sammanfattning av forskarstuderandens egna resultat. En sammanfattning på både svenska och engelska ska alltid finnas. Det är inte tillåtet att presentera en avhandling med mer än en författare, utan forskarstuderanden ska stå som ensam författare till sin avhandling. Detta gäller både monografi och kappan i sammanläggningsavhandling. Akademin ansvarar för avhandlingens tryckkostnad. Instruktioner för manuskriptets utformning finns på högskolebibliotekets hemsida. Ytterligare upplysningar lämnas av handläggare vid UFO-sektionen som också tillhandahåller avhandlingsnummer. ISBNnummer fås av biblioteket som också hjälper till med frågor om elektronisk publicering i Diva. Forskarstuderande tar själv kontakt med tryckeriet. 32

84 7.6 Förhandsgranskning av avhandling Inför varje disputation ska någon form av förhandsgranskning av avhandlingen ske. Ett sådant slutseminarium bör vanligen äga rum inom sex månader till fem veckor innan disputation. Syftet med förhandsgranskningen är att säkra den vetenskapliga kvaliteten på avhandlingen. Men slutseminarium kan också användas som ett sista arbetsseminarium där man avgör vilket arbete som kvarstår innan avhandlingen kan anses vara klar för att tryckas. Förhandsgranskningen kan ske på två olika sätt. 1. En extern granskare, men inte samma som opponenten, får förhandsgranska avhandlingen i form av en skendisputation. 2. Betygsnämnden får ta del av ingående delarbeten vid sammanläggningsavhandling och hela avhandlingen vid monografi och genom skriftligt utlåtande rekommendera eller avråda till att avhandlingen läggs fram. Vilken av dessa former av granskning som används och när under utbildningen det normalt ska äga rum ska tydligt framgå av den allmänna studieplanen för respektive ämne. 7.7 Distribution och annonsering Avhandlingen ska vara tryckt och tillgänglig på akademin och ha skickats till opponent och betygsnämnd minst tre terminsveckor före disputationen. Avhandlingen ska distribueras av forskarstuderanden till följande personer: opponenten, disputationens ordförande, betygsnämndens ledamöter, egen akademi (som upplyser om antalet exemplar), övriga intresserade (i samråd med handledaren). Informationssektionen annonserar seminariet internt och externt samt skickar ut pressinformation, varför forskarstuderanden ska skriva en kort publiceringsklar presentation av avhandlingen. Tryckeriet distribuerar avhandlingen till UFO-sektionen, informationsavdelningen, Kungliga biblioteket, universitetsbiblioteken och högskolans bibliotek. 7.8 Publicering i Diva och upphovsrätt Mälardalens högskola eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Den forskarstuderande ska därför, i samband med att avhandlingen offentliggörs i Diva-systemet (se kapitel 7.4 Spikning), lägga in avhandlingen i fulltext på följande sätt: För sammanläggningsavhandling: hela avhandlingen då inget förbud till publicering av ingående artiklar föreligger från förlag som publicerat artiklarna 33

85 enbart kappan om förbud till publicering av ingående artiklar föreligger från förlag som publicerat artiklarna För monografi: hela avhandlingen om avhandlingen inte är förlagsutgiven eller om förlaget tillåter det för förlagsutgiven avhandling enbart en kort sammanfattning om avhandlingen är förlagsutgiven och förlaget inte tillåter publiceringen Det bör dock påpekas att användningen av den text som publiceras i Diva-systemet alltid ska följa god forskningsetik med angivande av källan och enligt upphovsrättslagen. Det är ett krav att avhandlingen är inlagd på sätt som anges ovan, för att disputation ska få ske. 7.9 Disputationsakten Varje forskarstuderande ska ensam försvara sin avhandling vid en disputation. Disputationsakten har följande huvudsyften: att ge allmänheten en insikt i på vilket sätt forskarstuderanden har bidragit till kunskapsutvecklingen, att bereda en vetenskapligt förstklassig granskning av avhandlingen, att ge forskarstuderanden tillfälle att visa sin förmåga att diskutera forskning såväl populärt som på hög vetenskaplig nivå Forskarstuderanden, respondenten, försvarar sin avhandling vid en disputation, där även ordföranden, opponenten, betygsnämndens ledamöter och intresserad allmänhet är närvarande. Vid MDH föreslås följande procedur gälla, men den kan ändras i enlighet med ämnestraditioner eller nyskapande idéer. Ordföranden öppnar disputationsakten och hälsar de närvarande välkomna. Respondenten, titeln på avhandlingen, opponenten samt ledamöterna i betygsnämnden presenteras. Ordföranden redogör också för ordningen vid disputationen. Respondenten inleder med en populärvetenskaplig presentation av sin avhandling. Eventuellt presenteras en erratalista. Opponenten ger en kort beskrivning av vari avhandlingens främsta bidrag till kunskapsutvecklingen har bestått. 34

86 I en diskussion med respondenten framför opponenten sina frågor och synpunkter på metoder och resultat. Respondenten besvarar opponentens frågor tydligt och klart. Efter detta förklaras ordet fritt, varvid åhörarna har rätt att ställa frågor i den ordning ordföranden bestämmer; normalt ges betygsnämnden inledningsvis möjlighet att ställa frågor. Respondenten ska ges tillfälle att besvara varje diskussionsinlägg. Innan frågestunden avslutas bör ordföranden försäkra sig om att betygsnämnden inhämtat det underlag den behöver för sin bedömning. Ordföranden tackar deltagarna och förklarar disputationen avslutad. Betygsnämnden sammanträder. Betygsnämndens ordförande meddelar sedan utan dröjsmål respondenten nämndens beslut Betyg Högskoleförordningen: 6 kap. 43 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid betygssättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen. Förordning (2006:1053) 6 Kap. 33 /Träder i kraft I: / Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Förordning (2010:1064). 6 Kap. 35 /Träder i kraft I: / Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem som ska användas och om disputationen och betygssättningen i övrigt. Förordning (2010:1064). Betygsnämndens ordförande ansvarar för att justerat originalprotokoll sänds till UFOsektionen, samt att kopia av protokollet behålls på akademin för rapportering i forskarladok. UFO-sektionen skickar en kopia av beslutet till StudentCentrums examensenhet Betygsnämnd Högskoleförordningen: 6 kap. 44 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. Förordning (2006:1053) 35

87 6 kap. 45 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en annan högskola. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig. Förordning (2006:1053) 6 kap. 46 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot. Förordning (2006:1053) 6 kap. 47 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)/ Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om. Nämnden skall avgöra om beslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas, om inte högskolan har meddelat särskilda föreskrifter om detta. Förordning (2006:1053) 6 Kap. 34 /Träder i kraft I: / Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. Förordning (2010:1064). Opponenten och betygsnämndens ledamöter ska normalt vara docent eller professor. Betygsnämnden, som betygsätter doktorsavhandlingen, ska bestå av tre eller fem ledamöter och högst en får komma från samma akademi som forskarstuderanden. Minst en av ledamöterna ska hämtas utanför den egna fakulteten. Minst två av ledamöterna ska ha kompetens inom avhandlingsområdet. Bland betygsnämndens ledamöter ska båda könen finnas representerade. Normalt sammanträder betygsnämnden omedelbart efter disputationen. Betygsnämnden kan besluta att eventuella biträdande handledare får delta i överläggningarna men inte i besluten. Betygsnämnden är beslutsför när samtliga ledamöter är närvarande. Som betygsnämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Beslut om att underkänna avhandlingen ska motiveras. Beslut om att godkänna avhandlingen ska motiveras om skarp kritik har riktats mot avhandlingen under disputationen eller om betygsnämnden varit oenig i sitt beslut, annars inte. Opponent och huvudhandledare har rätt att vara närvarande vid betygnämndens sammanträde och att delta i överläggningarna men inte i beslutet. Betygsnämnden utser ordförande inom sig. Till varje disputationstillfälle ska det utses en reserv till betygsnämnden vilken kan träda in vid de tillfällen då någon ledamot tvingas lämna återbud med kort varsel. Det är även önskvärt att man ser över möjligheten att med kort varsel kunna ersätta en opponent som med kort varsel tvingas lämna återbud Ersättning till opponent och betygsnämnd Opponent vid disputation ska alltid erhålla ett arvode och resekostnadsersättning. Akademin bör arvodera betygsnämndsledamöter vid doktorsexamen, men beslutar själv om arvodets storlek men bör följa MDHs praxis för arvodering. Praxis bestäms i 36

88 samverkan mellan nämnden och utbildnings- och forskningssektionen. Information om aktuell praxis ges av utbildnings- och forskningssektionen Examensbeteckning Beteckningen på filosofie, teknologie eller ekonomie examen bör svara mot det område som ämnet tillhör. Om examensbeteckningen i forskarstuderandes grundexamen är annan än det som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör kan forskarstuderanden anhålla hos fakultetsnämnden om att få denna beteckning även på forskarexamen. (se HS ). Anhållan ska göras i samband med ansökan om disputation Examensbevis En forskarstuderande som uppfyller fordringarna för doktorsexamen ska på begäran erhålla bevis om detta av högskolan. StudentCentrum handlägger utfärdandet av examensbevis. Detta innebär kontroll av att alla moment i den allmänna studieplanen fullgjorts och att avhandlingen har godkänts. Examensbevis utfärdas av rektor på både svenska och engelska. Examensbevisets utformning fastställs av fakultetsnämnden Promotion Mälardalens högskola arrangerar akademisk högtid då doktorer promoveras och professorer installeras. De nyblivna doktorerna uppmärksammas då vid en högtidlig ceremoni. Information om kommande promotionsceremonier finns på MDH:s hemsida. 37

89 Övrigt Överklagande Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen beslut om tillgodoräknande av kurs avslag om befrielse från obligatoriskt utbildningsmoment beslut att dra in handledning och resurser enligt HF kap 6 37 (HF kap 6 30 från och med ) och beslut att inte få tillbaka handledning och resurser enligt HF kap 6 38 (HF kap 6 31 från och med ) avslag på begäran att få ut examensbevis Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas inte heller Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen. 38

90 2. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå Denna antagningsordning är fastställd av högskolestyrelsen vid MDH Annonsering av utbildningsplatser och doktorandanställning Högskoleförordningen 7 kap. 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon form av information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av doktorand som skall genomgå utbildning inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. Vid nyrekrytering av doktorand till utbildning på forskarnivå, som ska finansieras genom doktorandanställning, ska anställningen och utbildningsplatsen alltid annonseras. 1 Vid MDH annonseras sådan anställning på högskolans hemsida under sidan Lediga anställningar och ofta även i dags- och fackpress. Antagningen till den utannonserade utbildningsplatsen ska sedan följa den antagningsordning som redovisas i detta kapitel. 2.2 Ansökan Vid varje antagningstillfälle ska institutionen utse en ansvarig för antagningsprocessen. Vem som är ansvarig ska tydligt framgå vid annonsering av utbildningsplatsen och i ansökan om antagning. 1 Detta krav undantas sk. insdustridoktorander, förflyttning från annat lärosäte samt antagning till senare del.

91 Ansökan till utbildning på forskarnivå kan göras löpande under läsåret eller vid fastställda tidpunkter. Ansökan ska ske på särskild ansökningsblankett som finns att hämta från MDH:s hemsida. Ansökan ska undertecknas av den sökande och av prefekten. Originalet ska tillsammans med den individuella studieplanen, en finansieringsplan för hela utbildningen och en kopia på examensbevis skickas till central studierektorn för utbildning på forskarnivå på utbildnings- och forskningsavdelningen. 2.3 Behörighet Högskoleförordningen 7 kap. 35 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 7 kap. 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. 7 kap. 40 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har dels en grundläggande behörighet, dels den särskilda behörighet som fakultetsnämnden har föreskrivit för varje enskilt ämne. Dessutom ska den sökande ha sådan förmåga som behövs för att klara utbildningen, nedan kallat lämplighet. De särskilda behörighetsvillkoren ska framgå av den allmänna studieplanen för varje enskilt ämne där högskolan ger utbildning på forskarnivå. Vid lämplighetsprövningen är det främst den sökandes mognad, omdöme, kreativitet och förmåga till kritisk analys som ska bedömas.

92 Det ankommer på den som institutionen utsett som ansvarig för antagningsprocessen att bedöma om behörighets- och lämplighetskraven är uppfyllda. Fakultetsnämnden beslutar om dispens från behörighetskraven medan den antagningsansvarige utreder och bereder grunderna för dispens från behörighetskraven i samråd med aktuellt handledarkollegium. 2.4 Urval Grunden för urval bland behöriga sökande till utbildning på forskarnivå är graden av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Urvalet görs av ansvarig för antagningsprocessen i samråd med handledarkollegiet och efter de bedömningsgrunder som fastställts av fakultetsnämnd. Vid val mellan två jämbördiga sökande av olika kön väljs i första hand sökande av underrepresenterat kön. Urvalet och eventuell rangordning av sökande vilka bedöms behöriga skall dokumenteras och delges central studierektor för utbildning på forskarnivå. 2.5 Antagningsprocessen Endast forskarstuderande som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt får antas. Det åligger prefekt att säkerställa att en finansieringsplan som motsvarar hela studietiden med doktorandanställning (enligt doktorandstegens lönenivåer) är garanterad vid antagningstillfället. Där utöver ska kostnader för resor och övriga kringkostnader kunna garanters för hela studietiden. Dessa krav ska vara uppfyllda oavsett anställnings- och finansieringsform. Antagning till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens Högskola ska göras med doktorsexamen som mål. En person som har avlagt licentiatexamen vid MDH eller annat lärosäte kan antas till så kallad senare del, dvs. med doktorsexamen som mål. Antagning till utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som slutmål är endast möjligt vid anställning som industridoktorand eller motsvarande. Dekanus fattar beslut om att anta studerande till utbildning på forskarnivå, eventuellt efter samråd med ämnets handledarkollegium vid aktuell institution och dess prefekt. Institutionen kan delegera denna uppgift till den ämnesspecifika studierektorn för utbildning på forskarnivå eller till andra lämpliga personer. Efter att dekanus beslutat om antagning skickas en kopia till institutionen där antagningen ska dokumenteras i forskarladok. Fakultetsnämnden kan besluta om ett högsta antal doktorander vid en institution eller antal doktorander som får antas ett visst läsår.

93 2.6 Övergång från annat lärosäte Högskoleförordningen 7 kap. 38 Fakultetsnämnden vid en högskola som har getts benämningen universitet får utan ny antagning medge att doktorand som har antagits vid något annat universitet och eller någon annan högskola får övergå till det nya universitetet och fortsätta sin forskarutbildning samt examineras där. Detta gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagd till den högskola som har getts benämningen universitet. Vid sådan övergång ska prefekt vid aktuell institution säkerställa att finansiering för kvarvarande studieperiod kan garanteras enligt samma kriterier som fastställs i kapitel 2.5. Beslut om övergång fattas av dekanus. Ansökan kan göras löpande under läsåret. Anhållan om övergång ställs till studierektorn för utbildning på forskarnivå på blanketten "Ansökningsblankett till utbildning på forskarnivå". Till anhållan bifogas examensbevis, individuell studieplan och en finansieringsplan. Originalet behålls hos studierektorn för utbildning på forskarnivå på UFO-avdelningen, en kopia skickas till institutionen som rapporterar övergången i forskarladok.

94 Fakultetsnämnden för natur- FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 vetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärende 12 Högskolegemensamma kurser på forskarnivå 2011 (Dnr MDH /10) I förslaget till MDH:s budget för 2011 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om utbudet fattas av nämnderna. Förslaget om utbud fattas av HSVnämnden, NT-nämnden och UVEN gemensamt. Förslag till beslut Nämnden beslutar om kurser för utbildning på forskarnivå 2011 enligt nedan Kurs Ansvarig akademi Kursansvariga Belopp Introduktionskurs till studier på forskarnivå 4,5 Hp Kvalitativ metod 7,5 Hp IDT IDT Docent Thomas Nolte/ IDT Emma Nehrenheim/ HST Pirjo Lahdenperä/ UKK ( tillsammans med Maria Mårtensson/ HST och Docent Gordana Dodig- Crnkovic/ IDT vilka erhållit medel 2010 att överföra till 2011) kr kr (varav UKK: 10 tkr) Kvantitativ metod 7,5 Hp HST Monica Odlare/ HST kr Emma Nehrenheim/ HST Vetenskapsteori 7,5 Hp HST Docent Jacek Hochwälder/ HST kr Samproduktion med inriktning finansiering 7,5 Hp HST Professor Ulf Johanson / HST kr Summa kr

95 Fakultetsnämnden för natur- FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 vetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärendets beredning Förslaget om utbud av högskolegemensamma kurser på forskarnivå för 2011 har beretts av en nämndgemensam beredningsgrupp bestående av Per Tillgren (HSV), Inger Orre (NT), Margareta Sandström (UVEN) samt Cecilia Eriksson (doktorandrepresentant). Akademierna har under november givits möjlighet att inkomma med förslag på kurser. Den nämndgemensamma beredningsgruppen sammanträdde och utarbetade ett förslag till utbud. Förslaget har presenterats i forskningsutskotten HSV, NT och UVEN samt forskarutbildningsutskottet NT och sedan justerats baserat på inkomna synpunkter. Förslag till beslut har formulerats av Johan Hellstrand, UFO. Delges Forskningsledare och forskningssamordnare vid samtliga akademier.

96 Fakultetsnämnden för natur- FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 vetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Ärende Överlämning av synpunkter till nya fakultetsnämnden Frågor, ärenden och funderingar att sända till nya nämnden Följande är en sammanställning inför fakultetsnämndsmötet den 17 december. Jan Gustafsson ser följande ärenden från dekanusnivå att föra vidare till den nya nämnden: Större frågor för nämnden: 1. Status för och utformning av lärarförslagsnämnder i den nya organisationen. 2. Kvalitetsuppföljning av program. Det pågår ett arbete på UFO som nämnden behöver följa upp och arbeta vidare med. 3. Frågan om avskiljande av doktorand(er) på HST enligt 37 HF. 4. ISP-utbildning i vår för forskarhandledare (hur man fyller i ISP:n, Web-ISP). Eventuell uppdatering av ISP-blankett utifrån synpunkter vi får. 5. Uppföljning av forskarutbildningen på IPR. 6. Fortsatt arbete med halvtidsuppföljningen av MDH:s prioriterade inriktningar. 7. Hedersdoktor(er) Det finns två nya nomineringar utöver de som nominerat till tidigare år. Hedersdoktorer behöver utses senast under februari inför den akademiska högtiden den 20 maj Uppföljning av ISP:er med mål att 100% ska vara underskrivna av dekanus 15 januari Konsekvenser av doktorandenkäten. Frågor för dekanerna att ta tag i: 1. Inbjudan har inkommit till konferens i Paris 24-25/ för Deans in Engineering. Lämplig för någon av dekanerna alt. ordföranden i teknikutskottet. 2. Akademisk högtid 20 maj 2011.

97 Fakultetsnämnden för natur- FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2010 vetenskap och teknik MDH 2010/996 Sammanträdesdatum: Följande områden och frågor tycker UFN är viktiga att jobba vidare med: 1. Forskarutbildningskurser Processen för hur utbudet av högskolegemensamma kurser ska bestämmas behöver utvecklas vidare. Jobba vidare med att förbättra information om samtliga forskarutbildningskurser som ges på högskolan (användning av databas, bra beskrivningar). Se över finansiering av forskarutbildningskurser. Följa upp kvaliteten av forskarutbildningskurserna (både högskolegemensamma och ämnesspecifika kurser). 2. Kvalitetssäkring av forskarutbildning Fortsatt utvärdering och utveckling av uppföljning. Användning av doktorandenkäten för identifiering av möjliga förbättringar och åtgärder. 3. Doktoranders inflytande Säkerställa möjligheterna för doktoranderna att fortsätta arbeta aktivt i arbetet med förbättring av forskarutbildningen. 4. Internationalisering Förbättra möjligheten för icke svensktalande doktorander och handledare (och även annan personal) att få information, delta i kurser och andra aktiviteter vid högskolan, dvs få samma villkor för sina studier och sitt arbete som sina svensktalande kollegor.

98 Ärende 14 MDH 2010/996 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Ärendelista Uppdatering utförd Datum Ärende Ansvarig Status Utvärdering av forskarutbildningsämne 2009 Jan Gustafsson Nämnden uppdrar till dekanus att efter hörande av ordförande för nämndens utskott för forskning och för utbildning på forskarnivå besluta om utvärderare och preciserad formulering av utvärderarnas uppdrag. 1

99 Ärende 14 MDH 2010/996 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Verksamhetsplanering för NT-nämnden Grundutbildningsutskottet (GU) - Diskutera samordning av mastersprogram vid MDH och möjligheten och villkor för att använda kurser för utbildning på forskarnivå i mastersprogrammen. - Diskutera relationen mellan högskoleingenjörsprogram och civilingenjörsprogram. - Fortsätta arbetet med jämställdhet inom nämndens ansvarsområde. - Inbjuda dekanus att för utskottet föredra ärendet om halvtidsuppföljning av högskolans utbildning och forskning. - Initiera projekt för framtagande av nya riktlinjer för examensarbete för att säkerställa kvaliteten på examensarbetena. - Fortsätta diskussionen om strukturella hinder för samordning av kurser mellan avdelningar och akademier. Visa på goda exempel på hur detta kan lösas. Utskottet för utbildning på forskarnivå (UFN) - Ta fram policy kring hur ersättning/betalning för kurser på forskarnivå ska hanteras internt vid MDH. - Inbjuda dekanus att för utskottet föredra ärendet om halvtidsuppföljning av högskolans utbildning och forskning. Utskottet för forskning (UF) - Bjuda in Torbjörn Messing och Yvonne Eriksson för att diskutera jämställdhetsarbete inom nämndens ansvarsområde. - Studera åtgärder för att publikationer från MDH ska synas bättre i Web of Science. - Ta fram policy kring hur ersättning/betalning för kurser på forskarnivå ska hanteras internt vid MDH. 2