Projektrapport MAXMO KYRKOBY SKOLA

Transkript

1 Projektrapport MAXMO KYRKOBY SKOLA JET, Ledarskapsutbildning DELOMRÅDEN/Examenstillfälle 3-4: Ledning av verksamheten Utvärdering och utveckling av verksamheten Utveckling av eget ledningsarbete och kompetens PROJEKT; att leda produktion

2 1 Projektets tanke och idé Inom mitt ledningsarbete just nu, är det många delar som går hand i hand. Jag har medvetet kombinerat flera av utbildningens delområden med det personliga projektet, eftersom de handlar om samma temata och går in i varandra. Inom kommunen finns flera nya utarbetade instrument för styrning av skolorna, som gör det intressant att kritiskt titta framåt. Nationellt och internationellt finns utvärderingar (t.ex. PISA) som talar om utbildningens generella aktuella utvecklingsområden. Genom det KUNNIG-projekt jag arbetar med parallellt med föreståndaruppgiften just nu (i Vörå och Korsholm) är min uppgift att hitta och förhoppningsvis sprida ett utvecklingstänkande baserat på utvärdering bland 350- talet lärare och 30-talet skolenheter. Lokalt på min egen skola gäller det att bryta ner detta i konkreta åtgärder genomförda med personalens medverkan. Dessutom skall de stora övergripande målen möta skolans mikromiljö med dess egna idéer, teman och projekt. I och med projektarbetet två dagar i veckan och en klar definierad vice föreståndare på skolan, har vi också en möjlighet att utveckla ledningsarbetet inom enheten just nu. I 360-gradersanalysen kom det fram personliga utvecklingsområden som ju är ett genomgripande tema att genom projektet försöka förändra. Kända utvecklingsområden var för mig; försäkring av tid, resultat utan stress och planering. Dolda utvecklingsområden var medarbetares påverkningsmöjligheter, lyssnande, generering av alternativa lösningsprocesser. Ett av utbildningens stora dilemman, upplever jag vara, att det finns så oändligt mycket förväntningar på oss. Det svåra är att fokusera, välja, prioritera och ge tid. Många gånger har jag på känn att skolorna inte ens börjar den processen, utan bara kör på i ullstrumporna visserligen med gott resultat men inte optimalt och definitivt inte målinriktat utvecklande. Jag har alltså en intressant och utmanande ledningsbild att arbeta med just nu!

3 2 Innehåll Projektets tanke och idé... 1 Målsättning för projektet, ekonomi... 3 Tidtabell för projektet... 3 Konkreta produkter av projektet... 4 Mötet mellan eleverna, föräldrarna, den egna skolan och de övergripande styrdokumenten 4 Utvärdering av Maxmo Kyrkoby skola... 5 Maxmo Kyrkoby skola, årsklocka... 8 Utvecklingsarbetet inom personalen... 8 Utvärdering av förändrat ledarskap (360 )... 8 Slutord... 9 Bilagor... 9

4 3 Målsättning för projektet, ekonomi Huvudmålet var att skapa ett kontinuerligt system på skolan för utvärdering, planering och utvecklingsarbete som inbegriper elever, föräldrar och personal (undervisnings- och övrig): Utvärderingsinstrument med frekvens och kontinuitet Personalens årsklocka för utvecklingsarbete, beslut om tyngdpunktsområden, mål och visioner, schemaläggning Skapa personalmöten som innehåller mer pedagogiska frågor och utveckling, inte bara praktiska frågor och tidsplanering Skapa en fungerande kommunikation inom personalen med användning av IKT (ipadprojekt) Utveckla skolans ledarskapsfilosofi och verksamhetskultur Det kontinuerliga systemet skall ha som röd tråd att faktiskt försöka utveckla själva undervisningen för eleverna och därigenom skolans produktion. IKT-utvecklingen får en central roll i arbetet, eftersom skolan har ett utvecklingsprojekt med ipads för personalen. Mycket har gjorts de senaste åren, men det handlar mycket om att sätta ord på saker, och sätta in dem i en kontinuerlig årsklocka en systematik. Detta tangerar också mitt KUNNIG-projekt, där skolornas utvecklingsarbete skall sättas in i en större process, så jag kan dra nytta av detta båda vägarna i mitt personliga projekt. Ekonomi Egentligen behöver detta projekt inga särskilda ekonomiska resurser, det sker inom befintlig budgetering. Arbetet med personalen har krävt och kommer att kräva arbetstid, men är tänkt att ske inom samplaneringen, även om det ev. kommer att behövas lite ökad tidsanvändning. Tidtabell för projektet Våren 2013: Vartannat personalmöte handlar om pedagogisk utveckling eller fortbildning Utvärdera styrkor och svagheter med personalen Ger tyngdpunktsområden och mål, vision för läsåret Hösten 2013: Fortsätta med vartannat personalmöte pedagogisk utveckling eller fortbildning Ta fram, gemensamt besluta om utvärderingsinstrument (elever, föräldrar, personal) Gemensamt utarbeta en årsklocka för utvecklingsarbete, mål och visioner Våren 2014: När läsåret börjar planeras ta det nya instrumentet i bruk Skapa en kommunikationsstrategi Ge instrumentet ett namn och fira!

5 4 Konkreta produkter av projektet De olika delarna skall givetvis få leva och förändras. Men dokumenterat skall det finnas: Enkäter med fastställd frekvens Resultat från enkäter Årsklocka med klara tidpunkter för mål- och tyngdpunktsdiskussioner, schemaläggning, utvecklingsval m.m. Kommunikationsstrategi (hur vet alla allt?, vem är med på vad? den lilla skolans dilemma) Ledningsstrategi Mötet mellan eleverna, föräldrarna, den egna skolan och de övergripande styrdokumenten Efter genomförd utvärdering är det intressant att se att eleverna är mer kritiska än föräldrarna. Svårt att veta hur man skall tolka detta? Å ena sidan kan man se det positivt att eleverna vågar tycka och å andra sidan att föräldrarna kanske har en tradition av att inte ifrågasätta. Då får vi ett problem med att vi får veta vad eleverna tycker, men att vi inte på riktigt får veta föräldrarnas åsikter. Nästa omgång kunde göras med fler alternativ till föräldrarna, för att bättre få ut utvecklingsområdena och tendenserna. Lagen om grundläggande utbildning ger oss skyldighet att utvärdera verksamheten. Ett problem är att vi överlag i skolväsendet och även i vår kommun och på min skola inte gjort detta speciellt planerat och målmedvetet. Styrdokumenten säger inte mycket om skoltrivsel egentligen. Men lag och förordning ger vissa starka rättigheter för elevernas del. Arbetarskyddslagen ger klara direktiv om personalens rättigheter. Analysen nedan är gjord främst på basen av dessa rättigheter och områden där som antingen brister eller kunde utvecklas. Men jag har givetvis börjat i styrkorna. Det är intressant att inse hur oändligt långt det är mellan ett läroplansmål, via lärare och elev, till en förälders uppfattning om något konkret som hittar hem till läxbordet. Detta borde vi kommunicera mer om på alla plan i skolan. Jag har valt att för varje utvärderad gruppering analysera två områden; 1) styrkor och saker vi är bra på och 2) utvecklingsområden (svaga områden eller områden som tenderar vara t.o.m. positiva, men ändå ger orsak till eftertanke). Sist görs jämförelse mellan grupperingar och tas fram de viktigaste resultaten. I det stora hela får konstateras att alla grupper (elever, föräldrar & personal) ger en mycket positiv bild av vår skola. Föräldrarna tenderar att nästan inte alls ge negativ utvärdering. Eleverna i åk 3-6 ligger till över 75% över de nationella nivåerna. Vi får alltså vara mycket nöjda över resultaten! Svaga områden och utvecklingsområden skall alltså ge oss linjer för att ytterligare utveckla en redan bra skola!

6 5 Utvärdering av Maxmo Kyrkoby skola Som utvärderingsinstrument har jag använt den nationellt framtagna Koulun hyvinvointiprofiili Skolans trivselprofil. Instrumentet är framtaget av Tampereen Yliopisto i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Pirkanmaan Sairaanhoitipiiri. Utvärderingen görs digitalt i årskurs 4-6 och med personalen. Resultaten fås direkt digitalt och finns bifogade som bilagor till rapporten. Eftersom vi har sammansatta klasser valde jag att låta åk 3 delta i den digitala utvärderingen. För årskurs 1-2 gjordes en anpassad enkät (se bilaga) som genomfördes i klass, så att läraren tog en fråga i taget med eleverna. Med facit i hand kan man diskutera nyttan av resultaten i åk 1-2 och nästa gång kan man tänka sig att lämna bort den åldersgruppen. Eleverna har svårt att gestalta frågeställningarna, och risken är att man styr deras svar om man svarar på många frågor. För föräldrarna gjorde jag en annan anpassad enkät, som innehåller i stort sett samma frågor. Vissa av frågorna kan te sig svåra att svara på för föräldrarna, men jag ville så långt det är möjligt kunna jämföra med elevsvaren. Med facit i hand, kunde man kanske utveckla föräldraenkäten åt ett lite annat håll, för att få bättre tendenser, men då förlorar man jämförelsegrunden med elevsvaren. Alla elever (n=35) har svarat. Vissa hem har svarat på två enkäter, andra på en gemensamt, men totala antalet respondenter är 24. Skolan har 29 familjer. Samtliga i personalen har svarat på enkäten (n=8). Nedan analysen av utvärderingsresultaten. Samtliga sammanställningar som bilagor. 1. Personalen Generellt är över 50% av personalen mycket nöjda eller ganska nöjda med förhållandena i skolan. Men det betyder också att knappt hälften anser att det finns områden som bör utvecklas. Här ligger vi i linje med det nationella samplet. Med skolans sociala förhållanden är 75% mycket nöjda eller ganska nöjda. Detta är en styrka, men som alltid kan utvecklas. Här ligger vi över nationella genomsnittet. Angående möjligheterna att förverkliga sig själv ligger vi ungefär som det nationella snittet. Men här tror jag den pedagogiska diskussionen, som jag berört tidigare, kunde ge bättre resultat framöver. Eller också är det den allmänt ganska sparsamma möjligheten till avancemang (innehållsmässigt och/eller ekonomiskt?) inom läraryrket som spelar in. Angående hälsotillståndet har vi det sämre än det nationella snittet. Detta är oroväckande med tanke på ork i arbetslivet, och speciellt oroande eftersom kommunen ändå satsat på UUAverksamhet och projekt för upprätthållande av arbetsförmågan.

7 6 Starka sidor (helt eller delvis av samma åsikt): (kursivt & fetstil starkaste) Det är viktigt att komma ihåg att också styrkorna har respondenter som inte tycker så och tvärtom Könsaspekten behandlas inte p.g.a. för litet sampel inom personalen. Trivsam skolbyggnad, tryggt och säkert, skolgården, matsal, arbetsplatshälsovården, trivs med kolleger, samarbetet, klimatet (hjälper varandra), acceptans, likvärdig behandling, ledningen bra (rektor, vicerektor), eleverna intresserade, eleverna vänliga, reglerna vettiga, ingen arbetsplatsmobbning, föräldrarna uppskattar skolan arbete, föräldrarna ställer upp och kommer till skolan (de flesta), personalen uppmuntras säga sin åsikt, med om att göra upp regler, åsikter beaktas, jag arbetar ansvarsfullt, uppskattar mitt eget arbete, klarar av mina arbetsuppgifter, hjälp av rektorn, uppmuntrar varandra, arbetet intresserar mig, uppmuntran, beröm Utvecklingsområden: (kursivt, fetstil starkaste) Ventilation, temperatur, belysning, städning, måltidsmiljön, handledning, föräldrasamarbetet & deras deltagande i utvecklingsarbetet, förväntningar på arbetet, ork & hjälp, fortbildning, känns inte alltid lätt att arbeta, rygg- och nackbesvär, sömnproblem, trötthet, huvudvärk. 2. Eleverna Generellt utvärderar eleverna skolan bättre än personalen på de områden där frågorna är gemensamma. Generellt ligger vi 5-10% över de nationella värdena för elever. Sammantaget är 71% av eleverna nöjda med skolans verksamhet. Flickorna något mindre nöjda (64%) än pojkarna (76%). Ännu nöjdare (78%) är eleverna med människorelationerna i skolan (inbegriper både elever emellan och med personalen). Här är flickorna något mer nöjda än pojkarna. Med skolarbetet är 80% av flickorna och 71% av pojkarna nöjda. Med hälsotillståndet är det lite sämre. 58% av eleverna har inga symptom, 32% kan inte säga (de är kanske försiktiga att svara?), men 10% har ofta symptom, vilket ligger i snitt med nationella värden, men definitivt något att försöka förbättra. Starka sidor: (kursivt & fettsil = extra starka) Klassrummens storlek, skolgården, skolbyggnaden trivsam och trygg, skolgården trivsam och trygg, skolreglerna, har vänner, arbetsro på lektionerna, lärarna vänliga, föräldrarnas engagemang positivt och de uppmuntrar, läraren lyssnar, tar hand om mina saker, jag får stödundervisning, klarar undervisningen på lektioner, klarar av mina läxor, finns intressanta ämnen finns klubbar (högt över nationella värden)

8 7 Utvecklingsområden 24% har upplevt mobbing 1-2 ggr under terminen, 76% har inte allas upplevt. 10% säger att de deltagit 1-2 ggr, 5% att de deltagit flera gånger. Beröm av lärare, hälsoaspekter, elevdeltagande, elevdemokrati, kamraterna går emellan om någon mobbas, hälsovårdaren (jfr, nya lagen), arbetsro, städning, skolans WC:n (speciellt 1-2) 3. Föräldrarna Generellt är föräldrarna mycket nöjda med skolans verksamhet. Nästan 70% av frågorna bedöms som att de är nöjda med verksamheten. Ett av de områden som sticker ur är hälsosituationen, där också föräldrarna anger at deras barn relativt sett ofta har symptom på olika slags ohälsa. Detta är definitivt något vi måste diskutera och även tillsammans med hälsovården fundera på hur vi kan motverka eller lösa. Speciellt med tanke på den nya studerande- och elevvårdslagen, som träder i kraft Föräldrarna har också sett att det finns mobbning på skolan. Glädjande nog tycker alla som sett mobbning att personalen i motsvarande grad tar itu med problemen också. Men kombinerat med elevernas svar (24% anger att de blivit mobbande 1-2 ggr under läsåret och att kamraterna inte alltid ingriper vid mobbning), så är också detta något vi behöver analysera och hitta förbättringsförslag och lösningar på. Det sista området är ett som visserligen de flesta är nöjda med, men mängden skolarbete upplevs tydligen olika och det finns även missnöje även om det är bland få föräldrar. Här tror jag det är viktigt med diskussion, analys och framförallt att kommunicera ut skolans nivåer, mål och medel bättre än vi gör i dag. 4. Analys av resultaten Här ovan finns de viktigaste utvecklingsområdena tydligt framtagna. Med tanke på att vi inom kollegiet och genom detta projekt sett orsaker till att inkommande läsår skapa pedagogisk diskussion, är det glädjande att konstatera att vi på basen av trivselprofilen kan hitta stoff för många intressanta möten nästa läsår. Jag anser inte att jag som rektor skall hitta lösningarna, utan i linje med mina personliga utvecklingsområden inom ledarskap här faktiskt kunna hitta möjligheten att skapa en bra process inom skolan de närmaste två åren. Tills det våren 2016 är dags att göra utvärderingen på nytt och dessutom kunna jämföra bakåt. I övrigt ser jag den ämnespedagogiska diskussionen som det andra viktiga elementet i nästa års arbete. Trivselprofilen har fungerat bra, även om den självklart har sina brister. Det skulle vara bra om man kunde utveckla profilen till alla elever i skolan och föräldrarna i framtiden. Men bara möjligheten att få jämförelse med ett större sampel gör den värd att använda.

9 8 Maxmo Kyrkoby skola, årsklocka Höstterminen: Påminna och/eller informera om utvärderingsresultat och val inför årsplanen (speciellt om ny personal) Gå igenom skolans kommunikationsstrategi, årsklocka (och utveckla dem) Personalmöte varannan gång med praktiska frågor, varannan gång med pedagogiskt utvecklande innehåll (både fortbildning och ämnesdiskussioner) I början koncentration på det vanliga skolarbetet Tid att genomföra sådana utvecklings- eller tyngdpunktsprojekt som utvärdering och utvecklingsarbete ger upphov till Vårterminen: I början koncentrera oss på de vanliga skolarbetet Fortsatt vartannat veckomöte utvecklingsarbete Mars: genomförande av utvärdering varje år eller vartannat (kanske ämnesutvärdering vartannat, trivselprofil vartannat?) April: analys av ar samt egen SWOT eller liknande analys inför kommande läsår Maj: årsplan, schema, tyngdpunktsområden för nästa läsår Utvecklingsarbetet inom personalen Informationsgången har utvecklats genom projektet, men behöver ännu bli bättre. Materialet på OneDrive fungerar bra, men behöver ännu skärpas, utvecklas och vara konstant up-to-date. Protokollen bör bli ännu mer förklarande, speciellt för de som inte kan närvara alla möten. Vartannat veckomöte skall handla om annat än de praktiska frågorna. Ibland ren fortbildning (bl.a. IKT, matte och utepedagogik intresserar). Ibland får mötena bli ren fortbildning, ibland mer i formen av pedagogiska caféer. Den pedagogiska diskussionen om vad och hur vi arbetar i klassrummen bör vi lyfta fram nästa läsår. Utvärdering av förändrat ledarskap (360 ) Mitt projekt fick sin början genom den första 360-analysen. Jag ville komma åt produktionen utveckla det pedagogiska arbetet som leder till inlärning för eleverna. Jag såg två delområden för att kunna nå dit; dels ändra på utvecklingsarbetet och det pedagogiska arbetet med personalen, och dels måste jag börja med att utvärdera verksamheten. Med dessa två målområden utvecklade jag projektet enligt rapporteringen ovan. Efter att den andra delen av 360, känns det bra att analysen visar att jag faktiskt lyckats förbättra just de utvecklingsområden som projektet skulle handla om. De var; försäkring av tid, resultat utan stress och planering. Dolda utvecklingsområden var: medarbetares påverkningsmöjligheter, lyssnande och generering av alternativa lösningsprocesser. Dessa har samtliga förbättrats. Att man nu dessutom ser en positiv holo-effekt över hela linjen känns bra. Däremot kan jag fortfarande se utvecklingsområden, men de är mer spridda och har egentligen inte fått sämre bedömning än tidigare. Nästa utvecklingsplan kan sammanfattas i: Lyssna mer, delegera mer och glöm inte att tacka! I övrigt kan jag försöka tänka på att lita på mig själv och min kompetens, jag ser i det andra resultatet en starkare underbedömning av mig själv jämfört med respondenterna. Jag skall fortsätta fokusera på info, planering, framförhållning och klara mål utveckla ett redan

10 9 stärkt systemtänkande. Jag har inte i andra omgången några egentliga dolda utvecklingsmål, vilket givetvis stärker självkänslan, eller kanske egentligen visar att jag efter JET-processen har en bättre självkännedom kring mig själv och mitt ledarskap. Projektet är visserligen avklarat, men egentligen är det bara början på nästa process. Nu finns ett utvärderingsresultat som skall behandlas i kollegiet och med elever och föräldrar. I vår skall vi ännu behandla resultatet med personalen, så det får en betydelse för läsårplaneringen. I höst får resultaten behandlas av den nya elevkåren och med föräldrarna. Slutord Utvärdering skall vi enligt skollagen genomföra och i lämplig omfattning även publicera resultaten i lämplig omfattning. Projektet har gett mig en möjlighet att få igång detta på enheten. Förhoppningsvis kan jag sprida det till andra skolor i kommunen och innehållet för vårens och höstens föräldramöten är givet likaså första temat för elevkårerna som skall införas enligt reviderade skollagen Har jag nått mina projektmål? Ja, det anser jag, men givetvis med den ödmjuka insikten i att detta inte är och överhuvudtaget blir färdigt. Men vi har hittat väg och mål att sikta mot. Bilagor Dokument från arbetet med personalen: Och själva utvärderingsdokumenten: