100-årskalasiHultafors!

Transkript

1 Ordförandens spalt När jag skriver dessa rader är det inte långt till Julen. I södra Sverige har vi redan fått känna på snö och ishalka även om regnet alltid lura bakom hörnet. I detta blad tar vi upp nomineringar till årets utvecklingsgrupp i Sjuhärad. Viktigt att Ni engagerar Er i detta då priset delas ut på årsmötet. Förutom ära och berömmelse blir det en liten slant på banken. Riksorganisationen har kallat till höstmöte i Hallsberg. Detta möte dominerades av hur vi skall nå jämställdhet i rörelsen från topp till gräsrotsnivå. Mer om detta kommer i nästa informationsblad. Bensinmackar och betalservice på landet är heta frågor även om bensinpriset när jag skriver dessa rader har dalat betänkligt. Här är det viktigt att vi alla engagera oss. Inom Länsbygderådet är vi nu också i full färd med att planera för en Landsbygdskonferens i Västra Götaland i mars nästa år. Vi hoppas att så många som möjligt i vårt område tar tillfället i akt och delta i konferensen. Försök få deltagaravgifterna betalda från er kommun. Tema är Energi och Miljö. Det har varit ett intressant år som vi nu snart lägger bakom oss. Några heta frågor har dykt upp som engagerat oss i Länsbygderådet. Den finansiella krisen har inte nått oss ännu men vi kan nog räkna med ett tuffare Därför är det ännu mer viktigt att vara varsam med de pengar som vi förfogar INFORMATIONSBLAD NR TOMTEBLADET 100-årskalasiHultafors! En bild från den tid då Hultafos station var en viktig järvägsstation. Hela året 2009 kommer Hultafors Bygdegårdsföreningen & Byalag att uppvakta stationshuset i Hultafors med olika aktiviteter och events. Stationshuset som idag används som bygdegård fyller 100 år i juni nästa år. Under året kommer flera utställningar att visas i stationshuset. Dels om Hultafors historia, dels ges lokala konstnärer möjlighet att visa upp sig. Ett antal historiska vandringar kommer att över. En stor satsning kommer vi dock att göra med stöd av Leader utveckling av lokala planer. Jag hoppas att Tomtebladet skall ge Er intressant information och önskar alla samtidigt en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Jan Vinkvist Ordförande 1 arrangeras och höjdpunkten av kalaset blir den 6 juni Hela dagen de 6 juni blir ett stort event i och omkring stationshuset. Planeringen är i full gång och det som är säkert idag är olika musikevent, tipspromenader, festtält med underbar mat och dans, naturligtvis kommer födelsedagsbarnet att firas med många överraskningar och med den heder en 100-åring förtjänar. Kan det bli så att det åter puttrar ett ånglok utanför Stationen i Hultafors? Kolla på vår hemsida där vi från och med januari lägger ut information och programmet om feståret. Och psssst: Var tidig med att anmäla dig till festligheterna på kvällen den 6/6 det verkar bli trångt i tälten! Sassi Wemmer

2 Mer information om Mellanlanda 2009 kommer i slutet av januari men boka redan nu mars 2009 för denna mycket intressanta konferens. 2

3 Årets lokala utvecklingsgrupp 2008 Riksorganisationen Hela Sverige ska levas utmärkelse-kommitté har utsett Råneälvdalsrådet i Gunnarsbyns församling ekonomisk förening, Råek, i Bodens kommun till Årets lokala utvecklingsgrupp 2008 med följande motivering: Råek samlar bygden och har skapat ett klimat där samverkan mellan föreningar, privata företag, offentlig sektor och invånare berikar bygden ekonomiskt, befolkningsmässigt och kulturellt. Tillsammans utvecklar man en hållbar bygd med framtidstro. Råek är en paraplyorganisation med 170 medlemmar som bildades år Basen för verksamheten är Industrihuset Hallonet i Gunnarsbyn. Lokalerna rymmer samhällsservicekontor, flera företag, kurs- och sammanträdeslokal, friskvårdsanläggning, distriktssköterska med mera. Mycket av Råeks arbete kan sammanfattas med ordförande Anna-Lena Anderssons ord: Vi kan inte sitta och vänta på allt. Vill vi ändra på saker måste vi fixa själva. Vi måste driva frågan. Med den inställningen har Råeks medlemmar kommit långt. En av hörnstenarna i Råeks arbete är det kommunöverskridande samarbetet mellan Gunnarsbyn, som ligger i Bodens kommun, och Niemiselområdet i Luleå kommun under arbetsnamnet EnVis Bygd. Ett av de gemensamma projekten är att öka inflyttningen i området, vilket man också har lyckats med. Som en konsekvens av det kan samhällsservicen behållas och utvecklas. Förra året gick verksamheten med överskott. Råek beslutade att dela ut överskottet i form av utvecklingsstipendier till idéer Årets kommun 2008 Riksorganisationen Hela Sverige ska levas utmärkelsekommitté har utsett Kalmar kommun till Årets kommun med följande motivering: Hela Kalmar ska leva är det uttalade målet för Kalmar kommun. För att nå detta provar kommunen nya vägar. Kommunen arbetar strategiskt med att ta fram nya demokratiska verktyg och föra en dialog med invånarna för ökad delaktighet och en positiv utveckling på landsbygden. Hela Kalmar ska leva ska utvecklas och alla ska känna delaktighet i arbetet. För att nå detta provar kommunen nya grepp och möter invånarna i regelbundna utvecklingsdialoger där alla har möjlighet att komma med förslag och kritik. Mindre, konkreta saker åtgärdas direkt. Annat arbetas in i översiktsplaner och beslutsdokument. Politikerna genomför även liknande dialoger med barn och ungdomar i skolan. I kommundelen Södermöre, som är ett landsbygdsområde, finns sedan år 2000 en kommundelsnämnd med tvärsektoriell organisation. Nämnden har anställt Sveriges första kommundelsutvecklare. Man har ett nära samarbete med föreningslivet och byalag, och har utvecklat många verktyg för ökad delaktighet och fördjupad demokrati. Kommundelsnämnden arbetar med bland annat brukarråd, med landsbygdsutveckling som fokus. Sju idéer fick vardera kronor. Råek är även en av bygderna som ingår i Hela Sverige ska levas projekt Hållbara bygder och arbetar för en hållbarare konsumtion av jordens resurser. Föreningen har en ambitiös hemsida: 3 föräldraråd, medborgarenkäter och initiativtagare till samråd efter inkomna medborgarförslag. Södermöre har sitt eget Södermöreforum, som är lokala mötesplatser där politiker, tjänstemän och medborgare har möjlighet att diskutera aktuella frågor tillsammans. På dessa mötesplatser följer man även upp resultatet av utvecklingsdialogerna. Nominering av Årets utvecklingsgrupp i Sjuhärad Om ni känner till någon utvecklingsgrupp som varit duktig under det gångna året vill vi att ni skriver en motivering till att just den gruppen skall få utmärkelsen Årets utvecklinggrupp i Sjuhärad vid Länbygderådets årsmöte den 23 april. Vi ger också en speciell uppmaning till kommunernas landsbygdsutvecklare att ta in verksamhetsberättelser från alla grupper så att ni vet vad de gör och sedan nominera minst en grupp per kommun till utmärkelsen. Förutom äran som utmärkelsen medför får gruppen en inskription på vår vandringspokal, en egen liten pokal samt kr. Motiveringarna sänds till Jan Vinkvist senast den sista februari 2009.

4 Invigning av By-Macken Nu startar By-macken. Den nya bensinstationskedjan för landsbygden. Den 13 oktober invigdes den första stationen i Koppom i Värmland. Vid den högtidliga invigningen deltog representanter för kommunen, Föreningen Landsbygdhandelns främjande, drivmedelsleverantören SÅIFA i Värmland AB, Koppoms framtidsgrupp och Hela Sverige skall leva. Konceptet By-Macken innebär att ett nätverk av de uppsagda landsbygdsmackarna samarbetar om leveranser, betalningssystem och teknik. Genom den samlade volymen och samordning av upphandling och teknik skapas en god grund för fortsatt utveckling av nätverkets verksamhet. Värmland har fungerat som pilotområde med Länsbygderådet Värmland som drivande kraft. Nu när modellen är helt klar är avsikten att den ska spridas till övriga länsbygderåd inom Hela Sverige ska leva. Claes Bergqvist Bensinmacksmöte på Länsstyrelsen i Skara Den 17 december träffades representanter för Länsstyrelsen i Västra Götaland, LRF, Länsbygderåden i Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad, VGregionen, PR-slamsugning (en lokal drivmedelsförsäljare i Skaraborg), FLF, SmåKom samt några lokala intressenter hos Länsstyrelsen i Skara. Bakgrunden är att det finns planer på att stänga av mackar runt om i Sverige. Det kommer att slå hårt mot landsbygden i sin helhet, Det innebär många extra mil bara för att åka och tanka. Bl.a. har flera kommuner beräknat att deras kostnader för hemtjänsten kommer att öka med flera hundra tusen kronor om året bara för att de måste åka till centralorten och tanka. På många håll kan dessutom en nedlagd bensinmack vara ytterligare ett steg på vägen till att lanthandeln läggs ned. Vid mötet den 17 december bildades en grupp, som skall arbeta vidare med detta problem inom hela Västra Götaland. Lokal service i samverkan Ett delbetänkande (SOU 2008:97) Styr samverkan - för bättre service till medborgarna överlämnades till Finansdepartementet. Du finner det på lokalservice.index.htm Utredaren Lars Högdahl sa till Dagens Eko att detta kan bli en av de största decentraliseringarna I Sveriges historia. 4 Här följer några klipp ur texten som låter ganska lovande, sedan gäller det att komma från ord till handling. Offentlig service ska utformas och levereras enligt medborgarnas efterfrågan och behov. Medborgarnas och samhällets samlade kostnader för otillgänglig service och bristande samordning av insatser måste beaktas. Samverkan både inom och mellan statliga och kommunala myndigheter ska vara en huvudregel, inte ett undantag, som det är i dag. Statliga myndigheter ska ha skyldighet att samråda med kommunerna om hur tillgängligheten till förvaltningsservice ska säkras. Offentliga och privata resurser ska ses i ett sammanhang och kunna agera tillsammans. Landsbygdens serviceproblem måste få särskild uppmärksamhet. De ideella organisationernas resurser ska tillvaratas. Många aktörer ska kunna samverka och leverera service. Alla medborgare har rätt till likvärdig tillgång till service. Arbetet med att utveckla service i olika kanaler måste bedrivas snabbt och samordnat för att serviceutbudet ska kunna anpassas till skilda behov och förutsättningar. Vi har nämnt att servicepunkten skulle kunna vara mobil. Man kan i så fall tänka sig att t.ex. en lantbrevbärare utrustas med bärbar PC och mobilt bredband för att kunna hjälpa en person med att ta fram myndighetsinformation, sköta bankärenden m.m. Framförallt den sista punkten låter som ett skämt när man studerar den verklighet om betaltjänster vi beskriver på nästa sida. Gå gärna in via länken ovan och fördjupa er ytterligare i delbetänkandet. Det kan vara som utredaren säger att detta är starten på något stort och den ideella sektorn kommer att ges ytterligare möjlighet att påverka. Claes Bergqvist

5 Lokala planer Lokala planer nu stannar planeringståget för sista gången! Hoppa på nu innan det är för sent! 15 januari stänger dörrarna! Framgångsrikt lokalt utvecklingsarbete genom framtagning av kvalitetssäkrade lokala utvecklingsplaner i Sjuhärad - det handlar Leaderprojektet om, som Länsbygderådet Sjuhärad erbjuder alla byalag och utvecklingsgrupper i Sjuhärad att vara med. Vill din grupp vara med att ta fram eller revidera era utvecklingsplaner? Då är det dags att du anmäler din grupp till Länsbygderådet Sjuhärad senast i mitten av januari! Och du: Varje utvecklingsplan ersätts med kronor! Länsbygderådet har under hösten åkt runt bland kommunerna i Sjuhärad för att informera och samla in intresseanmälningar för projektet. Många har hört av sig till oss och önskar att vara med. Ni, som inte var med på mötena, hör av er till Sassi på sassi.wemmer@melica.se eller på telefon för att få information. Byalagen i Tranemo och Mark kommer att få besök av oss i mitten av januari. Alla ni, som vi har träffat, lämna in era avsiktsförklaringar senast 15 januari! Förstudien, som delfinansieras av Leader Sjuhärad avslutas i januari Sedan hoppas vi att vi kan börja med det stora projektet under våren. Sassi Wemmer Ni har tidigare fått en del information om de förändringar av betaltjänsterna, som har skett för oss som bor på landet. Genom att Svensk Kassatjänst lagts ner har den betalservice, som våra lantbrevbärare utfört upphört. PTS (Post- och telestyrelsen) har fått uppdraget att tillse att i första hand de äldre och funktionsnedsatta på landet även i fortsättningen skulle få en bra service till rimligt pris. Tre saker skulle lösas, möjlighet att betala räkningar, ta ut kontanter och ta emot dagskassor från näringsidkare och ideella föreningar. Den tidigare servicen upphörde vid slutet av november och då var varken upphandlingen av servicen eller informationen klar. Den 15 december startades en ny service för att betala fakturor, som kallas Brevgirot. Lösningen är en extremt dyr variant på giro, som fungerar ungefär på samma sätt som redan existerande Plusgirot eller Lönegiro. Den avgörande skillnaden är att man skickar med kontanter eller utbetalningskort för att täcka betalningarna istället för att ha pengar på ett konto. Eftersom det är en värdeförsändelse måste brevet rekommenderas. De pengar, som blir över när betalningarna skett skickas sedan tillbaka med ytterligare ett rekommenderat brev. Redan här är vi uppe en betydande kostnad. Till detta tillkommer sedan 29 kr per betalning samt 10 kr per utbetalningsavi. Totalt blir det lätt en kostnad på kr per betalningstillfälle. Vi rekommenderar därför starkt den som inte har ett bankkonto och därtill kopplat betalsystem att tala med sin bank. De andra två delarna i den service, som upphört, har inte lösts överhuvudtaget. Det innebär att de som inte kan ta sig till en bankomat eller annat uttagsställe 5 Betaltjänster är hänvisade till snälla människor i omgivningen för att ta ut pengar. Beträffande dagskassorna löser det sig troligen genom att man samlar större belopp hemma och sedan åker själv till banken. En lösning, som ur miljösynpunkt är mycket sämre än när lantbrevbärarna, som ändå åker förbi, samlade upp dagskassorna för flera företagare. Inom länsbygderåden i hela Sverige har vi reagerat på denna allvarliga försämring av servicen på landsbygden och därför skrivit ett brev till Åsa Torstensson på Näringsdepartementet med kopia till många andra inblandade samt till media. När detta skrivs har vi redan fått en del gehör från media och hoppas på mera samt naturligtvis att myndigheterna tar sitt ansvar och löser denna för många på landbygden mycket viktiga fråga. Claes Bergqvist Årsmöte med Länsbygderådet Sjuhärad kl Plats ej bestämd Nomineringar till styrelsen lämnas till valberedningen snarast. Nomineringar till Årets Utvecklingsgrupp i Sjuhärad senast till ordföranden. Motioner till årsmötet senast till ordföranden.

6 Demokratiska principer är naturligtvis en djupt förankrad och självklar del i landsbygdrörelsens arbete. Detta har emellertid inte alltid lett till en mellan könen jämställd fördelning av platserna i våra styrelser, vare sig i länsbygderåden eller i utvecklingsgrupperna. Detta innebär inte alltid att det är ett överskott av män utan på en del håll är det tvärtom. Här bredvid ser ni en tidsplan på hur dessa tankar skall inordnas i vår rörelse. Alla vi som lägger ned mycket tid på den ideella sektorn gör naturligtvis detta för att det ger oss något själva samtidigt som det förhoppningsvis bidrar till olika former av utveckling. Tyvärr ser vi alltför ofta att det är svårt att rekrytera både lokalt och vidare i både vår rörelse och inom andra organisationer. Trots att det är så givande för dem, som har kommit med i arbetet, så känns det många gånger som att någon måste offra sig när man skall välja personer till olika uppdrag. Att då också tänka på jämställdhet kan kännas tungt men det är det vi har framför oss och därför uppmanar jag alla ute i våra utvecklingsgrupper att försöka delta i de olika sammankomster på kommunal och regional nivå som förekommer för att se vad som görs och dessutom gärna erbjuda sig att vara med i arbetet. Vi måste bli fler, som arbetar för utvecklingen på landbygden och då löser sig säkert både rekryteringen och jämställdheten. Claes Bergqvist Jämställda bygder Delmål för arbetet med implementeringen av jämställdhetsstrategin enligt HSSL:s styrelsebeslut (Mål i kronologisk ordning.) a) Under 2008 ska styrelsen för Riksorganisationen inom sig utse två personer, en man och en kvinna, med särskilt ansvar för jämställdheten i Riksorganisationen som involverar dess styrelse, kansli samt 24 länsbygderåd. b) År 2008 påbörjar Riksorganisationen en satsning på utbildning i jämställdhet som kommer att beröra lokala utvecklingsgrupper och kommunbygderåd. Satsningen pågår till och med c) Jämställdhet är integrerat i alla dokument som styr/påverkar Riksorganisationens verksamhet från och med 30/ d) Senast under år 2009 har alla Länsbygderåd en handlingsplan för genomförandet av jämställdhetsstrategin i sin verksamhetsplan. e) Vid fördelningen av styrelseposter i Länsbygderåden och i styrelsen för Riksorganisationen representeras män och kvinnor med minst 40% senast under år f) Länsbygderåden redovisar med start 2010, i sin årliga redovisning till kansliet, hur man lever upp till sin handlingsplan enligt punkt d, ovan. g) År 2012 är jämställdhetsstrategin känd och etablerad i hela Riksorganisationen samt i de lokala utvecklingsgrupperna och kommunbygderåden. h) Riksorganisationen gör årligen en jämställdhetsredovisning som en utvärdering av det jämställdhetsarbete som pågår under perioden Redovisningen ska ligga till grund för organisationens fortsatta arbete med jämställdhet. 6 LOV - till kooperativ vård & omsorg genom byalaget? Exempelvis kan äldre med behov av hemtjänst eller särskilt boende få avgöra vem de vill ha som utförare och vilka uppgifter som ska utföras. Kanske vill byalaget gå samman för att erbjuda den vård och omsorg man önskar tillgänglig på sin ort? Nya lagen om valfrihetssystem, LOV, ska underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom vård och omsorg. Om kommunerna väljer att tillämpa den nya lagen öppnas möjligheter för fler entreprenörer och större mångfald av utförare. Kooperativa företag finns inom alla branscher och har framtiden för sig. Coompanion driver till oktober 2009 med stöd av Nutek projektet Starta företag tillsammans inom vård och omsorg. Inom vårdområdet finns stora möjligheter, dels till personalkooperativ, dels till brukarkooperativ. Som personal ger det stor tillfredställelse att kunna påverka och utveckla arbetet. Som brukare (exempelvis äldre personer, personer med funktionshinder eller anhöriga) kan det vara avgörande att få påverka sin vardag mer. Håll utkik efter den inspirationsträff, som planeras till 19 januari kl Vill ni förverkliga idéer tillsammans? Kontakta Coompanion Sjuharad@coompanion.se eller telefon Anna Fagefors

7 Kommunbygderådsmöte i Herrljunga Herrljunga kommun har sexton registrerade utvecklingsgrupper. Normalt träffas man tre - fyra gånger om året i kommunbygderådsmöte. Onsdagen den 26 november hade representanter för nio av grupperna mött upp i Ods skola med Od-Alboga byalag som värd. Som vanligt medverkade Elin Liljebäck, Herrljungas Kommunutvecklare, som också har åtagit sig att vara sekreterare. Gäst för dagen var Sassi Wemmer från Länsbygderådet för att bland annat informera om projektet Lokala Planer. Mötet inleddes med att Holger Sandin hälsade välkommen till Od och gav en kort presentation av skolans historia och ledde en rundvandring i de renoverade och tillbyggda lokalerna. Därefter följde kaffe och smörgås och lite allmänt skvaller innan det egentliga mötet började. Några av mötespunkterna redovisas här i korthet: Aktuellt från byalagen Vid förra mötet gicks byarnas verksamhet igenom, mer grundligt. Nu hade man möjlighet att komplettera om det hänt något nytt, alternativt om man inte medverkade vid förra mötet. Här gavs prov på allehanda, både genomförda och planerade, trivselaktiviteter runt om i kommunen samt noterades att byggnation på ytterligare några tomter i Eggvena var på gång. By och skola-nätverket Nätverket har diskuterat med politikerna i kommunen ett sätt att bygga om/ersätta skolor mer kostnadseffektivt med hjälp av lokala krafter ideella och/eller arvoderade. Två grupper har bildats en i Molla och en i Eriksberg. Målet från nätverkets sida är att en F-6 skola inte skall behöva kosta mer än vad en F-3 skola skulle kosta med traditionellt förfarande. Planerade projekt Två Leaderprojekt har fått det kärvt i starten. Nossanprojektet, ett turismprojekt, som sträcker sig över både Leader Västra och Sjuhärad har fått en rad frågor som LAG vill ha besvarade. Förstudie till projektet SKUTT, som avser att 7 Längst fram t v Sassi Wemmer, Länsbygderådet; sedan Mats Andreasson, Fölene; Eivor Ottosson, Ölanda; Birger Yngvesson och Paul Johansson, Bråttensby; Liliann Grindsiö och Gunnar Kyrkander, Mjäldrunga; Christina Cergic och Kristina Nyberg, Molla; Anna Forsberg, Skölvene; Lars-Gunnar Levisson, Od-Alboga; Elin Liljebäck, Herrljunga kommun; Tua Hurtig Wigforss, Vesene. På bilden saknas Ewa Vikingsson, Eggvena och Holger Sandin Od-Alboga. utveckla kommun, företag och föreningar genom samverkan har LAG bedömt sträcka sig över för lång tidsperiod, och kräva för mycket pengar. Dessutom anser man att underifrånperspektivet saknas. Mötet framförde synpunkter på LAGs bedömningar och Leader Sjuhärads arbetssätt. Sassi Wemmer, som ingår i LAG, lämnade en del förklaringar till vad som hänt. Jubileumsåret 2009, för att fira Herrljunga kommun 35 år, som var tänkt att ingå i SKUTT-projektet kommer att ta ny form med ambitionen att utveckla endagsbesöksnäringen. Presentation av alla byar på kommunens webbplats Elin Liljebäck informerade om Herrljunga kommuns ambition om att inkludera byarna på kommunens webbplats. Detta som ett litet steg i ambitionen att marknadsföra attraktiva Herrljunga kommun. Holger Sandin

8 Ulricehamn Landsbygdsprogram Landsbygdsalliansen i Ulricehamn har tagit beslut om att ta fram ett kommunalt landsbygdsprogram med den lilla människan i fokus där ett underifrånperspektiv är ryggraden i arbetet. Arbetet med detta startade tidigt i höstas med att vi ordnade 4 st möten på landsbygden, Fänneslunda, Blidsberg, Vegby och Hössna. Totalt var det ca 60 personer, som aktigt fick delta med att prioritera 20 st påståenden som styrelsen för landsbygdsalliansen tagit fram. Dessa påstående handlade allt från skolan, företagande till kontakter med politiker och tjänstemän. Efter dessa fyra möten har en sammanställning gjorts och underlag som visar vad som är den viktigaste frågan för att bo på landsbygden. Utan tvekan var skolan viktigast för att bo och utveckla landsbygden. Tvåa kom företagandet, vilket visar att det finns en stor tro på landsbygdsföretagen. I Ulricehamns kommun finns ca 3000 företag av vilka ca finns på landsbygden. Naturligtvis är det många enmans eller fåmans företag men vi kan se att det finns ett stort engagemang ute i kommunens alla hörn. Trea på vår skala finns kollektivtrafiken. Denna fråga är ju alltid aktuell, men det visar sig att den blir allt mer viktig för att utveckla landsbygden och få barnfamiljer att flytta in och bo kvar de små orterna utanför centrala Ulricehamn och för att vara med i Ulricehamn Kommuns miljöprogram. Allt vårt arbete utgår från att av invånare i Ulricehamn bor ca 70% på landsbygden. Vi har som ni kan förstå en enastående kraft om vi kan enas till att lyfta landsbygdens betydelse för en utveckling av hela Ulricehamn Kommun. Ulricehamn har en målsättning, som är beslutad av den politiska majoriteten i kommunen, och det är att bli invånare till år Vårt landsbygdsprogram kommer även att ta sikte på detta mål och för att vi gemensamt skall nå målet måste vi alla bli starkare och visa på landsbygdens betydelse och möjligheter för en positiv gemensam utveckling. Den 25 november hade vi ett offentligt möte där höstens arbete redovisades och där vårt kommunalråd Roland Karlsson deltog med att tala om trepartssamverkan och svarade på frågor tillsamman med ansvarig för kollektivtrafiken Ingemar Brunnemyr samt Håkan Jacobsson God JUL och Gott Nytt År som är ansvarig för tomter och planer i kommunen och för framförallt oss i landsbygdens tätorter. Till detta möte kom ca 50 personer från landsbygdens föreningsliv och andra intresserade. Klart kan konstateras att landsbygdsfrågorna börjar få en högre status i vår kommun men det görs inte av sig själv. Det är och kommer att vara ett hårt arbete med en klar och tydlig organisation i ryggraden. Arbetet med att ta fram vårt landsbygdsprogram går nu vidare med Gerhard Wichers som ansvarig. För att klara detta arbete kommer vi att arbeta ihop med företagarorganisationer, turistverksamheten, kommunens tjänstemän och politiker samt utvecklingsgrupperna. Vi hoppas att vi kan vara klara till hösten För Landsbygdsalliansen Ulricehamn Tommy Johansson Följ aktuella händelser om landbygdsutveckling på och 8