Årsredovisning Avfallshantering Östra Skaraborg

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Avfallshantering Östra Skaraborg

2 Omslagsfoto Thomas Harrysson

3 Sammanfattning Resultat Händelser under året Avfallshantering Östra Skaraborg är ett kommunalförbund som ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. Den 1 mars startade nya avtal för sophämtning på entreprenad. Suez Recycling AB (tidigare Sita Sverige AB) ansvarar för det västra entreprenadområdet som består av medlemskommunerna Falköping och Skara. Som helt ny partner ansvarar Infinitum Recycling AB med huvudkontor i Borås för det östra entreprenadområdet, som består av medlemskommunerna Hjo, Karlsborg, Tibro och Töreboda. Starten har gått bra för båda entreprenörerna och relativt få kundrelaterade störningar har inträffat. Villahushåll på landsbygden i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Töreboda har under året fått erbjudande om matavfallsinsamling. Under året har totalt ton matavfall samlats in och det motsvarar 27,5 procent av allt matavfall. Målet är att samla in 50 procent av allt matavfall till år Totalt sett är nu 31 flerbostadsfastigheter anslutna till matavfallsinsamling i Skövde. Erfarenheterna visar att det krävs systematiska kontroller av matavfallets kvalité och ett gediget informationsarbete av fastighetsägaren till hyresgästerna. Sedan i maj är det möjligt att utbilda sig i Hjo och få ett så kallat grönt kort. Det innebär att kunden får tillträde till återvinningscentralen även då den är stängd. Hittills har drygt 900 personer i Hjo genomfört utbildningen och fått sitt gröna kort. Resultatet för 2015 är negativt med -3,9 mnkr. Resultatet är dock mindre än det budgeterade resultatet för året på -8,4 mnkr. Soliditeten uppgår till 74,5 % vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Det är framför allt intäkterna från insamlingsverksamheten som överstiger budget. Det beror främst på försiktighet i budgetarbetet då resultatet från samordningseffekterna i Skara varit osäkra. De totala kostnaderna överstiger budget med 1,9 mnkr och det beror bland annat på att kostnader för personal samt för transport och behandling av olika avfallsslag på ÅVC har ökat. Investeringar Till insamlingsverksamheten har en ny sopbil köpts in för 2,2 mnkr. I mars köptes en kärlvändare för 45 tkr som används vid plockanalyser av bland annat matavfall. På Risängens återvinningscentral har en lastbil för 470 tkr och ytterligare C3C block till lastfickor för 110 tkr köpts in. Framtid Mariestads och Gullspångs kommuner blir medlemmar i förbundet den 1 januari Det innebär att förbundet växer från sju till nio kommuner. Verksamhet tillkommer samt ca tjugo nya medarbetare som blir aktuella för personalövertag. Utbyggnad av systemet för insamling av matavfall fortsätter med fler villahushåll, flerbostadshus och kommunala storkök i flera av medlemskommunerna. 3

4 Ordfö randen har ördet 2015 var ett spännande första år som ordförande för Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS). Mycket har förstås handlat om att bekanta och informera sig om hur avfallshantering bedrivs på ett sådant sätt att alla resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Vidare har det varit givande att lära sig och diskutera om medlemskommunernas olika utmaningar och förutsättningar för t.ex. hantering av sådant material som invånare i olika medlemskommuner vill återvinna. Gullspångs och Mariestads kommuner visade intresse för och ansökte om medlemskap under 2015 vilket också beviljades i medlemskommunernas respektive fullmäktige. Direktionen tolkade de båda kommunernas intresse för medlemskap som ett gott betyg för verksamheten. Efter att medlemskapen beviljats har mycket av höstens arbete handlat om att konsolidera Gullspångs och Mariestads respektive verksamheter med AÖS. De behov av rekrytering som har uppstått under året har löst genom sammanslagningen av verksamheterna. Det fortsatta intresset för Grönt Kort har även varit mycket glädjande. Projektet genomförs gemensamt med Högskolan i Skövde och direktionens målsättning är att etablera systemet på två återvinningscentraler per verksamhetsår. De båda återvinningscentralerna i Hjo och Timmersdala som hittills har varit med i systemet för Grönt Kort uppvisar goda resultat vad gäller besökande och sortering. Foto Thomas Harrysson Martin Odenö Ordförande i direktionen 4

5 Organisatiön öch pölitik Kommunalförbundet I området bor ungefär invånare. Skara är vår senaste medlem sedan årsskiftet Under året har Mariestads och Gullspångs kommuner beslutat att gå med i AÖS från den 1 januari Det innebär att förbundet växer både geografiskt, invånarmässigt och övertag av personal blir aktuellt. Politisk ledning Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Direktionen har en ny sammansättning sedan årsskiftet. Ny ordförande är Martin Odenö (M) och vice ordförande är Peter Lindroth (S) från Karlsborg. Direktionen har fyra till fem möten per år och platsen för mötena växlar mellan medlemskommunerna. Revisorer Medlemskommunerna utser växelvis två revisorer och för mandatperioden har Lars Elinderson (M), Falköping och Anders Benjaminsson (C), Töreboda utsetts till revisorer. Verksamhetsområden I den kommunala renhållningsskyldigheten ingår insamling av hushållsavfall från hushåll och företag, latrintömning, tömning av enskilda avlopp och insamling av hushållens farliga avfall samt grovavfall. Kartbild över AÖS medlemskommuner Uppdrag AÖS ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. I Skövde kommun utförs insamlingen med egen personal och egna sopbilar. I övriga kommuner anlitas olika entreprenörer som utför insamlingen åt AÖS. Tömning av enskilda avlopp utförs enbart med hjälp av entreprenörer. För insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall finns 15 återvinningscentraler varav 3 drivs med hjälp av entreprenörer och 7 av ideella föreningar. AÖS har också en mindre mottagning av verksamhetsavfall vid Risängens avfallsanläggning i Skövde. AÖS är också genom avtal med Karlsborg, Skövde och Töreboda behjälplig i frågor som rör sluttäckning av deponier. 5

6 Från Effektiv sophämtning Till Miljödriven och effektiv avfallshantering Vår färdriktning syftar till att skapa långsiktiga samhällsekonomiska och miljörelaterade vinster, vilket kommer att påverka kunder, medarbetare och ekonomi. Avfallstrappan AÖS arbete kan illustreras med en avfallstrappa där målet är att komma så högt upp i trappan som möjligt. AÖS färdriktning är ett utmärkt stöd i det arbetet. Vision AÖS vision beskriver vad förbundet eftersträvar att uppnå i framtiden. Det är en utmanande vision och vi arbetar mycket med våra kunder för att få rätt sortering, både i sopkärlen och på återvinningscentralen. Vision Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt! Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av den verksamhet som AÖS bedriver, vilka vi är till för och vad som kännetecknar inriktningen på vårt arbete. Verksamhetsidé Vi säkerställer medlemskommunernas insamling och omhändertagande av hushållsavfall till vår gemensamma nytta. Vi bedriver verksamheten med god service på ett miljöriktigt och effektivt sätt. 6

7 Verksamhet öch miljö Medarbetare Verksamhets- och miljöperspektivet innebär att vi bedriver en miljöriktig och effektiv verksamhet. Vi strävar efter att ligga i framkant inom teknisk utveckling för att optimera och effektivisera verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. Kund Verksamhet och Miljö Ekonomi Mål och måluppfyllelse 2015 Mål 2015 Måluppfyllelse Nyckelfråga Ansluta fler fastighetsägare till insamling av matavfall med syfte att nå den nationella målsättningen senast år Ansluta villahushåll på landsbygd i Falköping, Hjo, Karlsborg, Tibro och Töreboda till insamling av matavfall (2015). Målet är uppfyllt. Matavfallsinsamling är infört på landsbygden i Falköping, Hjo, Karlsborg, Tibro och Töreboda. Fortsätta insamlingen av matavfall från flerbostadshus i Skövde där renhetsgraden ska vara minst 98 % (viktprocent) och mängden minst 5 % (volymprocent) av den totala mängden hushållsavfall från det enskilda flerbostadshuset (2015). Målet är uppfyllt. Under året har ytterligare flerbostadshus startat matavfallsinsamling. Målet för renhetsgrad och mängd har uppnåtts för enskilda flerbostadshus. Mål 2015 Måluppfyllelse Nyckelfråga Lokalt omhändertagande av avfall i så stor utsträckning som möjligt. Inget mål satt för år Långsiktigt mål att 5 % av slammet från enskilda avloppsanläggningar hanteras lokalt (2016). Målet är uppfyllt redan % av slammet hanteras lokalt. Mål 2015 Måluppfyllelse Nyckelfråga Bedriva en effektiv och miljöriktig verksamhet. 50 % av den totala fordonsflottan för sophämtning är biogasdriven senast Målet är uppfyllt. 31 december 2015 uppgår andelen till 72 %. Optigon (verksamhetsstöd för effektiv insamling av hushållsavfall) används i fler medlemskommuner (2015). Målet är uppfyllt. Optigon används i Falköping och Skara kommuner. 7

8 Händelser under året Nya entreprenader för sophämtning Den 1 mars startade de nya avtalen för sophämtning på entreprenad. Som helt ny partner ansvarar Infinitum Recycling AB med huvudkontor i Borås för det östra entreprenadområdet, som består av medlemskommunerna Hjo, Karlsborg, Tibro och Töreboda. Liksom sin föregångare Reno Norden AB har Infinitum Recycling AB sitt platskontor i Tibro. Suez Recycling AB (tidigare Sita Sverige AB) ansvarar för det västra entreprenadområdet som består av medlemskommunerna Falköping och Skara. SUEZ var sedan tidigare avtalspartner för sophämtningen i Skara och tog i samband med entreprenadstarten över stafettpinnen för Falköping från XR Miljöhantering AB. Ett stort antal planerings- och uppföljningsmöten har ägt rum med de tidigare och de nya entreprenörerna, vilket bedöms ha inverkat positivt på övergången med jämförelsevis få kundrelaterade störningar som följd. börjat sortera matavfall och i Skövde är motsvarande siffra ca 80 %. Den totala anslutningsgraden till matavfallsinsamling i hela AÖS är för närvarande 78 %. Matavfall i flerbostadshus Så här långt är nu 31 flerbostadsfastigheter anslutna till matavfallsinsamling i Skövde. Erfarenheterna visar att det krävs systematiska kontroller av matavfallets kvalité och ett gediget informationsarbete av fastighetsägaren till hyresgästerna. God kvalité på matavfall är viktigt eftersom restprodukten ska återföras som växtnäring till kretsloppet. Kvalitetsbrister i form av felsorteringar kommer därför att förorena och ackumuleras i kretsloppet på ett negativt sätt. Flerbostadshusens deltagande och utsorteringsgrad är också avgörande för möjligheten att nå målsättningen om utsortering av minst 50 procent av matavfallet senast år I det systematiska kvalitetsarbetet genomförs många plockanalyser av matavfallet och därför har platsen för analyserna förbättrats under året. Ett nytt tält har köpts in, värme och belysning installerats samt ett litet personalutrymme med möjligheter till ombyte och tvätt. Erfarenheterna från insamling från flerbostadshus visar att fastighetsägarna behöver ökad kunskap om vad som krävs för att nå rätt sorteringskvalité. Regler som innehåller förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus har därför utarbetats och fastställts. Matavfall på landsbygd För Infinitums del innebar starten av entreprenaden även start av nya matavfallsområden på landsbygden i samtliga entreprenadområdets kommuner. Under våren började ca kunder sortera matavfall i våra bruna kärl. Under hösten har ca boende på landsbygden i Falköping samt ca boende på landsbygden i Skövde fått erbjudande om insamling av matavfall. I Falköping har ca 86 % av de erbjudna I reglerna beskrivs arbetssättet för införande och fortlöpande arbete med sortering och insamling av matavfall från flerbostadshus samt de förutsättningar och krav som gäller för fastighetsägaren i samband med detta. I sammanhanget kan vi konstatera att flera fastighetsägare uppger att de upplever reglerna som långtgående. I syfte att också stimulera en högre anslutnings- och utsorteringsgrad har medlemskommunerna fattat beslut om att öka den miljöstyrande avgiften för flerbostadshusen till samma nivå som för villahushållen (520 kr/lägenhet och år). 8

9 Förskolor sorterar matavfall! Under hösten har 21 förskolor i Skövde börjat sortera matavfall. I Falköpings kommun har matavfall samlats in från kommunala storkök sedan en längre tid. Fler storkök kommer att börja sortera matavfall under 2016 bland annat i Skara. Mikaela Johansson Ferm, kock på Karstorps förskola, visar barnen hur de ska sortera matavfallet. Matavfallsmål 2018 Det nationella målet för insamling av matavfall innebär att senast 2018 ska minst 50 % av allt matavfall som uppstår samlas in och behandlas biologiskt. Vid 2015 års slut uppgår andelen insamlat matavfall till ton vilket motsvarar 27,5 %. Det innebär att vi kommit drygt halvvägs till målet. Beräkningen av andelen insamlat matavfall har tidigare beräknats utifrån att 99 kg matavfall uppstår per person och år. Naturvårdsverket har reviderat uppgifterna om hur mycket matavfall varje person ger upphov till, nu 81 kg per år. Nationellt mål 2018: Foto Thomas Harrysson Samla in 50 % av matavfallet ,5 % Bild: Angiven måluppfyllelse för AÖS (27,5 %) utgår från att varje person ger upphov till 81 kg matavfall per år och beräknas efter faktiskt insamlad mängd. Biogasdrift AÖS har som mål att 50 % av den totala fordonsflottan för sophämtning ska vara biogasdriven senast år Efter att ha ställt krav på biogasdrivna sopbilar i upphandlingen av de nya sophämtningsentreprenaderna, har andelen biogasdrivna sopbilar ökat till 72 procent. Målet att fordonsflottan för sophämtning ska utgöras av 50 procent biogasdrivna sopbilar har därmed överträffats. I verksamhetsplanen för åren har direktionen skärpt målet kring drivmedel för sophämtningsfordon. Utöver 50 procent biogasdrift ska övriga fordon inom sophämtning drivas med andra alternativ till fossila drivmedel. Lokal avvattning av slam AÖS och PR slamsugning AB arbetar med ett projekt för lokal hantering av slam via avvattning i Falköpings kommun. Under 2015 har ton slam avvattnats lokalt vilket motsvarar 12 procent av den totala mängden i AÖS. Målet för lokal hantering av enskilda avlopp är därmed uppfyllt. Mariestad och Gullspång Under året har både Mariestads och Gullspångs kommuner ansökt om att gå med i AÖS från den 1 januari Medlemskommunerna har beviljat ansökan och den nya förbundsordningen har antagits av fullmäktige i samtliga medlemskommuner. Genom att skapa en större organisation kan stordriftsfördelar utnyttjas, investeringar samordnas och kritisk kompetens utvecklas. Samverkan ger också möjlighet att förbättra kunskapsspridning, utveckla kvalitén hos tjänsterna, öka tillgängligheten för medborgarna samt skapa förutsättningar för att möta framtidens utmaningar. Visste du att hela 200 av Sveriges 290 kommuner samlar in matavfall från hushåll, storkök eller livsmedelsbutiker. Källa: Avfall Sverige 9

10 Sluttäckning Karlsborg Under 2015 har gasdränering anlagts på deponin och den har tillformats inför arbetet med tätskiktet. För tillformning av deponin har gjuterisand och mesakalk (restprodukt från pappersindustrin) använts. Därefter har hela deponin ( kvm) försetts med geomembran som tätskikt. som skydd för tätskiktet. Tätskiktet består av en bentonitmatta som under året har lagts ut på ca en hektar av deponin. På mattan har sedan ett dränerande lager av schaktmassor på ca 0,5 meter lagts ut. Ovanpå tätskiktet har sedan en del av deponin försetts med en dräneringsmatta. Arbete med tillföra massor för kommande skyddstäckning har också påbörjats men är inte slutfört. Sluttäckningen ska vara helt klar år 2020 och det som nu återstår är att färdigställa dränerande skikt, skyddstäcka och sedan etablera ett växtskikt som besås med gräs. Skyddande material under det blivande tätskiktet på Risängen i Skövde Töreboda Tillformningen av Borrebodadeponin i den första etappen är nu klar och mesakalk har i stor utsträckning använts till ändamålet. Gasdränering har också genomförts och till det har banvallsmaterial från stambanan tagits emot och använts. Utrullning av tätskikt (geomembran) i Karlsborg Skövde Arbetet med tillformning av Risängens deponi pågår kontinuerligt. Material som används för tillformning är bland annat slaggrus samt glas- och stenfiberull. Under året har även ett lager av finkrossad betong, porslin och kakel etablerats Dränerande material i gasdränering vid Borreboda i Töreboda 10

11 Kund Medarbetare Kundperspektivet innebär att verksamheten kännetecknas av god service, hög tillgänglighet, enkelhet och flexibilitet. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse 2015 Nyckelfråga God service med hög tillgänglighet och tydliga öppettider på ÅVC. Mål 2015 Grönt kort införs på minst två ÅVC (2015). Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. En ÅVC har försetts med Grönt kort under året. Nyckelfråga Aktuell och lättillgänglig information om AÖS miljödrivna avfallshantering och kundens bidrag till denna ( alla måste förstå alla måste vara med ) Mål 2015 Inget mål satt för år Långsiktigt mål att nöjd kundindex ska vara minst 85 % (2017). Måluppfyllelse Händelser under året Second-hand insamling i Karlsborg I maj startade insamlingen av hela och funktionsdugliga saker till återvinningscentralen i Karlsborg. Insamlingen görs i samarbete med Pingstkyrkan och Lions Club. Retorikutbildning Under våren deltog samtliga anställda i en utbildning i retorik. Syftet var att stärka och utveckla medarbetarna i konsten att informera. För medarbetarna på ÅVC var fokus på att kunna utbilda kunder i Grönt kort och för sopförare och kontorspersonal var det främst informationsmöten om matavfall. Visste du att varje år slänger en familj med två barn mat för ungefär kr. (Källa: stoppamatsvinnet.nu) 11

12 Vem vill bli Miljönär? Branschorganisationen Avfall Sverige har tagit fram märket Miljönärvänlig för att inspirera till hållbar konsumtion. Bli rik på att laga, låna och återanvända. Röda Korsets butik för second-hand i Skövde var först ut i AÖS området att tilldelas utmärkelsen Miljönärvänlig. Totalt i hela AÖS område är det nu 13 olika verksamheter som fått märkningen Miljönärvänlig. Röda korsets Kerstin Köhler och Mats Hallsund tillsammans med AÖS ordförande Martin Odenö (mitten). Grönt kort i Hjo Nu har AÖS fått en andra återvinningscentral med Grönt kort. Först ut var Timmersdala ÅVC i Skövde kommun och nu har även Hjo ÅVC fått samma förutsättningar. Sedan i maj är det möjligt att utbilda sig i Hjo och få ett så kallat grönt kort. Det innebär att kunden får tillträde till återvinningscentralen även då den är stängd. Hittills har drygt 900 personer i Hjo genomfört utbildningen och fått sitt gröna kort. Det är många kunder som frågar om grönt kort och utbildningstillfällen hålls kontinuerligt. Det fungerar förvånansvärt bra, säger Kenny Cedin som arbetar på återvinningscentralen. Det är få felsorteringar och det är ordning och reda på morgonen när personalen kommer till arbetet. Hjo-borna är bra på att sortera, fortsätter Kenny. Kunderna upplever att de kan sortera i lugn och ro när det inte står bilar i kö som väntar. Fler ÅVC med Grönt kort Arbetet med att utrusta fler återvinningscentraler med grönt kort fortsätter. Miljömyndighetens krav på villkorsändringar för Hjo ÅVC fördröjde dock arbetet under året, vilket innebar att målet om att införa grönt kort på två återvinningscentraler under 2015 inte uppnåtts. Under 2016 planeras för ytterligare två ÅVC med grönt kort i Karlsborg och Stöpen. Villkorsändring och kameratillstånd vid Karlsborgs ÅVC är redan beviljade. En del anpassningsarbeten återstår dock innan anläggningen kan öppnas för grönt kort. För att möjliggöra grönt kort vid Stöpens ÅVC i Skövde kommun krävs en utbyggnad och anpassning av ytan för anläggningen. Visste du att varje svensk ger upphov till 466 kg hushållsavfall per år (2014). Källa: Avfall Sverige 12

13 Medarbetare Medarbetare Medarbetarperspektivet innebär att AÖS ska vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas i sina roller och ger god service till våra kunder. Kund Verksamhet och Miljö Ekonomi Mål och måluppfyllelse Nyckelfråga Vara en attraktiv arbetsgivare. Mål 2015 Inget mål satt för år Långsiktigt mål att nöjd medarbetarindex ska vara minst 85 % (2017). Måluppfyllelse Händelser under året Hälsoprofil För tre år sedan genomfördes för första gången en hälsoprofil för samtliga medarbetare inom AÖS. Under våren 2015 har en uppföljande hälsoundersökning genomförts i samarbete med företagshälsovården. Det som bland annat har kontrollerats är längd, vikt, blodvärden, kondition samt psykiskt välbefinnande genom en enkät. Resultatet av hälsokontrollen visar att en relativt stor andel av personalen är i behov av en livsstilsförändring. Nästan varannan medarbetare (46 %) anser sig ha mindre bra kostvanor och nästan lika många (43 %) har en konditionsnivå som inte når upp till godkänt. Många av medarbetarna har ett relativt sett fysiskt krävande arbete, vilket gör konditionen till en viktig faktor för den framtida hälsan. För att undvika stigande sjukfrånvaro i framtiden behöver det fortsatta samarbetet med företagshälsovården framförallt inriktas mot kost, vikt och kondition. Nästa uppföljande hälsoprofil kommer planenligt att genomföras om tre år. Tips berätta för andra vad du gör för miljön. Det kan sprida sig som ringar på vattnet. Källa: sopor.nu Positivt erfarenhetsutbyte Under året har flera återvinningscentraler haft personalutbyte för att se hur det går till på varandras arbetsplatser. Ungefär en månad i taget har personalen bytt arbetsplatser. Det har varit ett lyckat projekt med ett positivt utbyte av erfarenheter. Föreläsning om kränkningar I mars genomfördes en föreläsning om kränkningar och mobbing i samarbete med företagshälsovården. Syftet med föreläsningen vara att synliggöra och medvetandegöra beteenden och jargong som kan leda till kränkningar. Föreläsningen var givande och avslutades med tvärgruppsdiskussioner. 13

14 Personalstatistik Medarbetare Antalet tillsvidareanställda var vid 2015 år utgång 31 stycken, vilket är en mer än föregående år. Under året har fyra medarbetare slutat på AÖS varav tre gått i pension. Det är främst på återvinningscentralerna som personalförändringarna skett. Andelen kvinnor har ökat från 30 till 32 procent. En kvinnlig medarbetare har rekryterats till återvinningscentralen i Karlsborg. Medelåldern bland AÖS medarbetare är 46,05 år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska jämfört med tidigare år. Den totala sjukfrånvaron uppgår till 1,8 procent vilket är en halvering jämfört med Det är viktigt att vara medveten om att i en liten personalgrupp kan enstaka sjukskrivningar eller återgång i arbete ge stora utslag i statistiken och speglar inte den generella bilden av läget Karensdagar 37,3 48,6 67,5 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel kvinnor och män på AÖS Män Kvinnor Dagar ,5 195,1 198,7 Dagar ,5 63,6 38,6 Dagar 91-46,9 5,0 20,0 Totalt 176,1 312,6 324,8 Tabell: Sjukfrånvaro per intervall (antal dagar) Tabell: Andel kvinnor och män på AÖS över tid Antal kvinnor och män i olika verksamheter på AÖS Kvinnor Män Tabell: Fördelning av antal män och kvinnor inom AÖS Nya medarbetare 2016 AÖS växer! När Mariestad och Gullspång blir medlemmar i AÖS kommer antalet medarbetare att öka från 31 till ungefär 50. Redan under hösten 2015 har flera aktiviteter ägt rum för att de båda personalgrupperna ska få lära känna varann. Första mötet ägde rum i Töreboda och syftade till att lyfta fram eventuella farhågor och förväntningar inför sammanslagningen. Ett fåtal farhågor kunde identifieras och flera positiva förväntningar. Den andra aktiviteten handlade om hur man kan hantera oro eller stress inför en förändring. Dagen avslutades med en femkamp där all personal blandandes i olika lag. Foto Thomas Harrysson 14 Foto Thomas Harrysson

15 Ekönömi Medarbetare Ekonomiperspektivet innebär att vi arbetar så kostnadseffektivt som möjligt och strävar efter att ha låga avgifter för vår verksamhet. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse Nyckelfråga Ekonomi i balans. Mål 2015 Soliditeten understiger inte 35 % (2015). Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Soliditeten är 74,5 %. Resultat 2015 Resultatet för 2015 är negativt med -3,9 mnkr. Resultatet är dock mindre än det budgeterade resultatet för året på -8,4 mnkr. Soliditeten uppgår till 74,5 % vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Vår bedömning av den ekonomiska ställningen är att den är god med ett eget kapital om 51 mnkr. Med hänvisning till den ekonomiska ställningen kommer inte årets underskott att återställas. Delar av det egna kapitalet kommer användas för att införa system för insamling av matavfall. Intäkter Intäkterna för 2015 uppgår till 83,4 mnkr vilket är 6,3 mnkr mer än budgeterat och en ökning med 3,2 mnkr jämfört med föregående år. 87 % av de totala intäkterna utgörs av grund- och hämtningsavgifter från insamlingsverksameten (sop, latrin och slam). Intäkterna har ökat något 300 tkr jämfört med föregående år. Inga generella taxehöjningar har genomförts och ökningen beror på att de ca 15 % som tackar nej till matavfallsinsamling betalar en högre miljöstyrande avgift. Under året har flera nya områden startats. Avvikelsen mot budget beror främst på försiktighet i budgetarbetet då samordningseffekterna i Skara var osäkra. Intäkterna på ÅVC har minskat med 500 tkr jämfört med Minskningen beror främst på minskade lönebidrag från AMS och att vi fick bidrag från Vinnova 2014 för Grönt kort på 240 tkr. För närvarande sjunker världsmarknadspriserna på flera avfallsslag vilket på sikt kan påverka AÖS intäkter negativt. Under 2015 har dock de avtalade priserna för skrot, wellpapp och träavfall inte förändrats som befarats på förhand. Intäkter/ verksamhet Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse budget Insamling ÅVC Sluttäckning Övrigt Summa I tre av medlemskommunerna utför AÖS konsultverksamhet inom sluttäckning av 15

16 deponier. Verksamheten är kostnadsneutral vilket innebär att intäkter och kostnader är lika stora. Budgetavvikelsen både på intäkts- och kostnadssidan avser sluttäckningen i Skövde och beror på att fakturor gått till AÖS och inte till kommunen som planerat. Kostnaden har vidarefakturerats kommunen. Övriga intäkter består huvudsakligen av intäkter från Risängens avfallsanläggning som tar emot verksamhetsavfall från företag. Verksamheten gör ett överskott på ca 600 tkr. Mottagningen av verksamhetsavfall på Risängen kommer att avvecklas under kommande år i syfte att renodla Risängens ÅVC till mottagning av hushållsavfall från privatpersoner. Företag kommer istället att hänvisas till privata aktörer. 7% 6% Fördelning intäkter 3% Insamling Intäkter ÅVC Sluttäckning Insamlingsverksamheten (sophämtning, latrintömning och slamtömning) står för 50 % av de totala kostnaderna. Kostnaderna är lägre än föregående år och kan till del förklaras av att behandlingskostnaderna ca 1 mnkr för hushållsavfall i Skara har uteblivit i och med koncessionsavtalet med Skövde värmeverk och Falköpings biogasanläggning. De inhyrda sopbilarna lämnades tillbaka tidigare än beräknat vilket också inneburit minskade kostnader. Kostnader för personal är också lägre än budgeterat och det beror på att den tänkta rekryteringen av transportledare till Skövde inte genomförts då personalövertag blir aktuellt då Mariestad och Gullspång går med i förbundet. Föräldraledigheter har heller inte ersatts med vikarier. Starten av de nya entreprenaderna för sophämtning gick över förväntan och budgeterade extratömningar har inte behövt genomföras. På återvinningscentralerna ligger kostnaderna ungefär som föregående år. Transporter och behandling av olika avfallslag avviker negativt mot budget. 87% Övrigt Fördelning kostnader Kostnader 6% 18% 50% Insamling ÅVC Kostnaderna för 2015 uppgår till 87,3 mnkr vilket är 1,9 mnkr mer än budgeterat (85,4 mnkr). Det är främst på återvinningscentralerna, och sluttäckning av deponier som kostnaderna avviker negativt mot budget. 27% Sluttäckning Övrigt Kostnader/ verksamhet Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse budget Insamling ÅVC Sluttäckning Övrigt Summa Investeringar Till insamlingsverksamheten har en ny sopbil köpts in för 2,2 mnkr. I mars köptes en kärlvändare in för 45 tkr som används vid plockanalyser av bland annat matavfall. På återvinningscentralerna har en lastbil för 470 tkr köpts in till Risängens ÅVC. Samtidigt såldes den dumper som använts på anläggningen för bland annat transporter av aska från värmeverket. Ytterligare C3C block har köpts in till Risängen för 110 tkr. 16

17 Framtid Mariestads och Gullspångs kommuner blir medlemmar i förbundet den 1 januari 2016 vilket innebär att verksamheten kommer att öka i volym, omsättningen ökar men även kostnaderna. En del verksamhet tillkommer i AÖS såsom fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. På återvinningscentralerna ser vi att världsmarknadspriserna sjunker för de flesta avfallsslagen vilket kommer att påverka intäkterna på sikt. Visste du att ett svenskt villahushåll betalar kr per år i genomsnittlig avgift för den kommunala avfallshanteringen. (Källa Avfall web) Foton Thomas Harrysson 17

18 Resultatra kning Not Budget Intäkter Grund- och hämtningsavgifter , , ,1 Övriga intäkter , , ,4 Summa intäkter , , ,5 Kostnader Övriga externa kostnader , , ,3 Personalkostnader , , ,5 Avskrivningar , , ,8 Summa kostnader , , ,5 Summa verksamhetens nettokostnader , , ,1 Finansnetto Ränteintäkter 42,2 150,0 308,4 Räntekostnader -26,1 0,0-2,0 ÅRETS RESULTAT , , ,7 18

19 Balansra kning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter 7 316,4 275,6 Maskiner , ,1 Inventarier 9 607,8 610,0 Bilar och andra transportmedel , ,4 Summa anläggningstillgångar 7 867, ,1 Omsättningstillgångar Kundfordringar , ,5 Övriga fordringar 6,9 22,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 284, ,5 Kassa och bank , ,2 Summa omsättningstillgångar , ,1 SUMMA TILLGÅNGAR , ,2 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital , ,8 Årets resultat , ,7 Summa eget kapital , ,1 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , ,6 Övriga skulder , ,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,4 Summa kortfristiga skulder , ,2 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , ,2 19

20 Kassaflö desanalys Den löpande verksamheten Årets/delårets resultat , ,7 Justering för av- och nedskrivningar 2 039, ,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -60,0 Kapitaltillskott från Skara kommun, ny medlemskommun 8 149,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital , ,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 300, ,8 Ökning/minskning kortfristiga skulder -703, ,8 Medel från den löpande verksamheten , ,8 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar , ,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 60 Medel från investeringsverksamheten , ,0 Finansieringsverksamheten 0,0 0,0 Amortering av skuld 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE , ,2 Likvida medel vid årets början , ,6 Likvida medel vid årets slut , ,3 20

21 Nöter öch tilla ggsupplysningar Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och med beaktande av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och god redovisningssed. Periodisering har skett efter bokföringsmässiga grunder. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningstider En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Vår bedömning är att komponentavskrivning inte är aktuellt för de tillgångar som för närvarande ingår AÖS verksamhet. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader/fastigheter Maskiner och bilar Övriga inventarier år 5-10 år 5-10 år 21

22 Noter (tkr) Not 1 Grund- och hämtningsavgifter Falköpings kommun , ,7 Hjo kommun 4 573, ,4 Karlsborgs kommun 4 739, ,0 Skara kommun , ,9 Skövde kommun , ,8 Tibro kommun 5 494, ,2 Töreboda kommun 6 218, ,1 Summa , ,1 Not 2 Övriga intäkter Försäljning av material och mottagningsavgifter ÅVC 7 486, ,9 Bidrag 1 600, ,2 Övriga ersättningar ,4 Försäljning av verksamhet (sluttäckning) mm 5 457, ,8 Summa , ,4 1 Skillnaden mellan åren beror på större AMS-bidrag från Arbetsförmedlingen 2014 än 2015 samt bidrag från Vinnova (240 tkr) för utveckling av Grönt kort under I övriga ersättningar 2014 ingår ersättning för den sopbil som förstördes i december 2013 samt ersättning för tre containrar som stals i februari Not 3 Övriga externa kostnader Inköp av inventarier och material , ,3 Entreprenader , ,3 Konsulttjänster 1 332, ,2 Lokal- och markhyror 1 446, ,6 Hyror/leasing av anläggningstillgångar 3 484, ,0 Bränsle, energi och vatten 1 879, ,9 Transporter 1 604, ,0 Övriga verksamhetskostnader 6 991, ,1 Summa , , gjordes stort inköp av ca kärl till matavfallsinsamling i Skara. 2 Nya entreprenader för insamling av hushållsavfall startade 1 mars 2015 samt ökade kostnader för sluttäckning. 3 Under 2014 hyrdes två sopbilar i väntan på upphandling av nya bilar. Båda bilarna har lämnats tillbaka i december 2014 respektive februari

23 Not 4 Personalkostnader Arvoden 75,1 55,6 Löner , ,5 Kostnadsersättningar 59,7 25,4 Sociala avgifter 4 095, ,3 Pensionskostnader 845,0 732,1 Personalsociala kostnader 616,0 380,6 Summa , ,5 Not 5 Avskrivningar Fastigheter 15,2 14,9 Maskiner 380,7 496,0 Inventarier 105,1 93,9 Bilar och andra transportmedel , ,0 Summa 2 039, ,8 1 Ny sopbil köptes in under hösten 2014 vilket återspeglas i avskrivningarna för Not 6 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen , ,7 Avgår realisationsvinster Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Synnerliga skäl enligt KL 8:5 Ianspråktagande av sparande Justerat resultat , ,7 Not 7 Fastigheter Ingående anskaffningsvärden 298,4 298,4 Årets investering 56,0 0,0 Årets försäljning 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 354,4 298,4 Ingående ackumulerade avskrivningar -22,8-7,9 Årets avskrivningar -15,2-14,9 Årets försäljning 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Summa utgående ackumulerade avskrivningar -38,0-22,8 Summa utgående restvärde enligt plan 316,4 275,6 23

24 Not 8 Maskiner Ingående anskaffningsvärden 6 275, ,9 Årets investering 0,0 0,0 Årets försäljning 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 6 275, ,9 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,8 Årets avskrivningar -380,7-496,0 Årets försäljning 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,8 Summa utgående restvärde enligt plan 1 221, ,1 Not 9 Inventarier Ingående anskaffningsvärden 1 950, ,1 Årets investering 156,7 512,0 Årets försäljning 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 2 107, ,1 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,2 Årets avskrivningar -105,1-93,9 Årets försäljning 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,1 Summa utgående restvärde enligt plan 607,8 610,0 Not 10 Bilar och andra transportmedel Ingående anskaffningsvärden , ,8 Årets investering 2 700, ,0 Årets försäljning 0,0-471,5 Utrangering 0,0 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden , ,3 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,4 Årets avskrivningar , ,0 Årets försäljning 0,0 471,5 Utrangering Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,9 Summa utgående restvärde enligt plan 5 721, ,4 24

25 Not 11 Eget kapital Ingående eget kapital , ,1 Kapitaltillskott ny medlemskommun, Skara 8 149,7 Summa eget kapital , ,8 Årets resultat , ,7 Utgående eget kapital , ,1 Kapitaltillskottet för en ny medlemskommun beräknas som andel av förbundets tillgångar och skulder i förhållande till invånarantalet i respektive kommun. Kapitaltillskottet bokförs direkt mot eget kapital. Not 12 Övriga skulder Momsskuld 486, ,7 Sociala avgifter löner december 319,2 258,1 Personalens källskatt december 270,7 293,3 Summa 1 076, ,0 Not 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner 243,7 141,0 Upplupna semesterlöner 1 326, ,3 Revision 47,0 47,0 Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 583,0 556,8 Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension och övrig löneskatt 328,9 307,1 Övriga upplupna kostnader 2 568, ,3 Summa 5 097, ,4 25

26 Ekönömisk ö versikt a ren Resultaträkning (Tkr) Intäkter , ,5 2) , ,0 1) , ,7 Kostnader , ,5 2) , ,9 1) , ,9 Ränteintäkter 42,2 308,4 529,0 828,7 818,8 159,7 Räntekostnader -26,1-2,0-1,6-3,5-7,4-9,4 Årets resultat , ,7-716, , , ,1 1) Intäkts- och kostnadsminskning till följd av koncessioner för avfallsbehandling. 2) Intäkts- och kostnadsökning till följd av Skara kommuns medlemskap. Balansräkning (Tkr) Anläggningstillgångar 7 867, , , , , ,2 Omsättningstillgångar , , , , , ,5 Eget kapital , , , , , ,7 Långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 22,6 50,9 111,9 Kortfristiga skulder , , , , , ,1 Ställda panter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

27 Fem verksamhetsa r i sammandrag (Tkr) Verksamhetens nettokostnad , , , , ,4 Finansnetto 16,0 306,4 527,4 825,2 811,4 Årets resultat , ,7-716, , ,7 Resultatutveckling -4,7% - 7,4% - 0,01% 5,0% 11,3% Nettoinvesteringar 2 858, , ,4-779, ,0 Likvida medel , , , , ,5 Kassalikviditet 347,0% 363,4% 450,6% 501,0% 368,6% Långfristiga skulder 0,0 0,0 22,6 50,9 111,9 (varav kortfristig del) 0,0 0,0 22,6 28,3 61,0 Anläggningskapital 7 867, , , , ,4 Rörelsekapital , , , , ,0 Eget kapital , , , , ,4 Soliditet (%) 74,5% 73,1% 79,8% 80,9% 74,6% Finansnetto (tkr) 90,0% 80,0% 70,0% Soliditet (%) ,0% Likvida medel (mnkr) Eget kapital (mnkr)

28

29 Bilaga 1 Avfallsstatistik AÖS ska verka för att minska den totala mängden avfall och dess farlighet, öka återanvändningen och öka materialåtervinningen. I detta avsnitt redovisas statistik för insamlade och behandlade avfallsmängder inom AÖS. Statistiken avser enbart AÖS ansvarsområde och ger därmed inte en total bild över hushållens sortering eftersom producenternas insamling av förpackningar och tidningar inte ingår. Åtgärder för att öka återanvändningen Det två översta stegen i avfallstrappan innebär att minimera uppkomsten av avfall respektive återanvändning och är per definition inte avfallshanteringsfrågor. På flera av AÖS återvinningscentraler finns samarbete med organisationer som samlar in användbara textilier. Av 6,5 ton totalt insamlad mängd kläder av Emmaus (Tibro kommun) utgjorde insamlingen av kläder vid ÅVC 61 procent (4,0 ton). I övriga medlemskommuner har AÖS ett samarbete med Myrorna. Myrorna samlade totalt in 190,6 ton kläder i AÖS medlemskommuner, av detta mottogs drygt en tredjedel (64,4 ton) på någon av AÖS återvinningscentraler. Från och med maj finns, förutom vid Hjo, Värsås och Skövde ÅVC möjlighet att lämna saker på Karlborgs ÅVC för återanvändning som till exempel husgeråd och inredningsföremål. Under 2015 samlades totalt 77,2 ton sådant material in. Vid Falköpings ÅVC påbörjades ett likande samarbete med en lokal ideell förening i december. Utöver ovanstående åtgärder för att öka återanvändningen bidrar AÖS med informationsinsatser och kostnadsfri mottagning av restmaterial som lämnas från secondhand verksamheter till ÅVC. Mottagning av användbara saker vid Risängens ÅVC i Skövde Foto Thomas Harrysson

30 kg/invånare Insamling av avfall Via sopbilar och återvinningscentraler hanterar AÖS totalt 489,5 kg avfall per invånare vilket innebär en ökning från tidigare år och innebär att vi åter är i nivå med mängderna från Av totalt insamlad mängd avfall inom AÖS samlas något mer avfall in via återvinningscentraler än via sopbil. Hushållsavfall 500,0 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Total mängd hushållsavfall Mottaget vid ÅVC Hämtat med sopbil Den ökning som noteras under året utgörs av avfall vid återvinningscentraler. Mängden avfall hämtat med sopbil, 207 kg/invånare, är lägre inom AÖS än riksgenomsnittet på 228 kg/invånare. De avfallsslag som ökat i mängd är: - Park- och trädgårdsavfall, antalet kommuninvånare i form av tillkomna hus och antalet som lämnar in park- och trädgårdsavfall istället för att kompostera det på den egna tomten verkar alltjämt öka, orsaken till detta är oklar. - brännbart avfall och wellpapp, sannolikt till följd av den alltmer utbyggda insamlingen av matavfall - impregnerat träavfall, metallskrot samt sten, kakel och klinkers etc., vilket kan vara ett tecken på ökad ombyggnation, kanske till följd av möjligheten till ROT-avdrag.

31 kg/invånare Avfallsbehandling Mängden avfall som materialåtervinns ökar. Trots att mängden avfall till energiåtervinning minskar över åren utgör den fortsatt den största andelen av allt hushållsavfall. Behandling av avfall 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0, El- och farligt avfall Materialåtervinning, inkl biogogisk behandling Energiåtervinning Deponi Av den totala mängden avfall som levereras för produktion av fjärrvärme och elektricitet behandlas 76 procent vid Skövde värmeverk. Träavfall utgör 23 procent av avfallet och det nyttiggörs istället vid fjärrvärmeanläggningar anpassade för träavfall och skogsflis/pellets. Träavfallet ersätter därmed jungfruligt material från skogsavverkningar. Energiåtervinning 1% 21% 23% 55% Brännbart (sophämtning) Brännbart (ÅVC) Brännbart från sorterad deponirest (ÅVC) Träavfall (RT och ris vid ÅVC)

32 Farligt avfall Den största andelen farligt avfall som samlas in på AÖS återvinningscentraler utgörs av elavfall och impregnerat träavfall. Mängd elavfall och annat farligt avfall vid återvinningscentraler Ton * Elavfall Impregnerat träavfall Annat farligt avfall (FA) Summa * Från och med 2014 ingår även Skara kommuns mängder i siffrorna. Mängden impregnerat avfall har ökat över åren, detta kan vara ett tecken på att allt fler bygger om på sina fastigheter, kanske till följd av möjligheten till ROT-avdrag. År 2015 var mängden elavfall 17,3 kg per kommuninvånare. Mängden varierar något över åren men har legat i samma storleksordning under en längre tid. En stor del elavfall materialåtervinns. Mottagningen av annat farligt avfall än elavfall och impregnerat träavfall fortsätter i samma nivå som tidigare. Foto Thomas Harrysson

33 kg/invånare Materialåtervinning Av den totala ökade mängden mottaget avfall på ÅVC under 2015 (3,9 kg/invånare) utgör tre fjärdedelar avfall som hanteras via olika typer av materialåtervinning. Materialåtervinning delas upp i återvinning med biologisk behandling och annan materialåtervinning. Exempel på biologisk behandling är rötning av matavfall, latrin och fallfrukt samt kompostering av trädgårdsavfall. Materialåtervinning via insamling av matavfall för tillverkning av biogas har ökat sedan föregående år vilket är en effekt av den pågående utbyggnaden inom AÖS. Ökningen kommer att fortsätta i takt med att fler hushåll sorterar ut matavfall. Övrig biologisk behandling ökar också och består främst av ökad mängd park- och trädgårdsavfall. Detta material komposteras. Ökningen av park- och trädgårdsavfall står för 20 procent av den totala ökningen av insamlat material på ÅVC. Biologisk behandling 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Matavfall till rötning (sophämtning) Park- trädgårdsavfall till kompostering (ÅVC) Fallfrukt till rötning (ÅVC) Latrin till rötning (sophämtning) Annan materialåtervinning är exempelvis återvinning av gips och metallskrot samt användande av porslin i konstruktionsändamål vid sluttäckning. Mottagen mängd av metallskrot, wellpapp samt sten, kakel, porslin etc. har ökat och står för 36 procent av den totala ökningen av insamlat material på ÅVC.

34 Energiåtervinning Energiåtervinning innebär utvinning av energin ur avfallet. Energin blir sedan fjärrvärme och elektricitet. Mängden brännbart avfall insamlat med sopbil har från föregående år minskat med 0,7 kg per invånare. Minskningen beror främst på den ökande insamlingen av matavfall. Mängden avfall till energiåtervinning insamlat vid ÅVC har samtidigt ökat med 3,9 kg/invånare. Detta utgör en fjärdedel av den totala ökningen av mängderna insamlat vid ÅVC under året. Energiåtervinning 1% 21% 23% 55% Brännbart (sophämtning) Brännbart från sorterad deponirest (ÅVC) Brännbart (ÅVC) Träavfall (RT och ris vid ÅVC) Deponering Mängden avfall till deponi inom AÖS område omräknat till helår är 4,4 kg per invånare. Det är något högre än riksgenomsnittet för 2014 som var 3,4 kg enligt Avfall Sveriges rapport Svensk avfallshantering, Förändringen från en mycket låg jämförelsesiffra tidigare år till en högre har att göra med att behandlingssättet är vanligare vid Rödjornas ÅVC i Skara. Mängd avfall till deponi Ton * Avfall till deponi SUMMA * Från och med 2014 ingår även Skara kommuns mängder i siffrorna.

35

36 Avfallshantering Östra Skaraborg