Årsredovisning Avfallshantering Östra Skaraborg. Foto: Pascal Tshibanda

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Avfallshantering Östra Skaraborg Foto: Pascal Tshibanda

2 Sammanfattning Årets resultat uppgår till ca 3,3 mnkr. Överskottet kommer att användas vid införandet av utsortering av matavfall. Under året har direktionen fattat beslut om vision och verksamhetsplan för AÖS. Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt lyder visionen för AÖS. Verksamhetsplanen innebär en strategi där färdriktningen går från en effektiv sophämtning till en effektiv och miljödriven avfallshantering. Syftet är att skapa långsiktiga samhällsekonomiska och miljörelaterade vinster, vilket kommer att påverka kunder, medarbetare och ekonomi. Med anledning av regeringens avfallsutredning bjöd direktionen in statssekreterare Anders Flanking från Miljödepartementet och Avfalls Sveriges vd Weine Wiqvist till ett möte på Högskolan i Skövde den 17 januari. Under hösten lämnades ett remissyttrande över utredningens förslag, SOU 2012:56 Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering. I yttrandet välkomnades bland annat förslaget om ett kommunalt ansvar för insamling av förpackningar och tidningar. På direktionsmötet i maj antogs en ny delegationsordning samt en ny arbetsordning för direktionen. Året har i övrigt dominerats av matavfall och vid årets utgång sorterade ca villahushåll sitt matavfall med mycket gott resultat. 2

3 Organisation och politik Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) bildades år 2000 och består av sex medlemskommuner Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av den verksamhet som AÖS bedriver, vilka vi är till för och vad som kännetecknar inriktningen på vårt arbete. AÖS verksamhetsidé: Vi säkerställer medlemskommunernas insamling och omhändertagande av hushållsavfall till vår gemensamma nytta. Vi bedriver verksamheten med god service på ett miljöriktigt och effektivt sätt. Verksamhetsområden I den kommunala renhållningsskyldigheten ingår sophämtning hos hushåll och företag, latrintömning, tömning av enskilda avlopp och insamling av hushållens grovavfall. Kartbild över AÖS medlemskommuner Uppdrag AÖS ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. Vision AÖS vision beskriver vad förbundet eftersträvar att uppnå som organisation i framtiden. AÖS vision: Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt! I Skövde kommun utförs sophämtningen med egen personal och egna sopbilar. I övriga kommuner anlitas två olika entreprenörer som utför sophämtningen åt AÖS. Även för tömning av enskilda avlopp och latrintömning anlitas entreprenörer. För insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall finns 14 återvinningscentraler varav 2 drivs med hjälp av entreprenörer och 6 av ideella föreningar. AÖS har också en mindre mottagning av verksamhetsavfall vid Risängens avfallsanläggning i Skövde. Under denna verksamhet ingår även transportuppdrag åt Skövde värmeverk. AÖS är vidare behjälplig i frågor som rör sluttäckning av deponier. 3

4 Politisk ledning Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Direktionens sammansättning Ordförande Paula Bäckman (c), Skövde Vice ordförande Ulf Andersson (s), Töreboda Ordinarie ledamöter Bild: AÖS ordförande Paula Bäckman (c). Revisorer Medlemskommunerna utser växelvis två revisorer och för mandatperioden har Leif Eriksson (s), Skövde och Mikael Johansson (s), Tibro utsetts till revisorer. Visste du att AÖS var det första kommunalförbundet i Sverige som bildades för kommunal renhållning Gunnar Hjärtkvist (s), Skövde Britt-Marie Sjöberg (c), Hjo Bodil Hedin (s), Hjo Mikael Lennartsson (fp), Tibro Rolf Eriksson (s), Tibro Kjell Sjölund (c), Karlsborg Ronny Siderud (s), Karlsborg Göran Johansson (c), Töreboda Conny Johansson (s), Falköping Carl-Erik Skårman (m), Falköping Ersättare Leif Walterum (c), Skövde Sture Grönblad (mp), Skövde Lars Glad (m), Hjo Fredrik Bellino (v), Hjo Tomas Danielsson (m), Tibro Anne-Marie Wahlström (s), Tibro Stig Palmqvist (fp), Karlsborg Peter Lindroth (s), Karlsborg Johan Cord (s), Töreboda Magnus Dimberg (m), Töreboda Caroline Persson (m), Falköping Ulf Eriksson (c), Falköping 4

5 Direktionens arbete Den 17 januari bjöd direktionen in statssekreterare Anders Flanking från Miljödepartementet och Avfalls Sveriges vd Weine Wiqvist till ett möte på Högskolan i Skövde. Ämnen som diskuterade var bland annat regeringens utredning om producentansvaret för förpackningar och tidningar samt AÖS samarbetsprojekt för ruttoptimering tillsammans med Högskolan i Skövde. Bild: Anders Flanking provar hyttsimulatorn på Högskolan. Direktionens första sammanträde för året hölls i mars på Lorentzons Styr AB i Skövde. Direktionen fick information om arbetet med Grönt kort ur både ett tekniskt och praktiskt perspektiv. Ärenden som behandlades på mötet var bland annat årsredovisningen för år 2011 som godkändes samt beslut om ett yttrande över en motion om att göra Töreboda till en kretsloppskommun. På direktionsmötet i maj antogs bland annat en ny delegationsordning samt en ny arbetsordning för direktionen. Direktionsmötet i september utgjordes av en heldag med avsikt att ta fram underlag till en verksamhetsplan för AÖS. Mötet började med att delårsrapporten för 2012 godkändes och direktionen informerades om det pågående arbetet med matavfallsinsamling. Under resten av dagen diskuterades avfallsplanens mål i förhållande till AÖS verksamhetsrelaterade och ekonomiska mål. Förvaltningen fick därefter i uppdrag att ta fram ett förslag till verksamhetsplan. Årets sista möte hölls i Falköping den 19 november och ärenden som behandlades var bland annat budget och taxa för år Som ett led i samordningsarbetet beslutade direktionen att sänka avgifterna inom utsorteringsområde för matavfall i Falköping. Övriga avgifter lämnades oförändrade. Budget för 2013 och ekonomiskt handlingsprogram för åren godkändes vid sammanträdet. Återigen budgeteras ett underskott á -2,5 mnkr med anledning av den fortsatta utbyggnaden av matavfallsinsamling i medlemskommunerna. Den negativa budgeten motiveras med hänvisning till den starka finansiella ställningen i förbundet. Direktionen beslutade också att lämna ett remissyttrande över avfallsutredningen. Utredningen handlar bland annat om att låta kommunerna få ansvar för insamling av förpackningar och tidningar. Idag är det Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB) som bär ansvaret för insamlingen. AÖS välkomnar utredarens förslag att kommunen ska vara huvudman för allt avfall från hushållen. Ett annat förslag i utredningen handlar om att låta hushållsavfall från företag och verksamheter avregleras från det kommunala ansvaret och därmed bli tillgängligt för privata avfallsentreprenörer. AÖS tycker att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och det privata näringslivet blir tydligare och mer logisk med detta förslag. Däremot bör inte ansvaret för hushållens grovavfall avregleras från kommunerna då det strider mot den ovan nämnda logiska ansvarslinjen. Verksamhetsplan för åren godkändes på mötet. I verksamhetsplanen har en vision, verksamhetsidé och färdriktning tagits fram samt ett antal mål utifrån fyra olika perspektiv i verksamheten. Förvaltningen fick i uppdrag att fortsätta utreda hur tillgängligheten på återvinningscentralerna i Skövde kan förbättras. Till vice ordförande för år 2013 utsågs Britt-Marie Sjöberg (c) från Hjo. 5

6 Mål och måluppfyllelse Kommunalförbundet har arbetat med följande ekonomiska och verksamhetsrelaterade mål under år 2012: Resultatet skall vara minst 2% av det egna kapitalet Resultatet 3,3 mnkr för år 2012 innebär att målet för resultatutveckling har uppnåtts. Investeringar skall i första hand om möjligt egenfinansieras Inga investeringar har skett under året. Avbrott i insamlingsverksamheten ska inte överstiga två veckor för enskilt insamlingsdistrikt Målet bedöms vara uppfyllt trots vissa förseningar i slamsugningen av enskilda avloppsanläggningar till följd av ny entreprenad för uppdraget. Som komplement till det fortlöpande arbetsmiljöarbet et ska god arbetsmiljö befrämjas med en särskild åtgärd per år. Målet bedöms vara uppfyllt. Kartläggning har påbörjats av den tunga manuella hanteringen inom slamsugningsområdet. Öppettiderna vid ÅVC ska ses över i syfte att förbättra tillgängligheten, där det kan anses erforderligt. Målet bedöms vara uppfyllt via extraöppet under helgen den april. Arbetet med "Grönt kort" syftar till att öka tillgängligheten på ÅVC. Uppföljning internkontrollplan Internkontrollplanen omfattar områdena miljötillstånd, Risängens avfallsanläggning, abonnentavgifter, omfattning av kundförluster och vägning 6

7 av avfall. Internkontrollen godkändes av direktionen vid sammanträdet den 19 november. Miljötillstånd Tillsynsmyndigheterna för återvinningscentraler och deponier kontrollerar att villkoren för tillståndsgivna verksamheter uppfylls via årlig miljörapportering. För AÖS del innebär det att åtta miljörapporter ska upprättas per år. För år 2011 har samtliga rapporter lämnats till myndigheterna i rätt tid. Risängens avfallsanläggning Vid den förra systemtillsynen lämnades några mindre synpunkter på viss dokumentation och åtgärder för att förbättra dokumentation har genomförts och rapporterats in till tillsynsmyndigheten. Periodisk besiktning har genomförts på Risängen under hösten Abonnentavgifter Under hösten 2012 har 24 abonnemang slumpmässigt kontrollerats i Falköpings kommun. Via kontroll av entreprenörens uppgifter, kundregister samt besiktning på plats undersöktes om AÖS fakturering överensstämmer med faktiska abonnemang. Inget av de kontrollerade abonnemangen avvek från registeruppgifterna. Kundförluster Kundförlusterna har ökat från 60 tkr 2010 till drygt 130 tkr år En av orsakerna är att kundförlusterna i Töreboda nu redovisas till AÖS. Tidigare fanns ingen sådan redovisning. Fakturering av renhållningsavgifter i Falköpings kommun har sedan hösten 2011 flyttats till Tidaholm. Därmed har samfaktureringen med andra kommunala nyttigheter upphört, vilket kan vara en bidragande orsak till ökningen av kundförluster. Vägning av avfall Vågen på Risängens avfallsanläggning ska kontrolleras årligen. Kalibrering och viktprövning har utförts av Flintab AB under Insamlingsverksamheten Med insamlingsverksamheten avses den insamling av avfall som sker med olika typer av fordon (mat- och restavfall, latrin och slam från enskilda avloppsanläggningar). Den tidigare insamlingen av förpackningar och tidningar har övertagits av Sita Sverige AB efter upphandling av Skövde kommun. De frigjorda resurserna har använts för insamling av matavfall. Sophämtning Den successiva utbyggnaden av matavfallet innebär att fler avfallsslag ska hämtas med olika frekvenser vilket ställer stora krav på en fortlöpande omställning av insamlingsverksamheten. Under 2012 har förändringarna i allt väsentligt kunnat genomföras utan kundpåverkande störningar. I juni tillträdde en ny transportledare sin tjänst för sophämtning i egen regi. Den försenade upphandlingen av en helt biogasdriven sopbil kunde genomföras under försommaren. På grund av förseningen och den förlängda leveranstiden för biogasdrivna fordon har en sopbil tillfälligt hyrts in till verksamheten. Efter samråd med Fordons- Gas Sverige AB den 17 januari har ytterligare ett tankställe för biogas tillkommit i Skövde. AÖS beslut om gemensamma hämtningsplatser vid Sigghusberg i Hjo kommun har överklagats av de boende. Förvaltningsrätten har inte avgjort ärendet under året. Matavfall Riksdagen fastställde i maj månad ett nytt nationellt etappmål för matavfall. Målet är att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas så att även energin tas tillvara. Senast 2018 ska målet vara uppfyllt. 7

8 AÖS arbete för att nå målet innebär att i första skedet erbjuda villahushåll i tätorter möjligheten att sortera matavfall. Därefter planeras insamling från hyreshus och från landsbygden. I avfallsutredningen föreslås att avfall från verksamheter avregleras vilket kan få till följd att kommunala storkök, restauranger m.fl. inte kommer ingå i den kommunala renhållningsskyldigheten. Skulle förslaget antas utan revidering kommer det att påverka mängden matavfall som AÖS kan samla in. I samband med att sortering av matavfall startade i nya områden organiserades ett stort antal välbesökta informationsmöten. De kritiska synpunkter som framkommit vid mötena har framförallt gällt den miljöstyrande taxan. Under året har områden i Karlsborg, Skövde och Tibro startats upp för insamling av matavfall. Samtliga villahushåll i tätorter i Tibro och Karlsborg är därmed anslutna till matavfall. I Skövde har ungefär hälften av alla villahushåll i tätorter anslutits till matavfallsinsamling. I januari provades omlastning av matavfall på Risängen för första gången. Syftet var att effektivisera vidaretransporten till biogasanläggningen i Falköping genom omlastning till större behållare. Provet utföll väl och efter anmälan till tillsynsmyndigheten har omlastningen permanentats. Den 2 mars besöktes AÖS av Habo och Mullsjö kommuner som ville informera sig om vår insamling av matavfall. Frågan om huruvida organiskt avfall i form av frukt och grönt från livsmedelsbutiker omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten avgjordes i högsta instans av Mark- och miljööverdomstolen under året. Domen är vägledande för rättstillämpningen och innebär att livsmedelsbutikerna själva bestämmer om avfallet ska gå till biologisk behandling eller inte. Kvalitet Kvaliteten på matavfallet är fortsatt mycket bra och ytterst lite är felsorterat. Kvalitén kontrolleras genom så kallade plockanalyser som innebär att en utvald mängd matavfall detaljstuderas för att se om det finns något som är felsorterat. Felsortering uppstår när felaktigt avfall läggs i papperspåsarna och/eller när vanliga sopor läggs i det bruna kärlet för matavfall. Skultorp var den första tätorten utanför Falköping där villahushållen började sortera matavfall. Plockanalysen i samband med starten under hösten 2011 uppvisade ett mycket bra resultat. I mars 2012 genomfördes en uppföljande okulär kontroll av innehållet i de bruna kärlen med ett lika bra resultat. Felsorteringen utgjordes endast av någon enstaka pappersförpackning och en liten mängd blomjord. Kvalitén på matavfallet i påsar och kärl från vårens nystartade områden kontrollerades med bra resultat den 17 april. I takt med att allt fler villahushåll sorterar matavfall är det inte längre möjligt att genomföra områdesspecifika plockanalyser då insamlingsdistrikten av naturliga skäl kommit att bestå av både gamla och nya matområden. Under oktober november kontrollerades därför kvalitén på matavfallet i papperspåsarna genom stickprov ur samtliga inleveranser från Karlsborg, Skövde och Tibro till omlastningsplatsen på Risängen. Renhetsgraden var mycket bra och uppgick till 99,65 procent. Resultat stickprovskontroll under oktober - november Anslutningsgrad 99,65% Vid utgången av året sorterades matavfall hos ca villahushåll. De olika villaområdenas anslutning till sortering av matavfall har varierat. I Trädgårdsstaden i Skövde anslöt sig 94,8 procent av kunderna och i Fjället 60,5 procent. Anslutningsgraden i det första delområdet i Tibro tätort under 2011 var 93,8 procent. Anslutningen i tätortens andra delområde under 2012 var 83,8 procent. I Karlsborg var anslutningsgraden i Forsvik 93,4 procent och i centralorten 80,5 procent. De bakomliggande orsakerna till variationerna är svåra att analysera. 8

9 Under 2012 förmärktes en viss tillbakagång i några av de gamla områdena. Även detta varierar dock. Skultorp i Skövde kommun var det första området som startades under Den initiala anslutningsgraden i Skultorp var 90,5 procent. Under 2012 sjönk den temporärt till 89,3 procent för att i slutet av året åter stiga till 90,9 procent. Falköping 61,8 % Insamlad mängd 2012 Tabell: Insamlad mängd matavfall och procentuell del per person (enligt Avfall Sveriges uppskattning av genererade mängder) Fortsatt insamling av matavfall Matavfallsinsamling för villahushåll i tätort planeras att i stor sett vara genomförd under år ton Skövde Tibro Anslutningsgrad Nya områden 86,0 % 2012 Skövde Tibro Karlsborg Totalt 75,5 % Matavfall per person ( % ) AÖS 12% Nationell målsättning 50% 2013 Figur: Grovplanering för införande av matavfall Visste du att biogas från matavfall ger 85 % lägre växthusutsläpp än bensin Skövde Hjo Töreboda Nystart Falköping Övrig insamling och transport Ruttoptimering Under året har Högskolan i Skövde och AÖS fortsatt samarbetet för att utveckla verktyg för effektivisering av sophämtningen. Ett antal användartester har genomförts som inneburit värdefulla erfarenheter som kunnat användas i utvecklingsarbetet. Under hösten beviljade finansierande institutioner medel för projektets fortsättning även under Under våren presenterades projektet vid Avfall Sveriges årsmöte och olika branschföreträdare har besökt Skövde för få närmare information om vårt arbete. Syftet med projektet är bland annat att kvalitetssäkra insamlingsverksamheten och att minska kostnader och miljöbelastning genom transportsnåla och klimatsmarta avfallstransporter. Latrin Det finns fortsatt behov av latrinhämtning i AÖS medlemskommuner. Antalet kunder sjunker dock för varje år i takt med att fler områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Under 2012 har antalet abonnemang minskat med ca 50 stycken. Idag finns det ca 500 latrinabonnemang kvar. Av dessa finns huvuddelen i Skövde (ca 300 styck). Antalet abonnemang förväntas minska ytterligare under 2013 till följd av att boende vid Simsjön ansluter sig till kommunalt avlopp. Slamsugning av enskilda avlopp Den 1 januari tillträdde PR Slamsugning AB som ny entreprenör för slamsugning av enskilda avlopp. Verksamheten har fungerat väl med undantag för vissa inkörningsproblem. Förseningar har uppstått när ny personal ska hitta och identifiera brunnslock som kan vara dolda av vegetation eller snö. Under året har mycket arbete lagts ner för att lägga in rätt positioner för avloppsbrunnarna på digitala kartor samt rätt uppgifter över brunnsstorlek, fastighetsbeteckning, ägare mm. Arbetet bedöms avhjälpa framtida inkörningsproblem i samband med entreprenadbyten. 9

10 Uppgifterna om kunderna samlas i det verktyg högskolan i Skövde utvecklar, vilket har blivit ett viktigt hjälpmedel i det dagliga arbetet. Ett av fordonen som används för slamsugningen är biogasdrivet. Billy Ljungkvist framför sin biogasdrivna slamsugningsbil. Visste du att att det finns möjliga turordningar för att tömma soptunnorna på Norrmalm i Skövde Återvinningscentraler Kommunalförbundet tillhandahåller bemannade återvinningscentraler (ÅVC) för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall. Övergripande Återvinningshelg Helgen den april hade samtliga återvinningscentraler extra helgöppet. Öppettiderna förlängdes till kl 16 på lördagen och på söndagen höll ÅVC öppet mellan kl Satsningen gjordes för andra året i rad och var uppskattad. Denna gång var det fler som passade på att sortera och lämna avfall under söndagen. Tillsyn av ÅVC Vid Risängen och Hjo ÅVC har periodisk besiktning utförts. Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) har utfört inspektioner vid övriga ÅVC, utom i Töreboda och Karlsborg där Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen. Inspektionerna visade på ett visst behov av förbättrad skyltningen över de olika avfallsfraktionerna. Grönt kort Grönt kort är ett unikt koncept som utvecklas av AÖS i samarbete med Lorenzon Styr AB. Det syftar till att öka servicen och tillgängligheten genom att låta kunderna få tillgång till ÅVC även då anläggningarna är stängda. Efter utbildning registreras kunden och kan använda sitt körkort som nyckel till grinden. Återvinningscentralen i Timmersdala har valts ut som testanläggning och om proven utfaller väl kan fler ÅVC följa efter. Det första utbildningstillfället planeras till början av Det finns en större återvinningscentral i varje medlemskommun. I Skövde och Falköping finns det även ett antal mindre återvinningscentraler där öppettiderna och mottagningen är begränsad. 10

11 ÅVC Karlsborg Verksamheten har fungerat bra och kunderna har visat fortsatt uppskattning över den ombyggda anläggningen. Trasiga beläggningar på området har asfalterats. El-avfall Producentorganisationen Elkretsen och en förhandlingsgrupp från kommunerna, Avfall Sverige och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har förhandlat fram ett förslag till standardavtal för hantering av hushållens el-avfall. Standardavtalet har utgjort grund för förhandlingar om lokala anpassningar för AÖS. Avtalet mellan Elkretsen och AÖS förväntas kunna undertecknas i början av 2013 och innebära att kyl och frys samt övriga vitvaror kan tas emot på fler ÅVC Hjärtstartare på ÅVC En ÅVC i varje medlemskommun har utrustats med hjärtstartare. Personalen har utbildats i Hjärt- och lungräddning och hur man använder hjärtstartare. ÅVC Hjo Verksamheten har fortsatt fungerat bra under I mitten av juli var det besökrekord på anläggningen. Under denna vecka hade anläggningen ca besök. Normalt besöksmängd under sommarhalvåret är annars besökare per vecka. En förskoleklass har varit på studiebesök och i samband med lucia bjöds kunderna på glögg, vilket var uppskattat särskilt som det var kallt den dagen (-14 o C). En brand i komposten under februari kunde släckas av personalen. Årskort har införts under året. Årskortet innebär en förenklad administration av mottagningsavgifter för småföretagare som regelbundet lämnar avfall vid anläggningen. Återvinningscentralen har haft ett antal studiebesök från skolor och aktörer inom avfallsbranschen. Bland intresserade aktörer märktes Bergslagens Kommunalteknik, Svenljunga, Götene, Öckerö, m.fl. Det är framförallt den i Sverige ovanliga lösningen med att samla in avfall i mindre containrar som står direkt på mark som lockat intresset. På samma sätt som vid ÅVC i Hjo har årskort även införts i Karlsborg. ÅVC Skövde Timmersdala ÅVC har försetts med fordonsräknare och har byggts om för grönt kort. Bland annat har mottagningen för farligt avfall försetts med tak och golvet har utrustats med en blindbrunn för uppsamling om någon skulle råka spilla flytande farligt avfall. Ett nytt skyltkoncept testas också i Timmersdala. Det är utvecklat av Avfall Värmland och används med bra resultat på många ÅVC. Värsås och Södra Ryds ÅVC har snyggats till och belagts med krossasfalt. Placering och utformning av ny ÅVC i Skövde är fortsatt under utredning. ÅVC Tibro Avtalet med XR Miljöhantering AB har förlängts ett år och innebär att anläggningen kommer ha öppet under samtliga helgfria tisdagar och lördagar, istället för att som tidigare vara stängd på dessa dagar under en del av året. ÅVC Töreboda Överenskommelse har träffats med SITA Sverige AB så att privatpersoner kan lämna upp till 200 kilo impregnerat träavfall utan avgift. ÅVC kommer också att vara öppen för besök under samtliga helgfria lördagar. 11

12 ÅVC Falköping Behållarna för förpackningar har ändrats i samband med ny entreprenör för förpacknings och tidningsinsamlingen. De nya behållarna underlättar personalens arbete på anläggningen. Under april månad kom många studiebesök från skolor i Falköpings kommun. Den gamla verktygsboden revs under sommaren. Under december bjöd vi på pepparkakor och glögg vilket blev uppskattat och omtalat. ÅVC i Falköping har liksom övriga anläggningar varit utsatt för inbrott och skadegörelse. Bland annat har lås brutits upp och diesel stulits ur maskinhallen och från hjullastaren Övrig verksamhet Administration Tidaholms kommun tog över faktureringen av abonnentavgifter i Falköping under slutet av 2011 och verksamheten har fungerat mycket bra under Likaledes tog Mariestad Töreboda Energi AB (MTEAB) med gott resultat över fakturering av enskilda avlopp i Töreboda kommun den 1 januari Tidigare ansvarade entreprenören för faktureringen. Information Informationen under året har i mångt och mycket ägnats åt matavfall. En stor andel kunder har informerats via brevutskick, broschyrer och personliga möten vid de informationsträffar som organiserats i samband med att nya områden blivit föremål för sortering av matavfall. Två nummer av Avfallsnytt har delats ut till hushållen i medlemskommunerna. Innehållet har bland annat handlat om sortering och öppettider vid ÅVC samt matavfall och biogas. Verksamhetsavfall vid Risängens avfallsanläggning Mottagning av avfall från verksamheter på Risängen bestod under 2012 av ca 230 ton avfall som levererades i containrar. Den övriga verksamheten består av transporttjänster åt Skövde värmeverk (transport av bottenaska och lagrat brännbart avfall). Samordnad sluttäckning AÖS har i uppdrag att administrera och samordna sluttäckning av deponier i Karlsborg, Skövde och Töreboda. Falköpings kommun har under året valt att lämna samordningsavtalet för att istället lämna över de praktiska sluttäckningsåtgärderna till en lokal entreprenör. Under 2013 kommer AÖS att bistå Falköpings kommun i andra frågor som rör anläggningen, såsom t ex hantering av lakvatten och deponigas samt täckningen av deponierna i Floby och Stenstorp. Förutom löpande kontroller har bland annat följande skett under året: Västra slänten vid Borreboda i Töreboda har tillformats Vid Falevi avfallsanläggning i Falköping har utspätt lakvatten bräddat. Orsaken är att den Satsvisa Biologiska Reningsanläggningen (SBR) på reningsverket inte kunnat ta emot allt lakvatten vid kraftiga regn och snösmältning. Reningsverket har lämnat åtgärdsförslag till Länsstyrelsen men har ännu inte fått något svar. Ny utrustning har installerats för nivåoch flödesmätning vid Falevi och Risängen. Kontakt med ett antal entreprenörer angående mottagning av lämpliga sluttäckningsmaterial främst till Karlsborg och Töreboda samt anmälan till tillsynsmyndigheter rörande sluttäckningsmaterial. 12

13 Borreboda år 2015 Tabell: Årtal då deponierna ska vara helt sluttäckta. Miljö Sluttäckningstider Falevi år 2026 Karlsborg år 2015 Risängen år 2030 Förändringen innebär betydande minskningar i miljöpåverkan och idag talar man om avfallshanteringen som något som sänker koldioxiden, snarare än något som ökar den. Sverige producerar dock mycket avfall och den stora utmaningen är att bryta trenden mellan tillväxt och ökade avfallsmängder. Behandlad mängd hushållsavfall i Sverige mellan 1994 till Miljönyttan med verksamheten Miljönyttan med AÖS verksamhet är främst att kretsloppet avgiftas när el- och farligt avfall tas omhand. Material- och energiåtervinning innebär minskat klimatutsläpp och minskat uttag av naturresurser. Vår klimatpåverkan minskar ytterligare när allt mer fossilfritt bränsle används för våra transporter. För närvarande är följande fordon helt eller delvis drivna av biogas: Ett biogasdrivet slamsugningsfordon som tömmer enskilda avloppsanläggningar i Skövde kommun. En hybridlastbil som går på en blandning av diesel och biogas och används för hämtning av farligt avfall från återvinningscentralerna. Avfallsbehandling i AÖS Den största andelen (58 %) avfall går till energiåtervinning vid framförallt Skövde värmeverk för produktion av fjärrvärme och elektricitet. En mycket liten del (0,1 %) deponeras. Avfallsmängder i Sverige I Sverige är vi bra på att ta hand om vårt avfall på ett miljöriktigt sätt. Cirkeldiagrammen visar hur fördelningen av behandlingsmetoder förändrats sedan Källa: Avfall Sveriges rapport Hushållsavfall i siffror, kommunoch länsstatistik

14 Andel insamlad mängd per behandlingsmetod Slam till reningsverk 22,3% Deponi 0,1% El- och farligt avfall 4,0% Materialåtervinning 15,6% Energiåtervinning 58,0% Andel av olika sorters el- och farligt avfall Elavfall utan producentansvar 7,4% Blybatterier 3,3% Elavfall med prodansvar 56,1% Impregnerat trä 21,6% Asbest 1,1% Färgrester och lim 7,9% Oljehaltigt avfall 2,0% Övrig farligt avfall 0,6% Avfallsmängder i AÖS Mängden avfall insamlat med sopbil var i stort sett samma som under För avfall insamlat vid ÅVC har mängden närmat sig, men ännu inte kommit upp i de mängder som föregick lågkonjunkturen I den följande tabellen redovisas den totalt insamlade mängden avfall inom AÖS, med undantag av slam från enskilda avlopp. Mängden slam från enskilda avloppsanläggningar var ca ton. ton Totalt mängd avfall insamlat via sopbil och återvinningscentraler Sophämtning* Den största andelen farligt avfall som samlas in på ÅVC utgörs av el-avfall och impregnerat träavfall. Mängden el-avfall och annat farligt avfall är i stort sett konstant över åren. Undantaget var 2011 då mängden el-avfall var förhållandevis stor, vilket kan ha att göra med konsumtionsmönster och tekniksprång för till exempel TV-apparater. Mängd avfall el- och annat farligt avfall vid återvinningscentraler ton Elavfall Farligt avfall Summa ÅVC Summa *matavfall och brännbart avfall. I denna siffra ingår även brännbart avfall från de föreningsdrivna återvinningscentralerna (ca 1030 ton) Insamling av el- och farligt avfall Insamling av farligt avfall är grunden för att övrigt avfall ska kunna ingå kretsloppet. Behandlingen av farligt avfall varierar beroende på vilket slags avfall det är. Åtgärder som främjar återanvändning Målet om mindre avfallsmängder syftar till att minska den totala mängden avfall, öka återanvändningen, öka materialåtervinningen och styra avfallssystemen så att dessa så långt som möjligt stödjer hushållens och företagens källsortering. På AÖS hemsida finns information om var man kan vända sig för att skänka bort saker som man inte har användning för och annars hade tänkt slänga. 14

15 Vid de flesta av AÖS återvinningscentraler sker samarbete med organisationer som samlar in användbara textilier. Likaså finns det en bod på Risängens ÅVC där kunder kan ställa in saker som skulle kunna användas igen. Under året har Tidans Scoutkår initierat ett EUprojekt tillsammans med den lokala idrottsföreningen i syfte främja återanvändningen vid Tidans ÅVC. I Skövde och Falköping samarbetar AÖS med Second - handbutiker genom att ta emot sorterat material som inte kunnat säljas. Materialåtervinning Materialåtervinning via insamling av matavfall för tillverkning av biogas har genomgått en tydlig ökning under Mängd avfall till biologisk behandling och annan materialåtervinning ton Biologisk behandling Rötning av matavfall Annan materialåtervinning Övrig biologisk behandling Materialåtervinning** * Summa * Tidigare år enbart kompostering av park- och trädgårdsavfall. From 2012 ingår här även slam från enskilda avlopp som sprids på åkermark (374 ton) samt latrin som skickats till rötning (28 ton). ** Ej förpackningar och tidningar eftersom producentorganisationen FTIAB inte tillhandhåller uppgifter över insamlade mängder från återvinningscentraler. Övrig biologisk behandling består till största delen av kompostering av park- och trädgårdsavfall (4 314 ton). Materialåtervinning av gips och metallskrot etc. visar på något lägre mängder än tidigare. Mängden metallskrot har minskat med ca 400 ton mot tidigare år. Porslin, kakel, sten, tegel, etc. har minskat ca 700 ton. Variationer i världsmarknadspriser för skrot kan vara en orsak till minskningen. 15

16 Andel av olika avfallsslag till materialåtervinning Isolering 1,5% Energiåtervinning Mängden insamlat brännbart avfall från hushållen har minskat som en effekt av att allt fler hushåll sorterar matavfall. Mängd avfall till energiåtervinning ton Brännbart insamlat via sopbil* Brännbart inlämnat vid ÅVC Träavfall inlämnat vid ÅVC Matavfall 11,9% Sten, kakel, porslin etc 17,8% Park- och trädgårdsavfall 37,2% Wellpapp 7,0% Metallskrot 17,7% Latrin till rötning 0,2% Slam till åkermark 3,2% Gips 3,3% SUMMA * På Risängens ÅVC särredovisas hushålls- och verksamhetsavfall från och med Tidigare år redovisades den totala mängden träavfall från både hushåll och verksamheter. Brännbart avfall insamlat vid föreningsdrivna ÅVC ingår från 2012 (uppskattad mängd för 2012 är ca 1030 ton). Träavfall uppvisar en tydlig ökning. Det kan vara en effekt av lägre marknadsaktiviteter till följd av en relativt lägre temporär efterfrågan för energiåtervinning. Andel av olika avfallsslag till energiåtervinning Deponering Till deponering skickas endast avfall från Falköpings och Töreboda ÅVC. Asbestavfall för deponering från övriga ÅVC redovisas under farligt avfall. I Falköping består deponiavfallet av sten- och glasfiberull som levereras till Rödjorna i Skara kommun. I Töreboda utgörs deponiavfallet av en blandning av gips samt sten- och glasfiberull. Även detta levereras till Rödjorna i Skara kommun. Mängd avfall till deponi ton Avfall till deponi Träavfall (ÅVC) 26% Brännbart (ÅVC) 19% Brännbart (sophämtn.) 55% SUMMA ** På Tibro ÅVC särredovisas hushålls- och verksamhetsavfall från och med år Tidigare år redovisades den totala mängden träavfall från både hushåll och verksamheter. 16

17 Personal Under året har en transportledare och en handläggare anställts Antal anställda Fördelning anställda % 26% Kvinnor Män Diagram: Fördelning antal tillsvidareanställda per kön år Sjukfrånvaro Diagram: Antal tillsvidareanställda AÖS bedriver ett målinriktat arbete för mångfald och jämställdhet. Av de totalt 27 tillsvidareanställda är fördelningen mellan könen 20 män och 7 kvinnor. Under perioden har andelen kvinnor ökat från 4 % (1) till 26 % (7). 150% 100% 50% 0% Fördelning antal anställda per kön Kvinnor Män Diagram: Fördelning antal tillsvidareanställda per kön Antalet sjukdagar har totalt sett ökat jämfört med föregående år och procentuellt motsvarar sjukfrånvaron 4,9 % (4,3 %) Karensdagar 52,8 43,4 26,2 29,3 Dagar ,6 103,0 116,9 Dagar ,5 48,5 61,0 84 Dagar 91-5,5 91,0 170,0 54 Totalt 378,8 330,6 360,2 284,2 Tabell: Sjukfrånvaro per intervall (antal dagar) Det är framförallt korttidsfrånvaron i intervallet dagar som ökat under Långtidssjukskrivningarna har däremot minskat kraftigt. 1% Sjukfrånvaro 14% 53% 31% Dagar 91- Dagar Dagar 2-14 Karensdagar Diagram sjukfrånvaro per frånvarointervall,

18 Arbetsmiljö Arbetet med att förbättra arbetsmiljön och förhindra olyckor genom förändrade hämtningsplatser har inte kunnat upprätthållas på samma nivå som under tidigare år. Resurserna har istället huvudsakligen ägnats åt insamling av matavfall. Ett antal olycksfall har drabbat personalen under året. En semestervikarierande sopförare bröt höftbenet vid en cykelolycka på väg till arbetsplatsen. Vid skilda olyckstillfällen orsakade fallande containerluckor en huvudskada och en klämskada på hand. En medarbetare bröt lårbenet vid en halkolycka på ÅVC och en medarbetare fick uppsöka läkare efter en muskelsträckning. I det senare fallet är det oklart om skadan enbart var arbetsrelaterad. Mindre tillbud med skräp i ögat som skrapat hornhinnan har också förekommit. Framtida olycksfall orsakade av fallande containerluckor har förhindrats genom fysiska åtgärder på befintliga containrar. Nyanskaffade containrar kommer att vara försedda med gångjärn i bakkanten vilket förhindrar att sidoluckorna faller vid tömning. Halkskydd till skor har anskaffats till ÅVC. Potentiella risker för olyckor har uppmärksammats när det gäller ÅVC. Det kan handla om kunders bilar som kommer i rullning eller när kunder söker kontakt med personal i hjullastare i tron att de är uppmärksammade. Bristande tillsyn av medföljande barn är ytterligare en latent risk. är två faktorer som avviker negativt. I syfte att främja personlig livsstilsförändring deltog många medarbetare i SLA-loppet den 8 september. Taxor Förändringarna till följd av nya taxeområden för matavfall, koncessioner för avfallsbehandling, etc. har fungerat väl och i stort sett passerat obemärkt. Under december blev beslutet om taxa för 2013 föremål för överklagan från en kund. Överklagan gäller de miljöstyrande avgifterna för matavfall och frågan kommer att avgöras av Rättsenheten vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. Visste du att avgifterna för sophämtning i AÖS området är bland de lägsta i Västra Götaland (plats 8 av 49) (Nils Holgerssonundersökningen, 2012) Under april deltog AÖS och PR Slamsugning AB i en konferens kring arbetsmiljön för slamsugningsförare. Konferens arrangerades av Transportfackens Yrkes & Arbetsmiljönämnd (TYA) och koncentrerades kring problemen med tunga lock och långa slangdragningar. Vissa försök har därefter gjorts med lyftöglor och redskap för att underlätta hanteringen av tunga lock. Arbetsmiljön vid ÅVC i Hjo och Karlsborg har förbättrats när ensamarbetet har minskat. Hälsoprofil Under början av året lämnade Kinnekullehälsan en rapport från förra årets hälsoprofilbedömning av AÖS medarbetare. Konditionsnivå och övervikt 18

19 Ekonomi Resultat Resultatet för år 2012 uppgår till 3,3 mnkr, vilket överstiger budget med ca 8,3 mnkr. Resultatöverskottet kommer bland annat att användas till den utökade insamlingen av matavfall i medlemskommunerna. Årets resultat innebär en ökning av det egna kapitalet med 3,3 mnkr och det egna kapitalet uppgår nu till 53,4 mnkr. Som en konsekvens av koncessionerna har intäktsbortfallet varit störst i Skövde och Tibro, där utbyggnaden av matavfall kommit längst. Bortsett från intäktsbortfallet i samband med koncessionen har intäkterna varit stabila. Återvinningscentraler mm Intäkterna är likvärdiga med föregående år. Minskade kostnader Under 2012 har kostnaderna totalt minskat med 11,2 mnkr jämfört med år Minskningen beror huvudsakligen på koncessioner för behandling av avfall Årets resultat Kostnader/ verksamhet Budget 2012 Utfall 2012 Utfall 2011 Sophämtning ÅVC Övrigt Summa Tabell: 2007 års resultat var negativt till följd av att del av eget kapital utskiftades till medlemskommunerna. Minskade intäkter Totalt sett har intäkterna minskat med ca 17,6 mnkr jämfört med år Minskningen beror huvudsakligen på koncessioner för behandling av avfall. Intäkter/ verksamhet Budget 2012 Utfall 2012 Utfall 2011 Sophämtning Tabell: Kostnader per verksamhet, tkr Sophämtning Insamlingen av matavfall har ökat kostnaderna med ca 5,2 mnkr. Återvinningscentraler Kostnaderna har understigit såväl budget som föregående år. Den förväntade minskningen till följd av koncessionen motverkades delvis av kostnader för åtgärder på ÅVC (ombyggnader, etc). Investeringar Inga investeringar är gjorda under året. ÅVC Övrigt Summa Tabell: Intäkter per verksamhet, tkr Sophämtning 19

20 Finansnetto Finansnettot har ökat från 811,4 tkr under 2011 till 825,2 tkr under Finansnetto (tkr) Långfristig skuld (tkr) Skuld Amortering Likvida medel Likvida medel uppgick vid årets slut till 50,5 mnkr. Soliditet Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt. Det egna kapitalet uppgår till 53,4 mnkr vilket motsvarar en soliditet på 80,9 %. 100,0% Soliditet (%) Likvida medel (tkr) ,0% 0,0% Långfristiga skulder I samband med bildandet av förbundet övertogs anläggningstillgångar från Skövde kommun. Förbundet amorterar årligen på denna skuld där ränta utgår med samma räntesats som kommunal internränta. Skulden uppgår i slutet av år 2012 till 50,9 tkr. 20

21 Resultaträkning Not Intäkter Sophämtnings- och slamsugningsavgifter , ,5 Övriga intäkter , ,3 Summa intäkter , ,8 Kostnader Övriga externa kostnader , ,5 Personalkostnader , ,0 Avskrivningar ,9 Summa kostnader , ,4 Summa verksamhetens nettokostnader 2 450, ,4 Finansnetto Ränteintäkter 828,7 818,8 Räntekostnader -3,5-7,4 ÅRETS RESULTAT , ,7 21

22 Balansräkning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Maskiner , ,0 Inventarier 8 197,6 278,3 Bilar och andra transportmedel 9 510, ,0 Summa anläggningstillgångar 3 010, ,3 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kundfordringar , ,5 Övriga fordringar 0,1 3,4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 431, ,2 Kassa och bank , ,5 Summa omsättningstillgångar , ,7 SUMMA TILLGÅNGAR , ,0 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital , ,7 Årets resultat 3 275, ,7 Summa eget kapital , ,4 Långfristiga skulder Lån hos medlemskommuner 10 22,6 50,9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 8 566, ,2 Övriga skulder , ,8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,7 Summa kortfristiga skulder , ,7 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , ,0 Ansvarsförbindelser Ställda panter 0 0,0 Ansvarsförbindelser (pensioner intjänade före ,0 finns hos medlemskommunerna) 22

23 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat 3 275, ,7 Justering för av- och nedskrivningar 1 544, ,9 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -19,4 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 4 799, ,6 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 2 925, ,2 Ökning/minskning förråd och varulager 0,0 120,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder , ,6 Medel från den löpande verksamheten 3 280, ,0 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0, ,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten 0, ,0 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld -60,9-60,9 Medel från finansieringsverksamheten -60,9-60,9 ÅRETS KASSAFLÖDE 3 219, ,1 Likvida medel vid årets början , ,6 Likvida medel vid årets slut , ,5 23

24 Noter och tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och med beaktande av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och god redovisningssed. Periodisering har skett efter bokföringsmässiga grunder. Noter (tkr) Not 1 Sophämtnings- och slamsugningsavgifter Skövde kommun , ,9 Hjo kommun 4 272, ,4 Tibro kommun 5 312, ,8 Karlsborgs kommun 4 519, ,4 Töreboda kommun 5 521, ,7 Falköpings kommun , ,3 Summa , ,5 Not 2 Övriga intäkter Försäljning av material och mottagningsavgifter ÅVC 6 858, ,9 Bidrag 937,8 920,0 Försäljning av verksamhet till bl.a. kommuner (sluttäckning) 3 412, ,4 Summa , ,3 Not 3 Övriga externa kostnader Inköp av inventarier och material 3 690, ,1 Entreprenader* , ,8 Konsulttjänster 870,2 939,4 Lokal- och markhyror 1 785, ,0 Hyror/leasing av anläggningstillgångar 406,3 308,2 Bränsle, energi och vatten 1 881, ,2 Transporter 1 755, ,3 Övriga verksamhetskostnader 6 741, ,4 Summa , ,5 *minskade kostnader för avfallsbehandling till följd av koncessioner Not 4 Personalkostnader Arvoden 41,6 31,4 Löner , ,1 Kostnadsersättningar 78,6 66,5 Sociala avgifter 3 232, ,2 Pensionskostnader 632,5 553,1 Personalsociala kostnader 150,9 319,7 Summa , ,0 24

25 Not 5 Avskrivningar Maskiner 682,5 614,0 Inventarier 80,7 70,7 Transportmedel 780, ,2 Summa 1 544, ,9 Not 6 Årets resultat, avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen 3 275, ,7 Justerat resultat 3 275, ,7 Not 7 Maskiner Anskaffningsvärde 6 384, ,9 Årets investering ,0 Årets försäljning (anskaffningsvärde) 0 0 Ackumulerade avskrivningar , ,9 Justering avskrivning (årets försäljning) 0 0 Årets avskrivningar -682,5-614,0 Summa 2 302, ,0 Not 8 Inventarier Anskaffningsvärde 1 579, ,6 Årets investering 0 50,0 Ackumulerade avskrivningar , ,6 Årets avskrivningar -80,7-70,7 Summa 197,6 278,3 Not 9 Bilar och andra transportmedel Anskaffningsvärde , ,1 Årets investeringar 0 0 Utrangering 52,2 0 Ackumulerade avskrivningar , ,9 Årets avskrivningar -780, ,2 Summa 510, ,0 Not 10 Lån hos medlemskommuner Skuld till Skövde vid årets slut 50,9 111,9 Varav kortfristig skuld -28,3-61,0 Summa 22,6 50,9 Not 11 Övriga skulder Kortfristig skuld - nästa års amortering 28,4 61,0 Momsskuld 83, ,1 Sociala avgifter decemberlöner 246,7 210,6 Personalens källskatt dec 206,0 170,0 Summa 564, ,8 25

26 Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld anställda 1 174, ,5 Upplupna löner 77,8 45,2 Revision 47,0 47,0 Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 464,7 413,0 Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension och övrig löneskatt 245,0 220,1 Övriga upplupna kostnader 1 426, ,9 Summa 3 435, ,7 26

27 Ekonomisk översikt åren Resultaträkning (Tkr) Intäkter ,0 3) , , , , ,3 Kostnader ,9 3) , , , , ,9 Ränteintäkter 828,7 818,8 159,7 91,8 362,9 262,6 Räntekostnader -3,5-7,4-9,4-15,5-29,1-28,8 Årets resultat 3 275, , , , ,2 1) ,8 2) 1) Kapitaltillskott från Falköping och återbetalning av deponiskatt innebär att resultatet för 2008 kan betraktas som jämförelsestörande. 2) 2007 års resultat är negativt till följd av att eget kapital utskiftades till medlemskommunerna. 3) Intäkts- och kostnadsminskning till följd av koncessioner för avfallsbehandling. Balansräkning (Tkr) Anläggningstillgångar 3 010, , , , , ,2 Omsättningstillgångar , , , , , ,5 Eget kapital , , , , , ,4 Långfristiga skulder 22,6 50,9 111,9 172,9 233,8 294,7 Kortfristiga skulder , , , , , ,6 Ställda panter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 27

28 Fem verksamhetsår i sammandrag (Tkr) Verksamhetens nettokostnad 2 450, , , , ,4 Finansnetto 825,2 811,4 150,3 76,3 333,8 Årets resultat 3 275, , , , ,2 Resultatutveckling 5,0% 11,3% 10,8% 1,4% 9,8% Nettoinvesteringar 0, ,0 487, ,5 896,0 Likvida medel , , , , ,8 Kassalikviditet 501,0% 368,6% 336,8% 229,5% 208,5% Långfristiga skulder 50,9 111,9 172,9 233,8 294,7 (varav kortfristig del) 28,3 61,0 61,0 60,9 60,9 Anläggningskapital 2 987, , , , ,6 Rörelsekapital , , , , ,0 Eget kapital , , , , ,6 Soliditet (%) 80,9% 74,6% 73,0% 62,2% 58,5% 28