Årsredovisning Avfallshantering Östra Skaraborg

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Avfallshantering Östra Skaraborg

2 Sammanfattning Årets resultat uppgår till 9,8 mnkr. Överskottet ska användas till införandet av utsortering av matavfall. Under året har direktionen bland annat fattat beslut om en ny och gemensam avfallsplan, reviderad förbundsordning och att utöka insamlingen av matavfall till samtliga medlemskommuner. Året har dominerats av planering, förberedelser och införande av matavfallsinsamling. I första etappen kommer villahushåll i tätorter att erbjudas utsortering av matavfall. Kärl har upphandlats, områden för utsortering av matavfall har utsetts, insamling har påbörjats och plockanalyser har genomförts. De första områdena i Skövde och Tibro påbörjades under hösten och resultatet är över förväntan när det gäller anslutningsgrad, sorteringskvalitet och praktiskt genomförande. Under de närmaste åren kommer fler och fler områden att anslutas så att det kommande nationella målet om matavfall nås. AÖS har i samarbete med Högskolan i Skövde ett projekt för ruttoptimering. Under året har Högskolan har utvecklat ett webbaserat mjukvaruprogram (ICAN) som dels används för ruttoptimering men som även kommer att användas i en simulator för sopförare vid upplärning av nya rutter. Simulatorn har byggts in i en lastbilshytt och den 21 december invigdes den på Högskolan i Skövde.

3 Organisation och politik Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) bildades år 2000 och består av sex medlemskommuner Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Direktionens sammansättning Ordförande Paula Bäckman (c), Skövde Vice ordförande Conny Johansson (s), Falköping Ordinarie ledamöter Gunnar Hjärtkvist (s), Skövde Britt-Marie Sjöberg (c), Hjo Pierre Rydén (s), Hjo Mikael Lennartsson (fp), Tibro Rolf Eriksson (s), Tibro Kjell Sjölund (c), Karlsborg Ronny Siderud (s), Karlsborg Ulf Andersson (s), Töreboda Göran Johansson (c), Töreboda Carl-Erik Skårman (m), Falköping Uppdraget AÖS arbetar för att skapa en långsiktig hållbar organisation för insamling och hantering av främst hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Förbundet ska också sträva efter en god och miljösäker avfallsservice till lägre kostnad än om varje kommun agerar enskilt. Politisk ledning Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Ersättare Leif Walterum (c), Skövde Sture Grönblad (mp), Skövde Lars Glad (m), Hjo Fredrik Bellino (v), Hjo Tomas Danielsson (m), Tibro Anne-Marie Wahlström (s), Tibro Stig Palmqvist (fp), Karlsborg Peter Lindroth (s), Karlsborg Johan Cord (s), Töreboda Magnus Dimberg (m), Töreboda Caroline Persson (m), Falköping Ulf Eriksson (c), Falköping Medlemskommunerna utser växelvis två revisorer och för mandatperioden har Leif Eriksson (s), Skövde och Mikael Johansson (s), Tibro utsetts till revisorer. 3

4 Direktionens arbete Efter den förra mandatperioden har det skett en hel del förändringar i direktionen. En ny ordförande har utsetts och endast två ordinarie ledamöter sitter kvar från förra mandatperioden. För att introducera både nya som gamla ledamöter anordnades en introduktionsdag i februari. Enskilda ledamöter har därefter genomfört en internetbaserad utbildning inom avfallssektorn. Under året har direktionen haft fem sammanträden. Vid det första sammanträdet den 4 april beslutade direktionen att utöka insamlingen av matavfall enligt den nationella målsättningen och den verksamhetsplan förvaltningen tagit fram för införandet. Insamlingen av matavfall omfattar samtliga medlemskommuner i kommunalförbundet. På mötet godkändes också årsredovisningen för år 2010 samt ny jämställdhetsplan för åren Den 30 maj beslutade direktionen att förändra förbundsordningen så att ersättare får närvarorätt även då ordinarie ledamot är tjänstgörande. Ersättaren har då yttranderätt men inte rätt att lägga förslag eller att delta i beslutsfattandet. Anledningen till förändringen är att öka ersättarnas möjlighet att hålla sig väl förtrogna med arbetet i direktionen inför de tillfällen då de ska tjänstgöra. Direktionen beslutade även om en ny och gemensam avfallsplan för åren Vid mötet den 24 oktober godkändes delårsrapporten för 2011 med ett prognostiserat överskott om 9,5 mnkr. Direktionen beslutade att tilldela Skövde Värmeverk AB och Falköpings kommun (biogasanläggningen) koncessioner för behandling av brännbart avfall och matavfall. Koncessionerna gäller till och innebär att Skövde Värmeverk AB och Falköpings kommun tar över ansvaret för avfallets behandling. AÖS har beretts möjlighet att yttra sig över Naturvårdsverkets förslag till ny nationell avfallsplan Från avfallshantering till resurshushållning. AÖS anser att den nationella avfallsplanen i större utsträckning bör fokusera på hela avfallssektorn och inte enbart på avfall från hushållen. Direktionen beslutade lämna yttrande enligt förvaltningens förslag. Den 21 november fattades beslut om budget och taxa för år På grund av utökad insamling av matavfall har direktionen fattat beslut om ett negativt budgeterat resultat om tkr. Avgifterna i taxan lämnas oförändrade. Ekonomiskt handlingsprogram för åren godkändes och ekonomiskt resultatmål för 2012 lämnas oförändrat. På mötet godkändes också redovisningen av genomförda kontroller enligt internkontrollplan för AÖS. Internkontrollplanen omfattar områdena miljötillstånd, Risängens avfallsanläggning, abonnentavgifter, omfattning av kundförluster och vägning av avfall. Det sista direktionsmötet för året hölls den 12 december och då beslutades bland annat att anta pensionsriktlinjer för AÖS. Syftet är att göra AÖS till en mer attraktiv arbetsgivare och att ge stöd och möjlighet för förvaltningen att lösa generationsväxlingar eller övertalighet genom exempelvis pensionsavgångar. Förvaltningschefen fick också i uppdrag att ta fram förslag till förändrade öppettider på återvinningscentralerna (ÅVC). Direktionen beslutade även att ge förvaltningschefen i uppdrag att vid nästa inköp av sopbil upphandla ett helt biogasdrivet alternativ. 4

5 Mål och måluppfyllelse Kommunalförbundet har arbetat med följande ekonomiska och verksamhetsrelaterade mål under år 2011: Insamlingsverksamheten Här redogörs för insamling av matavfall, brännbart avfall samt latrin och slam från enskilda avlopp. Resultatet skall vara minst 2% av det egna kapitalet Investeringar skall i första hand om möjligt egenfinansieras Avbrott i insamlingsverksamheten ska inte överstiga två veckor för enskilt insamlingsdistrikt Som komplement till det fortlöpande arbetsmiljöarbetet ska god arbetsmiljö befrämjas med en särskild åtgärd per år. Resultatet 9,8 mnkr för år 2011 innebär att målet för resultatutveckling har uppnåtts. Under 2011 har en återinvestering av en teleskoplastare gjorts till Falevi ÅVC i Falköping. En besöksräknare har köpts in till ÅVC i Hjo. Båda inköpen har egenfinasierats. Målet bedöms vara uppfyllt. På grund av Transportarbetareförbundets blockad i maj drabbades enskilda kunder av förseningar i sophämtningen. Målet bedöms vara uppfyllt. I mitten av juni höll företagshälsovården en föreläsning om kost och hälsa. Samtliga anställda har också erbjudits en personlig hälsoprofil. Matavfall Sedan ungefär 10 år tillbaka har Falköping sorterat ut matavfall och den 4 april fattade direktionen beslut om att utöka insamling av matavfall till övriga medlemskommuner. Som ett första steg anordnades studiebesök till biogasanläggningen i Falköping den 9 och 12 maj. Deltog gjorde ledamöter i AÖS direktion, administrativ personal, sopförare, återvinningsarbetare, personal från kundtjänst och personal från Reno Norden AB och XR Miljöhantering AB. I första hand kommer villahushåll i tätorter att erbjudas möjligheten att sortera sitt matavfall. Ett stort planeringsarbete har genomförts under våren och till första insamlingsområde utsågs Skultorp i Skövde med start den 1 oktober. I juni skickades brev till samtliga villahushåll i Skultorp med information om hur insamlingen skulle gå till. Ytterligare ett brev skickades i augusti och följdes upp av två informationsmöten i början av september. Ungefär två veckor innan den första tömningen ställdes de nya bruna kärlen ut. Första tömningen skedde sen under första veckan i oktober. Det pågående arbetet med ny avfallsplan ska omfatta målsättning avseende alternativa drivmedel. I avfallsplanen som godkändes av direktionen under 2011 innehåller målsättning om alternativa drivmedel. Direktionen har beslutat att nästa sopbil ska drivas med biogas. Öppettiderna vid ÅVC ska ses över i syfte att förbättra tillgängligheten, där det kan anses erforderligt. I syfte att förbättra tillgängligheten höll samtliga ÅVC extraöppet under helgen den 7-8 maj. En av AÖS sopbilar har utrustats med en reklamskylt Tack för maten!. Nästa kommun som blev aktuell för insamling av matavfall var Tibro och områdena Hörnebo, Häggetorp, Kvarnhagen, Smuleberg och Västanå. In- 5

6 formationsbrev skickades ut i oktober och två välbesökta informationsmöten hölls den 8:e och 9:e november. Första tömningen av det bruna matavfallskärlet gjordes under första veckan i december. Anslutningsgrad matavfall Skövde Tibro 91,8% 93,8% Plockanalyser För att kontrollera kvaliteten på det insamlade matavfallet har så kallade plockanalyser genomförts. Det innebär att en utvald mängd avfall analyseras för att se om det finns fraktioner som är felsorterade. Utställning av bruna matavfallskärl. Resultat Insamlingen av matavfall har inledningsvis gått mycket bra och det är många abonnenter som anslutit sig. Mängden matavfall uppgår i genomsnitt till ca 5 kg per tömning. Baserat på antalet anslutna hushåll vid årets utgång samlar AÖS in ca 9 % av det matavfall som varje person beräknas ge upphov till. Målet är att nå upp till den kommande nationella målsättningen om att 40 % av matavfallet ska samlas in. För att kunna genomföra plockanalyser av matavfallet har samtliga medarbetare i AÖS samt sopförare från entreprenörer genomgått en utbildning för plockanalyser samt fått erforderlig vaccinering. Resultaten från plockanalyserna från matavfallet i Skultorp och Tibro var mycket tillfredställande där endast en ytterst liten mängd avfall var felsorterat. Tabellen nedan visar i procent hur stor andel avfall som var rätt sorterat. Resultat plockanalyser Skövde Tibro 97,9% 99,7% Insamlad mängd 2011 Matavfall per person ( % ) AÖS 9 % Fortsättning Ambitionen är att införandet av matavfallsinsamling för villahushåll i tätort ska vara genomfört under år ton Nationell målsättning 40 % 2011 Skövde Tibro 2012 Skövde Tibro Karlsborg 2013 Skövde Hjo Töreboda Tabell: Insamlad mängd matavfall och procentuell del per person. Bild: Grovplanering för införande av matavfall 6

7 Visste du att det hittills totala insamlade matavfallet räcker till att tanka 75 biogasdrivna personbilar i ett helt år Övrig insamling och transport Svenska Transportarbetarförbundet genomförde under maj månad en blockad mot nyanställningar, vikarieanställningar och övertidsarbete. I Falköping, Skövde och Töreboda kunde sophämtning utföras utan störningar. I Hjo, Karlsborg och Tibro drabbades ca 600 abonnenter på landsbygden av försenad sophämtning. AÖS har varit remissinstans vid planförändringar och nybyggnationer i medlemskommunerna. Den pågående förtätningen av stadsmiljöerna bedöms på sikt riskera att minska framkomligheten för avfallsfordonen, liksom möjligheten till plats för olika källsorteringskärl. Ruttoptimering Sophämtning är en skenbart enkel verksamhet, men valet av den bästa hämtningsturen påverkas dock av många och föränderliga faktorer. AÖS har sedan flera år ett projekt för ruttoptimering tillsammans med Högskolan i Skövde. Projektet syftar till att utveckla en helt automatiserad optimering av hämtningsrutter med hjälp av intelligenta algoritmer. För AÖS del innebär denna forskning att miljöbelastningen kan minska genom transportsnåla och klimatsmarta avfallstransporter, kundnyttan ökar genom flexiblare sophämtning samt minskade kostnader genom effektivare utnyttjande av fordon och personal. Högskolan har utvecklat ett webbaserat mjukvaruprogram (ICAN) som dels används för ruttoptimering men som även kommer att användas som en simulator för sopförare vid upplärning av nya rutter. Simulatorn har byggts in i en lastbilshytt och den 21 december invigdes den på Högskolan i Skövde. Avfallsmängder sophämtning Under 2011 har mängden brännbart säck- och kärlhämtat hushållsavfall i medlemskommunerna ökat med drygt 2 % jämfört med föregående år. Även konsumentprisindex har ökat med 2 % och vi konstaterar att sambandet mellan köpkraft och avfallsmänger inte brutits. Specifikation AÖS ordförande Paula Bäckman klipper bandet tillsammans med Högskolans vicerektor Mats Jägstam. Latrin Kärl- och säcksopor till energiåtervinning Matavfall till biologisk behandling ton 723 ton ton 652 ton ton 612 ton Det finns fortsatt behov av latrininsamling i AÖS medlemskommuner. Antalet abonnenter sjunker årligen eftersom fler områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Under 2011 har framför allt latrinabonnemang i området runt Mullsjön i Hjo kommun minskat och under 2012 väntas fortsatt minskning av latrinabonnemang dels runt Mullsjön och dels vid Simsjön i Skövde kommun. Tabell: Avfallsmängder, sophämtning. Ton/år. 7

8 Slamsugning Under året har koordinatsättning via GPS slutförts i fem av medlemskommunerna. Koordinatsättningen i den resterande medlemskommunen kommer enligt plan att genomföras under den nya entreprenadperioden som startar 1 januari Informationen är kopplad till Högskolans ICAN program och kan bland annat användas för att underlätta registerhållning. En ny entreprenör för slamsugning har upphandlats och avtalet träder i kraft 1 januari Samordnad sluttäckning AÖS har i uppdrag att administrera och samordna sluttäckning av deponier i kommunerna Falköping, Karlsborg, Skövde och Töreboda. För att få en uppfattning om vad sluttäckning innebär i praktiken och få kunskap om vad som krävs för sluttäckning i egen regi, deltog representanter från medlemskommunerna vid ett studiebesök vid Värnamo avfallsanläggning den 8 november. Under året har MÖS utfört systemtillsyn på samtliga f.d. deponier inom MÖS tillsynsområde (Risängen, Falevi, Floby och Stentorp). Några mindre justeringar av hur egenkontrolldokumentationen kunde förbättras blev resultatet av tillsynen. Falevi avfallsanläggning i Falköping Den kraftiga snösmältningen under våren ledde till bräddning av lakvatten vid avfallsanläggningen. Vattnet var kraftigt utspätt och bedöms därför haft liten miljöpåverkan. Till följd av en trasig lakvattenpump skedde ytterligare en bräddning i december. Pumpen har bytts ut och förstärkningar har gjorts för att förhindra ytterligare incidenter. Under året har separering av dagvatten från lakvatten slutförts. Även insamling av deponigas och nivåövervakningen över lakvattnet har förbättrats. Karlsborgs avfallsanläggning Karlsborgs deponi ska vara sluttäckt år 2015 och i dagsläget är tillgången på sluttäckningsmaterial den främsta utmaningen för att klara tidplanen. Taxesättningen för schaktmassor på Risängen från den 1 september har inneburit att en del schaktmassor körs direkt till Karlsborg istället för till Risängen. Material som lämpar sig för dränering av vatten i sluttäckningen har under året krossats. Risängens avfallsanläggning i Skövde De senaste åren har stora mängder schaktmassor inkommit till Risängen och dessa har används för att forma till slänterna på deponin. Stenar och större betongblock har också tagits emot och används för att skapa den släntfot som krävs för att kunna sluttäcka den delen av deponin som ligger i direkt anslutning till våtmarksanläggningen. För att få balans i inkomna schaktmassor och anläggningens behov samt att få kostnadstäckning för lagring av dessa infördes den 1 september en mottagningsavgift. Skulle överskott på schaktmassor vid anläggningen uppstå kan massorna transporteras till Karlborg eller Töreboda avfallsanläggningar där det råder brist på material. Borreboda avfallsanläggning i Töreboda Lakvattendammen vid Borreboda har slutbesiktigats och ett avtal mellan avfallsanläggningen och reningsverket har tagits fram för omhändertagandet av lakvattnet. I likhet med Karlsborg råder brist på sluttäckningsmaterial och även här har mottagningsavgiften vid Risängen lett till att en del schaktmassor körs direkt till Borreboda istället för till Risängen. Periodisk besiktning har utförts vilket innebär en genomgång av anläggningens tillstånd och verksamhet samt kontroll av skötsel och dokumentation av anläggningen. Besiktningsmannen var positiv och besiktningsprotokollet inväntas. Till följd av det inbrott som skedde i december 2010 med mycket stor skadegörelse på byggnader på anläggning har larm installerats under året. Borreboda år 2015 Sluttäckningstider Falevi år 2026 Karlsborg år 2015 Risängen år 2030 Tabell: Årtal då deponierna ska vara helt sluttäckta. 8

9 Återvinningscentraler Kommunalförbundet tillhandahåller bemannade återvinningscentraler (ÅVC) för insamling av hushållens grovavfall. Övergripande Det finns en större återvinningscentral i varje kommun. I Skövde och Falköping finns det även ett antal mindre återvinningscentraler där öppettiderna varierar och mottagningen i vissa fall är begränsad. Batterier Från och med 1 januari har producenterna beslutat att ta över insamlingen av batterier. Därmed avvecklas insamlingen i AÖS regi. Farligt avfall Avtalet om insamling och omhändertagande av farligt avfall har förlängts. I samband med det ersattes många av de tidigare boxarna mot miljöskåp. Miljöskåpen används för mottagning av färgavfall. Om Återvinningscentralerna ÅVC Hjo Återvinningscentralen i Hjo fyllde 10 år den 18 augusti och detta firades med kaffe och tårta till alla besökare. En internetansluten besöksräknare har installerats vid återvinningscentralen. Syftet är att kunna följa besöksströmmar och därefter utvärdera personalbehov och öppettider för återvinningscentralen. Återvinningshelg Helgen den 7-8 maj hade samtliga återvinningscentraler extra helgöppet. Öppettiderna förlängdes till kl 16 på lördagen och på söndagen höll ÅVC öppet mellan kl Detta var första gången en liknande satsning gjorts och återvinningscentralerna var relativt välbesökta. Flera besökare framförde önskemål om fler liknande satsningar i framtiden. Tillsyn av ÅVC Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) har genomfört systemtillsyn med fokus på verksamhetens egenkontroll. Inspektioner har skett vid de ÅVC där MÖS har tillsynsansvar, dvs. alla utom de i Töreboda och Karlsborg. Vissa mindre administrativa åtgärder efterfrågas i form av tydligare dokumentering av ansvarsfördelning och riskbedömning. Ur Hjo Tidning, återvinningscentralen fyller 10 år. ÅVC Karlsborg Återvinningscentralen har haft ett antal studiebesök från andra aktörer inom avfallsbranschen under året. Det är framförallt den i Sverige ovanliga lösningen med att samla in avfall i små containrar som står direkt på mark som lockat intresset. Även kunder till återvinningscentralen upplever konstruktionen som mycket positiv. En liten justering av anläggningens utformning har skett genom att öppna upp mellan infart och 9

10 utfart, så att det är möjligt att köra runt inne på ÅVC utan att först åka ut och vända utanför. ÅVC Skövde Timmersdala ÅVC har utvidgats för att erhålla en bättre placering av containrar och övriga behållare. Till följd av regelbundna inbrott under en tid vid Södra Ryds ÅVC har armeringsnät satts upp innanför befintligt stängsel. Åtgärden har visat sig vara effektiv och inga inbrott har rapporterats sedan dess. ÅVC Tibro Avtalet med XR Miljöhantering har förlängts ett år. I det förlängda avtalet ingår nu möjlighet till utökade öppettider. ÅVC Töreboda I slutet av februari upptäcktes en granat i en container på avfallsanläggningen som är samlokaliserad med återvinningscentralen i Töreboda. Polis tillkallades och bombexperter kunde konstatera att det var en attrapp. Avfallsanläggningen drivs av Sita Sverige AB och sedan tillbudet inträffade är personalen mer försiktig och noggrann vid sorteringen. ÅVC Falköping, Floby och Stenstorp Från och med september månad har AÖS tagit över driften av Floby ÅVC. Tidigare bemannades den av Falköpings kommun som på grund av organisationsförändringar tvingats säga upp avtalet. Hjullastaren på ÅVC Falköping har bytts ut mot en teleskoplastare. Den nya maskinen bedöms vara mer flexibel och bättre ägnad åt verksamheten vid en återvinningscentral. Personalbyggnaden renoverades i september och då byttes bland annat fönster och element ut. Statistik avfallsmängder ÅVC Insamlade mängder av farligt avfall har ökat under Både gruppen impregnerat trä och gruppen annat farligt avfall som t.ex. färg och lim har ökat. Specifikation Farligt avfall inkl. tryckimpregnerat och asbest Elavfall med producentansvar inkl. kyl o frys, ljuskällor och batterier Elavfall utan producentansvar Avfall till materialåtervinning (avser avfall utan producentansvar) Flis* (träavfall) Kompost (park/trädg.) Brännbart avfall** Avfall till deponi Summa Tabell: Avfallsmängder, ÅVC. Ton/år * Hushållsavfall särredovisas från verksamhetsavfall på Risängens återvinningscentral från och med år Tidigare år redovisades den totala mängden träavfall från både hushåll och verksamheter. ** Hushållsavfall särredovisas från verksamhetsavfall på Tibro återvinningscentral från och med år Tidigare år redovisades den totala mängden träavfall från både hushåll och verksamheter. Mängden insamlat avfall har ökat under år 2011 jämfört med året innan. Uppgången kan antas bero på konjunkturen som innebär mer renoveringar och utnyttjande av ROT-avdrag. Kampanjer för insamling av avfall bidrar också till ökningen. 10

11 Övrig verksamhet Administration Faktureringen av abonnentavgifter i Falköping har under hösten flyttats till Tidaholms kommun. Anledningen är att Falköpings kommun omorganiserat sin kundtjänst i samband med pensionsavgångar. Från och med 1 januari 2012 kommer Mariestad Töreboda Energi AB att ta över fakturering av slamsugning av enskilda avlopp för abonnenter i Töreboda kommun. Tidigare ansvarade entreprenören för faktureringen av dessa avgifter. Nytt avtal har tecknats med Tekniska förvaltningen (TEFA) i Skövde om samarbete inom områdena administration, fordonsverkstadstjänster samt smides- och småmaskinverkstadstjänster. Det nya avtalet innebär att tidigare fasta avgifter ersätts med rörliga avgifter. Information AÖS hemsida har fått nytt utseende. Ny design, nya funktioner, underlättad administration och ny information om sortering av matavfall är resultatet av omarbetningen. Två nummer av Avfallsnytt har delats ut till samtliga hushåll i medlemskommunerna. Båda numren dominerades av information kring insamling av matavfall men även information om extra helgöppet och statistik över avfallsmängder fanns med. Avfallsplan och miljö Direktionen för AÖS godkände en ny avfallsplan den 30 maj. Den nya avfallsplanen gäller för perioden och är gemensam för alla som bor och verkar i samtliga medlemskommuner i förbundet. Planens huvudmål är begränsad klimatpåverkan, mindre avfallsmängder och giftfri miljö. Mål om begränsad klimatpåverkan Målet om begränsad klimatpåverkan handlar om att minska avfallsområdets påverkan på klimatet genom bland annat användning av miljövänliga bränslen för insamling, transporter och behandling av olika avfallsslag. Under året har frågan om alternativa drivmedel utretts vidare och direktionen har fattat beslut om att nästa sopbil helt och hållet ska drivas med biogas. Ett nytt avtal för slamsugning av enskilda avloppsanläggningar har tecknats under året som innebär att AÖS slamsugningsverksamhet får sitt första helt biogasdrivna fordon. Förlängning av avtalet för insamling av farligt avfall innebär att insamlingen även fortsättningsvis sker med en lastbil av typen diesel/gas hybrid. Deponigasledningen mellan Risängens avfallsanläggning och reningsverket är invigd. Deponigasen används numera för el- och värmeproduktion istället för att facklas. Mål om minskande avfallsmängder Målet om mindre avfallsmängder syftar till att minska den totala mängden avfall, öka återanvändningen, öka materialåtervinningen och styra avfallssystemen så att dessa så långt som möjligt stödjer hushållens och företagens källsortering. AÖS verksamhet kan bland annat bidra till ökad materialåtervinning genom utökad insamling av matavfall. Mängderna insamlat matavfall ökar i takt med att nya områden ansluts, vilket innebär att material som annars skulle energiutvinnas istället nyttjas för energiändamål via fordonsbränsle och återfö- 11

12 ring av växtnäring. Den nationella statistiken visar på minskade avfallsmängder totalt sett mellan 2009 och 2010, detta trots att den tidigare lågkonjunkturen brutits. För AÖS verkar detta trendbrott inte skett. Mängden säck- och kärlavfall ökade mellan 2009 och 2010 och fortsätter att öka under Målet om minskade avfallsmängder fortsätter därmed alltjämt vara en av våra gemensamma utmaningar. Mål om giftfri miljö Giftfri miljö innebär arbete med att fasa ut farliga ämnen ur samhället. Utfasningen sker bland annat genom att sluta använda dessa ämnen i produkter och genom att samla in farligt avfall och omhänderta det på ett säkert sätt. Även miljöövervakning av deponier hör till detta arbete. Mängderna insamlat farligt avfall har ökat med ca 20 % under året. En anledning till ökningen skulle kunna vara den nationella kampanj om insamling av farligt avfall som AÖS deltagit i. Miljöövervakningen kring deponierna i Falköping, Karlsborg, Skövde och Töreboda visar på normal föroreningsnivå. Viss indikation finns att föroreningsnivån i grundvattnet kring Risängen minskat något över de senare åren samt att åtgärderna vid lakvattensystemet vid Borreboda inneburit en något minskad föroreningsnivå på intilliggande yt- och grundvatten. Uppföljning internkontrollplan Internkontrollplanen omfattar områdena miljötillstånd, Risängens avfallsanläggning, abonnentavgifter, omfattning av kundförluster och vägning av avfall. Internkontrollen godkändes av direktionen den 21 november. Miljörapporter AÖS upprättar åtta miljörapporter per år och samtliga har lämnats till myndigheterna i rätt tid. Risängens avfallsanläggning Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) har genomfört systemtillsyn på Risängens avfallsanläggning och det resulterade i några mindre synpunkter på viss dokumentation. Abonnentavgifter Kontroller av kundregister och sophämtningsabonnemang har genomförts och endast ett fåtal avvikelser upptäcktes. Dessa korrigerades i samband med kontrollen. Kundförluster År 2010 tog Mariestad Töreboda Energi över faktureringen i Töreboda kommun vilket har lett till att kundförluster börjat redovisas och därmed har kundförlusterna ökat. Övriga medlemskommuner ligger kvar på samma nivå totalt sett som år Vägning av avfall Årligen kalibreras vågen på Risängens avfallsanläggning för att säkerställa att de våguppgifter som ligger till grund för fakturering är säkerställda. Personal Under året har tre personer tillsvidareanställts, en controller, en miljöingenjör och en sopförare samtidigt som tre personer gått i pension. Det totala antalet tillsvidareanställda, 25 st. är oförändrat jämfört med föregående år Antal anställda Diagram: Antal tillsvidareanställda AÖS ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. Av de totalt 25 tillsvidareanställda är fördelningen mellan kön 18 män och 7 kvinnor. Under perioden har andelen kvinnor ökat från 4 % (1) till 28 % (7). 12

13 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Fördelning antal anställda per kön Diagram: Fördelning antal tillsvidareanställda per kön Diagram: Fördelning antal tillsvidareanställda per kön år 2011 Sjukfrånvaro Antalet sjukdagar har totalt sett minskat jämfört med föregående år och procentuellt sett motsvarar sjukfrånvaron 4,3 % (4,9 %) Karensdagar 43,4 26,2 29,3 Dagar ,6 103,0 116,9 Dagar ,5 61,0 84 Dagar 91-91,0 170,0 54 Kvinnor Män Fördelning anställda % 28% Kvinnor Män Det är framförallt korttidsfrånvaron upp till 14 dagar som ökat under året, från 103 dagar till 147,6 dagar. Långtidssjukskrivningarna har däremot minskat från 170 dagar till 91 dagar och 2011 års långtidssjukskrivningar bedöms inte vara arbetsmiljörelaterade. 45% Diagram procentuell sjukfrånvaro per frånvarointervall, 2011 Arbetsmiljö 13% Arbetet med att förändra hämtplatser har fortgått under året med syfte att förebygga olyckor och förbättra arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har genomfört en uppföljande inspektion av förbundets sophämtning och verksamheten vid återvinningscentralen i Hjo. Arbetsmiljöverket förklarade sig tillsvidare nöjda med det pågående förändringsarbetet inom AÖS. Svenska Transportarbetarförbundets regionala skyddsombud har uppmärksammat hämtplatser med särskilda behov av förändringar. Kost och hälsa Sjukfrånvaro 28% 15% Dagar 91- Dagar Dagar 2-14 Karensdagar I mitten av juni arrangerades ett seminarium med Kinnekullehälsan om kost och hälsa för samtliga anställda i AÖS. De anställda erbjöds även att göra en individuell hälsoprofil. Kinnekullehälsan kommer under våren att sammanställa en rapport om personalens hälsa med utgångspunkt i hälsoprofilerna. Totalt 330,6 360,2 284,2 Tabell: Sjukfrånvaro per intervall (antal dagar) 13

14 Taxor Grundavgift Den 1 januari 2011 ersattes serviceavgiften och lägenhetsavgiften med en grundavgift. Grundavgiften syftar till att täcka de övergripande kostnaderna för kommunalförbundet som exempelvis administration, information och återvinningscentraler. Grundavgift faktureras även då uppehåll eller befrielse från sophämtning beviljats. Detta innebär att alla småhus, fritidshus och lägenheter i flerbostadshus omfattas av grundavgift. Verksamhetslokaler med någon form av personalutrymmen såsom fikarum eller kontor omfattas också av grundavgift. Småhus och verksamheter betalar hel grundavgift 675 kr per år och flerbostadshus och fritidshus betalar halv grundavgift. Skövde Värmeverk AB respektive Falköpings kommuns biogasanläggning. Intäkten för hämtningsavgiften tillfaller AÖS, behandlingsavgift för brännbart avfall går till Skövde Värmeverk och behandlingsavgift för matavfall går till Falköpings kommun. På fakturan till kund sker ingen större förändring mer än att avgiften delas upp på fler rader, men totalsumman är densamma som tidigare. Visste du att avgifterna för sophämtning i AÖS området är bland de lägsta i Västra Götaland (plats 7 av 49) (Nils Holgerssonundersökningen, 2011) Sänkt avgift I samband med införandet av grundavgift och eftersom förbränningsskatten avvecklats under 2010 gjordes en översyn av hämtningsavgifterna. För en stor del av abonnenterna sänktes hämtningsavgiften och för ett av de vanligaste abonnemangen innebär det ca 5,6 % lägre avgift. Handläggningsavgiften på 300 kr för beviljat uppehåll i sop- och latrinhämtning har tagits bort. Nya taxeområden I de områden där införande av matavfallsinsamling påbörjats skapas nya taxeområden, så kallade uppstartsområden, enligt en ny miljöstyrande taxa. Detta innebär att avgifterna höjs med 520 kr för de som väljer inte vara med i insamlingen av matavfall. För de abonnenter som sorterar matavfall är avgiften oförändrad. Höjningen för de som inte sorterar sitt matavfall träder i kraft den 1 januari Hämtningsavgift och behandlingsavgift Som en följd av koncessionsavtalen har arbete pågått under hösten med att förändra hämtningsavgiften. Detta innebär att den samfakturerade sophämtningsavgiften delas upp i hämtningsavgift och behandlingsavgift. Avgifter för behandling av brännbart avfall samt matavfall kommer från och med 2012 att faktureras av 14

15 Ekonomi Resultat Resultatet för år 2011 uppgår till 9,8 mnkr, vilket överstiger budget med 8,1 mnkr. Direktionen har beslutat att det ackumulerade överskottet ska användas till den utökade insamlingen av matavfall i medlemskommunerna. Årets resultat innebär en ökning av det egna kapitalet med 9 770,7 tkr och det egna kapitalet uppgår nu till 50,1 mnkr års resultat är negativt till följd av att del av eget kapital utskiftades till medlemskommunerna. Minskade intäkter Totalt sett har intäkterna minskat med drygt 700 tkr jämfört med år Minskningen beror på att flera avgifter för sophämtning sänkts inför år 2011, då en översyn av samtliga taxor och samordning med taxorna i Falköping genomförts. Intäkter/ verksamhet Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 Sophämtning ÅVC Övrigt Summa Tabell: Intäkter per verksamhet, tkr Sophämtning Årets resultat Jämfört med budget har intäkterna för sophämtning däremot inte minskat riktigt så mycket som planerat och det gäller framför allt intäkterna i Skövde och Tibro. I Tibro beror det på att en genomgång av grundavgifter till företag genomförts, vilket lett till ökad debitering, samt att omläggning från serviceavgift till grundavgift till flerbostadshus har gett mer intäkter. I Skövde är omläggningen från serviceavgift till grundavgift samt fler abonnenter än kalkylerat orsaken till budgetavvikelsen. Intäkterna för sophämtning år 2011 överstiger de budgeterade intäkterna med ca 2,8 mnkr. Återvinningscentraler mm Övriga intäkter som exempelvis mottagningsavgifter och försäljning av material på ÅVC har ökat något från föregående år. Det beror på att skrotoch träpriserna är fortsatt höga och att Elkretsen betalat ut en engångsersättning för tidigare omhändertagande av elavfall. Under året har mottagningsavgift för sluttäckningsmaterial införts på Risängen för att täcka kostnader för sluttäckning. Intäkterna för materialhantering har ökat vilket beror på att större mängd verksamhetsavfall tagits emot. Även intäkterna för slamsugning har ökat, vilket är ett resultat av att avgiften höjdes inför ÅVC och övriga intäkter överstiger budget med 4,3 mnkr. Intäktsränta om ca 800 tkr har bidragit till det positiva resultatet. Minskade kostnader Under 2011 har kostnaderna minskat med 900 tkr jämfört med år I jämförelse med budget är kostnaderna ca 1,7 mnkr lägre än budgeterade kostnader. Kostnader/ verksamhet Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 Sophämtning ÅVC Övrigt Summa Tabell: Kostnader per verksamhet, tkr Sophämtning Förbränningsskatten togs bort under hösten 2010 och det har gjort att kostnaderna för behandling av det brännbara avfallet har minskat med ca 2,3 15

16 mnkr. Nettominskningen av kostnader för sophämtning uppgår till ca 2 mnkr jämfört med föregående år. Jämfört med budget har dock kostnaderna överstigit de budgeterade kostnaderna för året med ca 700 tkr. Det beror framför allt på högre personalkostnader för introduktion av vikarier i Skövde, högre kostnader för entreprenader och för insamling av matavfall. Återvinningscentraler mm På återvinningscentralerna har kostnaderna minskat något jämfört med föregående år och det är främst kostnaderna för behandling av brännbart grovavfall på ÅVC som minskat, till följd av att förbränningsskatten togs bort. Kostnaderna understiger budget med 1,5 mnkr vilket beror på att arbetet med ny återvinningscentral inte påbörjats under året. Inom övriga verksamheter som exempelvis administration, slamsugning och sluttäckning har kostnaderna totalt sett ökat med ca 1,3 mnkr jämfört med föregående år. Det är främst kostnaderna för sluttäckning som ökat. I jämförelse med budgeterade kostnader för dessa verksamheter understiger dock kostnaderna budget med 0,9 mnkr. Avvikelsen från budget beror bland annat på att personal rekryterats senare än tänkt, att underhållskostnaderna vid Risängens deponi blev lägre än beräknat samt att behandlingskostnaderna för slam blev lägre än budgeterat. Investeringar Under året har en äldre hjullastare i Falköping ersatts av en teleskoplastare. Köpet uppgick till tkr. En besöksräknare för 50 tkr har köpts in till återvinningscentralen i Hjo. Finansnetto Finansnettot har ökat från 150,3 tkr under 2010 till 811,4 tkr under Ökningen beror på ökade ränteintäkter Finansnetto (tkr) Soliditet Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt. Det egna kapitalet uppgår till 50,1 mnkr vilket motsvarar en soliditet på 74,6 %. 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Långfristiga skulder I samband med bildandet av förbundet övertogs anläggningstillgångar från Skövde kommun. Förbundet amorterar årligen på denna skuld där ränta utgår med samma räntesats som kommunal internränta. Skulden uppgår i slutet av år 2011 till 111,9 tkr Likvida medel Soliditet (%) Likvida medel uppgick vid årets slut till 47,2 mnkr Långfristig skuld (tkr) Skuld Likvida medel (mnkr) Amortering

17 Resultaträkning Not Intäkter Sophämtnings- och slamsugningsavgifter , ,9 Övriga intäkter , ,8 Summa intäkter , ,7 Kostnader Övriga externa kostnader , ,4 Personalkostnader , ,3 Avskrivningar , ,2 Summa kostnader , ,9 Summa verksamhetens nettokostnader 8 959, ,8 Finansnetto Ränteintäkter 818,8 159,7 Räntekostnader -7,4-9,4 ÅRETS RESULTAT , ,1 17

18 Balansräkning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Maskiner , ,0 Inventarier 8 278,3 299,0 Bilar och andra transportmedel , ,2 Summa anläggningstillgångar 4 502, ,2 Omsättningstillgångar Förråd 0 120,0 Kundfordringar , ,9 Övriga fordringar 3,4 0,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 015,2 213,4 Kassa och bank , ,6 Summa omsättningstillgångar , ,5 SUMMA TILLGÅNGAR , ,7 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital , ,6 Årets resultat 9 770, ,1 Summa eget kapital , ,7 Långfristiga skulder Lån hos medlemskommuner 10 50,9 111,9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 9 253, ,4 Övriga skulder , ,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,7 Summa kortfristiga skulder , ,1 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , ,7 Ansvarsförbindelser Ställda panter 0,0 0,0 Ansvarsförbindelser (pensioner intjänade före 1998 är 0,0 0,0 inlösta via tidigare engångsinbetalning) 18

19 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat 9 770, ,1 Justering för av- och nedskrivningar 1 950, ,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 109,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital , ,9 Ökning/minskning kortfristiga fordringar , ,8 Ökning/minskning förråd och varulager 120,0 0,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 2 166, ,4 Medel från den löpande verksamheten , ,3 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar ,0-800,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten ,0-800,0 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld - 60,9-60,9 Medel från finansieringsverksamheten - 60,9-60,9 ÅRETS KASSAFLÖDE , ,4 Likvida medel vid årets början , ,2 Likvida medel vid årets slut , ,6 19

20 Noter och tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och med beaktande av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och god redovisningssed. Periodisering har skett efter bokföringsmässiga grunder. Noter (tkr) Not 1 Sophämtnings- och slamsugningsavgifter Skövde kommun , ,4 Hjo kommun 5 256, ,2 Tibro kommun 7 297, ,3 Karlsborgs kommun 5 618, ,5 Töreboda kommun 6 472, ,1 Falköpings kommun , ,4 Summa , ,9 Not 2 Övriga intäkter Försäljning av material och mottagningsavgifter ÅVC 6 230, ,2 Bidrag 920,0 645,3 Försäljning av verksamhet till bl.a. kommuner (sluttäckning) 4 386, ,3 Summa , ,8 Not 3 Övriga externa kostnader Inköp av inventarier och material 2 838, ,8 Entreprenader* , ,8 Konsulttjänster 939, ,3 Lokal- och markhyror 1 770, ,3 Hyror/leasing av anläggningstillgångar 308,2 235,1 Bränsle, energi och vatten 1 760, ,6 Transporter 1 146,3 649,2 Övriga verksamhetskostnader 5 226, ,3 Summa , ,4 *minskade kostnader för bl.a. förbränningsskatt, träavfall och byte av sopsystem i Falköping Not 4 Personalkostnader Arvoden 31,4 31,0 Löner 9 279, ,9 Kostnadsersättningar 66,5 87,8 Sociala avgifter 2 856, ,7 Pensionskostnader 553,1 474,3 Personalsociala kostnader 319,7 299,6 Summa , ,3 20

21 Not 5 Avskrivningar Maskiner 614,0 534,8 Inventarier 70,7 100,6 Transportmedel 1 266, ,8 Summa 1 950, ,2 Not 6 Årets resultat, avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen 9 770, ,1 Justerat resultat 9 770, ,1 Not 7 Maskiner Anskaffningsvärde 5 199, ,9 Årets investering 1 185,0 800,0 Årets försäljning (ansk värde) 0-313,0 Ackumulerade avskrivningar , ,4 Justering avskrivning (årets fsg) 0 203,3 Årets avskrivningar - 614,0-534,8 Summa 2 985, ,0 Not 8 Inventarier Anskaffningsvärde 1 529, ,6 Årets investering 50,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar , ,0 Årets avskrivningar - 70,7-100,6 Summa 278,3 299,0 Not 9 Bilar och andra transportmedel Anskaffningsvärde , ,1 Årets investeringar 0,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar , ,1 Årets avskrivningar , ,8 Summa 1 239, ,2 Not 10 Lån hos medlemskommuner Skuld till Skövde vid årets slut 111,9 172,9 Varav kortfristig skuld - 61,0-61,0 Summa 50,9 111,9 Not 11 Övriga skulder Kortfristig skuld - nästa års amortering 61,0 61,0 Momsskuld 2 490, ,6 Sociala avgifter decemberlöner 210,6 205,1 Personalens källskatt dec 170,0 183,3 Summa 2 931, ,0 21

22 Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld anställda 1 038,5 995,8 Upplupna löner 45,2 144,0 Revision 47,0 47,0 Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 413,0 389,5 Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension och övrig löneskatt 220,1 204,3 Övriga upplupna kostnader 3 062, ,1 Summa 4 826, ,7 22

23 Ekonomisk översikt åren Resultaträkning (Tkr) Intäkter , , , , , ,0 Kostnader , , , , , ,6 Ränteintäkter 818,8 159,7 91,8 362,9 262,6 57,8 Räntekostnader - 7,4-9,4-15,5-29,1-28,8-56,9 Årets resultat 9 770, , , ,2 1) ,8 2) 8 039,3 1) Kapitaltillskott från Falköping och återbetalning av deponiskatt innebär att resultatet för 2008 kan betraktas som jämförelsestörande. 2) 2007 års resultat är negativt till följd av att eget kapital utskiftades till medlemskommunerna. Balansräkning (Tkr) Anläggningstillgångar 4 502, , , , , ,3 Omsättningstillgångar , , , , , ,0 Eget kapital , , , , , ,9 Långfristiga skulder 50,9 111,9 172,9 233,8 294,7 361,8 Kortfristiga skulder , , , , , ,6 Ställda panter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 23

24 Fem verksamhetsår i sammandrag (Tkr) Verksamhetens nettokostnad 8 959, , , , ,6 Finansnetto 811,4 150,3 76,3 333,8 233,8 Årets resultat 9 770, , , , ,8 Resultatutveckling 11,3% 10,8% 1,4% 9,8% -2,8% Nettoinvesteringar 1 235,0 487, ,5 896, ,0 Likvida medel , , , , ,4 Kassalikviditet 368,6% 336,8% 229,5% 208,5% 154,8% Långfristiga skulder 111,9 172,9 233,8 294,7 361,8 (varav kortfristig del) 61,0 61,0 60,9 60,9 67,1 Anläggningskapital 4 451, , , , ,5 Rörelsekapital , , , , ,9 Eget kapital (tkr) , , , , ,4 Soliditet (%) 74,6% 73,0% 62,2% 58,5% 51,3% 24