STATION STOCKHOLM CITY

Transkript

1 STATION STOCKHOLM CITY Stadsbildsanalysbilaga Samrådshandling Kv. Orgelpipan S-Dp Strategisk Arkitektur Flygfoto: Lennart Johansson, Stadsbyggnadskontoret Montage Strategisk Arkitektur.

2 2

3 Strategisk Arkitektur INNEHÅLLSFÖRTECKNING Detta dokument ingår som stadsbildsanalysbilaga och komplettering till illustrationsbilagan till samrådshandling för Station Stockholm City i kvarteret Orgelpipan 6. Bilagan redovisar byggnadens förhållande och bidrag till staden i analyser av stadsliv och stadsbilder från viktiga platser och kulturmiljöer. Stadsbildsanalysen är framställd av Strategisk Arkitektur i samråd med Sima Zangiabadi, Jernhusen, Martin Lagergren, Tyréns, och Anna Frank, Nyréns. Bilder är framställda med grund i stadsbyggnadskontorets tredimensionella stadsmodell. STADSBILDSANALYS Stadsbildsanalysbilaga Station Stockholm City Kv Orgelpipan 6 Jernhusen Strategisk Arkitektur

4 STADSBILDSANALYS BYGGNADEN I STADEN I och med det nya detaljplaneförslaget för Orgelpipan 6 har en miljööversikt upprättats av Tyréns. I miljööversikten ingår även kapitel om kulturmiljö. Följande text är de synpunkter på förslaget som kommit fram avseende kulturmijön. Konsekvenser för stadsbilden Utifrån de skisser, montage och visualiseringar som gjorts kan det konstateras att byggnaden blir ett väl synligt nytillskott i stadsbilden. Genom skalan, fasadernas indrag, utkragningar samt fasadmaterial i sig, kommer byggnaden att bli ett blickfång. Det är möjligt att avsikten med att kulörmässigt stämma in byggnadens fasader med andra i omgivningen kommer att kunna uppfattas. Men det avsedda fasadmaterialet kommer också att ge byggnaden ett helt annat uttryck än dessa märkesbyggnader reflektioner av omgivningen uppstår i det speglande glasmaterialet. Dessutom släpper fasaden igenom den invändiga belysningen ut i stadsrummet. Kringliggande byggnader har främst traditionell fasadgestaltning med fönster som hål i mur. Inte minst kommer bostadsvåningarna som är belägna högst upp, och befolkas under kvällarna, att göra byggnaden till ett påtagligt inslag i stadsbilden under kvällstimmarna, både i närområdet och på långt avstånd. Från Riddarfjärden och Monteliusvägen varifrån hela byggnaden syns, går det att tala om en lykta i staden. Från Katarinavägen och Fjällgatan blir de övre våningarna synliga som ljusa band över de mörka, ej upplysta taklandskapen. Under den mörka årstidens kvälls- och morgontimmar kommer den nya byggnaden att dra blickarna till sig. I närområdet kommer de uppglasade våningarna längst ned att påverka omgivningen. Att byggnaden med anledning av de glasade nedre våningarna inte landar i marken med en sockelvåning på traditionellt sätt, innebär ett nytt inslag på Vasagatans östra sida. Den nya byggnadens synlighet i stadsbilden avgörs främst av läget intill Centralstationen. Här gör den låglänta topografin, spårområdet och Centralbrons ramper att det bildas en bred kil från vattenfronten långt in på Norrmalm. Från Mälarsidan, inte minst från Söder Mälarstrand och Monteliusvägen, leds blicken in i denna kil, in mot Orgelpipan. Detta förhållande gör att byggnaden kommer in i synfältet och i stadsbilden från kajen nedanför Stadshuset och från Evert Taubes terrass på Riddarholmen. Genom sin högre höjd och det framdragna läget vid Vasagatan kommer byggnaden att bli betydligt mer framträdande i vyn från Riddarholmen än vad befintlig hotellbyggnad är. Från Monteliusvägen och Söder Mälarstrand är det tydligt hur byggnaden kommer att bli en stor byggnad i staden. I detta utsnitt av stadsbilden är den långt ifrån ensam som stort element, här finns flera riktigt storskaliga, friliggande byggnadsverk som Stadshuset, Waterfront samt flera kvartersstora byggnader på Norrmalm och Riddarholmen. Liksom många andra stora byggnader från 1900-talets andra hälft och 2000-talets början, kommer den nya byggnadens raka taklinje att tillföra en obruten horisontal volym i stadsbilden. Från Fjällgatan och Katarinavägen blir det just som ett horisontellt band över befintligt taklandskap som byggnaden avtecknar sig i stadsbilden. Till skillnad från flera andra av dessa byggnader kommer stationsbyggnaden inte att ha några teknikuppbyggnader på taket, något som bedöms som positivt för att minimera påverkan på stadsbilden. Den nya byggnaden kommer alltså främst att vara synlig söderifrån, inte minst på grund av den öppna kilen in från Riddarfjärden. Även från andra punkter på Mariaberget än från Monteliusvägen kommer den in i synfältet. Från övre delen av trapporna vid Pustegränd framträder byggnaden som en tunn linje över taket på Gamla riksdagshuset på Riddarholmen. Från nordväst kommer resenärer eller fotgängare på Barnhusbron och S:t Eriksbron också att uppfatta den nya byggnaden. Härifrån syns delar av de översta våningarna framträda över taket på World Trade Center. Vyn domineras av bebyggelse från 1900-talets andra hälft och de sentida nytillskotten vid Norra Bantorget, Torsgatan och Kungsbron. Läget i kombination med hushöjden kommer även att innebära att den nya byggnaden kommer att vara ett slags fondmotiv vid färd eller promenad längs några av stadens gator. Främst gäller detta för Fleminggatan då detta huvudstråk på Kungsholmen leder direkt mot Orgelpipan. Kungsbrohuset på Blekholmen ligger genom sin höjd och spärrar siktlinjen mot befintlig hotellbyggnad. Från Fleminggatans östra delar, exempelvis från korsningen med Scheelegatan, kommer emellertid den nya byggnaden att bli synlig till höger om Kungsbrohuset. Från Upplandsgatan i höjd med Tegnérlundens södra del är befintlig hotellbyggnads övre fönsterrader och teknikvåning på taket ett, sannolikt oplanerat, fondmotiv. Detta gäller emellertid endast på en begränsad sträcka, sedan kommer hotellet ur sikt då man rör sig framåt längs gatan som sluttar kraftigt ned mot Norra Bantorget. Den nya byggnaden kommer att bli ett tydligare blickfång härifrån. Den nya byggnaden blir ett storskaligt inslag i stadsbilden och genom sin höjd, gestaltning och fasadmaterial kommer den att bli ett blickfång. Störst kommer påverkan bli vid Vasagatan där byggnaden ger en skalförskjutning på östra sidan. Här ska man komma ihåg att även befintlig byggnad avviker från mönstret. Även från Söder Mälarstrand och Monteliusvägen blir den nya byggnaden ett väsentligt inslag i stadsbilden då den trots att den uppförs på en låglänt tomt ändå genom sin höjd avtecknar sig mot himlen. Under mörka kvälls- och morgontimmar kommer byggnaden sannolikt att göra sitt största avtryck i stadsbilden eftersom bostäderna i de översta våningarna innebär att byggnaden är ljus hela vägen upp till takfoten. Synligheten till trots bedöms den nya byggnaden ge en förvånansvärt liten påverkan på de karaktärsskapande delarna i stadsbilen. Byggnaden döljer eller skymmer inte några arkitektoniskt eller historiskt viktiga byggnader och trots sin höjd konkurrerar den inte med vare sig kyrktorn eller med andra landmärken som exempelvis Hötorgsskraporna. Den kommer heller inte ändra upplevelsen av den stockholmska topografin resterande del av Stockholmsåsen kommer fortsätta att vara synlig från Södermalm. Martin Lagergren, Tyréns 4

5 Strategisk Arkitektur STADSBILDSANALYS VYER 1. Fjällgatan 2. Katarinavägen 3. Monteliusvägen 4. Västerbron 5. Vasagatan 6. Klara Västra Kyrkogata 7. Stockholm Waterfront 8. Klarabergsgatan 9. Sergels torg 10. Klara kyrkogård 11. Olof Palmes gata 12. Centralplan 13. S:t Eriksbron 14. Pustegränd 15. Riddarholmen Stadsbildsanalysbilaga Station Stockholm City Kv Orgelpipan 6 Jernhusen Strategisk Arkitektur

6 STADSBILDSANALYS 1. VY FRÅN FJÄLLGATAN Vyn är idag varierad och består av flera skikt och kulörer. Taklandskapet på den äldre bebyggelsen bryts av modernistiska och sentida tillägg som blockmässigt sticker upp ur siluetten på håll. Genomgående är att kyrktornens spiror skär igenom siluetten. 6

7 Strategisk Arkitektur STADSBILDSANALYS 1. VY FRÅN FJÄLLGATAN MED MONTAGE Byggnaden kommer att synas marginellt i vyn strax vänster om slottet och Klara kyrktorn. Påverkan på vyn är beroende av material och lyster där byggnadens kulör kan tyckas fungera väl i det redan polykroma stadslandskapet. Vyn är även variationsrik när det gäller inslag från olika tidsepoker där den nya stationsbyggnaden blir ett inslag från sin tid. Stadsbildsanalysbilaga Station Stockholm City Kv Orgelpipan 6 Jernhusen Strategisk Arkitektur

8 STADSBILDSANALYS 2. VY FRÅN KATARINAVÄGEN När man rör sig längre ner på Katarinavägen blir takfoten jämnare och kyrktornen skjuter ännu tydligare igenom taklandskapet. Vyn är polykrom i fasad- och takkulörer. Tydligt är att Stockholm Waterfrontbyggnaden markerar sig över den äldre stadens linje. 8

9 Strategisk Arkitektur STADSBILDSANALYS 2. VY FRÅN KATARINAVÄGEN MED MONTAGE Stationsbyggnaden reser sig något över befintlig taklinje. Taklinjen höjer sig samtidigt strax öster om byggnaden mot Gamla Stans mitt. Nattetid kommer byggnadens bostadsvåningar att avge ljus i taklandskapet vilket kommer utgöra viss skillnad i hur man upplever vyn på kvällen. Ljusbilden bidrar till att byggnaden som helhet blir riktningsgivaren för den nya stationen. Stadsbildsanalysbilaga Station Stockholm City Kv Orgelpipan 6 Jernhusen Strategisk Arkitektur

10 STADSBILDSANALYS 3. VY FRÅN MONTELIUSVÄGEN Vyn skildrar platsen för byggnaden som en viktig knytpunkt i staden där stadsdelarna Kungsholmen, City/Norrmalm och Gamla Stan möts. I gattet mellan Norrmalm och Kungsholmen, som är Klara sjö, friläggs fastigheten Orgelpipan 6. Här syns tydligt Stockholms topografi, och man kan läsa av höjdryggarna där landskapet stiger. Platsen har idag ett sammanhang av stora volymer, såsom Stadshuset, Stockholm Waterfront, Sheraton och Hötorgcity. De har alla uppförts under 1900-talet (någon även under 1800-talet) i 1600-talets gatustruktur. Kvartersstrukturen där man tidigare hade flera fastigheter och flera byggnader per kvarter är nu ofta synonymt med en fastighet och byggnad per tomt. 10

11 STADSBILDSANALYS 3. VY FRÅN MONTELIUSVÄGEN MED MONTAGE DAG Strategisk Arkitektur Stationsbyggnaden ansluter till volymerna i kvarteren längs med Vasagatan, där Sheraton frontar. Byggnaden konkurrerar dock inte med andra målpunkter eller riktgivande byggnader såsom Hötorgsskraporna och Stadshuset. Den har också ett avstånd till Klara kyrka som ger kyrktornet rymd och tar inte udden av att tornet och spiran skjuter igenom siluetten. Byggnaden reser sig svagt över horisonten och markerar platsen men sticker inte ut avsevärt. Stadsbildsanalysbilaga Station Stockholm City Kv Orgelpipan 6 Jernhusen Strategisk Arkitektur

12 STADSBILDSANALYS 3. VY FRÅN MONTELIUSVÄGEN MED MONTAGE NATT Nattetid bidrar byggnaden till att levandegöra stadsvyn och blir en riktningsvisare för stationen. De övre våningarnas bostäder ger byggnaden ett upplyst avslut mot himlen. 12

13 Strategisk Arkitektur Stadsbildsanalysbilaga Station Stockholm City Kv Orgelpipan 6 Jernhusen Strategisk Arkitektur

14 STADSBILDSANALYS 4.VY FRÅN VÄSTERBRON Från utsiktspunkten mitt på Västerbron skyms nu Klara kyrka delvis av Stockholm Waterfront. En tydlig form i stadslandskapet är höjderna på Kungsholmen som skjuter upp vid Kungsklippan och sedan faller långsamt ned mot Gamla Stan. Stadshuset framstår som en tydlig markör i denna siluett. Även Hötorgsskraporna kan avläsas härifrån. 14

15 Strategisk Arkitektur STADSBILDSANALYS 4.VY FRÅN VÄSTERBRON MED MONTAGE Byggnaden framträder i glappet mellan kontor och hotell i Stockholm Waterfront. Den delar detta rum med Kyrkan, vars torn och kulör fortfarande syns. Byggnaden, som markör för stationen, får här ett undanskymt läge. Den skulle kunna göras mer framträdande genom medveten utformning i det fortsatta arbetet, genom att understryka kulör och materialets lyster. Stadsbildsanalysbilaga Station Stockholm City Kv Orgelpipan 6 Jernhusen Strategisk Arkitektur

16 STADSBILDSANALYS 5. VY FRÅN VASAGATAN Centralplan är en viktig plats ur kommunikationshänseende. Idag upplevs Centralplan dock inte som en plan, en plats, utan enbart som en rörig gata med mycket trafik. Det saknas tydliga och logiska kopplingar för fotgängare. Vyn domineras av Klarabergsviadukten och stadens olika nivåer som förstärktes genom 60-talets ombyggnation av city. Från Centralplan rör man sig idag över Klara Vattugränd upp till Klarabergsgatan, alternativt i de trappor som förbinder nivåerna. Dominerande i bilden är Centralstationens lägre men långsträckta fasad samt hotell Radisson. Men även bortåt i gatans riktning visar sig det ståtliga Posthuset och närmre oss i vyn, det något förvanskade Esseltehuset. 60-talsarkitekturen i dessa kvarter har ofta mindre attraktiva teknikpåbyggnader som också tecknar sig mot himlen. 16

17 Strategisk Arkitektur STADSBILDSANALYS 5. VY FRÅN VASAGATAN MED MONTAGE I vyn blir byggnadens påverkan på stadsrummet tydligt framträdande. I vänstra bilden kan man se hur byggnaden stramar upp gaturummet genom att lägga sig i liv med gatans övriga fasader. Den förstärker därmed Vasagatans riktning i förhållande till den tidigare mer synliga Klarabersviadukten. Genom att kliva närmre centralstationen än befintlig byggnad förstärks funktionsrelationen mellan de två stationerna. Byggnaden ersätter en byggnad som redan idag skjuter över Vasagatans generella takfotshöjd. Med sin höjd och sitt fasadmaterial markerar den sin funktion som landmärke för den nya stationen samt kopplingen till Centralstationen. Centralstationen som ligger indragen från gatuliv och är mer lågsträckt i sektion, ger utrymme för en mer högrest och dynamisk volym på motstående sida av gatan. Platsen mellan byggnaderna är en viktig och välbefolkad plats dygnet runt. Det behövs dock en bättre utformning av Centralplan. Den nya byggnaden kan bidra till att en tydligare plats skapas, men om inte stadsrummet utformas bättre, ligger byggnaderna längs med en gata istället för att kanta en plats, (Centralplan). Byggnadens uppglasade bottenvåning bidrar till att förlänga denna plats in i byggnadens offentliga stationsrum, som också medger en ny, trygg och tillgänglig koppling upp mot Klarabergsgatan under dess öppna timmar. Stadsbildsanalysbilaga Station Stockholm City Kv Orgelpipan 6 Jernhusen Strategisk Arkitektur