EXAMENSARBETE. Föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Monica Berglund Andreas Söderlund 2014

Transkript

1 EXAMENSARBETE Föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård Monica Berglund Andreas Söderlund 2014 Specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård Parent s experiences of participating in a parents support group in child health care Monica Berglund och Andreas Söderlund Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktsjuksköterska Examensarbete inom distriktsvård O7036H, 15 hp Vår och höstterminen 2014 Handledare: Birgitta Lindberg

3 Föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård Monica Berglund och Andreas Söderlund Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt Barnhälsovårdens föräldragrupper har en central och betydelsefull roll för föräldraskapet. I rollen som gruppledare måste därför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos föräldrar. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Fem intervjuer med föräldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stärker föräldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhållningssätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, Förväntningar av att få information och kunskap och Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer. Huvudfyndet i studien är att gruppledarens förhållningssätt har betydelse för hur samspelet mellan deltagarna fungerar. Information ska vara kontinuerlig och individuellt anpassad. Innehåll och utformning ska bestå av professionella riktlinjer och föräldrars önskemål och behov. Delaktighet och samspel är betydelsefullt. Det gör att deltagarna i föräldragruppen känner trygghet och kontroll vilket stärker föräldraskapet. Nyckelord: Föräldragrupp, gruppledare, föräldraskap, information, trygghet, kunskap, utformning, jämlikhet, socialt nätverk, kvalitativ innehållsanalys. 1

4 Bakgrund Att bli föräldrar innebär en stor livsomställning där fokus förflyttas från att tidigare ha kretsat kring den enskilde individen, till att istället medföra ett livslångt ansvar för barnets hälsa, utveckling och trygghet. Föräldraskapet medför många olika sidor av ökad kunskap, insikt och gemensam kärlek riktad mot det nyfödda barnets behov. Stressen över att bli föräldrar skapar ny förståelse om resurser som krävs för att bättre kunna hantera sin föräldraroll. Likaså bidrar ett kontinuerligt samspel med omgivningen till att föräldrars självförtroende stärks (Bohr, Halpert, Chan, Lishak & Brightling, 2010). När föräldrar får hjälp från familj, vänner och barnhälsovård ger det en ökad känsla av trygghet och stöd. Genom kunskapen att barnet utvecklas och är välmående bidrar det till att föräldrar växer in i sin nya roll som vårdnadshavare (Häggman-Laitila, Tanninen & Pietilä, 2010). Den första anknytningen som uppstår mellan föräldrar och barnet utgör grunden för en livslång relation som bygger på ett emotionellt och ömsesidigt samspel. Redan innan det verbala språket har etablerats använder barnet sig av olika reflexmässiga uttrycksformer. Här utgör nyanserat joller och kroppsrörelser en sedan länge djupt rotad anknytningsform som är unik till de biologiska föräldrarna. En anknytningsform som bidrar till barnets fundamentala överlevnad genom föräldrarnas beskydd, omsorg och näringstillförsel (Bowlby, 2006 s ). Gemensamt innebär föräldraskapet att nya roller måste läras in och att nya relationer skapas. Rollen som förälder leder till en kontinuerligt pågående förändringsprocess där de ständigt möter nya utmaningar. Barnets inträde som ny familjemedlem medför att naturliga känslor av glädje, osäkerhet och förvirring uppstår (Nyström & Örling, 2004). I rollen som förälder känner mamman trygghet i att få hjälp och stöd med barnet av sin partner och närstående. Likaså är det viktigt att mamman upplever god hälsa och att amningen fungerar på ett tillfredställande sätt för barnet. God information och allmänna råd från barnhälsovård ökar mammans kompetens och själkänsla i föräldrarollen (Persson, Fridlund, Kvist & Dykes, 2011). En god hälsa hos barnet bidrar till ett inre lugn och bättre sömnvana hos mamman. Dessutom får mamman ökad tillfredställelse i att känna autonomi och kontroll över beslut gällande barnets hälsa och välmående (Persson & Dykes, 2002). Att bli pappa innebär en livsomställning och det är betydelsefullt att kunna finnas som stöd hos mamman och barnet. Delaktighet i föräldraskapet är viktig för pappan som har ett behov av att kunna sköta olika uppgifter runt omkring mammans amning. För att stärka sin föräldraroll söker pappan gärna 2

5 stöd hos andra pappor eller manliga kollegor (Fägerskiöld, 2008). I pappans relation till barnet är det viktigt med stöd och vägledning från barnhälsovården. Pappan medverkar gärna aktivt vid barnets hälsokontroller. Men känner i många fall att bemötandet inte är utformat efter dennes behov som förälder. I föräldraskapsrollen är det betydelsefullt för pappan att redan från början kunna bygga upp relationen till barnet genom lek och aktiviteter som stärker deras samvaro (Fägerskiöld, 2006). I slutet på 1970-talet beslutade riksdagen att införa en ny allmän föräldrautbildning. Avsikten var att genom pedagogiska insatser öka föräldrarnas kunskap och förbättra deras barns levnadsvillkor. Barnhälsovårdens föräldragrupper har sedan dess haft en central och betydelsefull roll inom barnhälsovården (Verksamma inom mödra- och barnhälsovården, 2007). De nationella målen för barnhälsovårdens föräldragrupper är att förmedla kunskap om barns behov och rättigheter, stärka föräldrars sociala nätverk och öka medvetenhet om relationers betydelse samt möjlighet att lyfta upp barnrelaterade frågor på samhällsnivå. Alla föräldrar bjuds in att delta i föräldragrupper från att barnet är nyfött upp till sex års ålder. På nationell nivå har över 99 % av föräldrarna kontakt med barnhälsovården. När det gäller föräldrarnas medverkan i föräldragrupper deltar 75 % av förstagång föräldrar och 40 % av flergångsföräldrar. Föräldragruppens deltagare består mest av mammor medans pappors medverkan endast utgör mellan 2-30%. Likaså utgör föräldrar som är unga, arbetslösa eller lågutbildade den andel som minst nyttjar möjligheten till deltagande i föräldragrupp (Lefevre, 2014). Forskning i Sverige (Hallberg, Lindbladh, Råstam & Håkansson, 2001; Hjälmhult, Glavin, Ökland & Tveiten, 2014; Lefevre, 2014) har visat att föräldraskapet är viktigt utifrån ett folkhälsoperspektiv därför att det indirekt påverkar barnets hälsa. Mammans och pappans fysiska, psykiska och sociala situation utgör betydelsefulla faktorer för både deras egen känsla av kontroll i föräldraskapet och barnets välmående. Här har barnhälsovårdens föräldragrupper en betydelsefull uppgift att i mötet med föräldrarna kunna fungera som kunskapskälla, stöd och vägledning samt mötesplats för utbyte av erfarenheter. Ett tydligt behov som finns hos föräldrarna är att aktivt kunna skapa dialog med varandra och inte endast utgöra mottagare av ny kunskap. Likaså måste informationen som ges var välbalanserad och individuellt utformad. Det med hänsyn både till deltagarna inom föräldragruppen, de enskilda föräldraparen och den enskilda föräldern. Det är dessutom viktigt för föräldrarna att föräldragruppen bygger på en 3

6 logisk och strukturerad utformning. Trots att vi lever i modernt samhälle med massor av lättillgänglig information uttrycker ändå föräldrarna ett behov av att kunna vända sig till den professionella kunskapen som finns inom barnhälsovården för bekräftelse. En central betydelse som också tydligt framkommer inom föräldragruppen. Genom barnhälsovårdens centrala betydelse i Sverige har föräldragruppen blivit ett etablerat begrepp som nyttjas av alla samhällsskit. En aspekt som på många sätt är unikt jämfört med andra länder. I andra länder visar forskning (Eronen, Pincombe & Calabretto, 2007; Levac, McCay, Merka & Reddon-D Arcy, 2008; Smith & Roberts, 2009; McBride, McBride-Henry & Wissen, 2010) att barnhälsovårdens föräldragrupper har en viktig funktion genom att kunna stödja föräldrarna ur ett psykosocialt perspektiv, under den i några fall mest stressfulla spädbarnsperioden. Den professionella hjälp som erbjuds föräldrarna hjälper till att minska stress, öka deras självförtroende och förbättra relationen till barnet. Betydelsefulla faktorer för föräldrarnas välmående är att de bemöts utifrån ett familjärt perspektiv. Barnhälsovården strävar dessutom efter att anpassa sig allt mer efter det moderna samhällets dynamiska utveckling. Här har fokus gradvis flyttats från den traditionella kärnfamiljen till att även gälla nya familjekonstellationer. Därför har barnhälsovården ställts inför en ny utmaning att kunna anpassa den traditionella föräldragruppen efter nya behov i det moderna samhället. Med detta menas att deltagarna i föräldragruppen kan bestå av samkönade föräldrar, unga föräldrar, ensamstående föräldrar eller barn med särskilda behov. Utifrån denna kunskap är det samtidigt även betydelsefullt att barnhälsovården inte heller glömmer bort det gemensamma målet, att få stöd i föräldraskapet. En komplex uppgift för sjuksköterskan i rollen som ledare för föräldragruppen. I rollen som ledare för föräldragruppen ser sjuksköterskan detta som en plats för deltagarna att kunna skapa nya sociala nätverk och inhämta ny kunskap. För att detta ska vara möjligt uttrycker sjuksköterskan ett behov av stöd från sin arbetsgivare genom fortbildning, avsatt tid och ekonomisk prioritering. Detta är betydelsefulla faktorer för att sjuksköterskan skall kunna känna trygghet och stöd i sin professionella roll som gruppledare. En utmaning för sjuksköterskan i rollen som ledare är att ständigt behöva vara uppdaterad för att kunna besvara deltagarnas frågor, att kunna bemöta dynamiska variationer inom föräldragruppen samt att kunna upprätta och bibehålla en gemensam struktur (Lefevre, Lundqvist, Drevenhorn & Hallström, 2013). I rollen som gruppledare åligger ansvaret på sjuksköterskan att i förväg 4

7 planera deltagarnas informationsbehov på ett sådant sätt att det finns en naturlig röd tråd utifrån deras uttalade behov. Det kan ske med hjälp av manualbaserade samtals och informationsverktyg med målet att förbättra samspel, öka kommunikationen samt skapa känsla av trygghet och respekt bland deltagarna (Socialstyrelsen, 2009). Likaså måste sjuksköterskan själv utforma ett personligt förhållningssätt till sin professionella roll som ledare för föräldragruppen. Det innebär att sjuksköterskan måste ha stor kunskap inom sitt professionsområde, på ett aktivt sätt kunna interagera med deltagarna och få samtliga att känna lika värde (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Genom att sjuksköterskan får möjlighet att kunna ta del av föräldrars erfarenheter av att delta i en föräldragrupp, så leder denna kunskap till att sjuksköterskan på ett bättre sätt kan utveckla och förbättra innehållet. Trots att det redan finns en del omvårdnadsforskning inom föräldragruppens betydelse, behövs mer kunskap samt ökad förståelse för att bättre kunna utveckla och förnya framtidens barnhälsovård (Lefevre, 2014). Rational Barnhälsovårdens föräldragrupper har stor betydelse i att kunna förmedla ny kunskap och ge större trygghet till föräldrar. Här har sjuksköterskan i rollen som gruppledare en viktig uppgift att i samråd med föräldrar kunna utforma och anpassa innehållet på bästa sätt. Genom att föräldrar erhåller mer kunskap och större förståelse om vad föräldrarollen innebär ger det ökad känsla av självständighet, begriplighet och trygghet. Föräldrar som möts får dessutom möjlighet att träffa andra deltagare och kan dela sina erfarenheter mellan varandra. Det sociala samspelet skapar nya kontakter som kan fungera som stöd i att på ett bättre sätt kunna hantera olika situationer kring barnet. Därför måste sjuksköterskans professionella kunskap och erfarenhet som gruppledare utgå från föräldrars erfarenheter och individuella behov. Vi anser att detta arbete kommer att kunna förbereda föräldrar inför att delta i en föräldragrupp. Kunskapen från detta arbete kan användas av sjuksköterskan för att utforma föräldragrupper som motsvarar nyblivna föräldrars behov. Syfte Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. 5

8 Metod Design En kvalitativ forskningsdesign valdes för att uppnå studiens syfte. Enligt Polit och Beck (2012, s ) utgår kvalitativ forskning från att studera erfarenheter som de förekommer i dess naturliga miljö. Holloway och Wheeler (2010, s ) menar att kvalitativ metod är betydelsefull därför att människan inte endast ses som ett objekt. Istället ses människan som en utforskare av sin livsmiljö där innebörden består av att tillföra ett meningsfullt innehåll i samspelet med andra. Deltagare och procedur Ett ändamålsenligt urval av fem föräldrapar deltog i studien. Föräldrarna var mellan 21 till 46 år (md= 33), levde i heterosexuella relationer och hade gemensamma barn. De rekryterades baserat på följande inklusionskriterier: svensktalande föräldrapar över arton år med ett eller flera barn som under senaste två års period har deltagit i en föräldragrupp inom barnhälsovård under ledning av en sjuksköterska. Barnen ingick i barnhälsovårdens nationella hälsoundersökningsprogram och vara i åldern cirka ett år eller äldre vid rekryteringstillfället. Föräldraparen rekryterades från hälsocentraler i norra Sverige som hade föräldragruppsverksamhet för barn i åldern 2 till 12 månader. Ett informationsbrev skickades ut till respektive verksamhetschef (bilaga 9). Efter skriftligt godkännande från respektive verksamhetschef kontaktades via telefon de sjuksköterskor som var ansvariga för föräldragruppsverksamhet vid utvalda hälsocentraler. Sjuksköterskorna informerades om studiens syfte och tillfrågades om rekrytering av deltagare. Ett informationsbrev (bilaga 4) som vände sig till deltagarna lämnades ut till respektive hälsocentral. Deltagare som tackade ja till medverkan i studien erbjöds individuell återkoppling där resultatet presenterades och svar gavs på eventuella frågor. 6

9 Datainsamling Fem par intervjuer genomfördes med en semistrukturerad frågeguide (bilaga 5). Intervjuerna startade med att deltagarna ombads att i beskriva ålder, relationsstatus, barnet/barnens ålder och hur många tillfällen de deltagit i en föräldragrupp. Därefter ombads deltagarna att beskriva Hur fick ni reda på att det fanns en föräldragrupp och Varför valde ni att delta i en föräldragrupp. För att stimulera deltagarnas beskrivningar ställdes klargörande frågor som till exempel berätta mer om eller hur kände du då. Varje intervju spelades in digitalt och varade mellan 45 till 60 minuter (md=48) och skrevs därefter ut ordagrant. Dataanalys Parintervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysprocessen i tematisk innehållsanalys består av att forskaren extraherar textenheter som svarar mot studien syftet. Varje intervju lästes igenom fleratal gånger för att få känsla för helheten och innehållet i intervjuerna. Därefter extraherades textenheter som svarade mot syftet. Enligt Polit och Beck (2012, s ) innebär det att forskaren utifrån insamlat datamaterial letar efter innehållet i texten och dess underliggande och helhetsmässiga förståelse. Totalt extraherades 400 textenheter som svarade mot syftet. Varje textenhet kondenserades och kodades. Textenheterna sorterades därefter till kategorier med stöd av kodningen. Kategoriseringen gjordes i fem steg tills tre slutkategorier återstod. Etiska överväganden Deltagarna garanterades konfidentialitet och att resultatet presenterades anonymt, dvs. att det inte går att känna igenom personer eller platser. Resultatet är presentera på ett neutralt sätt där deltagare presenterades som föräldrar. Detta garanterade att resultatet inte gick att härleda tillbaka till den enskilde deltagaren. Informerat samtycke inhämtades av deltagarna, de fick information att även om de tackat ja till deltagande, kunde de avbryta sitt deltagande i studien utan förklaring. Likaså fick deltagarna själva bestämma vart intervjun skulle genomföras. Detta med hänsyn till att de skulle känna trygghet i samband med intervjun. Examensarbete är godkänt av den lokala etiska gruppen vid institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. 7

10 Resultat Analysen resulterade i ett tema och tre kategorier som presenteras nedanför genom brödtext och exemplifieras med citat (Tabell 1). Tabell 1 Översikt av tema (n=1) och kategorier (n=3). Tema Trygghet stärker föräldraskapet Kategorier Gruppledarens förhållningsätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet Förväntningar av att få information och kunskap Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer Trygghet stärker föräldraskapet Innehållet i de tre kategorierna tolkades till ett övergripande tema som beskriver att gruppledarens förhållningssätt är betydelsefullt för samspelet med deltagarna i föräldragruppen. Då känner föräldrar större trygghet och att det stärker föräldrarollen. Socialt samspel är betydelsefullt för utbyte av erfarenheter som utvecklar större självständighet. Det skapar en föräldragrupp där delaktighet, samspel och gemenskap leder till en känsla av trygghet, vilket stärker föräldraskapet. Gruppledarens förhållningssätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet Föräldrar beskrev att gruppledarens förhållningssätt var av stor vikt och påverkade upplevelsen av att delta i föräldragruppen. Det var betydelsefullt att gruppledaren balanserade innehållet på en rimlig neutral nivå eftersom att vissa föräldrar ville ha mycket information och andra större möjlighet till diskussion. Här var viktigt att gruppledaren följde med i samspelet med deltagarna och anpassade situationen utefter det behov som fanns. Annars blev risken att deltagarna tappade fokus om samma diskussion pågick allt för länge. En bra gruppledare var noga med att besvara alla frågor som fanns och att ge stort stöd. Föräldrar 8

11 beskrev att när gruppledaren var inbjudande blev samtalsklimatet mer öppet. De uttryckte att en bra gruppledare var lyhörd och gjorde alla deltagare delaktiga så att även de som var mer tystlåtna fick utrymma att kunna ställa frågor. Föräldrar beskrev att det var bra när gruppledaren lämnade plats för deltagarnas personliga åsikter på ett respektfullt sätt. Om gruppledaren var rolig på ett skämtsamt blev stämningen blev mer avslappnad. Vidare var det betydelsefullt att gruppledaren delade med sig av personliga erfarenheter och visade passion för sitt yrke. Föräldrar kunde därmed lättare relatera till sina personliga erfarenheter. Ja, hon tittade runt så här och alla var med och satt tillsammans. Alla bidrog till fika, en del tog kaffe och te andra tog fikabröd. På det sättet blev det trevligt och att alla kände en grupp tillhörighet. Det var även viktigt att gruppledaren berörde flera olika kunskapsområden både det som var normalt men också det som var mindre vanligt förekommande eftersom det gav föräldrarna en större kunskapsbredd. Föräldrar beskrev att de blev besvikna på gruppledaren när de förväntade sig en dialog om barnets hälsa men istället endast blev hänvisade till att söka information på egen hand. Likaså var det betydelsefullt att föräldrars förväntan på att få träffa en expert infriades, annars fanns en risk att föräldrar gick därifrån med en tomhetskänsla och obesvarade frågor. Föräldrar kunde bli förvånade över att höra att gruppledaren inte hade egna barn, men trots detta upplevdes väldigt professionell. Några föräldrar ansåg att det var oväsentligt om gruppledaren själv hade barn eller inte. Föräldrar beskrev att det var viktigt att gruppledaren tog upp allvarliga saker men ändå kunde prata på ett lättsamt sätt kring detta. En lättsam attityd hos gruppledaren gjorde det enklare för deltagarna att våga prata öppet. Det var viktigt att gruppledaren var påläst och hade kunskap inom olika områden som till exempel hälsa och försäkringsfrågor. Föräldrar ansåg att det var viktigt att ta upp praktiska frågeställningar om föräldrapenning eller olycksfall och risker. Ja, men det är det och att man är liksom deltagare, man känner att personen vet vad man pratar om, och att det inte bara är inläst kunskap som man rabblar. Utan att man faktiskt vet vad man pratar om. Man förstår vad man säger helt enkelt. Det är ju skillnad på bara ha läst det eller faktiskt förstått det. Föräldrar beskrev att det var viktigt att gruppledaren bemötte dem utifrån ett jämställt förhållningssätt. Likaså var även diskussion kring jämställdhet viktigt. Det var betydelsefullt att gruppledaren såg föräldrar som ett par med lika stor del och betydelse i allt inom 9

12 föräldraskapet. Det var även viktigt att gruppledaren belyste både mammors och pappors föräldraroller utifrån deras olika funktion. Gruppledaren skulle inte heller göra skillnad på om mamman och pappan gick enskilt eller tillsammans. Föräldrar beskrev att det fanns en efterfrågan på både manliga och kvinnliga gruppledare. Då önskemål fanns om att en manlig gruppledare ibland kunde delta. Det för att kunna bemöta pappors behov på ett bättre sätt samt förklara olika saker mer ur pappors perspektiv. Föräldrar beskrev att en manlig gruppledare bidrog till ett mer öppet klimat där pappor vågade dela med sig av sina erfarenheter. Vidare var det viktigt att lyfta fram respektive föräldraroll genom frågor och diskussion. Likaså var bra att verkligen visa på papparollens betydelse eftersom det mesta annars kretsade kring mammarollen. Det bidrog till ett bättre samarbetsklimat bland deltagarna. Föräldrar såg skillnad i att kunna diskutera olika sidor av föräldraskapet beroende på om det var en manlig eller kvinnlig gruppledare. Vidare var mer naturligt med en kvinnlig gruppledare som diskuterade mammors roll och betydelse där en manlig gruppledare istället belyste pappors betydelse. Sen att man delar gruppen en stund och jobbar pararellt med olika frågeställningar, utifrån pappa och mamma perspektiv. Att man samlas igen och återkopplar det man pratar om. Förväntningar av att få information och kunskap Föräldrar beskrev att ett erbjudande om att få delta skapade förväntningar om att få mer kunskap. Det fanns en förväntan på att få allmän information, vad som skulle ingå och att få grunderna inför den första tiden hemma. Förstagångsföräldrar beskrev förväntningar om att få ren praktisk kunskap. Detta eftersom att de inte hade erfarenhet sedan tidigare. Föräldrar beskrev betydelsen av att träffa andra deltagare med liknande erfarenheter och att kunna fortsätta hålla kontakten efteråt. Andra föräldrar hade höga förväntningar på allt om föräldrarollens betydelse. Istället för att ha förväntningar tyckte några föräldrar istället att det var betydelsefullt att gå tillsammans som ett par. Det viktiga var inte alltid att förväntningar infriades utan att föräldrar istället kunde få svar på sina frågor. Vi tyckte att det verkade intressant och vi hade ju heller ingen erfarenhet. Det var ju första barnet och då kanske man ville ha lite mer kött på benen. 10

13 Föräldrar beskrev att de blev introducerade till att delta på olika sätt, vilket kunde ske genom information från barnmorska eller sjuksköterska inom mödravård. Det kändes bra när mödravården gick igenom vad som skulle komma att tas upp. Föräldrar ansåg att det var bra att få information som var personligt utformad och utgick från ett vetenskapligt förhållningssätt. Genom kontinuerlig information blev föräldrar tryggare och mer förberedda att kunna hantera komplicerade situationer hos barnet. Föräldrar beskrev att de kändes tryggt att få möjlighet att delta i föräldragrupp och få information istället för att behöva ta reda på allt på egen hand. De ansåg att det var betydelsefullt att delta med första barnet eftersom de då hade ett stort behov av stöd, vägledning och kunskap. Föräldrar med flera barn ansåg inte att de hade ett behov av att delta. Däremot ansåg de med flera barn att de hade tidsbrist på grund av större familj. Föräldrar som hade väntat några år emellan menade att de skulle önskat delta i en grupp anpassad mot föräldrar med flera barn. Likaså gjorde information att föräldrar lättare kunde komma ihåg saker och att de kände sig mer trygga i föräldrarollen. En förälder beskrev sin erfarenhet av att få information i föräldragrupp. Har det varit något så har man alltid kunnat fråga barnsjuksköterskan på Bvc och fått svar så det har varit bra. Istället för att gå och få information på familjeliv.se. Det sätter griller i huvudet på en så att det har varit bra att kunna rådfråga Bvc. Föräldrar beskrev behov att få mer information om hur saker fungerar. En viktig kunskap var att lära sig att kunna skilja på vad som var allvarligt och de som var mindre allvarligt. Det gav en trygghetskänsla. Det kändes som att föräldrar hade bättre kontroll när de visste vem som skulle kontaktas i olika situationer. De beskrev att den information som gavs var bra och att det mesta man behövde veta togs upp. Det var bra att få information på olika sätt. Några föräldrar tyckte också att det var bra med skriftlig information då de kunde ta med sig materialet hem. Föräldrar beskrev betydelsen att kunna lära sig att söka information med hjälp av flera olika källor. Framför allt berättade unga föräldrar om Internets betydelse att snabbt kunna söka rätt på adekvat information. Men trots detta uttryckte föräldrar ändå ett trygghetsbehov av att få bekräftelse i att tänka rätt i sitt föräldraskap. Föräldrar beskrev betydelsen att kunna delta tillsammans och få information. Det gav en känsla av sammansvetsning och delaktighet att få information tillsammans med andra. 11

14 En mindre föräldragrupp medförde att informationen upplevdes personligare enligt föräldrarna. Information förmedlades bäst genom tydlighet och återspegling med bilder. Det var viktigt att information gavs med eftertanke. Annars fanns risk att föräldrar blev uttråkade om information återupprepades och bara lästes rakt upp och ner. Föräldrar beskrev ett individuellt behov när de fick information, det var viktigt med personlig kontakt och möjlighet till uppföljning vid nya funderingar. De beskrev att individuellt informationsbehov kunde röra sig inom flera olika områden som till exempel kost, sjukdomar och praktiska frågor. Annars fanns en risk att föräldrar gick miste om detta ifall de inte på egen hand kunde fylla sitt kunskapsbehov. Man vill ha det muntligt från gruppledaren, nog är det enklast än att sitta hemma och läsa. Man behöver lite av allt, både läsa och höra för att det ska gå in. Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer Föräldrar ansåg att det var viktigt att det togs hänsyn till deras personliga önskemål utöver barnhälsovårdens nationella riktlinjer. Det var betydelsefullt att det framgick vad som skulle tas upp och att man följde en logisk ordning. Vidare var det viktigt att hänsyn togs till personliga önskemål om anpassat innehåll. Det var bra att varje träff inte varade alltför länge eftersom att det var lättare för framförallt pappor att kunna delta under kvällstid. Föräldrar beskrev att det var positivt när det fanns deltagare med annan kulturell bakgrund eftersom dessa samspelade på ett annorlunda sätt. En efterfrågan fanns hos föräldrar om större samverkan med andra former av grupper. Till exempel BVC café, baby massage eller möjlighet till studiebesök på biblioteket eller öppen förskola. Det var svårt när föräldrar inte kom överens om vad som skulle tas upp. Några föräldrar ansåg att det var svårt att dela med sig av alltför personliga erfarenheter. Föräldrar kände sig besvikna om deras frågor och funderingar inte lyftes upp till diskussion. En förälder beskrev sin erfarenhet av att ha en annan åsikt än övriga deltagare i föräldragruppen. Vi tycker att det är konstigt att många föräldrar pratar om det som vi tycker är rätt naturligt. Det är väl ingenting och stressa upp sig över. Man diskuterar mycket saker som inte ens är ett problem. Det tycker vi är lite jobbigt, det är svårt att diskutera. 12

15 Diskussion Resultatet visar att det var viktigt att föräldrar kände trygghet och delaktighet i mötet med föräldragruppen. Dessa faktorer hjälpte till att stärka mammors och pappors respektive roller i föräldraskapet. Gruppledaren hade en viktig funktion i att bemöta föräldrar och skapa en god relation utifrån sin kompetens, personlighet och erfarenhet. Med stöd av individuellt anpassad information som gavs kontinuerligt infriades föräldrars förväntningar om att få ny kunskap. Det gav föräldrar ökad självsäkerhet och bättre rutiner att kunna hantera komplexa situationer inom föräldraskapet. Likaså var det betydelsefullt att föräldragruppen utformades efter föräldrars individuella behov. Det medförde att fler deltagare kände att innehållet i föräldragruppen blev mer relevant utifrån aktuell målgrupp. I resultatet framkom att trygghet stärker föräldraskapet. Enligt Stern, Stern och Freeland (1998) kan trygga och erfarna föräldrar kan fungera som förebilder för nyblivna föräldrar. Genom delade erfarenheter och goda råd som utbyttes mellan föräldrar får de en känsla av bekräftelse och kontroll av att ha gjort saker på rätt sätt. Det bidrar till att föräldrar inte känner sig ensamma eller avvikande i sitt föräldraskap. Istället får föräldrar möjlighet att lära sig av varandra när det handlar om praktisk kunskap som är betydelsefull i vardagen. Därför är det viktigt att föräldrar får möjlighet att kunna etablera nya sociala relationer både utifrån ett samvaro- och lärande perspektiv. Gruppledarens personliga egenskaper var betydelsefulla i mötet med föräldrar. Det var viktigt att gruppledaren delade med sig av egna erfarenheter, talade om allvarliga saker på ett lättsamt sätt och hade passion för sitt yrke. Dessa egenskaper hos gruppledaren var viktiga för att föräldrar skulle känna sig trygga och delaktiga inom föräldragruppen. Petersson, Petersson och Håkansson (2004) menar att trygghet och delaktighet hos deltagare i en föräldragrupp underlättar samspelet mellan mamman, pappan och barnet ur ett inlärningsperspektiv. Det hjälper föräldrar att på ett mer naturligt sätt genom stöd och vägledning kunna växa in i sina nya föräldraroller. Deltagarnas känslor av trygghet och delaktighet inom föräldragruppen gjorde att föräldrarollen upplevdes mer unik och som en stor förändring i deras livssituation. Förutom detta så kände sig föräldrar också mer förberedda på att själva kunna ta hand om barnet. Enligt Bowlby (1994, s ) påverkas den naturliga anknytningen mellan föräldrar och barnet beroende på uppväxtmiljö. När föräldrar känner sig trygga och delaktiga i 13

16 samspelet mellan varandra och deras omgivning, stärks dessutom de känslomässigt intima banden till barnet. Detta har betydelse för barnets hälsa och välmående hela livet ut. Det var viktigt att gruppledaren bemötte föräldrar utifrån ett jämlikt förhållningssätt. Här var det betydelsefullt att gruppledaren lyfte fram både mammors och pappors lika värde i föräldrarollen. Häggman-Laitila och Pietilä (2009) menar att föräldrar uppskattar en gruppledare som behandlar deltagarna likvärdigt och som själva tar en naturlig plats inom föräldragruppen. Det är viktigt att gruppledaren lyssnar på alla familjemedlemmar eftersom att det stärker både föräldraskapet och relationen mellan mamman och pappan. Enligt Stern, Stern och Freeland (1998, s ) kan det finnas en rädsla hos mammor att det nyfödda barnet kan påverka relationen till pappan på ett negativt sätt. Detta genom att relationen inom familjen förändras från tvåsamhet till tresamhet. Risken finns här att pappan istället för känslor av glädje upplever svartsjuka och utanförskap. Därför har pappans uppträdande i sin nya föräldraroll stor betydelse för hur mamman kommer att betrakta honom utifrån ett relationsmässigt perspektiv. Här menar Plantin (2001) att pappan i sin nyblivna föräldraroll utifrån ett samhällsperspektiv alltid primärt intar ställning som stöd till mamman under de första åren. Detta istället för att redan från början inta föräldrarollen som pappa i en jämlik relation till barnet. Därför är det betydelsefullt utifrån samhällets perspektiv på föräldraskapet att både mamman och pappan bemöts utifrån ett jämlikt förhållningssätt i sina respektive roller. Enligt Eronen, Pincombe och Calabretto (2007) är det viktigt att gruppledaren lyfter fram pappors betydelse eftersom att det vanligtvis kan bli mycket fokus på mammorna i föräldragruppen. Det är betydelsefullt att pappornas föräldraroll lyfts fram för diskussion så att även de kan uppleva en meningsfullhet i sitt föräldraskap. I resultatet framkom att det fanns en efterfrågan bland föräldrar på både manliga och kvinnliga gruppledare. Detta eftersom att föräldrarna upplevde det mer naturligt att kunna diskutera olika delar av föräldrarollen beroende på mammors respektive pappors individuella behov. Här visar Stern, Stern och Freeland (1998, s ) att vanliga tankegångar och funderingar som mamman har utifrån sin föräldraroll handlar om graden av trygghet i relationen till barnet och dess omgivning. När mamman känner otrygghet spelar det ingen roll hur nära besläktad en närstående är till barnet. Finns känslor av otrygghet kommer mamman under inga omständigheter att utsätta barnet för en riskfull situation. För andra i mammans omgivning kan detta uppfattas som en överreaktion. Men egentligen handlar det i grunden om 14

17 en naturlig instinkt där mamman vill beskydda sitt barn. I sin tur påpekar Plantin (2001) att pappan utifrån sin föräldraroll måste växla mellan att vara macho och hård eller mjuk och närvarnade. Två olika roller som pappan har haft utifrån ett samhällsperspektiv under lång tid. Däremot upplever många pappor att en mer jämställd syn på föräldraskapet har bidragit till att de på ett tydligare sätt kan hävda sin papparoll i relationen till barnet. I grunden handlar papparollen inte om att tävla emot mammans relation till barnet. Istället önskar papporna att få kunna finnas till för barnet redan från början på lika villkor. Eronen, Pincombe och Calabretto (2007) menar att det är viktigt att gruppledaren har kunskap om de skilda behov som kan finnas hos både mammor och pappor i sina respektive föräldraroller. Därför är det betydelsefullt att stöd och vägledning till föräldrar utgår från både gemensamma och individuella perspektiv. Till exempel kan det vara värdefullt för mammor att kunna få diskutera saker kring föräldrarollen med andra mammor lika mycket som det är viktigt för pappor att kunna relatera till andra pappor i liknande situationer. Utbyte av varandras erfarenheter kan hjälpa till att stärka mammor och pappors respektive föräldraroller. Det var betydelsefullt för föräldrar att träffa andra deltagare och utbyta personliga erfarenheter kring föräldraskapet. Det sociala samspelet var viktigt för att kunna hålla kvar kontakten med varandra även avslutad föräldragrupp. Enligt Hogg et al. (2013) ser många föräldrar föräldragruppen som en professionell kunskapskälla för familjens hälsa och utveckling. Däremot ses övriga föräldrar i stället som medmänniskor med likvärdiga erfarenheter där föräldrar kan känna igen sig. Den sociala kontakten med andra föräldrar upplevs som ett bra forum för utbyte av tips och erfarenheter. Här menar Petersson, Petersson och Håkansson (2004) att den sociala kontakten i en föräldragrupp ger stor möjlighet till utbyte av ny kunskap och erfarenheter om föräldraskapet utifrån ett mer vardagligt perspektiv. Likaså erhåller föräldrar nya sociala kontakter med andra deltagare vilket medför fortsatta bekantskaper även efter föräldragruppens slut. De nya bekantskaperna gör att föräldrar känner att de får ett betydelsefullt avbrott från vardagen genom att istället kunna träffa andra föräldrar utanför hemmet. Här ser föräldrar fram emot att kunna träffa bekanta för vardagliga samtal och utbyte av erfarenheter. Eronen, Pincombe och Calabretto (2007) menar istället att föräldrar som inte får socialt stöd från omgivningen upplever osäkerhet, stress och otillräcklighet i föräldraskapet. Detta leder till känsla av isolering, ångest och misslyckande eftersom det kan vara svårt att på egen hand se skillnad på vad som är normalt eller inte i barnets utveckling och tillväxt. 15

18 I resultatet framkom att information från föräldragruppen gjorde att föräldrar bättre kunde hantera oväntade situationer och urskilja vad som var normalt och mer avvikande i barnets hälsotillstånd. Föräldragruppen gjorde att föräldrar kände större trygghet i att själva kunna söka reda på information med hjälp av olika sökverktyg. Enligt Liu, Chao, Huang, Wei och Chien (2010) så ger bra stöd och vägledning i föräldragrupp verktyg som stärker mammans och pappans föräldraroller. Gruppledarens samspel och undervisning ger föräldrar resurser att kunna lära sig att självständigt lösa problem och utbyta erfararenheter mellan varandra. Petersson, Petersson och Håkansson (2004) visar att när föräldrar får information i föräldragruppen stärks föräldrarollen genom att mammor och pappor får möjlighet att träna in sina respektive färdigheter med hjälp av professionell handledning. Genom att ställa frågor och ha möjlighet till diskussioner kring olika områden ökar deras personliga utveckling som föräldrar vilket bidrar till ökad kunskap och bättre helhetsförståelse att kunna ta han om barnet. Enligt Bowlby (1994, s ) så stärks det naturliga bandet mellan barnet och föräldrar när dessa känner att de har rätt förutsättningar att kunna ta självständiga beslut. Här måste föräldrar ha både kunskap och stöd från människor i sin omgivning för att genom ett kontinuerligt samspel kunna erhålla adekvata verktyg för sina beslut. Beslut som först och främst har barnets hälsa och välmående i fokus. Här menar Eronen, Pincombe och Calabretto (2007) att föräldrar som känner trygghet i föräldrarollen får bättre hälsa och välmående. Det påverkar i sin tur barnets hälsa och utveckling. Föräldrar som upplever god psykisk hälsa hade mer energi att kunna ta hand om barnet vilket stärker den emotionella relationen. Kingsnorth, Gall, Beayni och Rigby (2011) visar att social support i en föräldragrupp ger föräldrar nya kunskaper och gör dem mer motiverade till att kunna planera framtiden som familj. Den professionella gruppledarens kunskap och samspelet med andra deltagare inom föräldragruppen är de två viktigaste faktorerna för att föräldrar ska känna trygghet i föräldrarollen genom den information de tar del av. Föräldrar ansåg att det var viktigt att föräldragruppens utformning utgick från deras personliga önskemål utöver barnhälsovårdens nationella riktlinjer. Det var betydelsefullt att innehåll och struktur följde en logisk ordning. Likaså var det viktigt att planeringen för tid anpassades till möjligheten att så många föräldrar som möjligt kunde delta. Petersson, Petersson och Håkansson (2004) menar att föräldragruppens utformning och planering är viktig för föräldrarnas motivation till att delta under alla träffar. Ett grundläggande krav är att föräldrar tillsammans med gruppledaren får vara med att bestämma utformning av 16

19 föräldragruppen. Häggman-Laitila och Pietilä (2009) tar upp att samplanering kring innehållet i föräldragruppen underlättar samspelet och skapar en mer glad och motiverande stämning bland deltagarna. Hogg et al. (2013) menar att det är betydelsefullt med samverkan mellan föräldragruppen och andra typer av barn och ungdomsverksamheter. Det ger möjlighet till en naturlig fortsättning till andra typer av gruppaktiviteter för föräldrar efter avslutad föräldragrupp. Det är viktigt för föräldrar att på detta sätt kunna bibehålla nya sociala relationer som har uppkommit i samband med föräldragruppen. Likaså får barnet en naturlig övergång från föräldragruppen till andra sociala aktivitetsgrupper som bidrar till nya vänskapsrelationer, utveckling av självständighet och ökat socialt samspel med andra människor vid sidan av föräldrarna. Viktiga faktorer som med bra stöd från föräldrar hjälper barnet att med tiden utveckla en egen personlighet. Metoddiskussion En styrka med arbetet var att vi använde oss av kvalitativ metod vid datainsamlingen och tematisk innehållsanalys i analysarbetet av vårt datamaterial. Inom kvalitativ forskning menar Kvale och Brinkmann (2009, s ) att individens berättelser utgör en adekvat metod för forskaren att kunna ta del av upplevda erfarenheter utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Den narrativa berättelsen kan med hjälp av sonderande frågor ge en innehållsrik och målande beskrivning av det undersökta ämnet. Här är det en styrka genom att forskaren kan erhålla ett rikt och beskrivande datamaterial som utgår från deltagarens personliga erfarenheter. Inom kvalitativ forskning tillför den narrativa berättelsen ett resultat som utgår direkt från deltagarens beskrivning. Det ska så långt som möjligt förbli textnära utan att forskaren på något sätt tillför eller ändrar innehållet utifrån personliga värderingar. En semistrukturerad intervjuguide var en styrka i arbetet genom att detaljrika beskrivningar av det ämne som undersöktes kunde erhållas. Likaså hade intervjuaren möjlighet att med hjälp av öppna frågor styra in deltagarna berättelser utifrån syftet med arbetet. Vidare hjälpte sonderande och uppföljande frågor till att erhålla mer detaljrika och djupare beskrivningar av deltagarnas erfarenheter. Enligt Holloway och Wheeler (2010, s. 251) innebär trovärdighet inom kvalitativ forskning hur väl valet av tillvägagångssätt är för att erhålla ett så rikt datamaterial som möjligt. Det är viktigt att intervjuaren förbehåller sig neutral vid datainsamlingen så att datamaterialet inte påverkas av personliga tolkningar. 17

20 En styrka med arbetet var att vi använde oss av parintervjuer i datainsamlingen. Det bidrog till större mångfald och bredare detaljrika beskrivningar av det ämne som avsågs att undersökas. Parintervjuer gav deltagarna möjlighet att genom stöd och samspel berätta om både enskilda och gemensamma upplevelser. Det bidrog till att varje intervju blev ännu mer detaljrik och fick en större bredd utifrån deltagarnas berättelser. En annan styrka med parintervjuer var att deltagarna kunde motivera varandra både direkt och indirekt till att vilja berätta mer utifrån sina personliga erfarenheter. Det medförde att intervjuaren lättare kunde byta roller mellan att inta en mer passiv roll som åhörare eller som aktiv intervjuare. En styrka med vårt arbete var att vi i varje intervju använde oss av en semistrukturerad intervjuguide. Det gjorde att vi kunde ställa likvärdiga frågor till alla föräldrar. Likaså gjorde sonderande och uppföljande frågor att vi erhöll mer innehållsrika beskrivningar av undersökt område på ett mer likvärdigt sätt. Likaså erbjöds föräldrar att ta del av resultatet efter avslutat arbete. Här menar Holloway och Wheeler (2010, s ) att trovärdighet är betydelsefull i kvalitativ forskning. Det eftersom att deltagarna måste kunna känna igen sina beskrivningar utifrån personliga erfarenheter i datamaterialet. När detta överensstämmer erhåller forskarna bekräftelse på att deltagarnas intervjuer har uppfattats på korrekt sätt. Likaså är tillförlitlighet viktig och innebär hur väl och strukturerad en studie är genomförd. Genom att kunna följa forskarnas beslutsfattande under studiens gång ska läsaren kunna utvärdera hur väl arbetet är genomfört. En tillräckligt utförd beskrivning av studiens genomförande ska kunna tillåta andra forskare att kunna genomföra likvärdiga undersökningar. En svaghet med arbetet kunde vara att det geografiska området för urval av deltagare var begränsat. Däremot var en styrka med arbetet att ålderspannet hos deltagarna var brett. Det medförde en större variation i deltagarnas berättelser utifrån upplevda livserfarenheter. En annan styrka var att deltagarna som medverkade i arbetet både var förstagångsföräldrar och flerbarnsföräldrar. Det bidrog till större infallsvinklar i datamaterialet relaterat till deras olika erfarenheter. Enligt Holloway och Wheeler (2010, s ) innebär överförbarhet att kontexten i resultatet kan appliceras på liknande situationer eller deltagare. Det tillåter andra forskare att kunna utföra liknande undersökningar med hjälp av likvärdigt vetenskapligt tillvägagångssätt. En styrka med vårt arbete var att vi har beskrivit vårt tillvägagångssätt på ett strukturerat sätt som tillåter andra att kunna utföra liknande undersökningar. Här menar Holloway och 18

21 Wheeler (2010, s ) att bekräftelsebarhet är betydelsefullt inom kvalitativ metod eftersom att det innebär att läsaren ska kunna följa varje steg i det vetenskapliga arbetet. Sammantaget gör det att läsaren får en fullständig överblick över tema, tillvägagångssätt och hur väl genomfört varje del är i det vetenskapliga arbetet. Slutsats Studien visar att gruppledarens förhållningssätt är betydelsefullt för att skapa ett tryggt och öppet klimat för deltagarna. Det är viktigt med både manliga och kvinnliga gruppledare för att bättre kunna ge stöd till framförallt pappor. Information till föräldrar ska vara kontinuerlig och individuellt anpassad där syftet ska vara att föräldrarna erhåller större självständighet. Utformning av föräldragruppen ska utgå från både professionella riktlinjer och deras personliga önskemål. Innehåll och struktur ska följa en logisk ordning och ske i samverkan med andra former av föräldragrupper i samhället. Det gör att deltagarna får större möjlighet till att kunna knyta nya sociala relationer med varandra och att barnet får en naturlig introduktion till nya aktiviteter efter avslutad föräldragrupp inom barnhälsovård. Baserat på denna studie så finns behov av forskning om föräldrar i samkönade förhållanden och deras upplevelser av föräldraskap. Det behövs mer forskning om hur pappor upplever att delta i en föräldragrupp och gruppledarens betydelse för pappors föräldraroll. Likaså finns det behov av mer kunskap kring hur jämställdhet inom föräldraskapet lärs ut på ett bra sätt inom föräldragruppen. Det behövs dessutom ökad kunskap om föräldrar med annan etnisk bakgrund och deras medverkan i en föräldragrupp. 19

22 Referenser Bohr, Y., Halpert, B., Chan, J., Lishak, V., & Brightling, L. (2010). Community-based parenting training: do adepted evidens-based programmes improve parent-infant interactions? Journal of Reproductive and Infant Psychology, 28(1), Doi: / Bowlby, J. (1994). En trygg bas- kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur. Bowlby, J. (2006). Anknytningsteori- betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur. Eronen, R., Pincombe, J., & Calabretto, H. (2007). Support for stressed parents of young infants. Neonatal, Pediatric and Child Health Nursing, 10 (2), Fägerskiöld, A. (2006). Support of faders of infants by the child health nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, Fägerskiöld, A. (2008). A change in life as experienced by first-time fathers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, Doi: /j.nedt Hallberg, A-C., Lindbladh, E., Råstam, L., & Håkansson, A.(2001). Parents: the beast experts in child health care? viewpoints from parents and staff concerning child health services. Patient Education and Counseling, 44, Hjälmhult, E., Glavin, K., Ökland, T., & Tveiten, S. (2014). Parental groups during the child s first year: an interview study of parents experiences. Journal of Clinical Nursing, Doi: /jocn Hoog, R., Ritche, D., Kok, B., Wood, C., & Huby, G. (2013). Parenting support for families with young children -a public health, user-focused study undertaken in a semi-rural area of Scotland. Journal of Clinical Nursing, 22, , doi; /jocn

23 Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and health care. Third edition. West Sussex: Blackwell Publishing Ltd. Häggman-Laitila, A., & Pietilä, A-M. (2009). Preventive psychosocietal support groups; parents criteria for good quality. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, doi; /j x. Häggman-laitila, A., Tanninen, H-M., & Pietilä, A-M. (2010). Effectiveness of resourceenhancing family-oriented intervention. Journal of Clinical Nursing, 19, Doi: /j x. Kingsnorth, S., Gall, C., Beayni, S., & Rigby, P. (2011). Parents as transiton experts? qualitative findings from a pilot parent-led pear support group. Child: Care, Health and Development, 37, Doi: /j x. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lefevre, Å., Lundqvist, P., Drevenhorn, E., & Hallström, I.(2013). Managing parental groups during early childhood: New challenges faced by Swedish child health-care nurses. Journal of Child Health Care, Doi: / Lefevre, Å. (2014). Early parental support in child healthcare parental groups-a challenge in a changing society. Licentiate thesis. University of Lund, Faculty of Medicine, Department of Health Sciences. Levac, A-M., McCay, E., Merka, P., & Reddon-Darcy, M-L. (2008). Exploring parent s participation in a parent training program for children s aggression: understanding and illuminating mechanisms of change. Journal of Child and Adolescent Psychiatric Nursing, 21(2), Liu, C-H., Chao, Y-H., Huang, C-M., Wei, F-C., & Chien, L-Y. (2010). Effectiveness of appling empowerment strategies when establishing a support group for parents of pre term infants. Journal of Clinical Nursing, 19, Doi: /j x. 21