Föräldraaktiv tredagarsinskolning och traditionell inskolning en undersökning

Transkript

1 Linnéuniversitetet Växjö Kalmar, Växjö Lärarutbildningen Examensarbete 15 Hp Föräldraaktiv tredagarsinskolning och traditionell inskolning en undersökning Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Författare: Lisbeth Arvenberg och Helena Gyllensporre Handledare: Per-Eric Nilsson Kurs: GO , VT

2 SAMMANFATTNING Lisbeth Arvenberg & Helena Gyllensporre Föräldraaktiv tredagarsinskolning och traditionell inskolning en undersökning En undersökning om två skilda inskolningsmetoder till förskolan och vilka effekter de får (har) på inställningen till inskolningen. Parents Active three-day orientation and traditional orientation a study A study on two different induction methods to the nursery and what effects they may (have) for the approach to induction. Antal sidor: 44 Detta examensarbete undersöker två inskolningsmetoder. Den ena är föräldraaktiv tredagarsmetod, där barnet kommer tillsammans med sina föräldrar under fem timmar i tre hela dagar. Den andra är traditionell tvåveckorsmetod, där barnet kommer tillsammans med sina föräldrar korta stunder i två veckor. I vår undersökning klarläggs vad som är viktigt vid en inskolning i förskolan och vilken metod som föredras av föräldrar och pedagoger. Vi använder oss av kvalitativ enkätundersökning, där empiriskt underlag inhämtas från såväl föräldrar som pedagoger på förskolor. Resultatet från undersökningen visar att den kortare föräldraaktiva inskolningsmetoden föredras av både föräldrar och pedagoger. Det främsta skälet till detta är att föräldrarna ges möjlighet till inblick i förskolans dagliga verksamhet, vilket är av vikt för tryggheten hos såväl föräldrar som barn. Nyckelord: föräldraaktiv inskolning, traditionell inskolning, trygghet, föräldrar, pedagoger

3 Innehåll...1 SAMMANFATTNING Inledning Föräldraaktiv tredagarsinskolning Traditionell tvåveckorsinskolning Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning På vilka sätt knyter barn an till vuxna under sin förskoletid? Inskolning - traditionell metod Inskolning föräldraaktiv tredagarsmetod Vad säger tidigare forskning? Tidigare jämförelser mellan inskolningsmetoderna Metod Metodval Urval Genomförande Bortfall Forskningsetik Metodkritik Resultat Enkäter till föräldrar i förskolan Enkäter till pedagoger i förskolan Analys och diskussion Analys Diskussion Förslag på fortsatta forskningsfrågor...37 Referenser...39 Bilagor...41

4 1. Inledning Enligt våra erfarenheter, är inskolningen i förskolan av stor betydelse för både barn och föräldrar. Det är viktigt att barnen, men även föräldrarna, får en god start in i förskolans värld. Abetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (Läroplan för förskolan, 98:12). Då har erfarenhet av både föräldraaktiv tredagarsinskolning och traditionell tvåveckorsinskolning, har vi valt att undersöka dem båda. Är det kanske så att man lägger ner alltför stor vikt av inskolningen, gör den för lång, med en start på en timme, som sedan successivt ökar under två veckors tid? Eller är det så att det räcker med en inskolning på tre dagar, då föräldrarna är med tillsammans med sitt barn och därmed hjälper till att få både barnet och sig själva, trygga i förskolan? Nedan beskrivs de två olika metoderna. 1.1 Föräldraaktiv tredagarsinskolning Enligt pedagoger som arbetar på en förskolan i Stockholm innebär denna inskolningsform att förälder eller vårdnadshavare är med barnet på förskolan 5 timmar per dag i 3 dagar. De deltar i alla aktiviteter tillsammans med sitt barn. Föräldern tar själv hand om sitt barn på förskolan under dessa dagar vid lunch, blöjbyte osv. Det är han/hon som ska hjälpa barnet att utforska den nya miljön och ge trygghet. Barnen och föräldrarna är med under lek, lunch, vila och föräldern är närvarande hela tiden. Efter mellanmålet är dagen slut för inskolningsbarnet som går hem tillsammans med föräldern från förskolan, innan någon ny aktivitet startas upp. Den fjärde dagen lämnar föräldern sitt barn i verksamheten tillsammans med en pedagog och gör ett tydligt adjö. De två kommande veckorna efter inskolningen deltar barnet samma tid som under inskolningen d.v.s , så att barnet känner igen sig och att dagarna för barnet ser likadana ut. Tanken med denna inskolningsmetod är att barnet skolas in i den pedagogiska miljön, till verksamheten och till kamraterna. Barnet får även möjlighet till att anpassa sig till den nya förskolemiljön i sin egen takt, tillsammans med mamma och pappa. 1.2 Traditionell tvåveckorsinskolning Enligt pedagoger som arbetar på en förskola i Malmö handlar den traditionella inskolningen om att barnet skolas in under en tvåveckorsperiod, där man stegvis ökar barnets vistelsetid på förskolan. Fösta dagen kommer barnet och hälsar på tillsammans med föräldern under en kort 4

5 stund. Därefter ökas tiden på till att stanna till lunch. Dag tre stannar barnet och äter lunch tillsammans med föräldern för att därefter gå hem. Dag fyra äter barnet lunch utan föräldern, men vilar tillsammans med föräldern. Dag fem äter barnet både lunch och vilar utan föräldern. Detta upprepas under nästkommande vecka, barnet går aldrig hem tidigare än under den andra veckan. Här kan föräldrarna välja att skola in barnet enskilt eller i grupp och en pedagog utses av arbetslaget som kontaktperson för barnet under denna tid. 5

6 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet med undersökningen är att studera två skilda inskolningsmetoder till förskolan vilka effekter de får (har) på inställningen till inskolningen. 2.2 Frågeställningar I valet vi gjorde mellan traditionell inskolning och föräldraaktiv tredagarsinskolning, vilken föredrar föräldrar respektive pedagoger? Vad är det viktigaste vid en inskolning, första mötet eller val av inskolningsmetod? 6

7 3. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning 3.1 På vilka sätt knyter barn an till vuxna under sin förskoletid? Broberg (2006) skriver att barn själva ser till att ha flera vuxna omkring sig och på så sätt säkra sin egen omvårdnad många år framåt. Detta gör de för att få beskydd vid fara. I takt med att barnens självständighet ökar får de själva ta ansvar för sin anknytningsrelation till föräldrarna. Denna relation kan bli osynlig, detta för att barnet själv reglerar den invändigt, men den minskar inte. Det är ingen större skillnad på ett och två-åringar i sitt anknytningsbeteende. Små barn följer sina föräldrar med blicken och skulle föräldern försvinna ur barnets blickfång börjar barnet genast att skrika för att få tillbaka förälderns uppmärksamhet. Små barn vill ha mycket närhet detta förändras vi treårsålder. Oavsett om barnet är ett eller två år så blir de lika upprörda om och när de skiljs från sin förälder/ anknytningsperson. Tvååringen gråter inte lika mycket, är mer verbal och kan kalla på sin förälder/anknytningsperson. Treåringen använder tal och mimik för att återknyta kontakten till föräldern/anknytningspersonen. Barn har olika sätt när det gäller att närma sig främlingar. Det mindre barnet tar sig uttryck såsom böjt huvud och tittar inte i ögonen på främlingen. Det lite större barnet försöker själv att knyta kontakt tillsammans med föräldern/ anknytningspersonen eller ensam (Broberg, Granqvist, m.fl.2008). Abrahamsen (1997) skriver att det är viktigt att kombinera omsorg och pedagogik, att se detta som en helhet. Hon belyser att det är viktigt att kunna se samspelet mellan små barn och pedagoger, att vi inte bara talar om teorin, utan också genomför den praktiskt. Den första perioden i våra liv är förspråklig. Det betyder att barnet är beroende av empatisk förståelse från omsorgspersonerna. (Abrahamsen, 1997:10). För att kunna ha en sådan förståelse, krävs det att omsorgspersonen kan leva sig in i hur barnet har det samt även anlägga barnets perspektiv. Hon skriver vidare om att det är viktigt att barn har en trygg bas, trygghet som barnen får genom pedagogerna för att de ska kunna ta del av sin lek och sitt lärande. De ska kunna återvända till sin trygghet och tanka uppmuntran, kärlek och tröst om de behöver. När vi vuxna sätter ord på händelser och förändringar, ger vi barnet ett verktyg som är till hjälp när barnet själv ska tänka på detta (Abrahamsen, 1997:23). Författaren skriver vidare att, ett barn har rätt att känna att, när de skiljs från sina föräldrar, är det en stor förlust för dem, eftersom de inte har någon tidsuppfattning. Vi måste tillåta att barn sörjer samt att föräldrar inte är närvarande. Detta är stort för det lilla barnet. Det är sunt att de reagerar och blir ledsna 7

8 när föräldrarna går ifrån dem. Barn bär med sig erfarenheter av hur de blivit behandlade då självkänslan byggs på. Bowlby (1988) skriver att, genom att skaffa sig inre arbetsmodeller, kan ett barn lära sig att förstå det sociala beteendet dels hos sig själva men även hos andra. Barnet använder sedan dessa modeller i sina sociala kontakter med andra människor. Dessa kan inte analyseras medvetet utan de finns med från födseln. Genom att barnet får nya och olika erfarenheter när det växer upp, kan arbetsmodellerna omformas och ändras. Dessa modeller utarbetar barnet genom att de träffar de människor som står det närmast i sin omgivning. Det måste vara personer som är tillgängliga för barnet rent känslomässigt samt är stödjande. Då skapas goda förutsättningar för att vidareutvecklas på ett bra sätt. Eftersom pedagoger dagligen träffar barn i förskolan. är det enligt oss, viktigt att de föregår med gott exempel, eftersom pedagogerna fungerar som förebilder för barnen. Även Malmqvist & Svensson (2004) talar om hur viktigt det är att barnet har en trygg pedagog att knyta an till eftersom barnen tillbringar den mesta tiden på förskolan. Vidare skriver de också att de yngre barnen har svårare att knyta an till många pedagoger. Då är det viktigt att det så långt det är möjligt att det bara är en pedagog att knyta an till. 3.2 Inskolning - traditionell metod När barn skall börja på förskolan är det viktigt att detta sker successivt. Det är nya miljöer och nya vuxna som de ska lära sig att lita på. Detta måste ske försiktigt och de vuxna måste lära sig att lyssna till barnen samt tolka signalerna som de sänder ut. Abrahamsen (1997) talar om vikten av att alla barn under tre år behöver mycket vuxenkontakt när de skall vara på förskolan utan sina föräldrar. Som pedagog är det viktigt att inte glömma bort föräldrarna och att de lämnar det viktigaste de har i sitt liv på förskolan. Vidare belyser författaren att det är viktigt att föräldrar och barn är väl förberedda inför förskolestarten. Om barnet är väl förberett, så har det en god inverkan på starten. För små barn bör denna process vara lång. Att föräldrarna pratar med barnen om det som ska ske, lite i taget, ofta och på ett sätt så att barnet förstår. Vuxna är inte alltid bra på att förbereda barn just inför sådana saker. Detta kan vara för att de själva tycker att det är jobbigt och känslosamt samt tror att de skyddar barnet. Men vi talar ofta om det kompetenta barnet så det är inte fel att berätta för barnet vad som kommer att ske, de förstår. Abrahamsen (1997) skriver också att det under själva inskolningen av små barn, är viktigt att pedagogen befinner sig på golvet tillsammans med barnet, eftersom det är i barnets höjd. Då kan barnet känna sig tryggt och se 8

9 den vuxna hela tiden. Då kan barnen ägna sig åt att utforska sin omvärld och leka. De behöver inte använda sin tid till att se efter var de vuxna befinner sig, risken finns att de tappar sin lekförmåga för att deras tid går åt till att ha koll på var den vuxna är. Vi kan inte heller bara lämna rummet, utan att först känna av barnets sinnestämning om hur länge vi kan vara borta ifrån det. Kanske måste vi ta med oss barnet när vi lämnar rummet. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (Lpfö98:11). Sträng H, Monica, m.fl. (2003) belyser att det kan vara bra att förskolan gör ett hembesök hos barnet innan det ska börja på förskolan. Barnet lär sig att känna igen pedagogen som skall ta emot på förskolan och kan få visa sitt rum och saker. Pedagog och barn har sedan när barnet kommer till förskolan något att samtala kring. Viktigt också att barnet får träffa pedagogen första gången i sin egen trygga hemmiljö. På småbarnsavdelningar är inskolningen ett återkommande inslag i vardagen, därför kan det vara viktigt att inskolningen sker efter barnets dygnsrytm så att barnet är glatt och utvilad när det är på förskolan. Vidare säger författaren att det är viktigt hur pedagogen bemöter barnet, så att det känner sig utvalt och välkommet till förskolan. Granberg (1998) talar om vikten av att föräldrarna har stöd i sin föräldraroll. Att bli förälder är stort och det är stort att lämna sitt barn på förskolan. Det är därför viktigt att pedagogerna är medveten om detta och får föräldrarna att känna förtroende samt att de känner sig välkomna. Pedagoger ska tänka på att kanske inte använda för mycket fackspråk så att föräldern inte förstår och hamnar i underläge. Det är bra att släppa in föräldrar i verksamheten så de känner sig delaktiga samt att pedagoger och föräldrar tillsammans ansvarar för barnet. Det är inte bara barnen som ska kännas sig trygga, även föräldrarna måste känna trygghet för förskolans värld och de som arbetar där. Förskolans värld och hemmets värld måste därför knytas samman. Granberg (1998) skriver vidare att det är viktigt att föräldrar stärks i sin roll som förälder. Att ha ett första samtal inför en inskolning där förskolan kan få reda på viktig information om barnet, är ett första steg i föräldrasamverkan i hemmiljö. Då blir det inte så formellt, precis som Sträng H, Monica, m.fl. (2003) skriver om. Det är bra att ha ett andra samtal i mitten av inskolningen om det dyker upp frågor som man vill ha svar på. Det är här som grunden till föräldrasamarbetet startar. 9

10 Inskolningen är viktig och startar, enligt Granberg (1998), i samma stund som föräldern får brev hem om att de fått en plats. Från förskolan startar inskolningen i samma skede. De förbereder ett brev eller samtal till föräldrar och barn. I detta finns en presentation av förskolan, vilka som arbetar på avdelningen, vad avdelningen heter m.m. All information är av stor vikt. Här får man en beskrivning av hur en inskolning går till och ett inskolningsschema. Sedan är det dags för det första besöket på förskolan, där barn och förälder får bekanta sig med övrig personal och lokaler. Barnet får en egen plats med sitt namn att hänga sina kläder på. En inskolningsperiod kan variera mellan en till fyra veckor, allt beror på barnet. Det är viktigt att varje barn får den tid de behöver så att de kan känna sig trygga på förskolan. Det är också viktigt att föräldern blir inskolad och känner sig trygg med förskolan. Pedagogerna måste lägga tid på föräldrakontakten så de får en bra relation från starten, då får de trygga föräldrar. Är föräldrarna trygga är deras barn också trygga. Granberg (1998) menar även att dagarna i början av inskolningen bör vara korta, då det är så mycket nya intryck för det lilla barnet. Efterhand ökar man på tiden. När det gått några dagar är det dags att säga hej då. Det är då viktigt att föräldern är tydlig med sitt avsked så att barnet vet att föräldern har gått och inte övergivit sitt barn. Föräldern bör vara tillgänglig under denna tid på telefon. Under själva inskolningen är det bra att det är samma inskolningspedagog, anser Granberg (1998). Detta handlar om att vinna barnets förtroende. Den huvudsakliga uppgiften är att locka med intressanta saker och lek för barnet. Därav vikten av att ha träffat barnet i hemmiljö så pedagogen vet vad barnet tycker är roligt. Själva inskolningen avslutas med ett uppföljningssamtal där man tillsammans med föräldern utvärderar inskolningen, detta ska hållas senast tre veckor efter avslutad inskolning. 3.3 Inskolning föräldraaktiv tredagarsmetod Denna metod har bara funnits några år i förskoleverksamheten, men har visat vara mycket effektiv. I Lärarnas tidning (13/09), står det i artikeln Lugnare med snabb start, om tredagars inskolning där föräldrarna är aktiva de tre dagar som inskolningen tar. Eftersom de gör allt tillsammans med sitt eget barn, kan pedagogerna arbeta på som vanligt med både gamla och nya barn. Förskollärarna som blev intervjuade i den här artikeln såg bara vinning i att byta till denna metod. De ansåg att den traditionella metoden drog ut på tiden. De har heller inte längre några avgränsningar för de nya barnen, de är med i hela verksamheten från början. Barnen får upptäcka verksamheten i sin egen takt. Vidare skrev de att föräldrar emellan lärde känna varandra under dessa tre dagar och även personalen på förskolan som, tillsammans med 10

11 föräldrarna, kunde lära känna barnet och ställa frågor till varandra om barnet. Det blir då en djupare kontakt till föräldrarna redan från början. När inskolningen är slut, ska föräldrarna vara tillgängliga men det är de som beslutar hur länge just deras barn ska vara på förskolan. Visst tyckte pedagogerna att det fanns nackdelar med denna nya metod, då det fanns många föräldrar samtidigt på förskolan. Det ställde högre krav på pedagogernas arbete eftersom de blev iakttagna av föräldrarna. Fanns det då några bakslag av inskolningen? De skrev att det fanns det med den traditionella också men att det hade minskat med tiden, detta skulle hänga ihop med att pedagogerna nu hade en annan syn på inskolning. Som svar på denna artikel, skriver barnpsykolog Gunilla Niss, med fokus på just inskolningsfrågor, i samma tidning där hon menar att det viktigaste är att barn behöver anknytningspersoner så att de känner sig trygga. Då fungerar inskolningen och separationen från föräldern. Men hon menar också, att man ska vara försiktig och se till att det är fler än en person som skolar in barnet. Detta för att man inte ska lura barnet att tro att det bara är en person som finns för just det barnet, för så ser inte verkligheten ut på förskolan. Under den första inskolningstiden anser Granberg (1998), att det är viktigt att föräldrarna finns i närheten av barnet. Genom detta kan barnen våga utforska och lära känna den nya miljön, de andra barnen samt pedagogerna. Anledningen till detta kan vara att barnen vet att föräldrarna är i närheten. Barnet kan då lättare knyta an till pedagogerna eftersom de ser att deras föräldrar agerar som pedagogerna. Även Niss (1987) framhåller att föräldrarna skall vara aktiva under inskolningen, dock med fokus på det egna barnet och dess behov såsom blöj- och klädbyte samt trösta och hjälpa barnet. Detta eftersom föräldrarna är barnets närmaste anknytningspersoner. (Andersson & Wasowzka, 2010:12). I författarnas text tar Granberg (1998), upp vem som har ansvaret för att vinna barnets intresse samt skapa möjligheter till anknytning. Detta kan ske genom att göra intressanta aktiviteter som barnet kan inbjudas till. Hon menar att detta ansvar helt ligger hos pedagogen och anledningen till detta är, att när det är dags att ta avsked och lämnas på förskolan, bör barnet ha knutit an till pedagogerna. Det är nu som pedagogerna fungerar som den trygga basen för barnet. 3.4 Vad säger tidigare forskning? Grundén & Lindstedt (2009) skriver i sin undersökning om vikten av att föräldrar är trygga när deras barn skall börja i förskolan eftersom föräldrar skickar signaler till barnet om hur de känner sig. Är de oroliga blir barnet också oroligt och att dessa känslor då förvärras för pedagogerna när de skall knyta an till barnet. Inskolningen skall vara så lugn och harmonisk 11

12 som möjligt, barn i största allmänhet är inte vana vid miljöförändringar. Inskolningen påvekas även av hur de andra barnen trivs på förskolan. Under inskolningen, sker det bästa mötet mellan barn och pedagoger, genom lek. Det är viktigt att pedagogerna ser att, det är genom leken, som barnen skolas in i verksamheten på förskolan samt till de andra barnen. Leken är ett pedagogiskt verktyg för pedagogen i inskolningen. Vidare skriver författarna att det är bra om föräldern är närvarande under den första tiden av inskolningen. För om föräldrarna är där, vågar barnet upptäcka omvärlden som består av miljö, barn och pedagoger. Det är bra om föräldrar görs delaktiga under inskolning vilket gör att barnen ser sina föräldrar som personal och kan då lättare söka sig till pedagogerna. Föräldrarnas fokus skall självklart ligga på det egna barnet såsom blöjbyte och trösta barnet. I sin undersökning, skriver författarna, att det är bra om pedagogerna, på ett tidigt stadium, informeras av föräldrarna gällande deras barn. Detta kan ge pedagogerna stöd under själva inskolningen. Det är även viktigt att barnen lär sig de rutiner som finns på förskolan för att det ska kännas tryggt för barnen. Vidare skriver Grundén och Lindstedt (2009) att leken har en stor betydelse för att en inskolning ska bli lyckad. I leken lär sig barnen de sociala koderna som hjälper dem att komma in i barngruppen. Det är pedagogens uppgift att se till att det fungerar för barnet som inskolas. Det är också viktigt att barn och föräldrar känner sig trygga på förskolan. Det framkom i undersökningen, att föräldrarna känner sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan och att de känner förtroende för personalen på förskolan. När detta sker så är det bevis på en bra inskolning. Inskolningen är en känslomässig process, både för för föräldrar och barn och den är påfrestande. Man får inte glömma att alla barn och föräldrar är olika, man bör anpassa inskolning efter dessa olika behov. Författarna skriver också om att ta avsked, samt vikten av att föräldrar skall vara tydliga i sitt avsked till barnet när de går ifrån förskolan, så att barnet inte skall kännas sig otryggt. Tillsammans med pedagogen bestämmer föräldern hur länge avskedet ska vara. När det barn som inskolas väntar på sin förälder och ett annat barns förälder kommer kan då detta barn som väntar bli besviken. I en annan studie av Georgsson & Hed (2008), belyser författarna vikten föräldrarnas roll under inskolningen, den är viktigt och de är barnens trygghet. Men föräldrarna ska hålla sig i bakgrunden, det är viktigt att de sitter på samma plats hela tiden så att barnet kan komma och tanka trygghet när de behöver. De säger också att det är viktigt att föräldrar och pedagoger har en bra kommunikation eftersom barnet inte har det verbala språket. De skriver också att barn känner av sina föräldrars sinnestämning och påverkas av den. För att barn och pedagoger ska 12

13 kunna knyta an till varandra är det viktigt att pedagogen lyssnar av barnet och lär sig att kommunicera med barnet, inget barn är det andra barnet likt. Alla barn har inte lika lätt att knyta an då kan det vara bra att leka fram. Är barnen trygga hemifrån brukar detta gå lättare. Det är bra om pedagogerna har en bred kompetens och kan läsa av olika barns signaler, framför allt de minsta barnen. Vidare skriver de att vid själva lämnandet, är det viktigt att det är föräldern som lämnar över barnet till pedagogen, kort och tydligt så att barnet förstår att föräldern har gått. När inskolningen är slut och några veckor har gått är det bra med ett uppföljningssamtal där man kan diskutera och utvärdera barnets trivsel och välbefinnande på förskolan. Sommer (2008) skriver att omsorgspersoner kring barnen kan i ett tidigt skede komma att påverka barns förmåga att våga leka genom sina ansiktsuttryck. Barn lär sig tidigt att tolka dessa uttryck om det är glada eller skrämda uttryck när de närmar sig olika föremål och aktiviteter. Barn lär sig tidigt att uttrycka empati, de förstår också andra känslor såsom skuld, skam och stolthet i och med detta lär de sig att manipulera andra barn och vuxna med sina olika känslor. Skolverket (2005) skriver att en grundläggande utgångspunkt är samarbetet med föräldrarna och att denna samverkan skall bygga på öppenhet, samverkan och respekt. Det bör föras en diskussion mellan förskola och hemmet. Viktigt att tänka på som pedagog är att det finns olika barn och föräldrar som har olika behov och att kunna vara ett stöd för föräldrarna i fostran av barnen och att detta kräver en viss lyhördhet av personalen. 3.5 Tidigare jämförelser mellan inskolningsmetoderna Enligt en artikel om föräldraaktiv tredagarsinskolning i Dagens Nyheter (2008) har det inte gått fram vilken av de två inskolningsmetoderna som passar bäst, dessa inskolningsmetoder har inte utvärderats av forskare ännu. Vad är då skillnaden på dessa två inskolningar? Niss (13/09) menar att med den traditionella metoden, sker anknytning och separation samtidigt, medan det i den föräldraaktiva tredagarsmetoden, är anknytning först och separation senare. Hon påtalar också att dessa skillnader inte spelar så stor roll för när den dagen kommer och föräldern inte är där, så kommer det att bli jobbigt och att det då är viktigt att där finns en pedagog för barnet. Erixon, A m.fl (2007) talar om vikten av att barn och föräldrar känner sig trygga i relationen till pedagogerna under den första tiden på förskolan. Viktigt är då att komma överens om vad som är en trygg relation utifrån läroplanen och detta ligger på pedagogernas ansvar att denna relation blir så trygg som möjligt. Föräldrar börjar tidigt 13

14 fundera kring vilken förskola de ska välja. När föräldrarna bestämt sig är det upp till pedagogerna att informera och vara lyhörda för föräldrarna, deras tankar, känslor och även deras frågor. Det är viktigt att skapa en bra och trygg kontakt redan från början, sedan är det pedagogerna som har ansvar för själva inskolningen. Författarna till boken skriver att en pedagog ansvarar för inskolningen men att inskolningar kan se olika ut. Hon talar om att denna första pedagog står för trygghet på förskolan, barnet känner sig trygg om denna pedagog finns i barnets närhet, då vågar barnet upptäcka miljön runtomkring. Barnet kan komma och tanka trygghet som kan bestå av en kram. 14

15 4 Metod 4.1 Metodval Den metod vi använde oss av är kvalitativ. Enligt Patel & Davidsson (1994) kan en kvalitativ undersökning göras på många olika sätt. Målet är att förstå och analysera helheten då vi ville skaffa oss en djupare förståelse för det ämne som vi valde. Bryman (2002) skriver att genom att använda kvalitativ metod, kan man ta del av den personliga uppfattningen hos den som man intervjuar. Vidare präglas denna undersökning av den/de som skriver den. Då man kan genomföra en kvalitativ undersökning på flera olika sätt, är detta sätt vi valt, bara en av många. Textmaterialet som vi arbetade med kan bli ganska omfattande, det är då bra att under tiden föra anteckningar och reflektera under arbetets gång. Viktigt att tänka på, är att man gör analysen då undersökningen är nyligen genomförd, då finns den fortfarande färskt i minnet. Vidare måste man läsa texten flera gånger och göra små anteckningar efterhand som man går igenom texten, detta arbete tar tid. Det finns inga bestämda sätt som talat om hur man ska gå tillväga vid en kvalitativ undersökning. Det är därför viktigt att detta tydligt framgår i arbetet så att läsaren kan följa detta. Bra att veta är att de kvalitativa undersökningarna är tids- och arbetskrävande. 4.2 Urval Vi valde att göra vår undersökning utifrån ett bekvämlighetsval som enligt Bryman (2002) innebär att deltagare väljs efter tillgänglighet. Den ena enheten ligger i Stockholm och använder sig av den föräldraaktiva tredagarsmetoden, medan den andra enheten ligger i Malmö och använder sig av den traditionella metoden. Vi gjorde ett utskick i form av frågeenkäter på webben, till alla föräldrar och pedagoger. Vi valde att begränsa oss till två förskolor i vardera enheten, då det annars kunde bli för många svar att förhålla oss till. Enkäterna skickades ut efter genomförd inskolning. 4.3 Genomförande Frågeenkäter skickades till föräldrar via e-post, men även i pappersform till förskolorna, som inte använder sig av e-post vid sin kommunikation med föräldrarna. Totalt skickade vi ut 60 enkäter till föräldrarna i de båda kommunerna och 25 enkäter till pedagogerna i de båda kommunerna. En enkät är enligt Trost (2007) en slags undersökning som görs genom att samma frågor skriftligen ställs till ett antal personer, på ett frågeformulär. Man använder sig allt oftare av enkäter på internet i form av formulär att fylla i på webbplatser. Man kan även 15

16 skicka enkäter med e-post, vilket vi valde att göra. Bryman (2002) talar om hur frågorna står nedskrivna i enkäten och den utvalda gruppen själva får läsa frågorna. Vi utformade samtliga enkäter likadant till de båda föräldragrupperna i de olika städerna. Enligt Trost (2007) kallas dessa för standardiserade frågeformulär, som därefter bearbetades och de redovisas nedan i analysdelen. Vi tänkte igenom våra frågor noggrant efter de olika frågor som var vårt huvudintresse: Vilken av de två inskolningsmetoder som passade bäst utifrån föräldrar och pedagogers perspektiv. Vi tog också reda på hur de tyckte att det gått samt vad som var bra respektive sämre med de två formerna. Dessa enkäter, var i form av webbformulär som skulle fyllas i. Vi satte ett slutdatum på enkäten, det datum som vi ville att enkäterna skulle vara färdigifyllda. Efter ett par veckor var vi inne på webben och såg då att det inte var många som hade fyllt i. Vi valde då att skicka ut en påminnelse till alla. Trost (2002) belyser att man inte ska tvinga deltagare att fylla i enkäter, men att det är av betydelse för den egna undersökningen att så många svar som möjligt kommer in, varför det kan vara bra att skicka ut en påminnelse. Efter påminnelsen började det droppa i flera svar. 4.4 Bortfall Av 60 utskickade föräldraenkäter till förskolorna i Stockholm, inkom 37 (62 %) och i Malmö inkom 15 (40 %) svar. Av 25 utskickade pedagogenkäter i Stockholm inkom 7 (28 %) svar och i Malmö inkom 4 (16 %) svar. Våra tankar om detta bortfall kommer vi att ta upp i avsnittet om metodkritik och diskussionsavsnittet. 4.5 Forskningsetik När det gäller de forskningsetiska principer som finns i Vetenskapsrådet (2002) så är vi som forskare tvungna att lämna information till de som deltar i vår undersökningsstudie, Detta handlar om att vi inte använt riktiga namn, varken på föräldrar, barn eller pedagoger så att det inte ska synas att just de varit med i vår undersökning. Det finns fyra olika krav att förhålla sig till och vi har tagit hänsyn till 3 av dem. Informationskravet handlar om att vi måste informerade de inblandade om vilka vi var och varför vi gjorde denna undersökning. Vi skickade denna information i form av ett brev (bilaga 1) till alla inblandade, föräldrar och pedagoger. Vi informerade även att det var frivilligt men att vi var tacksamma om de ville delta. Samtyckeskravet handlar om frivilligheten att delta och man när som helst, kunde 16

17 avbryta sin medverkan. Konfidentialitetskravet visar att alla som deltog i denna undersökning, hade rätt att förbli anonyma. Vi skrev inte ut deras namn utan använde fingerade namn eller skrev förälder 1 och 2 osv. samt pedagog 1 och 2 o.s.v. 4.6 Metodkritik Vi anser att vald metod var bra. Det var lätt för föräldrar och pedagoger att gå in på länken som de fick i sitt e-post meddelande. Däremot hade det nog varit lättare om vi hade lagt texten direkt i e-post meddelandet, genom att det var en länk, så kan det lätt ha varit så att föräldrarna lagt det åt sidan då de inte direkt såg vad det handlade om. Denna tanke har kommit från en av föräldrarna. En annan aspekt, som bidragit till det låga svarsantalet, var att det i den ena enheten, inte fanns tillgång till kommunikation med föräldrarna via e-post. Det kan också vara så att, om vi skickade ut enkäterna direkt efter inskolning, hade vi fått ett mer rättvisande svar. Om vi går tillbaka till bortfallet som var så pass stort, undrar vi varför det blev som det blev. Vi har diskuterat detta tillsammans och funderat på om det kan bero på enkäternas utformning? Vi hade skickat en länk i e-postmeddelandet, vi kanske skulle ha skrivit vår text med information direkt i e-postformuläret. Kanske hamnade posten direkt i skräpmejl för föräldrarna och pedagogerna inte ansåg at det var viktigt. Kan det vara så att de föräldrar som skolat in sina barn med den föräldraaktiva tredagarsmetoden, känner att de har mer att skriva om eftersom deras upplevelser kanske var större än vad de som skolade in med hjälp av den traditionella metoden var? Kan det vara så att det hade kommit in flera svar om vi hade lämnat ut enkäten direkt efter inskolningens slut? Det är intressant att se att det var fler svar som inkom från de föräldrar som skolade in sina barn med hjälp av den föräldraaktiva tredagarsmetoden. Det kanske är så att, vad man kan utläsa på deras svar, att de får en större inblick i verksamheten vilket gör att de också känner sig mer aktiva och vill få fram sina åsikter. Om vi tittar på de som faktiskt har svarat, så är det också så att de som använt den föräldraaktiva metoden har skrivit fler kommentarer, vilket skulle tala för att delaktigheten under inskolningen påverkar svarsfrekvensen på enkäten. 17

18 5. Resultat 5.1 Enkäter till föräldrar i förskolan Nedan redovisas svaren på de inkomna enkäterna. Vi delade upp dem i traditionell metod och föräldraaktiv metod, då frågeenkäterna låg så på forumet där föräldrarna kunde gå in och svara på frågorna. Traditionell metod Av 60 utskick, inkom 15 (25 %) svar som resulterade i följande: 1. Hur mycket informationen om hur tillvägagångssättet för inskolningen fick ni innan inskolningen startade? För lite 0 Tillräckligt 10 Mer än tillräckligt 5 Övrigt 0 De flesta föräldrarna svarade att de fick information i förväg med de tider som gällde, medan några fick sin information på första inskolningsdagen, där det stod hur inskolningen skulle läggas upp samt ett schema över de två veckorna. En förälder svarade att hon fick utförlig information på ett föräldramöte innan de började inskolningen. Några kände att de fick mindre information men att den var fullt tillräcklig. 2. Hur tycker du att denna inskolningsmetod har varit och på vilket sätt? Mindre bra 0 Bra 8 Mycket bra 7 Övrigt 0 Den fungerade väl, mest då såväl jag som mitt barn tyckte att det var trevligt på förskolan från början och personalen var tillmötesgående. Hade föredragit en snabbare inskolning då allt fungerade utan problem. (förälder 1). De flesta svarade att den fungerade bra, en förälder svarade att deras dotter aldrig var ledsen eller orolig, och det samma gäller för de som föräldrar. 18

19 Vi tycker att själva inskolningen fungerade bra, sedan hade vi mycket problem med lämnandet på förskolan med skrik och gråt men det hade nog inte med inskolningen att göra (förälder 2). En annan förälder svarade att det fungerade mycket bra. Det var lagom lång tid i starten och successivt längre tid, vilket kändes bra för dem båda som föräldrar samt även för deras son. Det som de kände var lite negativt eller i alla fall inte lika bra som den andra metoden, var att man inte blir lika delaktig i verksamheten. Vi har varit nöjda med den här metoden. Vi har visserligen inte erfarenhet av någon annan metod men det kändes bra att successivt skolas in i verksamheten. (förälder 3). En förälder var nöjd men hade tyvärr inget att jämföra med. 3. Tycker du att du har du fått en god inblick i denna förskolas verksamhet? I sådant fall, på vilket sätt? Ja 14 Nej 1 Övrigt Här kände huvuddelen av alla föräldrarna att de hade fått en god inblick i verksamheten, endast en svarade att hon inte hade fått någon inblick alls men att detta helt berodde på att inskolningen sköttes pappan. En förälder kände att personalen är väldigt duktiga på att informera om verksamheten och hur dagarna ser ut på förskolan. Det fungerade väldigt bra för några föräldrar därför att deras båda barn har varit trygga i att bli lämnade på förskolan, både under inskolningen och efteråt. Genom att prata med personalen vid hämtning och lämning och via ett månadsbrev med info tycker vi att vi har en god inblick. (förälder 1). En av föräldrarna svarade att hon tror att man som förälder får bättre inblick i förskolans verksamhet om man väljer den andra typen av inskolning där man är med under hela dagen, av naturliga skäl. Därför att vid den traditionella metoden är man ju inte med och medverkar i den dagliga verksamheten i samma utsträckning. Men hon ansåg ändå att den traditionella inskolningen verkar vara bättre, eftersom det sker en mer successiv anpassning, det känns nog bra både för barnet och föräldern. 19

20 Ja, dels genom det man såg under inskolning men även den löpande informationen man får i form av veckobrev och prat med pedagogerna vid hämtning/lämning och andra aktiviteter. (förälder 2) 4. Hur har din delaktighet varit under inskolningen? Mindra bra 2 Bra 8 Mycket bra 5 Övrigt De flesta kände en god delaktighet som mest handlade om att finnas där om deras son ville nå dem och sedan handlade det om att avlämna och att hämta och hur man skulle hantera det. Det handlade inte så mycket om delaktighet i själva verksamheten. Visst var de med och lekte med barnen och var med i olika aktiviteter, men oftast mycket korta stunder. Vi tyckte det var viktigt att vår son fick upptäcka förskolan själv och visste att vi satt i ett rum där han kunde komma om han ville. Under den första veckan vi var där kom han inte in en enda gång. (förälder 1). En förälder kände att han inte var delaktig alls, han satt i ett angränsande rum och var absolut nöjd med detta. 5. Hur tycker du att denna inskolningsform passade dig och ditt/ert barn? Mindre bra 1 Bra 14 Mycket bra 0 Övrigt 0 Någon förälder tyckte att den var bra på så sätt att man börjar lite långsamt och sedan förlänger mer och mer. Vidare trodde hon att det är framför allt förälderns och personalens inställning till inskolningen i kombination med barnets spirande personlighet som är det avgörande, inte inskolningsmetoden. "Bra, vi fick se hur det går till om dagarna och han var hur nöjd som helst. Jag skulle inte vilja ändra på något! (förälder 1). 20

21 En förälder ansåg att det är en bra inskolningsmetod, eftersom man hela tiden följer barnens utveckling och lätt ser om det känner sig tryggt. Trots ganska lite delaktighet i verksamheten, passade formen oss bra, eftersom det ger barnet en mjukstart. Det passade oss bra att ta några steg i taget och sakta skolas in. (förälder 2). Endast en förälder ansåg att det gick lite för långsamt framåt då allt fungerade under inskolningen. 6. Hur viktig tycker du/ni att inskolningen är på en skala 1-5, där 1 är mindre viktig och 5 är mycket viktig? Mindre viktig 0 Viktig 8 Mycket viktig 7 Övrigt 0 Inskolning är viktig, men man kanske inte ska överdriva dess betydelse (förälder 1) Föräldraaktiv tredagarsmetod Nedan redovisas de olika utfallen på frågorna som ställdes i enkäten. Av 60 utskick, inkom 37(62%) svar, vilka blev följande: 1. Hur mycket information om hur tillvägagångssättet för inskolningen fick ni innan inskolningen startade? För lite 3 Tillräckligt 21 Mer än tillräckligt 11 Övrigt 2 Resultatet visar att de flesta var nöjda och tyckte att de fått tillräcklig information, dels via telefon men även via e-post. En del föräldrar inbjöds till informationsmöte inför inskolningen, där fick de information om hur inskolningen skulle gå till väga samt vad som förväntades av dem som förälder under dessa tre dagar. De ansåg att det gavs en mycket bra information, de 21

22 fick ett informationsunderlag om förskolans rutiner och hur inskolningen fungerade samt vad man skulle tänka på och vad man kunde förvänta sig av dagarna. Många svarade att de fick muntlig och skriftlig information som de tyckte var tydlig och bra. De fick bland annat information om vilka tider som gällde och hur dagarna skulle se ut. Informationen var detaljerad vilket var bra eftersom det annars var svårt att veta hur man skulle bete sig, om man skulle lämna barnet mycket själv eller finnas med hela tiden osv. De fick reda på tanken bakom tredagarsinskolningen, hur en vanlig dag ser ut samt hur de skulle bete sig och vad de kunde förvänta sig. En del föräldrar fick komma på besök innan start där de visades runt och fick förklarat för sig hur inskolningen skulle gå till. En förälder svarade att förskolan i god tid skickade bra information om hur inskolningen skulle gå till. Därefter fick de som förälder vara med och tycka till. När det gällde antalet dagar var det flexibelt och efter behov. De allra flesta tyckte att de fick väldigt bra information och kände sig förberedda. Några föräldrar svarade dock att den tryckta informationen som de fick inte kändes tillförlitlig. Någon kom inte ihåg mer än att en del papper kom hemskickade. En annan kände att det inte var mycket information men att hon visste att hon skulle komma och lämna sitt barn samt att förskolan då skulle säga hur och när. En förälder svarade att de inte fick mer information än att det skulle vara fem dagars inskolning med en förälder närvarande hela dagen. Den sista dagen skulle föräldern endast vara i beredskap att komma till förskolan. 2. Hur tycker du att denna inskolningsmetod har varit och på vilket sätt? Mindre bra 0 Bra 18 Mycket bra 16 Övrigt 3 Här svarade de flesta att det var en bra metod samt att de var nöjda. Det som var bra var att man som förälder fick inblick i hur förskolan fungerar under tre intensiva dagar. Dessutom fick deras barn träffa samma barn och pedagoger intensivt under den perioden och det bidrog säkert till att barnet inte kände sig obekväm att bli lämnad den fjärde dagen. En förälder menade att det nog beror mycket på vilken typ av barn man har, vad som fungerar bäst. Det är bra att barnet vänjer sig direkt vid att föräldrarna inte är en del av förskolans normala verksamhet och rutiner. 22

23 Det fungerade bra eftersom barnet snabbt började trivas på förskolan. Det är dock svårt att relatera om detta är beroende på inskolningsmetoden, eller om det har att göra med andra skäl. (förälder 1) En förälder hade ingen erfarenhet av någon annan metod, annat än genom hörsägen och tyckte att det fungerade bra för att man fick en bra känsla av hur barnet hade det på dagarna. Suverän! Vår dotter kom rakt in i rutinerna och vi kände oss trygga med rutinerna. Vi tyckte också att det var bra att vi var aktiva under inskolningsdagarna - det skulle ha känts väldigt märkligt att inte ta hand om vårt eget barn (förälder 2). En förälder som var med kände att hon fick god inblick i hur en dag på förskolan ser ut och det kändes som att det var bra för barnet att vara med hela dagen från början. Man fick tid att ställa frågor som dök upp efterhand. Barnet kände sig trygg när föräldern var med och gjorde samma saker som honom också! "Jag tycker att inskolningsmetoden fungerade bra för vår son, som är mycket trygg i sig själv. För ängsliga barn tror jag att metoden fungerar sämre, de behöver mer tid men vi hade tur, det gick bra. (förälder 3) Här kände man att metoden var, snabb effektiv och fungerade direkt, föräldrarna behövde inte ägna så mycket tid åt inskolningen. "Mycket bra. Sonen har haft tillgång till den förälder som inskolar hela dagen vilket har varit en trygghet, och har hunnit vara med på alla moment under en dag (äta, vila, leka ute och inne etc). Det har funnits tid till att både leka med de andra barnen och tanka trygghet när det har behövts. (förälder 4). En av de föräldrarna som var med, har haft många tillfällen att tala med pedagogerna om barnet och rutiner, vilket gör att föräldern också känt sig tryggare. Hon tyckte att det var roligt att vara med hela dagen samt att det kändes skönt att det gick så fort. För vår del tog det betydligt längre tid än tre dagar, vi hade inskolning under två veckor med halvdagar på förskolan, vi fick t.ex. hämta hem dottern vid vilan efter lunch under denna period då hon vägrade att sova och då störde de andra barnen som skulle sova. (förälder 5). 23

24 Några få föräldrar hade ingen erfarenhet av någon annan metod men tyckte att det var roligt att vara med på förskolan under dessa tre dagar. De ansåg att flera av de barn som skolats in tidigare under terminen, fortfarande var väldigt ledsna de dagar de var på förskolan, men om det gör skillnad med en annan inskolningsmetod visste de inte. De tyckte att detta var en bra metod, mindre tidskrävande och framför allt intressant att få djupare inblick i hur dagarna ser ut på förskolan. Som förälder fick man bra insikt i hur en dag på förskolan var då man var med tre hela dagar. Det positiva i vår inskolning var även att jag som förälder såg hur andra barn, som var extremt ledsen när föräldern lämnade dem, lätt och snabbt kommer över den känslan vilket dämpade ångesten de dagar då lämningen på förskolan var lite hjärtslitande. En annan positiv sida med att tillbringa en hel dag på förskolan var att man dämpar sin egen ångest över att lämna ifrån sig sitt barn och därmed för över positiva känslor på barnet när väl fjärde dagen kommer och barnet ska lämnas ensamma på förskolan. Jag upplevde inskolningsmetoden som allmänt positiv. (förälder 6). En förälder var förvånad över att det inte var svårare än så här att skola in ett barn på förskolan. De hade tidigare hört historier från bekanta om gråtande barn och hjärtskärande avsked. De upplevde att barnet anpassade sig nästan direkt och att hon kände sig trygg på förskolan. Det enda problemet var att hon blev sjuk direkt efter inskolningen och sedan (pga sjukdom och helg) hade tre dagars uppehåll. Detta försvårade inskolningen lite för henne. "I och med att både jag och min man har väldigt intensiva jobb var det en fördel att även inskolningen skedde på ett mer intensivt sätt. D.v.s. att vi ej behövde ta ut ledighet varje dag i flera veckor utan att några heldagar räckte. Vår son är väldigt beroende av fasta rutiner och anpassar sig relativt lätt till dem om de följs. Därmed var det väldigt positivt för honom att genast vänja sig vid längre förskoledagar i stället för att vänja sig en timma i taget." (förälder 7) 3. Tycker du att du har du fått en god inblick i denna förskolas verksamhet? I sådant fall, på vilket sätt? Ja 32 Nej 0 Övrigt 5 24

25 Många känner att de har en god inblick eftersom för bra och innehållsrik information mailats ut och satts upp på anslagstavlor. Dessutom har det alltid varit bra överlämning vid hämtning. Många tyckte att det var mycket nyttigt att vara med under inskolningen och både lära känna personal, förskolans rutiner och de andra barnen vilket är nyttigt när man talar om förskolan med sitt barn hemma. En förälder svarade att de nu helt förstod hur en dag är uppbyggd samt lärde känna de andra barnen och föräldrarna. En annan svarade att hon tycker att de har fått en god inblick i förskolans verksamhet, fastän det kanske blev lite annorlunda under inskolningen än hur det är under dagen, så var det bra att få se hur en dag ser ut med allt vad det innebär med mat, vila, lek, mellanmål osv. Inskolningen gav en väldigt bra bild av hur förskolan fungerar, man är med hela dagen och får därför ta del av all verksamhet, projekt, måltider etc. Man får inte bara en helhetsbild av hur verksamheten fungerar utan kan också se hur pedagogerna arbetar tillsammans och hur barnen fungerar i grupp. Genom inskolningen och mycket bra, kompetent och varm personal, har en förälder sagt att hon har fått en god inblick i verksamheten. Eftersom man deltog i tre dagarsinskolningen, kände en förälder att hon fick inblick i förskolan redan från början. Många kände att de har en har en bra dialog med personalen. Man fick en bra introduktion och har föräldrar möten samt veckobrev, man får en bra bild. Jag tycker att jag fått en tillfredställande inblick i förskolans verksamhet. Som förälder har man fått bra bild av rutinerna och sättet som pedagogerna jobbar på. Man får vara delaktig och diskutera eventuella frågetecken. Sedan är förskolan tillmötesgående och öppna för förslag. (förälder 1). Någon ansåg att, eftersom man är med under sex hela timmar, så får man inblick i väldigt många av de rutiner som finns, och också gott om tillfälle att fråga pedagogerna om man undrar över något. Man har också haft bra tillfälle att lära sig de andra barnens namn, eftersom ens eget barn leker på egen hand emellanåt. Man ser nog mer än vid den traditionella metoden. En förälder, som hade varit med om båda inskolningsmetoderna, ansåg att bästa inblicken fick de vid tredagarsmetoden eftersom de var med tre hela dagar och var med i alla moment sova, leka, mellanmål. Genom att vara med under tre hela dagar kunde man lätt förstå hur dagen är upplagd och hur barnet haft det under dagen. Det blir en bra dialog mellan föräldrar och pedagog vilket underlättar efter inskolningen, det torde fungera för båda inskolningsmetoderna. En förälder svarade att båda föräldrarna var delaktiga i inskolningen 25

26 och tycker att det är jätteviktigt eftersom man fick en god inblick i verksamheten. Nu känner de sig trygga i hur deras dotters dagar ser ut på förskolan. Tre av föräldrarna vars svar hamnade under övrigt, menade att de kände till en del för att de hade haft barn på förskolan tidigare samt det var inte just den föräldern som svarade på enkäten och en tyckte att det var bra att vara med som förälder under hela dagen, dock låg fokus mest på det egna barnet. 4. Hur har din delaktighet varit under inskolningen? Mindre bra 3 Bra 16 Mycket bra 11 Övrigt 7 Här ansåg de flesta att de hade en mycket god delaktighet under inskolningen. De lämnade inte sitt barn ur sikte en enda gång då de, innan inskolningen började, fått information om att de skulle vara med hela tiden, inte gå ut och dricka kaffe eller lämna barnet för att tex gå och prata i telefon. Den sista dagen valde en förälder att hålla sig lite mer i bakgrunden för att se hur barnet reagerade. Eftersom min son redan gått på förskola ett år när det var dags för mig att skola in så gick inskolningen väldigt smidigt, och förutom under de första timmarna behövde jag inte vara särskilt aktiv med honom. Det gjorde att jag istället kunde lära känna de andra barnen vilket gjorde att jag kände mig trygg med förskolan. (förälder 1) En av föräldrarna skrev att hon var med sitt barn under inskolningen och hjälpte honom genom dagen. På så sätt var hon litet av en assisterande vuxen. Hon försökte visa att det var kul och positivt att vara på förskolan och hoppades därmed att hon förde över lite positiv energi inför den kommande tiden. En annan hjälpte till lite där hon kunde utan att vilja leka förskolelärare. Jag var med under de tre första dagarna. Tog inte bara hand om mitt eget barn utan var med och hjälpte till där det behövdes. (förälder 2). 26