BESLUT. Anmälan angående grundskoleelevers skolsituation i Knutby skola, Uppsala kommun

Transkript

1 Uppsala kommun UPPSALA 1 (8) Anmälan angående grundskoleelevers skolsituation i Knutby skola, Uppsala kommun Bakgrund I en anmälan som inkom till Skolverket den 12 januari 2004 uppger anmälaren att det under läsåret 2002/03 funnits ett antal missförhållanden vid Knutby skola i Uppsala kommun. Anmälaren anger bl.a. att elever vid skolan utsatts för kränkande behandling av skolpersonal och att elever i behov av särskilt stöd inte fått den hjälp som de behövt. Skolverket är tillsynsmyndighet för det offentliga skolväsendet. Tillsynsuppdraget går ut på att kontrollera att huvudmannen, i detta fall Uppsala kommun, genomför utbildningen i enlighet med de bestämmelser som finns i skolförfattningarna. Ansvaret för skolverksamhetens bedrivande ligger hos huvudmannen. Skolverkets utredning syftar främst till att fastställa om huvudmannens agerande i ärendet är förenligt med författningsbestämmelserna om kränkande behandling och rätten till särskilt stöd. Utredningen omfattar tiden fr.o.m. höstterminen Utredning Underlaget för utredningen utgörs, förutom av anmälan, av yttranden och dokumentation från Uppsala kommun. Vid ett oanmält besök i skolan den 23 januari 2004 genomfördes intervjuer med ett antal elever, skolans specialpedagog samt de lärare och elevassistenter som fanns på plats. Vid besöket gjordes även klassrumsbesök och spontana samtal fördes med elever och personal. Eftersom rektorn inte fanns i skolan denna dag genomfördes en intervju med henne i Stockholm den 28 januari Uppsala kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på det som tillförts utredningen. Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 2 (8) Anmälaren har uppgett bl.a. följande Under läsåret 2002/03 tjänstgjorde anmälaren som lärare vid Knutby skola men har nu lämnat skolan. Enligt anmälaren fanns det bland skolpersonalen en grupp som i praktiken styrde skolan. Såväl pedagogiskt som i hanteringen av enskilda elever använde denna personal metoder som inte hör hemma i skolan. Bestraffningar användes i hög grad och personalens pedagogiska metoder var gammalmodiga. De elever som var i behov av särskilt stöd fick inte heller den hjälp som de behövde. I varje klass fanns en elevassistent. Dessa assistenter hade en mycket speciell ställning och gjorde i princip som de ville, såväl i som utanför klassrummen. Kränkningar av enskilda elever från skolpersonalens sida hörde till vardagen. Både klasslärare och elevassistenter hade favoriter och icke-favoriter bland eleverna och såväl verbalt som fysiskt gick dessa för långt i sin hantering av olydiga elever. Vid ett tillfälle hade en lärare samt en assistent, tagit tag i en elev, fått ned denne på golvet, och hållit fast vederbörande med våld. Anmälaren påtalade problemen vid ett flertal tillfällen men fick inget som helst stöd hos skolledningen. Vidare har ett flertal tjänstetillsättningar vid skolan skett på tvivelaktiga grunder, vilket borde vara föremål för en extern översyn. Av utredningen har framkommit bl.a. följande Knutby skola har ca 180 elever som fördelas på två s.k. spår. Varje spår innehåller en förskoleklass och årskurserna 1-6. Förskoleklassen består av 11 elever och klasserna 1-6 består av elever. Skolan har sammanlagt åtta klasser inkluderat förskoleklassen. Utöver lärarna har skolan åtta elevassistenter. Vid skolan finns många elever i behov av särskilt stöd och krävande grupper. Skolan har haft svårt att rekrytera behöriga lärare som stannat vid skolan men en förbättring har skett de två senaste åren. Skolan har under många år haft motsättningar inom personalgruppen. Angående kränkande behandling Vid intervjuer med rektor och övrig skolpersonal har framförallt tre händelser beskrivits där elever som varit i behov av särskilt stöd varit inblandade. Händelserna har inte förnekats av kommunen. Den första händelsen inträffade i februari En lärare och en elevassistent höll fast och lyfte in en elev på en toalett och låste dörren. En annan lärare försökte bryta situationen, men lyckades inte. Rektorn tillkallades och då öppnades dörren.

3 3 (8) Nästa händelse inträffade i september Samma lärare som var inblandad i händelsen i februari tryckte upp en elev mot en vägg och tog tag i elevens haka för att tvinga eleven till ögonkontakt. Samtal fördes därefter tillsammans med en annan lärare om vad som hade hänt. Vid samtalet deltog även eleven, som grät och var skakad. Dagen efter kontaktades elevens föräldrar. Den tredje händelsen inträffade i december Några elever kastade snöboll. En elev kastade mot en elevassistent och träffade denne. Assistenten sprang då fram till eleven och slog in fem hårda ispärlor i elevens ansikte och tog en nacksving på eleven. Skolpersonal har även berättat om ytterligare incidenter. Vid ett tillfälle har en elevassistent lyft och tryckt upp en elev mot en vägg. Det har också förekommit att elever burits skrikande över skolgården och att elever stängts in i rum. Några ur personalen har i olika sammanhang påtalat att detta är olagligt och även uppmärksammat rektorn på detta. Vid intervjuerna har det framkommit olika synsätt på dessa händelser. Personalen uppger själva att händelserna kan vara ett uttryck för ett förhållningssätt som några har tillämpat eller det kan också i grunden handla om att personalgruppen inte har en gemensam syn på läroplanens värdegrund och att det finns olika sätt att se på lydnad. Skolledningen har redovisat bland annat följande med anledning av det inträffade. Samtal har förts med inblandad skolpersonal. Under hösten 2003 kopplades en personalkonsulent in för att föra enskilda samtal med två lärare som hade samarbetssvårigheter. Vidare har en lärare fråntagits sitt tidigare ansvar som arbetslagsledare och ytterligare två personer har gått in som förstärkning i en klass. Vid årsskiftet 2003/04 fattades beslut om omplacering av en elevassistent. Enligt rektorn har några bland personalen en dold värdegrund som är mycket svår att komma åt. För att arbeta med detta har man på skolan haft diskussioner kring läroplanen vid seminarier och konferenser. I augusti 2003 hölls en konferens där synsätt på barn, barnuppfostran och värdegrund diskuterades och även begreppet lydnad. Personalen har också deltagit vid olika utbildningstillfällen för att öka sina kunskaper om hur man bemöter elever i allmänhet och elever i behov av särskilt stöd. I augusti 2001 kontaktade rektorn dåvarande kommundelschefen för att diskutera spänningen kring pingstvännerna i Knutby. År 2002 försökte rektorn tillsammans med kommundelschefen att förmå Integrationsenheten i Uppsala kommun att bistå med hjälp, men lyckades inte. Hösten 2002 informerade hon även nuvarande chefen för grundskoleverksamheten om de motsättningar som uppkommit och i december 2003 fick skolchefen information om att det fanns motsättningar i personalgruppen vid skolan. Rektorn har upplevt ett vakuum beträffande hjälp och stöd från kommunen från årsskiftet 2002/03 fram till december 2003.

4 4 (8) Angående särskilt stöd Enligt rektorn har skolan ganska bra med resurser och kompetens för att hantera elevernas olika stödbehov. Elevvårdsgruppen träffas varannan vecka. I elevvårdsgruppen ingår specialpedagog, en förskollärare, skolsköterska, kurator, rektor och vid behov även psykolog. Skolans specialpedagog ansvarar för de elever i behov av särskilt stöd som går i årskurserna 3-6. En av klasslärarna ansvarar för specialundervisningen för de yngre eleverna. Specialpedagogen träffar lärarna och elevassistenterna kontinuerligt och ger dem handledning. Skolans personal kan också via samarbetsprojektet VITS (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan) få hjälp med utredningar. Projektet har utnyttjats i stor utsträckning för att personalen skall få större förståelse för hur elevers problem skall kunna hanteras. När det gäller anmälarens kritik kring skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd håller rektorn inte med om kritiken. Hon anser att anmälaren aldrig såg eller förstod vad som faktiskt gjordes i skolan inom detta område. Uppsala kommun Kommunen har anmodats att yttra sig över anmälan och särskilt redovisa bland annat när och på vilket sätt kommunen fick kännedom om missförhållandena på skolan och vilka åtgärder som vidtagits samt hur arbetet med särskilt stöd och kränkande behandling bedrivits. När kommunen omorganiserades 2003 informerade rektorn den dåvarande skolchefen om att det var motsättningar i personalgruppen. Under hösten kallade rektorn in en konsult för att få hjälp med att lösa personalkonflikterna. I december tilltog motsättningarna och rektorn tog då kontakt med tf skolchefen för att informera denne. Samtal genomfördes med den elevassistent som uppträdde på ett felaktigt sätt mot en elev. Assistenten har därefter skiljts från sitt uppdrag. Under tre dagar i februari 2004 genomförde kommunen en tillsyn vid skolan. Den 1 januari 2003 startade ett resursteamprojekt i kommunen som syftar till att optimera insatserna för elever i behov av särskilt stöd. En kommunövergripande sammanställning har också upprättats över de insatser som görs på de enskilda skolorna. Skolorna har handlingsprogram mot kränkande behandling som är framtagna utifrån läroplanens skrivning om värdegrunden. Handlingsprogrammet mot mobbning revideras kontinuerligt och elevernas situation i skolan undersöks regelbundet genom att skolan genomför enkäter med eleverna och deras föräldrar. I ärendet har inkommit bland annat en antimobbningsplan, en elevvårdsplan, en arbetsbeskrivning för assistenter, kvalitetsredovisningar för åren och en påbörjad kvalitetsredovisning för år 2003, åtgärdsprogram, anteckningar från uppföljningsmöten angående särskilda stödåtgärder samt ett antal protokoll från elevvårdskonferenser.

5 5 (8) Bedömning Tjänstetillsättningar Skolverket avhåller sig normalt från att utöva tillsyn som föranleds enbart av ett beslut om anställning hos kommunen, om det inte är uppenbart att kommunen systematiskt överträder författningens bestämmelser och detta bedöms få menlig inverkan på skolverksamheten. Skäl att i detta fall utreda frågan vidare har inte framkommit. Disciplinära åtgärder Utredningen i ärendet visar att viss skolpersonal vid upprepade tillfällen använt sig av olika åtgärder gentemot eleverna för att stävja deras agerande och för att eleverna ifråga skulle visa lydnad. Det som framkommit tyder på att dessa åtgärder använts mer eller mindre systematiskt i uppfostrande eller disciplinärt syfte under en lång tid. Vilka disciplinära åtgärder som grundskolan kan vidta mot eleverna är uttömmande angivet i 6 kap. 9 och 10 grundskoleförordningen (1994:1194). Skolpersonal har utöver detta en viss möjlighet att hålla fast en elev eller skilja elever åt som bråkar om det krävs för att förhindra att någon eller något kommer till skada. Inget har framkommit som tyder på att de beskrivna händelserna varit en sådan nödsituation och det har inte heller hävdats från kommunens sida. Utredningen tyder på att inblandad skolpersonal tolkat elevernas utagerande beteende i första hand som tecken på olydnad och inte som uttryck för elevernas specifika svårigheter och därmed behov av kvalificerat stöd. Händelserna måste därför ha inneburit uppenbara kränkningar av de inblandade eleverna. Kränkande behandling I 1 kap. 2 tredje stycket skollagen (1985:1100) anges den värdegrund som skolan skall följa: Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. I skolförfattningarna uttrycks den angelägna uppgift skolan har att skapa en arbetsmiljö där alla elever känner trygghet och arbetsro. All personal i skolan är därför skyldig att motverka att kränkande behandling uppstår och om sådan ändå uppkommer, ingripa så att den upphör. Passivitet kan i detta sammanhang aldrig

6 6 (8) accepteras. Skolan måste ta varje uppgift från personal, elever och föräldrar om kränkning på allvar och vidta åtgärder därefter. I situationer där uppgifter finns om att en elev känner sig kränkt av en vuxen måste detta ses som ytterst allvarligt då eleven genom sin ålder och sin roll står i en beroendeställning till den vuxne. Av utredningen framgår inte att vare sig rektorn eller kommunen agerat genom att initiera en undersökning av hur de elever som utsatts uppfattat händelserna och om de varit eller är i behov av elevvårdande insatser med anledning av det som hänt. Inte heller är det visat att samtal har förts med alla de elever som varit utsatta. Det är också oklart om alla vårdnadshavarna har informerats och givits möjlighet att delta i samtal kring händelserna. Sådana samtal måste ske skyndsamt efter de inträffade händelserna. Skolan har upprättade handlingsprogram mot kränkande behandling som är framtagna utifrån läroplanens skrivning om värdegrunden. Skolverket finner det därför anmärkningsvärt att handlingsprogrammen inte varit vägledande i arbetet och använts som de borde. Rektorn har i stor utsträckning betraktat det som inträffat som ett resultat av motsättningar inom personalgruppen och har under lång tid agerat för att komma tillrätta med dessa problem men inte lyckats. Kommunen informerades av rektorn redan hösten 2001 om att det fanns spänningar kring pingstvännerna i Knutby. Kommunen har därefter regelbundet hållits informerad om situationen på skolan. Utredningen visar också entydigt att konsekvenserna av den långvariga konflikt som funnits bland personalen har gått ut över verksamheten och fått till följd att enskilda elever har utsatts för upprepade kränkande situationer. Det borde tidigt ha stått klart för kommunen att förhållandena på skolan var så allvarliga att utbildningen inte kunnat genomföras i enlighet med de bestämmelser som gäller för verksamheten. Kommunen har inte agerat i tid och inte tillräckligt tydligt och kraftfullt för att komma till rätta med missförhållandena på skolan som har inneburit att såväl personal som elever har drabbats. Varken personalen eller eleverna har fått den arbetsro och den trygghet de har rätt till. Skolverket finner därför att kommunen brustit i sitt ansvar. Särskilt stöd I 1 kap. 2 andra stycket skollagen anges att det i utbildningen skall tas hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. Enligt 4 kap.1 samma lag skall särskilt stöd ges till grundskoleelever som har svårigheter i skolarbetet. Av 5 kap. 1 tredje stycket grundskoleförordningen framgår att rektorn är ansvarig för att åtgärdsprogram utarbetas om en elev behöver särskilda stödåtgärder. Vid utarbetandet av programmet skall eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta.

7 7 (8) Utredningen i ärendet visar att det hos kommunen finns utarbetade rutiner för hur arbetet med särskilt stöd till eleverna vid skolan skall bedrivas. Skolverket konstaterar dock att i vissa åtgärdsprogram och anteckningar från uppföljningsmöten saknas uppgifter om när och hur uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna skall ske. I vissa andra åtgärdsprogram saknas uppgifter om vilka stödåtgärder som skall vidtas eller vilken skolpersonal som är ansvarig för detta. I arbetet med elever i behov av särskilt stöd är det viktigt att åtgärdsprogrammen innehåller tydliga uppgifter om vilka särskilda insatser som skall vidtas och vem som är ansvarig för att dessa genomförs. Det är också av betydelse att tidpunkter för uppföljning och utvärdering redovisas samt att detta genomförs. Mot bakgrund av detta kan kommunen inte undgå kritik för bister i de åtgärder som vidtagits för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket vill understryka vikten av att den personal som arbetar med särskilt stöd erbjuds tillräcklig handledning, stöd och kompetensutveckling. För att kunna anpassa de särskilda stödinsatserna efter varje elevs förutsättningar och behov krävs specialpedagogisk kompetens. Avsaknad av utbildning och erfarenhet kan vara en bidragande orsak till att skolpersonal inte kan bemästra svåra situationer utan istället agerar på ett felaktigt sätt. Sammanfattande bedömning Skolverket riktar allvarlig kritik mot Uppsala kommun för att kommunen brustit i sitt ansvar så att inte utbildningen kunnat genomföras i enlighet med de bestämmelser som gäller för verksamheten. Kommunen har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med missförhållandena på Knutby skola och för att förhindra att elever utsattes för kränkande behandling. Skolverket riktar även kritik mot kommunen för brister i åtgärder avseende elever i behov av särskilt stöd. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Enhetschef Gunilla Lennqvist Undervisningsråd I ärendets handläggning har även undervisningsråd Andreas Bergh och Béatrice Svensson- Mourey samt avdelningsjurist Alf Johansson deltagit. Kopia till Anmälaren Enligt fastställd sändlista

8 8 (8) Uppföljning av detta beslut Skolverket följer upp beslut i vilka det riktas kritik mot en skolhuvudman. Verket avser därför att återkomma till huvudmannen inom cirka tre månader med en begäran om redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av beslutet. Redovisningen skall avse såväl åtgärder som berör det aktuella ärendet, om detta då fortfarande är aktuellt, som generella åtgärder i utvecklande och förebyggande syfte.