Protokoll. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2 2 200 Behov av ombudgetering av investeringsmedel för utbyggnad av omvandlingsområden Svar på motion angående minska deponin och öka återanvändandet av sopor - gör Bälinge återvinningscentral till en kretsloppspark - Emma Liljewall (MP), Lena Klevenås (MP), Janine Alm Ericson (MP) och Boel Marteleur ( MP) Svar på motion om att plantera/utse ett globträd/symbolträd som Barnens mötesplats i Alingsås - Lena Klevenås (MP), Britt-Marie Kuylenstierna (MP) och Tomas Hurtig (MP) Reglemente för krisledningsnämnden, med ändring i kommunstyrelsens reglemente Ledningsplan för samhällsstörning Ändring i taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen Antagande av Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Försäljning av mark till Alingsås Tennisklubb Omvärldsanalys för Alingsås Mot det hållbara samhället, resurseffektiv avfallshantering SOU 2012:56, remiss Plan och budget 2013 för folkhälsoarbetet Flerårsstrategi för kommunstyrelsen Alingsås Ryttarsällskap - verksamhetsbidrag Fördelning av investeringsanslag Val av ombud till Kommunivest föreningsstämmor Meddelanden Anmälan av delegeringsbeslut Avslutning

3 3 Plats och tid Lilleskog, Alingsås kl Ajournering kl Beslutande Daniel Filipsson(M), ordförande Joakim Järrebring(S), vice ordförande Staffan Albinsson (C), inga Gun Aronsson (M) Ulf Carmesund(S) Monica Gustavsson (S) Anita Hedén-Unosson(S) Irene Jonsson(S) Lena Klevenås(MP) Thorsten Larsson (M) Magnus Linde(M) Hasse Lindwert (FP) Eva Mattsson-Hill (FP) Per Palm (FP) Åsa Svedjenäs (V) Stefan Svensson(KD) Paragrafer Övriga deltagare Utses att justera Anton Oskarsson(M) Alexander Fritz Englund (M) Ann-Lie Tulokas Olsson(KD John Skoglund(S) Mirwais Wais (S) Susanne Öström, kommundirektör och Anci Eyoum, kommunsekreterare Information och överläggningar Lars Arrhed, Advokatfirman Lindahl Joakim Järrebring Sekreterare Ordförande Justerande Anci Eyoum Daniel Filipsson (M) Joakim Järrebring (S) Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum, Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Rådhuset, Alingsås Underskrift

4 4 Information och överläggningar A/ Fördjupad granskning av AB Alingsåshem -investeringsbeslut, Brogården 300 lägenheter i 5 etapper -styrande dokument för bolaget -inga formella grunder för anmärkning på investeringsbeslutet -formella fel i förfrågningsunderlaget -utförandet får inte i väsentliga delar avvika från förfrågningsunderlaget -kommunikationsförmåga -kravet på affärsmässig verksamhet ska beaktas -upphandlingen av partnering bristfällig -genomförandet skett på ett tillfredsställande sätt

5 5 KS 200 Dnr KS 360 Behov av ombudgetering av investeringsmedel för utbyggnad av omvandlingsområden Ärendebeskrivning Tekniska nämnden beslutade den 16 oktober 2012, 86, att hos kommunfullmäktige hemställa om att kvarvarande investeringsmedel som avsatts för utbyggnad av överföringsledningar till omvandlingsområden under 2012, får disponeras för byggnation under Sedan 2010 har investeringsmedel funnits avsatta i VA-avdelningens budget. Innevarande år finns 28,5 mnkr avsatta för aktuellt ändamål men endast 2 mnkr beräknas utnyttjas Främst på grund av förseningar i planprocessen har ännu ingen utbyggnad kunnat genomföras. När det gäller överföringsledningar, som är en förutsättning för utbyggnad av lokala ledningsnät inom respektive omvandlingsområde, har utredningar genomförts och miljötillstånd för byggande i vatten införskaffats. VA-avdelningen står nu klar att påbörja byggnationen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 14 november 2012 lämnat följande yttrande: I samband med flerårsstrategin för 2013 beslutade kommunfullmäktige om en total investeringsram på maximalt 100 mnkr per år för den kommunala verksamheten. I denna ram ingår såväl den skattefinansierade som den avgiftsfinansierade verksamheten. Detta bland annat för att finansieringen är gemensam och kommunen har att inom fullmäktiges finansiella mål finna utrymme för det totala investeringsbehovet. En grundtanke är att de 100 mnkr per år ska kunna egenfinansieras. Tekniska nämnden disponerar (65) 60 mnkr av dessa medel per år. Enligt tekniska nämnden ryms inga av de i ärendet lyfta investeringar i omvandlingsområden inom den tilldelade ramen Alternativet till att få överföra medel är att "utbyggnaden av kommunalt VA i omvandlingsområden läggs på is". Kommunledningskontoret vill påtala vikten av att investeringsramen om 100 mnkr hålls De konjunkturprognoser som i dag finns att tillgå är inte positiva. Om vi ska klara nästkommande år utan att tära på rörelsekapitalet bör inte investeringsbudgeten utökas. Däremot tyder prognosen för 2012 att vi har ett starkt positivt kassaflöde detta år. Ytterligare ett argument mot att fatta beslut om överföring redan innevarande år är att vi endast kan göra detta mot bakgrund av prognosen och inte av det faktiska bokslutet som brukligt. Detta medför att kommunfullmäktige binder sig vid en utgiftsnivå som kan vara besvärande när beslut om eventuellt övriga ombudgeteringar m m skall fattas i samband med bokslutet.

6 6 KS 200, forts Dnr KS 360 Under 2000-talet har kommunens investeringsnivå, i snitt, legat på 65 mnkr per år. Tanken med en investeringsnivå på 100 mnkr per år är att nämnderna även ska kunna balansera årsskiftesproblematiken inom detta belopp. Normalt skall således inte några ombudgeteringar av investeringar ske mellan åren när modellen fått genomslag. Eftersom arbetssättet är helt nytt samtidigt som det i detta ärende handlar om mycket stora belopp, kan inte tekniska nämnden rymma sina investeringar inom denna modell Bland annat därför torde kommunledningskontoret föreslå att medlen får ombudgeteras när ärendet behandlas i mars. De konsekvenser tekniska nämnden beskriver skulle ske om inte beslut fattas om resursöverföring är starkt negativa och omfattande. Vid en avvägning mellan de för- och nackdelar ett tidigt beslut skulle innebära låter kommunledningskontoret konsekvensbeskrivningen väga tungt. Därför tillstyrker kontoret tekniska nämndens förslag. Beslutet bör markera ett tydligt tak för vilket belopp som avses. Finansiering får ske i samband med det ordinarie beslutet om ombudgeteringar i mars månad. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 193. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: Tekniska nämnden begäran om att överföra kvarvarande investeringsmedel, som avsatts för utbyggnad av överföringsledningar till omvandlingsområden under 2012 till 2013, avslås med hänvisning till att beslut om överföring av investeringsmedel inte hanteras under löpande redovisningsår.

7 7 KS 201 Dnr KS 382 Svar på motion angående minska deponin och öka återanvändandet av sopor - gör Bälinge återvinningscentral till en kretsloppspark - Emma Liljewall (MP), Lena Klevenås (MP), Janine Alm Ericson (MP) och Boel Marteleur ( MP) Ärendebeskrivning Emma Liljewall (MP), Lena Klevenås (MP), Janine Alm Ericson (MP) och Tomas Hurtig (MP) lämnade den 29 februari 2012 en motion till kommunfullmäktige, 45, om att minska deponin och öka återanvändandet av sopor samt att göra Bälinge återvinningscentral till en kretsloppspark. Kommunfullmäktige lämnade ärendet vidare till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 25 april 2012, AU 104, att remittera ärendet till tekniska nämnden för beredning. Efter beredning beslutade tekniska nämnden den 18 juni 2012, 61, att avstyrka motionen. Tekniska nämnden motiverade sitt ställningstagande med att det ej går att göra Bälinge återvinningscentral till en kretsloppspark av samma typ som i Göteborg (Alelyckan) då det på platsen saknas utrymme för en sådan anläggning. Tekniska nämnden gjorde vidare bedömningen att en sådan anläggning inte skulle gå runt ekonomiskt, att rätt slags kompetens och tillräcklig bemanning för närvarande inte finns, samt att en sådan verksamhet genom otillbörlig konkurrens skulle hota de redan väl fungerande ideella verksamheter som i kommunen idag bedriver olika slags återbruk och återanvändning (t ex Vinden, Hus till hus, Kupan). Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 november lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret delar tekniska nämndens uppfattning om att motionen såsom den är formulerad ej kan genomföras. Motionen ligger dock i linje med de åtgärder som förordas i EU:s avfallsdirektiv, i den aktuella statliga avfallsutredningen och Alingsås kommuns lokala miljömål och intentionerna i den är därför intressanta att arbeta vidare med. För att kunna genomföra en satsning liknande Alelyckans Kretsloppspark i Alingsås behöver dock först en dialog inledas med en mängd olika aktörer i kommunen. Uppbyggandet av en kretsloppspark är ett långsiktigt och brett projekt och betydligt fler aktörer än tekniska förvaltningen berörs. Då motsvarande verksamhet i andra kommuner ofta är ett led i olika sysselsättnings- och fortbildningsprojekt bör t ex representanter från socialförvaltning, utbildningsförvaltning, arbetsförmedling och ovan nämnda lokala återvinningsverksamheter bjudas in för att få största möjliga miljö- och samhällsnytta. Kommunledningskontoret planerar att under 2013 tillsammans med personal från tekniska förvaltningens avfallsavdelning initiera sådana samtal.

8 8 KS 201, forts Dnr KS 382 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 198. Yrkande Lena Klevenås (MP) yrkar bifall till motionen. Proposition Ordföranden ställer avslag mot bifall av motionen och finner att kommunstyrelsen beslutar att föreslå att motionen avslås. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: Motionen avslås.

9 9 KS 202 Dnr KS 811 Svar på motion om att plantera/utse ett globträd/symbolträd som Barnens mötesplats i Alingsås - Lena Klevenås (MP), Britt-Marie Kuylenstierna (MP) och Tomas Hurtig (MP) Ärendebeskrivning Lena Klevenås (MP), Britt-Marie Kuylenstierna (MP), Emma Liljewall (MP) och Tomas Hurtig (MP) har till kommunfullmäktige den 31 oktober 2012, 184 lämnat en motion med följande förslag: En idé är att låta alingsåsarna föreslå ett befintligt träd, kanske ett i varje kommundel. En annan idé är att plantera ett nytt. Varför inte en ek mitt på Stora torget, som kunde få vara Barnens mötesplats där fullmäktiges ledamöter regelbundet skulle lyssna på barns idéer och svar på deras frågor. Varje vecka, vid en bestämd tidpunkt kunde en av fullmäktiges ledamöter vara vid trädet. Vi föreslår att Alingsås kommun planterar/utser ett globträd/symbolträd i Alingsås. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 208 och då beslutat att föreslå att motionen avslås. Yrkande Lena Klevenås (MP) yrkar att motionen remitteras till Demokratiforum. Proposition Ordföranden ställer proposition på Lena Klevenås ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att remittera ärendet till Demokratiforum. Kommunstyrelsens beslut: Ärendet remitteras till Demokratiforum för yttrande. Exp: Demokratiforum.

10 10 KS 203 Dnr KS 005 Reglemente för krisledningsnämnden, med ändring i kommunstyrelsens reglemente Ärendebeskrivning Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunens krisberedskap. Kommunens krisledningsnämnd har fått utbildning under 2011 och består av sju ledamöter och sju ersättare. Krisledningsnämndens uppdrag och mandat är reglerat i kommunstyrelsens reglemente. Länsstyrelsen har angående krisledningsnämnd sammanfattningsvis framfört följande angående krisledningsnämnd: Kommunen bör i plan och reglemente förtydliga krisledningsnämndens uppdrag och mandat. Det är viktigt att kommunfullmäktige avgör organisation och verksamhetsformer med avseende på uppgifter, sammansättning och vilka personer som ska ingå (kommunallagen 3 kap 9 ). Enligt kommunallagen 6 kap 32 ska fullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Utifrån ovanstående är det länsstyrelsens bedömning att kommunfullmäktige ska besluta att krisledningsnämnden ska finnas, vilka uppgifter den ska ha, hur den ska vara sammansatt och vilka personer som ska ingå. Kommunfullmäktige bör också utfärda ett reglemente för krisledningsnämnden. Om kommunen tar fram ett reglemente för krisledningsnämnd bör följande beaktas (utdrag ur lagens förarbeten (Prop.2001/02:184 s. 19): Krisledningsnämnden skall överta verksamhetsområden endast i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning och art. Det kan exempelvis röra sig om uppgifter inom socialtjänsten eller rätt att använda vissa nämnders lokaler för evakuerade medborgare. Kommuner och landsting avgör själva inom lagens allmänna ram vilka befogenheter som kan överlämnas till krisledningsnämnden. Det är i dessa fall viktigt att både beakta behovet av att nämndens mandat inte i förhand begränsas på ett sätt som medför effektivitetsproblem i en krissituation, samtidigt som mandatet inte får bli så vitt att det kan ifrågasättas ur demokratisk synvinkel. Vid utbildning och övning för krisledningsnämnden bör scenarierna innehålla sådana moment som försöker identifiera vilka verksamheter som kan bli aktuella för övertagande. Genom en väl utbildad krisledningsnämnd minskar risken för att nämndens beslut kan ifrågasättas ur demokratisk synvinkel. Kommunen bör också beakta följande i planeringsarbetet: Krisledningsnämnden kan endast ta över verksamhet från andra nämnder och inte från kommunfullmäktige. Fullmäktiges exklusiva beslutanderätt (Kommunallagen 3 kap 9-10 ) gäller till exempel fortfarande. Detta kan göra det svårt att t.ex. omfördela medel mellan nämnder om det inte rör sig om mindre belopp (Samhällskriser och katastrofer, Sveriges kommuner och landsting, 2007, s 35).

11 11 KS 203, forts Dnr KS 005 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 8 november lämnat följande yttrande: Länsstyrelsen har inom ramen för sin roll som tillsynsmyndighet för kommunens krisberedskap lämnat väl motiverade synpunkter. En krisledningsnämnd har till uppgift att vid extraordinära händelser kunna ta över beslutanderätt som nämnder tilldelats direkt av kommunfullmäktige. Med hänsyn till demokratiska principer och den struktur som anges i kommunallagen bör därför krisledningsnämnden få sitt uppdrag och sina uppgifter direkt från kommunfullmäktige. Ledamöterna bör utses direkt av kommunfullmäktige. Krisledningsnämndens arbete regleras i kommunstyrelsens reglemente 24 och 27 enligt beslut i kommunfullmäktige den 23 februari 2005, 21. Inom ramen för löpande verksamhet samverkar nämnder och förvaltningar för att hantera händelser som uppkommer. Kommunstyrelsens arbetsutskott agerar då samordnande inom ramen för kommunens ordinarie uppgiftsfördelning. Det kan finnas fördelar med att ha en personunion mellan ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott och ledamöter i en krisledningsnämnd. Denna synpunkt har kommit till uttryck i nuvarande ordning för kommunen där kommunstyrelsens arbetsutskott utgör krisledningsnämnd. Det är också dessa ledamöter som fått utbildning i krishantering under denna mandatperiod. Kommunfullmäktige står fri i sitt val av ledamöter till krisledningsnämnd på samma sätt som vid val till andra nämnder. En krisledningsnämnd har en övergripande och samordnande roll som delvis påminner om den uppgift kommunstyrelsen med arbetsutskott har i kommunen. Inget hindrar att kommunfullmäktige utser nuvarande ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott till ledamöter i krisledningsnämnd. Ett inrättande av särskild krisledningsnämnd kräver följande beslut: ändring av reglemente för kommunstyrelsen (ta bort krisledningsnämnd som en uppgift för kommunstyrelsens arbetsutskott), antagande av reglemente för ny krisledningsnämnd (enligt förslag från Länsstyrelsen) samt ett beslut i särskilt ärende att utse ledamöter till krisledningsnämnd. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 201. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: Förslag till reglemente för ny krisledningsnämnd samt ändringar av reglemente för kommunstyrelsen antas.

12 12 KS 204 Dnr KS 162 Ledningsplan för samhällsstörning Ärendebeskrivning Det finns särskild lagstiftning som ska säkerställa att kommuner vidtar nödvändiga åtgärder för att minska sin sårbarhet och uppnå god krishanteringsförmåga. För kommunens verksamhet gäller lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunen har ansvar för att ha en ledningsplan som beskriver hur krisledningsorganisationen ser ut och fungerar vid en samhällsstörning eller en extraordinär händelse. Enligt lagen skall denna plan uppdateras och antas under första året av varje ny mandatperiod. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 13 november 2012 lämnat följande yttrande: Den gamla planen antogs året innan mandatperioden började. Länsstyrelsen kräver därför att den nya planen antas så snart som möjligt. Planen har nu skrivits om utifrån erfarenheter hur kommunen bäst skall hantera en samhällsstörning eller en extraordinär händelse. Planen har en ny struktur och följer länsstyrelsens checklista med de punkter som anses behövas för att beskriva krisledningsorganisationen på bästa sätt. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 202. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Ledningsplan för samhällsstörning eller extraordinär händelse. 2. Plan för Extraordinära händelser, med bilagor, antagen den 3 september 2008, 157 upphävs.

13 13 KS 205 Dnr KS 072 Ändring i taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen Ärendebeskrivning Miljöskyddsnämnden har den 10 september 2012, 61, antagit förslag till ny taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen och överlämnar den till kommunfullmäktige för fastställande. Taxan skall gälla från den 1 januari Grunden för finansiering av den offentliga livsmedelskotrollen ges i artiklarna i EGförordningen 882/2004, den så kallade kontrollförordningen, samt i förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll livsmedel. Kontrollmyndigheten är skyldig att ta ut en årlig kontrollavgift, avgift för extra offentlig kontroll och avgifter för godkännande och registrering. Livsmedelsverket tog år 2007 fram en vägledning till kontrollmyndigheterna gällande riskklassning av livsmedelsanläggningar och tilldelning av kontrolltid. En revidering av vägledningen fastställdes av livsmedelsverket i oktober 2010 och rekommendationen var att vägledningen skulle börja tillämpas på livsmedelsverksamheterna från och med Inför arbetet med flerårsstrategin 2012, gjordes under sommaren 2011 en uppskattning av hur många kontrolltimmar det skulle bli för Den uppskattningen låg till grund för beräkningen av taxan för livsmedelskontrollen. En ny riskklassning av verksamheterna gjordes under sista kvartalet 2011 och resulterade i väsentligt lägre antal kontrolltimmar för livsmedelsanläggningarna i Alingsås kommun än vad som uppskattats under budgetarbetet. Detta medförde att den taxa som fastställts för 2012 var för låg och den har nu räknats om så att kontrollen ska bli fullt ut intäktsfinansierad i enlighet med lagstiftningen. Miljöskyddsnämndens förslag till ny taxa har räknats fram med hjälp av den beräkningsmodell som Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har tagit fram under våren Den nya beräkningen genererar två olika timavgifter: 1070 kr (940 kr) för planerad kontroll samt prövning av godkännande och 855 kr (830 kr) för extra offentlig kontroll och registrering. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 1 oktober 2012 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret föreslår att ändring av taxan fastställs. I kommunledningskontorets kontakt med miljöskyddskontoret framkommer att taxan ska motsvara självkostnaden, som enligt beslut i kommunstyrelsen den 8 mars , skall vara det ekonomiska målet vid framtagande av taxor. De har i nuvarande förslag till ny taxa använt en annan beräkningsgrund än tidigare. Det finns ett lagkrav gällande att kontrollen skall vara helt intäktsfinansierad och det finns tydliga riktlinjer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vilka miljöskyddsnämnden följt, kring vad som skall ingå i beräkningen.

14 14 KS 205, forts Dnr KS 072 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 oktober 2012, 174 och då lämnat följande förslag till beslut: 1. Taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen fastställs att gälla från och med den 1 januari Miljöskyddsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställda timavgifter med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till september månad före avgiftsåret (enligt taxans 4). Kommunstyrelsen har den 12 november 2012, 176 beslutat att bordlägga ärendet. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: 1. Taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen fastställs att gälla från och med den 1 januari Miljöskyddsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställda timavgifter med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till september månad före avgiftsåret (enligt taxans 4).

15 15 KS 206 Dnr KS 772 Antagande av Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Ärendebeskrivning Stefan Svensson (KD), Daniel Filipsson (M), Per Palm (FP) och Staffan Albinsson (C) har den 8 oktober 2012 lämnat följande skrivelse: Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) utgör en grundpelare i den nationella funktionshinderpolitiken. Målet är ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället. Handlingsplanen innebär också ett paradigmskifte i synen på människor med funktionsnedsättning, en grupp som idag utgör ca 20% av Sveriges befolkning. Regeringen konstaterar i En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , att det gjorts framsteg på många områden, till exempel att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning förbättrats inom flertalet sektorer i samhället. Särskilt omnämns insatserna i strategin Enkelt avhjälpt, vilken regeringen fastställde 2008, som exempel på ett framgångsrikt arbete men anser samtidigt att arbetet måste få fortsätta med full kraft. Regeringens slutsats av uppföljningen är därför att fler åtgärder behöver sättas in, och att arbetet måste förändras för att bli mer effektivt. Kommunerna pekas ut som en av flera viktiga aktörer i detta arbete. Västra Götalandsregionen har sedan 2002 specifika riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Dessa har uppdaterats i omgångar, senast 2009 ( /2010) i samverkan med kommunalförbunden i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Konsumentverket och i en referensgrupp, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). Dessa riktlinjer är idag även antagna av bland annat Borås, Skövde och Vänersborg. Riktlinjerna innefattar krav på tillgänglighet och användbarhet vid: - ny-, om- och tillbyggnation av lokaler dit allmänheten har tillträde - nyförhyrning - tomter som tas i anspråk för bebyggelse - nyanläggning på allmänna platser - åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser Funktionshinderpolitiken handlar ytterst om att öka såväl friheten som tryggheten för människor med någon form av funktionsnedsättning. Riktlinjerna ligger dessutom till grund för den Tillgänglighetsdatabas som Alingsås är ansluten till. Alliansen anser därför att ett införande av Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet är en naturlig fortsättning på den sedan tidigare beslutade inriktningen och ett kraftfullt verktyg i arbetet med att ytterligare förbättra den fysiska tillgängligheten i kommunens offentliga miljöer.

16 16 KS 206, forts Dnr KS 772 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 10 oktober 2012, 170. Kommunstyrelsen beslutade den 15 oktober 2012, 166 att låt ärendet utgå, kommunstyrelsen har därefter den 12 november 2012, 172 för egen del beslutat att anta Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillänglighet. Kommunstyrelsen beslutar vid dagens sammanträde att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjerna. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: 1. Alingsås kommun antar Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. 2. När undantag görs från ovanstående riktlinjer och standard ska detta dokumenteras i en avvikelserapport.

17 17 KS 207 Dnr KS 322 Försäljning av mark till Alingsås Tennisklubb Ärendebeskrivning Alingsås Tennisklubb har framställt till Fabs AB om att få köpa den mark om cirka kvm som klubben arrenderar av Fabs AB i Nolhagaområdet. Klubben äger en byggnad och har fyra utomhusplaner på marken. Klubben hade 515 medlemmar Styrelsen för Fabs AB har behandlat framställan om försäljning den 30 oktober 2012, 48. Styrelsen har beslutat översända frågan med skrivelse från verkställande direktör till kommunstyrelsen för vidare behandling. Vid Fabs AB:s behandling av frågan anfördes sammanfattningsvis följande: En auktoriserad värderingsman har satt ett värde på marken om 120 kr/kvm. För klubben skulle ett ägande av fast egendom ge en stabil grund för att utveckla verksamheten. För Fabs AB skulle en försäljning innebära att de kapitaliserar framtida arrendeintäkter som aktivt kan användas för pågående investeringar. Styrelsen bedömer att en försäljning inte hindras av bolagets ägardirektiv. Enbart ur Fabs AB:s perspektiv är förslaget att del av Sörhaga 2:4 säljs till Alingsås Tennisklubb. Idag ägs all mark i Nohagaområdet av kommunen och av Fabs AB (Nolhaga 2:4 det vill säga området med skola, idrottsanläggningar inklusive tennisklubbens arrende med mera). Kommunen har tidigare valt att inte sälja mark i Nolhagaområdet till annan juridisk person som inte ingår i kommunkoncernen (till exempel Tallhyddan och slottet) utan istället valt att upplåta mark med arrendekontrakt och byggnader med hyreskontrakt. Mot bakgrund av detta vill Fabs AB efterhöra ägarens inställning till en försäljning av det aktuella området från Fabs till tennisklubben innan bolaget fattar beslut i frågan. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 16 november 2012 lämnat följande yttrande: Kommunala företag regleras i 3 kap kommunallagen. Kommuner får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till bland annat ett aktiebolag. Överlämnande av myndighetsutövning kräver stöd i lag. Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa kommunala företag finns i 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

18 18 KS 207, forts Dnr KS 322 Kommunallagen 3 kap 17 punkt 3 anger att om en kommun med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen direkt eller indirekt innehar samtliga aktier, skall fullmäktige se till att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Genom att styrelsen för Fabs AB beslutat som den gjort tillgodoses kommunallagens krav enligt 3 kap 17 punkt 3. Vilken bedömning gör då kommunledningskontoret med anledning av den aktuella frågeställningen? Framställan om försäljning av mark i Nolhagaområdet till tennisklubben är av så principiell beskaffenhet att kommunfullmäktige ska få ta ställning till den. Användningen av Nolhagaområdet är av övergripande och allmänt intresse för kommunen som helhet. Varken en försäljning eller ett arrendekontrakt mellan kommunen och en ur allmän synpunkt positiv föreningsverksamhet bör innebära en dold värdeöverföring från kommunen till föreningen. Kommunens stöd till föreningsverksamhet sker på ett likställt och öppet sätt i huvudsak genom föreningsbidrag (anläggningsbidrag och verksamhetsbidrag). Från kultur- och fritidsförvaltningen har inhämtats följande uppgifter om Tennisklubbens medlemmar och bidrag: Medlemmar 2011 hade föreningen 520 medlemmar varav 151 mellan 7-20 år, cirka 50 av dessa 151 var flickor har föreningen hittills redovisat 141 medlemmar 7-20 år. (kultur- och fritidsförvaltningen har bara siffran fram till 30 juni, det kan ha förändrats) Bidrag 2011: anläggningsbidrag , verksamhetsbidrag : anläggningsbidrag , verksamhetsbidrag (verksamhetsbidrag 2012 har utbetalats för första halvåret, andra halvåret redovisas först i februari, därför lägre siffra 2012) Nuvarande arrendekontrakt mellan Tennisklubben och Fabs AB har följande villkor om arrendetid: Arrendetiden gäller fr o m t o m Arrendetiden förlängs med tre år i sänder om inte uppsägning sker senast 6 månader före den löpande arrendetidens utgång. Punkt 8 i arrendeavtalet anger att med detta arrendeavtal följer inte rätt för arrendatorn till ersättning vid avtalets upphörande enligt reglerna i Jordabalken 11 kap 4 6b. Detta innebär att Tennisklubben inte har något indirekt besittningsskydd med rätt till ersättning om kommunen väljer att säga upp arrendeavtalet. Kommunfullmäktige bör vid sin prövning beakta olika aspekter och synpunkter. Tennisklubben har ett intresse för långsiktiga och gynnsamma villkor för sin verksamhet. Alingsås kommun har att överväga vad som kan vara en lämplig användning av marken på längre sikt för kommande generationer alingsåsare. Nuvarande detaljplan för Nolhagaområdet ger en kommunal planeringshorisont om år.

19 19 KS 207, forts Dnr KS 322 Alingsås är en stad som växer. Behovet av gemensamma grönytor i centrala Alingsås kan antas öka på längre sikt. Delar av Nolhagaområdet är upplåten till verksamheter som i större eller mindre utsträckning inskränker allmänhetens tillgång till området. Exempel på verksamheter i närheten är reningsverk, koloniområde, Tallhyddan, slottet, simhall, ishall, Nolhagaskolan och tennishall med banor. Tennishallens och tennisbanornas placering i nära anslutning till ishall, skola och simhall gör att kommunen i egenskap av markägare på sikt kan ha synpunkter om en lämplig samordning dessa verksamheter emellan. En avstyckning och försäljning skulle avskära kommunen från möjligheten att styra markanvändningen. Kommunledningskontoret gör bedömningen att starka skäl talar mot en försäljning av marken i Nolhagaområdet. Ett alternativt sätt att delvis tillgodose tennisklubbens intresse av långsiktiga villkor för verksamheten vore att förlänga arrendeavtalet. Denna fråga är inte uppe för beslut i detta ärende. En förutsättning för ett längre arrendekontrakt är att kommunen gjort en bedömning av för hur lång tid det kan vara rimligt att upplåta nyttjanderätten till marken genom ett arrende. En sådan bedömning bör ta hänsyn till eventuella behov av förändring och utveckling knutna till skolan, ishallen och simhallen samt andra intressen i Nolhagaområdet som berör den aktuella marken. En löpande förlängning av arrendetiden med tre år åt gången gör att frågan om förlängning är öppen minst en gång varje mandatperiod. Det skulle kunna vara så att de samlade intressen som gör sig gällande i Nolhagaområdet medger att ett nytt arrendekontrakt tecknas med en inledande arrendetid längre än tre år. Kommunstyrelsens beslut: Kommunledningskontoret får uppdraget att i samverkan med Fabs AB undersöka de allmänna kommunala förutsättningarna för att teckna ett arrendekontrakt med Tennisklubben med en ny inledande längre arrendetid. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: Fullmäktiges ställningstagande gentemot Fabs AB som kommunalt bolag är att marken i Nolhagaområdet inte ska säljas. Exp: Klk-uppdrag, Fabs AB

20 20 KS 208 Dnr KS 050 Omvärldsanalys för Alingsås Ärendebeskrivning I kommunens styrmodell finns omvärldsanalysen som ett ingångsvärde för kommande politiska prioriteringar i fastställandet av kommunens flerårsstrategi. Omvärldsanalysen utgör därför en viktig del i den övergripande väsentlighets- och riskanalysen. Vidare kommer omvärldsanalysen till vissa delar kompletteras med kommande Tillväxtprogram för Alingsås. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 november 2012 lämnat följande yttrande: Följande omvärldsanalys beskriver påverkande omvärldsfaktorer som respektive verksamhetsområde har att förhålla sig till, för att bland annat uppnå de tolv politiskt prioriterade målen, Vision 2019 samt kommunmedborgarnas förväntansbild. Med kommunmedborgare menas såväl de boende i kommunen som de önskvärda nya invånarna. Omvärldsanalysens upplägg bygger på tre huvudkapitel, vilka utgör underlag för den avslutande analysen, som synliggör utmaningar framöver. Utmaningarna härleds till vissa av de av Kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen och kan komma att påverka utformningen av kommande åtaganden samt indikatorer. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 204 och då beslutat att föreslå kommunstyrelsen att godkänna omvärldsanalys Yrkande Lena Klevenås (MP) yrkar att ärendet återremitteras för förtydligande av begreppet kommunmedborgare. Daniel Filipsson (M) yrkar bifall till Lena Klevenås ändringsyrkande. Proposition Ordföranden ställer proposition på Lena Klevenås m fl yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Kommunstyrelsens beslut: Ärendet återremitteras. Exp: Klk-utv.avd

21 21 KS 209 Dnr KS 812 Mot det hållbara samhället, resurseffektiv avfallshantering SOU 2012:56, remiss Ärendebeskrivning Regeringen önskar synpunkter på betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, SOU:2012:56, senast den 21 december Avfallsutredningen (M 2011:02) ska enligt direktivet (dir 2011:66) göra en allmän översyn av avfallsområdet. Översynen ska främst omfatta utformningen och ansvaret för insamling och omhändertagande av hushållens avfall men även ansvaret för verksamheters avfall, särskilt avseende hushållsavfall, förpackningar och returpapper ingår i uppdraget. Översynen ska ta sin utgångspunkt i att avfallshanteringen ska ske på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt. Utredarens uppdrag har varit att bland annat lämna förslag som syftar till att avfallshanteringen ska vara effektiv för samhället, enkel, begriplig och lättillgänglig för alla konsumenter och andra användargrupper, såväl i tätort som i glesbygd. Regeringen har betonat vikten av att avfallshanteringen ska kunna gå hand i hand med andra infrastrukturer för hållbart stads- och samhällsbyggande samt att avfallet bör ses som en resurs samtidigt som spridningen av farliga ämnen minimeras. Dagens styrmedel för att få producenterna att tillverka förpackningar på ett sådant sätt att miljöbelastningen och resursförbrukningen minimeras i ett helhetsperspektiv utvärderas i utredningen. Utredningsarbetet har fokuserats på hushållens och verksamheternas avfall och hur samverkan mellan producenter och kommuner kan förbättras för att uppnå den enkelhet som konsumenter och andra användargrupper efterlyser. En bättre samverkan mellan berörda aktörer, med avfallshierarkin som gemensam grund, bör inte bara resultera i en ökad konsumentvänlighet utan också i en förbättrad resurshushållning och miljömässighet. Det i sin tur torde leda till en högre effektivitet i avfallshanteringen såväl för samhället som för aktörer och enskilda verksamheter och konsumenter. Den gemensamma målbild som presenterats i utredningen omfattar tre huvudområden: Miljön Miljömässig och resurseffektiv Medborgaren Enkel och lättillgänglig Marknaden Effektiv för samhället och ekonomiskt försvarbar

22 22 KS 209, forts Dnr KS 812 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 november 2012 framfört följande samt under rubrikerna hushållsavfall och verksamhetsavfall, jämförligt avfall, hushållens grovavfall, avfallshierarkin, avfallsutrymmen samt tillsyn lämnat förslag till yttrande. Kommunledningskontoret har berett ärendet i samverkan med tekniska förvaltningen, avfall. Kommunledningskontoret i Alingsås kommun tycker det är bra att en stor genomlysning av svensk avfallslagstiftning genomförs. De ändringar som föreslås innebär ett systemskifte med en klar och tydlig idé om vad som kommer att vara hushållsavfall respektive verksamhetsavfall. Detta kommer att skapa en större tydlighet vilket även kommer göra det enklare för medborgaren att göra rätt för miljön. Det är angeläget att det blir en bättre helhet som kan resultera i de resurseffektiva kretslopp som är syftet. Kommunledningskontoret tycker att det är bra att utredaren har fått information om de brister som finns i dagens system för insamling av förpackningar och returpapper från hushåll och att utredaren nu föreslår en ny ordning med kommunen som huvudman för insamling av allt hushållsavfall. Det är en helt nödvändig åtgärd, inte bara för att råda bot på de gångna årens brister, utan framförallt för att anpassa regleringen till de krav som ställs i framtiden. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 205. Kommunstyrelsens beslut: Kommunledningskontorets yttrande antas som synpunkter om betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, SOU:2012:56. Exp: Reger.kansl

23 23 KS 210 Dnr KS 092 Plan och budget 2013 för folkhälsoarbetet Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till plan och budget 2013 för folkhälsoarbetet. Ett nytt folkhälsoavtal mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 6 (HSN) och Alingsås kommun kommer att gälla från och med den 1 januari I enlighet med den ska en årlig verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet med budget tas fram och fastställas av kommunstyrelsen. Folkhälsomål 2019, delmål som antogs av kommunfullmäktige den 16 december 2009, 221, Alingsås styrmodell med de 12 prioriterade målen och avtalet avseende samverkan kring det lokala folkhälsoarbetet mellan Alingsås kommun och HSN6, ska utgöra riktlinjer och underlag för verksamhetsplan och budget för Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 8 november 2012 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till plan och budget 2013 för folkhälsoarbetet. Genom avtalet med HSN6 erhåller kommunen 17 kr/invånare (ca kr) till hälsofrämjande och förebyggande insatser, av dessa medel föreslås att kr ska kunna sökas av externa partners, som exempelvis frivilligorganisationer. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 206. Kommunstyrelsens beslut: Plan och budget 2013 för folkhälsoarbetet godkänns. Exp: HSN6

24 24 KS 211 Dnr KS 077 Flerårsstrategi för kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Enligt Styrmodell för Alingsås (KF , 79) ska Flerårsstrategi för nämnden upprättas utifrån fastställd verksamhetsbeskrivning, ekonomisk ram samt investeringsram för nämnden, antagen i Flerårsstrategi 2013 Alingsås kommun (KF , 129). Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 14 november framfört följande samt lämnat redovisning över driftbudget per verksamhet samt investeringsbudget. Nämndens flerårsstrategi är förutsättningen för förvaltningens styrning och ska influera varje enskild medarbetare i verksamheten att bidra till kommunens måluppfyllelse och därmed vision Nämnden bidrar till måluppfyllelsen genom egna åtaganden. Komplettering av nämndens åtaganden kommer att ske efter att framtagning av kommunstyrelsens Väsentlighets- och riskanalys har skett. Kommunledningskontoret redovisar i sin skrivelse en fördelning av kommunstyrelsens driftbudget för år 2013 samt med plan för år 2014 och år 2015 utifrån dess huvudverksamheter. Investeringsbudget för år 2013 samt med plan för år Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 november 2012, 207. Kommunstyrelsens beslut: Föreslagen fördelning av drift- och investeringsram år 2013 godkänns.

25 25 KS 212 Dnr KS 552 Alingsås Ryttarsällskap - verksamhetsbidrag Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutade på delegation att Kultur- och fritidsnämnden beviljar Alingsås Ryttarsällskap kronor och föreslår kommunstyrelsen beviljar föreningen kronor i bidrag för att kortsiktigt lösa den ekonomiska kris föreningen sitter i Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 29 november 2012 lämnat följande yttrande: Föreningen Alingsås Ryttarsällskap har sedan den tog över anläggningarna från Alingsås kommun haft svårt att få ekonomin i balans. Under året har problemen ökat och tydliggjorts. Kommunstyrelsen beviljade , 112 ett extra bidrag till föreningen på 235 tkr. I samband med detta tidigarelade Kultur- och fritidsnämnden ett anläggningsbidrag på 100 tkr. Föreningens ekonomiska förutsättningar har försämrats sedan de båda ovanstående bidragen beviljades och betalades ut. Under andra halvåret 2012 har kommunledningskontoret tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen arbetat med föreningen för att få en bild av ekonomin och hur problemen kan lösas på både kort och lång sikt. Föreningen står i dag inför en situation där de rent likvidmässigt saknar 325 tkr innevarande år för att klara sina utbetalningar. På lång sikt gör vi den tjänstemannabedömningen att föreningen behöver tillföras cirka en miljon kronor per år för att klara verksamheten. Föreningen har fått i uppdrag av Kultur- och fritidsnämnden att se över sina långsiktiga ekonomiska behov och återredovisa detta till nämnden. Därefter kommer Kultur- och fritidsnämnden att lämna förslag på en lösning. Kommunledningskontoret tillstyrker således att Kommunstyrelsen beviljar ytterligare ett extra bidrag till Alingsås Ryttarsällskap på 225 tkr. Finansiering får ske inom kommunstyrelsens budget innevarande år. Kommunstyrelsens beslut: Alingsås Ryttarsällskap beviljas ett extra bidrag innevarande år på kronor. Bidraget finansieras inom kommunstyrelsens budget för Exp: KFN, Asås Ryttars, Klk-ek

26 26 KS 213 Dnr KS 070 Fördelning av investeringsanslag Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 20 juni 2012, 129 i samband med flerårsstrategin för 2013, punkt tre att: Investeringsanslagen fördelas endast till kommunstyrelsen och till tekniska nämnden med ett totalt tak om 100 mnkr. Nämnderna har att återkomma med en plan av hur anslagen skall fördelas till respektive ansvarsenhet och till större objekt under november Investeringarna fördelades med 35 mnkr till kommunstyrelsen år 2013 och 40 mnkr per år för åren därefter och med 65 mnkr till tekniska nämnden för år 2013 och 60 mnkr per år för åren därefter. Av kommunstyrelsens anslag avses 10 mnkr 2013 och 20 mnkr per år för åren därefter utgöras av expansions- och imageinvesteringar. Det resterande anslaget till kommunstyrelsen 25 mnkr 2013 och 20 mnkr för åren därefter avser nämndernas samlade investeringar förutom tekniska nämnden. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 16 november 2012 lämnat en redovisning över hur investeringarna fördelades i flerårsstrategin för Detta ärende avser fördelning av de investeringar som i tabellen i skrivelsen benämns nämndernas samlade investeringar. Fördelningen av de två övriga posterna utgör separata ärenden. Kommundirektörens ledningsgrupp (KLG) bestående av samtliga förvaltningschefer har haft uppdraget att fördela investeringsanslaget mellan respektive nämnd. Fördelning har skett utifrån de av nämnderna föreslagna anslagen till flerårsstrategin och anpassats till det av kommunfullmäktige beslutade totalanslaget. Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige beslutar godkänna förslaget till fördelning av nämndernas investeringsanslag avseende posten nämndernas samlade investeringar Kontoret bedömer att varje nämnd skall ha budgeterat för kapitalkostnader som täcker detta förslag till investeringsutrymme för respektive nämnd. Anslagen är också finansierade i flerårsstrategin varför något finansieringsbeslut inte behöver fattas. Respektive nämnd har att i sin interna flerårsstrategi budgetera och planera för ovanstående investeringsanslag för perioden. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: Kommunledningskontorets förslag till fördelning av anslaget nämndernas samlade investeringar godkänns och respektive nämnd erhåller investeringsanslag för perioden enligt upprättat förslag.

27 27 KS 214 Dnr KS 011 Val av ombud till Kommunivest föreningsstämmor Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen utsåg den 4 april 2011, 93 ekonomichef Sven Stengard till ombud vid Kommuninvest Ekonomisk förenings stämmor under mandatperioden Sven Stengard har slutat sin anställning som ekonomichef och Håkan Johansson har från och med den 17 oktober tillträtt tjänsten som ekonomichef i Alingsås kommun. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 10 december 2012 lämnat följande yttrande: Kommunstyrelsen har att utse nytt ombud till stämmorna för Kommuninvest Ekonomisk förening. Kommunstyrelsens beslut: Ekonomichef Håkan Johansson utses till ombud vid Kommuninvest Ekonomisk förenings stämmor för tiden fram till och med den 31 december Exp: Kom.inv, H. Johansson, Klk-kansli

28 28 KS 215 Meddelanden Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 12:50 Ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Teckalundantagen och ändringar i kommunallagen (1991:900) m m. Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 12:57 Kommentar till Allmänna bestämmelser (AB). Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 12:60 Hyreshöjning fr o m för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI. Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 12:65 Arbetsdomstolens dom 2012 nr 66 om arbetsskyldighet för räddningstjänstpersonal i beredskap att delta vid olika former av larm inom IVPA-verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 12:66 Räddningskostnadsnämndens utlåtande. Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 12:67 Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev. Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 12:68 Skadeståndskrav på grund av arbetsskada. Dnr Kammarrätten i Göteborg, avdelning 3 Beslut om att inte meddela prövningstillstånd i ärende gällande laglighetsprövning enligt kommunallagen Kommunledningskontoret Resande med kollektivtrafiken i Alingsås kommun oktober 2012 och AB Alingsås hem från den 16 oktober och den 9 november Alberthallen AB från den 20 november Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor från den 19 november Kommunstyrelsens arbetsutskott från den 28 november 2012.

29 29 KS 216 Anmälan av delegeringsbeslut Anmälan är en redovisning av beslut fattade enligt kommunstyrelsens delegationsordning, vilken innebär att viss beslutanderätt överlåts till ordförande, vice ordförande, kommunstyrelsens arbetsutskott och enskilda kommunala tjänstemän. Dnr Kommunstyrelsens ordförande Löneöversyn 2012 för kommundirektören. Dnr Personalchefen Löneplacering för oorganiserade motsvarande lärarnas avtalsområde löneöversyn 2012.

30 30 Avslutning Ordföranden framför ett stort tack till tjänstemän och förtroendevalda för gott arbete under det gångna året och önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År Vice ordföranden tackar som representant för styrelsen ordföranden för arbetet det gångna året och önskar en God jul och ett Gott Nytt År.