Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap samt valbara och valfria 5-poängskurser

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap samt valbara och valfria 5-poängskurser"

Gun Johansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap samt valbara och valfria 5-poängskurser Åbo Akademi, Pedagogiska Fakulteten

2 Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap ( ) Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap (tonvikt på kemi och fysik) är inriktade på förståelse av fenomen i naturen och i vårt vardagsliv. Den studerande skall kunna utveckla sin egen kunskap och förståelse genom undersökande arbetssätt och genom att förankra de praktiska undersökningarna i en fördjupad teoretisk förståelse. Studierna ger en ämnesmässig grund för att undervisa kemi och fysik upp till årskurs 6, och innehåller också en fördjupning i naturvetenskaplig didaktik. I kemi och fysik kan man totalt avlägga 25 sp i sammanlagt 5 olika kurser. Översikt Vardagens kemi 5 sp Vardagen fysik 5 sp Undervisa i naturvetenskap 5 sp Miljökemi och miljöfysik 5 sp Ovanför huvudet 5 sp

Ovanför huvudet, 5 sp De som avlägger kursen ska ha förtrogenhet med astronomins grundbegrepp och praktisk erfarenhet av astronomiska observationer som kan göras med enkla medel och dessutom känna

3 Ovanför huvudet, 5 sp De som avlägger kursen ska ha förtrogenhet med astronomins grundbegrepp och praktisk erfarenhet av astronomiska observationer som kan göras med enkla medel och dessutom känna till fenomen som hänför sig till jordens atmosfär. Efter avslutad kurs skall deltagarna översiktligt kunna redogöra för stjärnhimlen och dess rörelse solsystemet med planeter, asteroider och kometer stjärnors grundläggande egenskaper samt stjärnors utveckling och slutstadier Vintergatan och andra galaxer, interstellär materia och teorier om universums uppbyggnad grundläggande meteorologi, regnbågen och andra optiska naturfenomen. Astronomiska observationer, stjärnbilder och deras historia, solen och månen, solsystemet med planeter, asteroider och kometer, Vintergatan och andra galaxer, interstellär materia, teorier om universums uppbyggnad samt grundläggande meteorologi. Arbetsformer: Närstudieträffar med eget arbete mellan träffarna samt tentamen i slutet av kursen. Tidpunkt: Hösten Vecka 40, 43, 45, 47 och fredag och lördag Lagerkvist, C. & Lodén, K. (2004). Planeter stjärnor och galaxer. Liber. (Kursbok) Bernes, C. & Holmgren, P. (2006). Meteorologernas väderbok. Medströms förlag. Stjärnhimlen på nätet Astronomy Picture of the Day. Tähtitieteellinen yhdistys Ursa. (Bilderna på den här sidan är från Nasas sida Astronomy Picture of the Day )

Vardagens kemi, 5 sp De som avlägger kursen ska med utgångspunkt i vardagliga företeelser, ämnen och föremål utveckla sin förståelse för betydelsen av kemi samt fördjupa sina egna kunskaper i kemi.

4 Vardagens kemi, 5 sp De som avlägger kursen ska med utgångspunkt i vardagliga företeelser, ämnen och föremål utveckla sin förståelse för betydelsen av kemi samt fördjupa sina egna kunskaper i kemi. Samtidigt granskas hur barn bygger upp sin kunskap utgående från sina erfarenheter och hur denna process kan stödas genom ändamålsenliga undervisningsarrangemang. Kan man få en klocka att gå med hjälp av en citron? Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna: Förklara grundläggande begrepp i kemi. Beskriva och förklara vardagsfenomen utgående från kemins teorier och modeller inom de områden som behandlas i kursen. Kunna genomföra och använda experiment och laborationer som fördjupar förståelsen av kemiinnehållet, såväl för sig själva som för sina elever. I kursen får du fördjupa dig i kemi som man dagligen kommer i kontakt med t.ex. i köket i samband med matlagning och bakning, i badrummet och tvättstugan, i garaget och i naturen. Kursen är uppbyggd kring föreläsningar, praktiska övningar och laborationer som syftar till att ge baskunskaper i vardagskemi. Arbetsformer: Närstudieträffar med eget arbete mellan träffarna samt tentamen i slutet av kursen. Suchocki, J. (2011). Conceptual Chemistry (4th Ed). Pearson. (valda delar) Tidpunkt: våren 2013 Vecka 2, 4, 6 och 8 fredag och lördag

Vardagens fysik, 5 sp De som avlägger kursen ska med utgångspunkt i vardagens företeelser och föremål utveckla sin förståelse för betydelsen av fysik samt fördjupa sina egna kunskaper i ämnet.

5 Vardagens fysik, 5 sp De som avlägger kursen ska med utgångspunkt i vardagens företeelser och föremål utveckla sin förståelse för betydelsen av fysik samt fördjupa sina egna kunskaper i ämnet. Efter avslutad kurs skall deltagarna kunna: Förklara grundläggande begrepp i fysik Beskriva och förklara vardagsfenomen utgående från fysikens teorier och modeller inom de områden som behandlas i kursen. Göra bedömningar av elevers vardagsföreställningar som utgångspunkt för undervisning. Kunna använda experiment för att fördjupa sin förståelse för vardagsfenomen i fysiken. Ljus och färger, ljud och musikinstrument, värme och energi i hemmet och i samhället, elektriska apparater i hushållet, transportmedel, fysiken i lek och idrott. Laborationer utgör en central del av kursen. Arbetsformer: Närstudieträffar med eget arbete mellan träffarna samt tentamen i slutet av kursen. Tidpunkt: Hösten 2013 Hamrin, M. & Norqvist, P. (2005). Fysik i vardagen. Studentlitteratur. (Kursbok) Hewitt, P.G. (2010). Conceptual Physics, 11. Ed. Pearson. Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Studentlitteratur, Aspholm, S et al. (2007). Lumina. Söderströms. Visst kan man bränna av en spik med 2,3 volts spänning?! Tidpunkt: Hösten 2013

6 Undervisa i naturvetenskap, 5 sp Deltagarna ska kunna utveckla en helhetssyn på principer som är gemensamma för undervisning inom naturvetenskap, och få fördjupa sig i olika didaktiska verktyg som är väsentliga med tanke på undervisningen i naturvetenskap. Den studerande ska kunna: känna till och utnyttja olika didaktiska hjälpverktyg planera och genomföra undervisningshelheter i naturvetenskap med tillämpningar av naturvetenskapliga arbetsmetoder känna till och kunna använda olika typer av utvärderingsmetoder inom den naturvetenskapliga undervisningen Kursen fokuserar på elevernas lärande i naturvetenskap, elevers förhandsuppfattningar, undersökande och elevaktiverande arbetsmetoder, som stöder lärande med sikte på förståelse. Utvärdering: Portfolioutvärdering Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression. Studentlitteratur. Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Studentlitteratur. Driver, R. m.fl. (1994). Making sense of secondary science. Research into children s ideas. Routledge. Harlen, W. (2006). Teaching, learning & assessing science SAGE Publications. Harlen, W. & Qualer, A. (2009). The teaching of science in primary school. Routledge. Kurtén-Finnäs, B. (2008). Det var intressant, man måste tänka så mycket. Öppna laborationer och V-diagram i kemiundervisningen. Åbo Akademis Förlag. Novak, J. D. (2010). Learning, creating and using knowledge. Routledge. Persson, H. (2005). Att bygga begrepp. HLS Förlag Persson, H. 2003). Inspirerande fysik och kemi. Sahlberg, P. & Röj-Lindberg, A-S. (red). (1989, 1991). Arbetsmetoder i naturvetenskapliga ämnen, 1 och 2. Skolstyrelsen. Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk allmändidaktik. Studentlitteratur. Tidpunkt: Våren 2014

7 Miljökemi och miljöfysik, 5 sp De som avlägger kursen ska utveckla sin förståelse för de kemiska och fysikaliska processer som påverkar människans livsmiljö. I kursen får man fördjupa sig i den kemi och fysik som beskriver och förklarar fenomen kopplade till miljön. Partiklar i luften, ozon, sura regn och försurning. Vattenanalyser och vattenrening. Kemiska och fysikaliska processer i marken. Förbränning och olika energikällor, växthusgaser och växthuseffekt. Avfallshantering och återvinning. Kursen är uppbygd kring laborationer, föreläsningar och studiebesök. Efter avslutad kurs ska den deltagande: Kunna analysera och diskutera aktuella miljöproblem. Fördjupa sin kunskap i den kemi som ligger bakom miljöproblem (försurning, ozon, hantering av avfall). Kunna redogöra för de vanligaste kretsloppen i naturen. Kunna analysera och diskutera energihushållningen i hem och samhälle samt jordens energibalans och förändringar i den, särskilt växthuseffektens inverkan. Kunna tillämpa och undervisa grundläggande miljötänkande. Anvisas vid kursstart av kurshållaren Tidpunkt: Hösten 2014

Kemins och fysikens didaktik vid Åbo Akademis Pedagogiska Fakultet Ole Björkqvist Berit Kurtén-Finnäs Professor i matematiska ämnenas didaktik Akademilektor i kemins didaktik Examinator Tjänsterum: F

8 Kemins och fysikens didaktik vid Åbo Akademis Pedagogiska Fakultet Ole Björkqvist Berit Kurtén-Finnäs Professor i matematiska ämnenas didaktik Akademilektor i kemins didaktik Examinator Tjänsterum: F 524 Tjänsterum: F 529 Tfn: Tfn: E-post: bekurten@abo.fi E-post: objorkqv@abo.fi Göran Bernas Ann-Sofi Härmälä-Braskén Universitetslärare i fysikens didaktik Universitetslärare i kemins didaktik Tjänsterum: F 515 Tjänsterum: F 511 Tfn: Tfn: E-post: gbernas@abo.fi E-post: aharmala@abo.fi Pedagogiska Fakulteten vid Åbo Akademi Strandgatan 2, 6610 Vasa Finland

Relevanta dokument

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp

1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna