Mark de Blois/Behroz Haidarian/Therese Areskoug

Transkript

1 UTKAST Strömstads kommun 1 av Utkast

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER VERKSAMHETENS UTFORMNING OCH OMFATTNING DAGENS SITUATION OMBYGGNAD AV ÖSTERRÖDS ARV ANSLUTNING BELASTNING METOD FÖR BERÄKNINGAR DAGENS UPPMÄTTA BELASTNING FRAMTIDA BELASTNING UTREDNINGSALTERNATIV ALTERNATIV LOKALISERING NOLLALTERNATIV ALTERNATIVA RENINGSPROCESSER OMRÅDESBESTÄMMELSER ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN RIKSINTRESSEN OCH ANDRA INTRESSEN MILJÖKVALITETSNORMER RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN UTSLÄPPSPUNKTER BESKRIVNING AV RECIPIENTEN MILJÖKONSEKVENSER FRAMTIDA UTSLÄPP TILL VATTEN PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER AV UTSLÄPPEN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET PÅVERKAN PÅ FISK- OCH MUSSELVATTEN LUFT LUKT RÅVAROR OCH KEMIKALIER AVFALL OCH SLAM TRANSPORTER ENERGI BULLER SKYDDSAVSTÅND NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT FRILUFTSLIV MARKFÖRORENINGAR MILJÖMÅL EFFEKTER VID OLYCKOR SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER INTERNETREFERENSER Strömstads kommun 2 av

3 Bilagor: 1. Översiktskarta på Strömstads kommun 2. Översiktsplaner för Strömstad 3. Detaljplan för Österröds ARV 4. Ritningar på Österröds ARV 5. Bilder på Österröds ARV 6. Koordinater och ritningar på Österröds ARV utloppsledningen, bräddutlopp och pumpstationer 7. Transportvägar till och från Österröds ARV 8. Produktblad o säkerhetsdatablad 9. Kartor över provtagningsstation, riksintressen, naturreservat, djur- och växtskyddsområden och musselvatten 10. Samrådsprocessen för Österröds ARV 11. Åtgärdsplan för spillvattenledningsnätet Utredning av strömningsförhållanden och haltpåverkan på recipienten 13. Egenkontrollprogram för Österröds ARV 14. Inspektion av utloppsledningen 15. Miljöteknisk undersökning av förorenad mark vid Österröds ARV 16. Övriga verksamheter med miljötillsyn 17. Alternativa reningsprocesser 18. Framtida anslutningar Strömstads kommun 3 av

4 Sammanfattning Österröds avloppsreninsverk tar idag emot avloppsvatten från Strömstad tätort, Skee, Seläter, Hällestrand, Strand, Rossö och Tjärnö. Verket tar även emot externslam från kommunens mindre reningsverk i Svinesund, Näsinge, Flåghult och Koster samt även från trekammarbrunnar/slutna tankar. Det behandlade avloppsvattnet leds ut i havet ca 300 m sydväst om Myrens hamn i Strömstadsfjorden på ca 15 m djup. Natur- och kulturmiljö samt friluftsliv kommer inte att påverkas så mycket mer än det gör idag. De framtida utsläppshalterna kommer ligga ungefär på befintliga (förhållandevis låga) nivåer. Utsläppsmängderna kommer att öka något till följd av ökade flöden. Totalt sett blir förhållandena i utsläppspunkten ungefär desamma som idag. Omblandningen i utsläppspunkten anses vara bra och påverkan på naturmiljön i området runt utsläppspunkten bedöms vara liten. Reningsverket står inför en framtida belastningsökning med anledning av utbyggnader, varför Strömstads kommun beslutat att bygga ut verket. Det framtida verket dimensioneras för en maximal veckomedelbelastning av pe, motsvarande kg BOD 7 /d. Det motsvarar dagens belastning, den belastning som tillkommer via externslammet och den belastning som maximalt tillkommer genom nybyggnationer fram till I tillståndsansökan yrkar kommunen att BOD 7 - respektive P-tot halten i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket inte får överstiga 10 mg/l respektive 0,3 mg/l eller minst 95 % reduktion (beräknat som årsmedelvärde och andra tertialvärde). För N-tot yrkas en maximal utsläppshalt på 15 mg/l eller minst 70 % reduktion. Strömstads kommun 4 av

5 1 Administrativa uppgifter Uppgifter om tillståndspliktig organisation/huvudman: Huvudman: Strömstads kommun, Tekniska förvaltningen Adress: Tekniska förvaltningen Strömstad Organisationsnummer: Kontaktperson: VA-chef, Jerry Johansson Telefon: E-post: Tekniskt ombud: H2OLAND Adress: Grindgatan Alingsås Kontaktperson: Mark de Blois Telefon: E-post: mark.de.blois@h2oland.se Uppgifter om anläggningen: Anläggning Österröds avloppsreningsverk Fastighetsägare Strömstad kommun Fastighetsbeteckning Strömstad 4:16 XY-koordinater RT 90 2,5 gon V , Besöksadress Sältegatan Strömstad Kontaktperson Jan Simonsson Telefon Verksamhetskod: MKB skickas till: 90.10, B Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskyddsenheten Att: Anita Harri Postadress: Vänersborg Besöksadress: Drottninggatan 2 Strömstads kommun 5 av

6 2 Verksamhetens utformning och omfattning 2.1 Dagens situation Österröds avloppsreningsverk ligger ca 1,4 km sydost om Strömstad centrum på fastigheten Strömstad 4:16. Reningsverkets totala yta är ca 800 m 2. Det närmaste bostadshus ligger ca 500 meter från anläggningen och utgörs av bostadsområdet Prästängen i nordväst och en liten by med några få bostadshus vid namn Hålkedal tvärs över viken i sydost. Verket behandlar avloppsvatten från Strömstad tätort, Skee, Seläter, Hällestrand, Strand, Rossö och Tjärnö. Slam tas emot från kommunens mindre reningsverk i Svinesund, Näsinge, Flåghult och Koster samt även från trekammarbrunnar/slutna tankar. Ledningsnätet består av ett system av landledningar, sjöförlagda ledningar och avloppspumpstationer som pumpar spillvattnet till huvudpumpstationen som är belägen i anslutning till verket. Det behandlade avloppsvattnet leds ut i havet ca 300 m sydväst om Myrens hamn på ca 16 m djup. Recipienten för bräddat avloppsvatten är Hålkedalskilen. Österröds avloppsreningsverk är idag dimensionerat för en maximal veckomedelbelastning av pe, motsvarande 1400 kg BOD 7 /d och ett Q dim på 305 m 3 /h, motsvarande 7320 m 3 /d. Belastningen på reningsverket varierar mellan lågsäsong och högsäsong. Den uppmätta veckomedelbelastningen har mellan 2011 och 2013 varierat mellan ca pe och pe, med hänsyn till BOD 7 (à 70 g BOD 7 /person.d). Den maximala veckomedelbelastningen uträknat som ett medeltal av alla föroreningar (COD, N och P) uppgick till ca pe för samma period. Idag finns det kapacitetsproblem på Österröds ARV både vad gäller avloppsvatten- och slambehandling. Volymerna för kväverening är begränsade och höga slamhalter krävs för att upprätthålla nitrifikationen, vilket i sin tur leder till att slam spolas ut vid höga flöden och sedimenterar i poleringsdammarna. Även slambehandlingen är omgärdad av problem då de vassbäddar som används idag ej kan ta hand om allt överskottsslam och en relativt stor andel av slammet måste avvattnas med centrifug och behöver således behandlas ytterligare på en avfallsanläggning för att stabiliseras och hygieniseras. Dessa problem leder till stora kostnader i samband med utgrävning av dammarna och borttransport av slam. Österröds ARV står även inför en framtida belastningsökning med anledning av utbyggnader och nyanslutningar, vilka riskerar att påtagligt förvärra ovannämnda problem. Strömstads kommun har därför beslutat att bygga om Österröds ARV samt anlägga ytterligare 2 st. vassbäddar (till totalt 8 st. vassbäddar). Det nya verket dimensioneras för en maximal veckomedelbelastning om pe. Strömstads kommun 6 av

7 ÖSTERRÖDS ARV 5 km Figur Översiktskarta och upptagningsområde för Österröds ARV Strömstads kommun 7 av

8 2.2 Ombyggnad av Österröds ARV Österröds ARV står inför en framtida belastningsökning med anledning av utbyggnader och nyanslutningar, vilka uppskattas medföra en belastningsökning om ca pe fram till Inräknat den BOD-mängd som tillförs via det externa slammet (beräknas till att maximalt medföra motsvarande ca 3000 pe), uppskattas den maximala veckomedelbelastningen öka med totalt ca pe (à 70 g BOD 7 /person.d) fram till år Avsikten med ombyggnaden är således att dels åtgärda de problem som finns på verket idag vad gäller avloppsvatten- och slambehandling, och dels för att höja verkets kapacitet till en maximal veckomedelsbelastning på pe (2 100 kg BOD 7 /d) (dagens belastning och den belastning som förväntas tillkomma framöver). Den biologiska kapaciteten byggs ut genom att komplettera dagens aktivslamprocess med Nereda. Nereda är en ny och lovande teknik med aeroba granuler. Referenser på anläggningar som tillämpar Nereda finns i Bilaga 19. Nedan följer en punktlista över det framtida verkets centrala funktioner. Ett processchema över vattenbehandlingen och slambehandlingen på det framtida avloppsreningsverket, redovisas i figur och I korthet kommer det framtida avloppsreningsverket bestå av: Vattenbehandling Inloppspumpstation med tre pumpar, kapacitet 750 m 3 /h exklusive Koster Renssilar, kapacitet totalt 2*600 m 3 /h Fett- och sandfång (luftat) om 40 m 3 Tre försedimenteringsbassänger, totalarea: 300 m 2 Biologisk rening: - Aktivslamlinje i sju zoner för nitrifikation och denitrifikation, 40 % av flödet - Nereda-linje med två parallella reaktorer och tillhörande inkommande och utgående bufferttankar, 60 % av flödet Mellansedimentering för aktivslamlinjen, 380 Fällning och flockning Efter försedimenteringen leds flöden som är större än 600 m 3 /h direkt till utloppspumpstationen med hjälp av en fördelning. Det vatten som rinner vidare fördelas enligt följande: 60 % av flödet leds till två parallella Nereda-reaktorer med tillhörande buffertvolymer och 40 % av flödet till den ombyggda aktivslambassängen. Maximalt 300 m 3 /h leds till aktivslambassängen, så vid höga flöden kan en större andel av flödet ledas till Nereda och en mindre del till aktivslambassängen. Flödesfördelningarna regleras med hjälp av reglerventiler. Aktivslambassäng med en total volym om ca 1300 m 3 delat upp i sju olika zoner (luftad/omrörd). Utgående vatten från aktivslamlinjen leds vidare till mellansedimenteringen, area: 380 m 2, vattendjup 3,4 m, volym 1290 m 3 Strömstads kommun 8 av

9 Nereda-linjen med inkommande buffertvolym på 250 m 3, två parallella Neredareaktorer på vardera 650 m 3 och utgående buffertvolym på 250 m 3. Det utgående vattnet från Nereda-linjen leds till flockningen innan slutsedimenteringsbassängen (alternativt till aktivslambassängen). Inblandningskammare med en volym om ca 10 m 3 samt en flockningsbassäng om ca 120 m 3. Fällningskemikaliedosering tillämpas. Slutsedimenteringsbassäng, area 455 m 2, vattendjup 2,0 m, volym 930 m 3 Utloppspumpstation med tre pumpar. Den sammanlagda kapaciteten ska vara minst 900 m 3 /h. En ny utloppsledning med en kapacitet på 900 m 3 /h anläggs. Slambehandling Slambehandlingen beskrivs nedan: Renstvättvatten, primärt slam från försedimenteringarna, sekundärt slam från mellanoch slutsedimentering, flytslam från samtliga sedimenteringsbassänger och överskottsslam från aktivslambassängen och Nereda pumpas till en ny blandslambassäng om ca 68 m 3. Från blandningsbassängen pumpas slammet till ett nytt tunnslamlager om 250 m 3. Externslam (trekammarbrunnar, slutna tanker och slam från Flöghult och Näsinge ARV) tas efter gallring emot i en ny brunssslambassäng bredvid tunnslamlagret (ca 100 m 3 ). Härifrån pumpas externslammet till den bassäng i tunnslamlagret som håller på att fyllas. Från tunnslamlagret pumpas slammet antingen till vassbäddarna eller till den mekaniska förtjockaren som är placerad i dagens slambehandlingsbyggnad. Förtjockat slam hamnar i dagens tjockslamlager om 119 m 3. Härifrån pumpas slammet till dagens centrifug. Rejekt från centrifugen, och den mekaniska förtjockaren och vassbäddarna leds till befintligt rejektvattenlager om ca 140 m 3 och därifrån till försedimenteringsbassängen alternativt till.. Slam från Koster och Svinesund leds till befintliga externslambassänger 1 och 2 om sammanlagt ca 100 m 3 och pumpas därifrån till tjockslamlagret. Detta slam kan därifrån direkt centrifugeras. Om ingen centrifugering tillämpas pumpas detta slam till tunnslamlagret, alternativt späds detta slam innan det pumpas ut till vassbäddarna. För slambehandling kan antingen centrifug eller vassbäddar nyttjas. Primärt ska vassbäddar användas i den mån möjligt, i vilket fall slam pumpas ut till vassbäddarna direkt från tunnslamlagret. I de fall där vassbäddar inte kan användas (pga. frostförhållanden eller stora mängder slam), förtjockas slammet i den mekaniska förtjockaren och avvattnas sedan med centrifug. Strömstads kommun 9 av

10 Externslam tas emot i en separat mottagning och genomgår grovavskiljning med galler och sandfång för att sedan pumpas vidare till ett omrört externslamlager. Därefter pumpas externslammet till ett luftat tunnslamlager där det blandas med det i verket producerade slammet. Strömstads kommun 10 av

11 Figur Enkelt processchema över Österröds framtida reningsverk. Alla instrument, ventiler och pumpar är inte med i denna processbild (en större bild finns i tillståndsansökan, bilaga 4). Strömstads kommun 11 av Utkast

12 Figur Enkelt processchema över Österröds framtida reningsverk. Alla instrument, ventiler och pumpar är inte med i denna processbild (en större bild finns i tillståndsansökan, bilaga 4). Strömstads kommun 12 av

13 Ledningsnätet och pumpstationerna Ledningsnätet består idag av 75 st. pumpstationer varigenom avloppsvattnet leds till verket via huvudpumpstationen AP4. Pumpstationen utgör både inlopps- och utloppspumpstation till Österröd ARV och har en sammanlagd inlopps- och utloppskapacitet på 580 m 3 /h resp. 436 m 3 /h. Vid ombyggnaden utökas den sammanlagda kapaciteten på pumpstationen till 750 m 3 /h. Utsläppsledningen skall kontrolleras okulärt kontinuerligt enligt egenkontrollprogrammet (se bilaga 13). Senaste besiktning av utloppsledningen genomfördes med UV-inspektion 2009, inga allvarliga anmärkningar konstaterades (se bilaga 14). Avloppsmängder och ovidkommande vatten Redovisning av avloppsmängder och ovidkommande vatten för år har sammanställts utifrån miljörapporter i tabell nedan. Tabell 2.2.1: Redovisning av avloppsmängder och ovidkommande vatten år Parameter Totalt avloppsmängd (m 3 /år) Ovidkommande vatten (%) Spillvattenmängd (m 3 /år) Ovidkommande vattenmängd (m3/år) Det är inte ovanligt att kommunala reningsverk har ett inläckage av ovidkommande vatten som är ungefär lika stor som spillvattentillrinningen. Mot bakgrund av detta får mängden ovidkommande vatten, generellt sett, betraktas som relativt låg. Den stora mängden ovidkommande vatten under 2008 beror troligtvis på ett misstag vid dess beräkning. I samband med uppdateringen av VA-plan 2002 till år utfördes omfattande flödesmätningar för att bland annat kunna lokalisera källor för tillskottsvatten. Som ett hjälpmedel vid upprättandet av VA-planen 2002 upprättades en MOUSE-modell över spillvattensystemet. Modellen har uppdaterats med driftdata och befolkningsstatistik för år 2007, samt resultat från genomförda flödesmätningar under sommaren Även södra skärgården har inkluderats i MOUSE-modellen, d.v.s. Rossö, Tjärnö, Båleröd, Daftö och Öddö. Med hjälp av denna modell kan flöden, pumpade flöden och bräddningar m.m. i spillvattenledningsnätet simuleras. Modellen kan utnyttjas för att bl.a. klarlägga: Kapacitetsproblem i ledningsnät och pumpstationer. Kontrollera förslag på åtgärder. Dimensionering av ledningar. Modellen kan fungera som ett stöd i pågående och kommande saneringsarbeten genom att åtgärder kan prioriteras efter de effekter som ges på bräddnings- och kapacitetsproblem. Uppföljning av genomförda saneringsåtgärder kan göras i modellen. Strömstads kommun 13 av Utkast

14 I uppdateringen av VA-plan 2002 till år har ingått bland annat följande. Framtagande av översiktsplaner för nuvarande spillvattensystem. Nederbördsmätning och flödesmätningar i syfte att kunna lokalisera andelen tillskottsvatten inom olika delområden. Härvid har också material från kommunens driftövervakningssystem använts för bearbetning. Flödesmätningar genomfördes i ett stort antal avloppspumpstationer. Kalibrering av MOUSE-modellen mot uppmätta värden från de genomförda flödesmätningarna. Framtagande av nyckeltal beträffande utspädningsgrad (USG). Studier av planerade utbyggnadsområdens effekter på de befintliga spillvattenanläggningarna. I samband med uppdateringen av VA-plan 2002 till år upprättades även en åtgärdsplan för ledningsnätet av Norconsult. Åtgärdsplanen innehåller förslag för att minimera inläckage av tillskottsvatten och bräddning av otillräckligt renat avloppsvatten, samt en prioritering och tidplan för åtgärder. Enligt åtgärdsplanen föreslås saneringsarbeten bedrivas inom olika delområden med metoder enligt nedan. Inventering av fastigheters anslutningar av takvatten m.m. Kompletterande flödesmätningar på grenledningar och i avloppspumpstationer inom större avrinningsområden med konstaterad hög nederbördspåverkan. TV-inspektioner för att kunna lokalisera ledningssträckor med stor andel inläckage, överläckningar, samt skador och sättningar m.m. Eventuella överläckningsmätningar mellan dag- och spillvattensystem inom områden där man kan misstänka att sådant kan förekomma. Slangsättningsmätningar av ledningar med misstänkta sättningsskador för att bedöma om dessa skadade ledningar kan bidra till att öka uppdämningar i ledningsnätet. Åtgärder i form av infodring/omläggning av skadade ledningar och serviser. Kontroll av bräddfunktioner i nödutlopp så att de fungerar på avsett sätt. Genomgång av avloppspumpstationerna i de aktuella saneringsområdena. Strömstads kommun 14 av

15 Investeringskostnader för ombyggnad/nybyggnad av huvudanläggningar har beräknats överslagsmässigt och uppskattas till totalt ca 5,5 Mkr (kostnaden är exklusive anläggande av ledningar). I åtgärdsplanen konstateras att arbetet med saneringen av spillvattenanläggningarna i Strömstads kommun är ett omfattande arbete som har kommit en bra bit på väg. Arbetet torde pågå under flera år men med avseende på den planerade utbyggnaden samt planerad anslutning av befintliga fastigheter kommer det krävas relativt snabba och omfattande insatser. Åtgärdsplanen i sin helhet redovisas i bilaga Anslutning Kommunen har idag ca bofasta invånare enligt gällande VA-plan. Antalet boende i kommunen kan under sommartid öka kraftigt. Idag är Strömstads centralort, Skee, Hällestrand, delar av Hogdalsnäset, större delen av Seläter, samt stora delar av den södra skärgården (Rossö, Tjärnö, Daftö och Öddö) anslutna till Österröds avloppsreningsverk. Enligt åtgärdsplanen bedöms antalet anslutna personekvivalenser till Österröds ARV, omfattande personer, industrier, skolor, idrottsanläggningar, daghem, affärer, hamnanläggningar, campingplatser, m.m., fördela sig mellan de olika kommundelarna enligt nedanstående tabell (åtgärdsplanen finns i bilaga 11). Tabell 2.3.1: Antalet anslutna personekvivalenter till Österröds ARV (2009)* Kommundel Vintertid (pe) Sommartid (pe) Hogdalsnäset Hällestrand Seläter Strömstads centralort, inkl. Nötholmen och Hålkedalen Skee Södra skärgården Totalt *Enligt VA-plan Det finns också ett antal övriga verksamheter med miljötillsyn som belastar ledningssystemet idag och även kommer att göra det i framtiden, dessa är redovisade i bilaga 16. Antalet anslutna till Österröds ARV kommer i framtiden att öka till följd av utbyggnader/ nyexploateringar. För att beräkna den inkommande belastningen i framtiden har pe lagts på under högsäsong och 6000 pe under resten av året. Strömstads kommun 15 av

16 3 Belastning 3.1 Metod för beräkningar Beräkningarna på det inkommande och utgående avloppsvattnet har gjorts med hjälp av de dygnsprov som tas på Österröds avloppsreningsverk. Dygnsproven tas i regel två gånger i månaden. Det ena tas i första halvan av månaden medan det andra tas i andra halvan av månaden. På Österröds ARV tillämpas dygnsvariation på provtagningen, dvs. prover tas ej på samma veckodagar. De data som har använts vid beräkningarna är från och med 2004 till och med För att se hur belastningen på Österröds reningsverk fluktuerar under året har provtagningsresultaten från verket delats in i olika perioder. Följande beräkningar har genomförts: Medel total (04-13): Medelvärdet av alla provtagningar mellan 2004 och Medel total (11-13): Medelvärdet av alla provtagningar mellan 2011 och Medel 1/7-15/8 (11-13): Ett medel av alla högsäsongsvärden mellan den 1 juli till den 15 augusti 2011 till Under denna period är belastningen på reningsverket som högst. Medel 16/8-30/6 (11-13): Ett medel av alla värden under lågsäsong mellan den 16 augusti till den 30 juni för 2011 till Under denna period är belastningen på reningsverket mindre. Maxmedel: Ett medelvärde av maxvärdena för varje år och period. Halvmånadsmedelvärde: Dygnsproven har också delats in halvmånadsvis, dvs. från den 1a i varje månad till den 15e och från den 16e till slutet av månaden. Detta har gjorts för varje år (11-13) och sedan har ett medelvärde räknats ut för varje halvmånad. På detta sätt fås ett mera representativt värde för varje halvmånad än om endast ett år redovisas. Den framtida belastningen har beräknats genom att lägga till motsvarande pe under högsäsongsperioden (1 juli till den 15 augusti) och motsvarande 6000 pe under lågsäsongsperioden, vilket motiveras med att den framtida belastningen förväntas även fortsättningsvis att vara högre på sommaren jämfört med resten av året. Den uppskattade belastningsökningen under lågsäsong har estimerats med en viss säkerhetsmarginal, därmed kommer den verkliga belastningen sannolikt att vara något lägre. 3.2 Dagens uppmätta belastning Figur visar dagens inkommande BOD 7 -belastning som årsmedel till Österröds ARV mellan 2004 och Inkommande belastning har stadigt ökat och de senaste två åren har belastningen legat på ca 2100 pe mer än vad den gjorde Medelvärdet för de tio åren är 7293 pe medan belastningen de sista tre åren låg på 8498 pe. På grund av denna belastningsökning har dimensioneringen baserats på data mellan 2011 och Strömstads kommun 16 av

17 Figur Antalet pe BOD 7 inkommande till Österröds ARV 2004 till I figur redovisas antalet pe idag. Antalet pe som belastar Österröds ARV , redovisas som halvmånadsvärden. För samtliga föroreningar är antalet pe högst i andra halvan av juli och är då pe med avseende på BOD 7 och pe räknat som ett medelvärde av alla föroreningar. Figur Antalet pe in till Österröds ARV från I tabell är antalet pe redovisade säsongsvis för Maxmedel för BOD 7 under högsäsong är pe. Strömstads kommun 17 av

18 Tabell Antalet pe under perioden Värdena är sammanställda och beräknade med hjälp av uppgifter från certifierade laboratorier. Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt (11-13) Medel 16/8-30/6 (11-13) Maxmedel 16/8-30/6 (11-13) Medel 1/7-15/8 (11-13) Maxmedel 1/7-15/8 (11-13) Framtida belastning För att räkna ut den inkommande belastningen i framtiden har pe lagts på under högsäsong och 6000 pe under resten av året. I figur redovisas antalet pe i framtiden. Antalet pe som belastar Österröds ARV i framtiden redovisas som halvmånadsvärden. För samtliga föroreningar beräknas antalet pe komma att vara högst i andra halvan av juli och uppskattas bli pe med avseende på BOD 7 och pe räknat som ett medelvärde av alla föroreningar. Den framtida belastningen redovisad är exklusive belastningen som tillkommer med externslammet (beräknas uppgå till maximalt 3000 pe). Figur Antalet pe in till Österröds ARV i framtiden. I tabell är antalet pe redovisade säsongsvis. Den framtida belastningen redovisad är exklusive belastningen som tillkommer med externslammet (beräknas uppgå till maximalt 3000 pe). Strömstads kommun 18 av

19 Tabell Beräknat antal pe i framtiden Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt ( framtid) Medel 16/8-30/6 ( framtid) Maxmedel 16/8-30/6 ( framtid) Medel 1/7-15/8 ( framtid) Maxmedel 1/7-15/8 ( framtid) Strömstads kommun 19 av

20 4 Utredningsalternativ 4.1 Alternativ lokalisering Befintligt verk med vassbäddar ligger inom ett detaljplanelagt område på kommunalägd mark. Anläggningen ligger ca 500 meter från närmaste bostadsbebyggelse som utgörs av bostadsområdet Prästängen i nordväst och en liten by med några få bostadshus vid namn Hålkedalen tvärs över viken i sydost. Anläggningen smälter väl in i den kommunala planeringen för området som är Ekopark med kombinerad utbildning i kretsloppen och för rekreation. I bilaga 3 finns detaljplanen för Österröd, i bilaga 4 en VA-plan och i bilaga 6 en översiktsritning över Österröds avloppsreningsverk. Strömstads kommun avser att ansöka om fortsatt drift av en befintlig anläggning. Alternativ lokalisering genom bygge av ett helt nytt reningsverk på en annan lämplig plats bedöms inte vara aktuell så länge som verksamheten bedöms kunna bedrivas utan påtaglig risk för påverkan på omgivande mark och vatten, eller olägenheter på människors hälsa. Ny lokalisering skulle leda till orimligt höga kostnader (åtminstone 100 Mkr i extra kostnader). Någon alternativ, ny lokalisering har med hänvisning till detta inte utretts närmare. Inga synpunkter om alternativ lokalisering har framkommit under de samråd som har hållits (WSP, 2010). 4.2 Nollalternativ Nollalternativet är en beskrivning av vad som händer om projektet inte kommer till stånd och konsekvenserna utav det. I det aktuella fallet betyder nollalternativet att inga kapacitetshöjande åtgärder utförs vid Österröds avloppsreningsverk. Således innebär nollalternativet att planerad utbyggnad inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär att kapacitetsproblemen vad gäller avloppsvatten- och slambehandlingen på Österröds ARV kvarstår och sannolikt förvärras i takt med den ökande belastningen. Strömstads kommun 20 av

21 4.3 Alternativa reningsprocesser Flera alternativa processer har undersökts. Bilaga 17 är ett PM bifogat som förutom en bedömning av dagens avloppsreningsverk beskriver ett antal alternativ. I denna bilaga finns även processcheman över sex alternativ. PM-et och processcheman ger en bild över vilka alternativ som har studerats. Dessa PM och processcheman togs fram i ett tidigare skede då slutgiltig anslutning inte var helt fastlagd. Därefter beslutades att verket skulle dimensioneras för en betydligt högre belastning än vad som först varit beräknat för. Då gjordes ytterligare en omvärdering av den tidigare lösningen. Främst blev det biologiska steget påverkat. Följande kan nämnas här om de alternativa reningsprocesser som diskuterades i det tidiga skedet: Alternativ baserade på aktivslambehandling utan försedimentering. Detta ger större aktivslambassänger vid alternativ inklusive försedimentering. Det ger även en större energiförbrukning. Alternativet stryks. Alternativ med försedimentering och aktivslam där allt flöde leds genom aktivslambassängen och där således inget delflöde leds till MBBR-bassänger. I detta alternativ behövs större volymer byggas än i valt alternativ. Energiförbrukning är i samma storleksordning: Alternativet stryks med tanke på ett större investeringsbehov och svårigheter med att hitta plats för bassängerna. Alternativ baserade på försedimentering och ren MBBR-teknik. I detta fall fylls befintlig aktivslambassäng med rörliga bärare för nitrifikation och denitrifikation. Energiförbrukningen beräknas bli högre än i valt alternativ och därmed stryks alternativet. Alternativ baserade på SBR-tekniken. I detta alternativ behövs stora volymer och risken för påtaglig nedkylning av avloppsvattnet (om bassängerna inte isoleras) blir därmed större. Detta försämrar förutsättningar för nitrifikation. Alternativet stryks. Alternativ baserade på biobäddstekniken. Detta alternativ väljs bort då biobäddstekniken kan vara känslig för igensättning vid behandling av kalla vatten som innehåller fett. Alternativ baserade på membranbioreaktortekniken. Detta alternativ väljs bort p.g.a. den avsevärt högre energiförbrukningen. Nya tekniker med få referenser väljs bort just för antalet referenser är begränsat. Slutsats i det tidiga skedet: Aktivslamtekniken är en teknik som fortfarande står sig bra i jämförelse med andra tekniker vad gäller energiförbrukning, investeringsbehov och flexibilitet. Då goda resultat har uppnåtts med aktivslamtekniken de senaste 15 åren bibehålls aktivslamsystemet. Genom försedimenteringsbassänger och genom att kombinera befintlig aktivslamprocess med den mera kompakta MBBR-tekniken utökas kapaciteten på verket och man åstadkommer en flexibel process där goda reningsresultat kan uppnås. Dagens aktivslamsystem bibehålls vilket också innebär att en god ekonomi kan hållas. Strömstads kommun 21 av

22 Då den slutgiltiga belastningen blev känd gjordes ytterligare en omvärdering av den biologiska behandlingen. Precis som i det tidigare förslaget behölls befintlig aktivslam och kompletterades med ytterligare en biologisk linje. De alternativ som utreddes var ytterligare en aktivslam, MBBR och Nereda (en teknik med aeroba granuler). En jämförelse med avseende på markanvändning, investeringskostnader, driftkostnader och energiförbrukning finns i Bilaga 17. I korthet visade jämförelsen att de totala investeringskostnaderna i stort sett hamnade på samma nivå, men att Nereda eventuellt var något billigare. Vad gäller driftskostnader hamnade däremot Nereda på ca 0,5 Mkr lägre per år, främst på grund av en lägre energiförbrukning. MBBRen blev komplicerad och dyr med många fack och silar och valdes därför bort tidigt. Eftersom Nereda är en relativt ny teknik var inte valet mellan den och aktivslam självklart trots den betydligt lägre energiförbrukningen och de mer kompakta volymerna. Det finns dock flera fullskaleanläggningar i olika delar av världen som har varit stabila i drift. Eftersom Nereda blir billigast och mest energieffektivt är detta den bästa tekniken för den kompletterande biologiska reningen på Österröds ARV. Strömstads kommun 22 av

23 Områdesbestämmelser 4.4 Översiktsplan och detaljplan Översiktsplanen för regler och rekommendationer, samt för användning av mark- och vattenområden i Strömstads kommun finns i bilaga 2. Österröds avloppsreningsverk ligger inom ett detaljplanelagt område på kommunalägd mark. I bilaga 3 finns detaljplanen. 4.5 Riksintressen och andra intressen I närområdet finns områden som klassas som riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturvård, men Österröds ARV ligger utanför dessa områden. Kartor över närliggande riksintressen och naturreservat finns i bilaga 9. Närmaste badplats ligger på cirka 700 meter avstånd till utsläppspunkten och närmaste badplats till bräddningspunkten ligger på ca 700 meters avstånd. Inom kustvattenområdet i Strömstads kommun finns områden som är avsatta som fredningsområden för fisk (se karta i bilaga 9). Detta innebär att fiske är förbjudet i sådana områden under laxen och öringens lektid. Inom kustvattenområdet i Västra Götalands län gäller fredningstider under tiden fr.o.m. 1 oktober t.o.m. sista mars. Utsläppspunkten för Österröds ARV ligger ej i ett avsatt område, däremot ligger delar av ledningsnätet i nära anslutning till fredningsområden. 4.6 Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt (14 FS 2009:533 Länsstyrelsens författningssamling). Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst och vid vilken tidpunkt de senast ska vara uppfyllda. Inför beslutet har Vattenmyndigheten kartlagt och beskrivit tillståndet för alla vattenförekomster genom en statusklassificering. För ytvatten anges exempelvis status utifrån de ekologiska och kemiska förhållandena. Utsläppspunkten för renat avloppsvatten från Österröds ARV samt utsläppspunkten för bräddat avloppsvatten (Hålkedalskilen) ligger i det inre av Strömstadsfjorden. Strömstadsfjorden omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Det finns 3 st. provtagningsstationer som representerar Strömstadsfjordens status (se karta i bilaga 9). I tabell redovisas provtagningsstationerna. Strömstads kommun 23 av

24 Tabell Provtagningsstationer i Strömstadsfjorden Provtagningsstation Program Undersökning Seläter Övervakning enligt badvattendirektiv 2006/7/Eg Kemisk/fysikalisk/ mikrobiologisk SK12 Strömstad (23) Samordnat marint miljöövervakningsprogram för bottenfauna i Västerhavet SRK, Bohuskustens kustkontrollprogram Bottenfauna Miljögifter sediment Enligt underlagsmaterialet som Vattenmyndigheten för Västerhavet har tagit fram är statusen och miljökvalitetsnormerna för Strömstadsfjorden följande: Den ekologiska statusen i Strömstadsfjorden har klassificerats till måttlig och Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till Som skäl till statusklassningen och tidsfristen anges problem med övergödning. Den kemiska statusen har klassats som god och får inte försämras till år För att uppnå miljökvalitetsnormerna har ett övergripande åtgärdsprogram tagits fram som riktar sig främst till myndigheter och kommuner. Kommunerna ska i sitt åtgärdsarbete bl.a. utveckla VAplaner och ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp i områden med vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. Strömstadsfjorden är förskriven som musselvatten. Med musselvatten menas kustvatten eller bräckt vatten som behöver skyddas eller förbättras för att göra det möjligt för musslor att leva och växa till i dessa vatten. Att ett område är föreskrivet som musselvatten är en av flera förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kommersiell skörd av musslor skall kunna tillåtas. Det betyder däremot inte att området i sin helhet är lämpligt för odling eller annan skörd av musslor. I Strömstads kommun finns det relativt stora områden utpekade enligt direktivet (karta i bilaga 9). 5 Recipientförhållanden 5.1 Utsläppspunkter En översikt över alla utsläppspunkter (reningsverket och bräddutloppen från pumpstationerna) i upptagningsområdet samt data om bräddningar redovisas i bilaga 6. Utlopp för renat avloppsvatten Det renade avloppsvattnet från Österröds avloppsreningsverk släpps ut inomskärs vid Myrens hamn ca 300 m ut från stranden mellan Stora Björkholmen och fastlandet i den så kallade Strömstadsfjorden. Strömstadsfjorden är recipient för det renade avloppsvattnet och utgör en del av Skagerrak. Ledningen mynnar på c:a 15 m djup. I bilaga 6 anges koordinaterna på reningsverket och på utloppsledningen. I bilagan finns även en översiktsbild på hur utloppsledningen är dragen. Strömstads kommun 24 av

25 Bräddutlopp Hålkedalskilen är idag recipient för vissa bräddningar av renat utgående avloppsvatten från poleringsdamm 2 då kapaciteten på den inkommande avloppspumpstationen är något större än kapaciteten på utloppspumpstationen. Det nya verket kommer att dimensioneras för ett Q dim av 300 m 3 /d. Inloppspumpstationen kommer i framtiden att kunna pumpa in maximalt 750 m 3 /h och flöden som är högre än 2 x Q dim (> 600 m 3 /h) kommer efter kemikaliedosering och fällning att ledas förbi biosteget till utgående pumpstation där det pumpas ut till recipienten. En ny utloppsledning kommer att anläggas på 900 m 3 /h (motsvarar 3 Q-dim). I framtiden beräknas inkommande flöden till verket överstigande 2 x Q dim aldrig att inträffa (se varaktighetskurva i teknisk beskrivning, bilaga 1 i tillståndsansökan). Det innebär att inget vatten behöver ledas till befintlig bräddutsläppspunkt i Hålkedalskilen och att det lilla flöde som behöver ledas förbi den biologiska reningen kommer att ha genomgått mekanisk och kemisk rening. 5.2 Beskrivning av recipienten Utsläppspunkten för Österröds ARV ligger i det inre av Strömstadsfjorden, där det finns många skyddsvärda områden. Områden av speciellt intresse är Hålkedalskilen, Starekilen och vattnen runt Daftön, vilka nyligen genomgått åtgärder för att förbättra deras vattenkvalité. Strömstadsfjorden ligger relativt avskild och har begränsade förbindelser med Skagerrak. Hålkedalskilen är ett grundområde med ett djup under sex meter vilket innebär viktigt lekområde för många marina organismer. En översiktlig marinbiologisk undersökning har utförts i samband med ett detaljplanearbete kring Hålkedalskilens småbåtshamn. Området som undersökts sträcker sig från småbåtshamnen och öster ut fram till den inre delen av Hålkedalskilen öster om vägbron. Vid småbåtshamnen finns en grundklack där det finns levande ostron och musslor som ökar i mängd västerut. Några tecken på sänkta syrenivåer förekom inte (Sjölén, A.H. & Hansson, A. 2003). Strax öster om bron finns ett större område med välmående ålgräs (Zostera marina) som är Bohuskustens viktigaste sjögräs. Sjögräsängar är viktiga uppväxtområden och födoplatser för flera av de kommersiellt mest betydelsefulla fiskarterna, bl.a. torsk, vitling, öring och ål. Havsöring fiskas i denna del av Hålkedalskilen på vårarna. Området är välbesökt av häger, svan och övrig sjöfågel (Sjölén, A.H. & Hansson, A. 2003). Strömstads kommun 25 av

26 6 Miljökonsekvenser 6.1 Framtida utsläpp till vatten I tabellerna och redovisas de nu gällande utsläppsvillkoren samt de yrkade utsläppsvillkoren. Tabell Gränsvärden och riktvärden för Österröds ARV enligt nuvarande tillstånd Krav BOD 7 P-tot Omfattning Gränsvärde (mg/l) 15 0,5 Årsmedel Riktvärde (mg/l) 15 0,5 Kvartalsmedel Österröds avloppsreningsverks utsläppsvillkor enligt yrkat tillstånd är sammanfattat i tabell Tabell Årsmedelvärde och tertial 2-medelvärde för Österröds ARV enligt yrkat tillstånd Krav BOD 7 P-tot Årsmedel (mg/l) 10 0,3 Tertial 2 medel (mg/l) 10 0,3 Österröds ARV har uppvisat goda reningsresultat de senaste 9 åren. Verkets dimensionerade belastning har aldrig överskridits och utsläppshalterna av BOD 7 och P-tot har konsekvent legat under utsläppsvillkoren. I tabell är de utgående flödena och halterna för redovisade. Tabell Utgående flöden och halter under perioden Värdena är sammanställda och beräknade med hjälp av uppgifter från certifierade laboratorier. Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot m 3 /d mg/l mg/l mg/l mg/l Medel totalt (11-13) ,3 39 0,23 13 Medel 16/8-30/6 (11-13) ,1 37 0,22 13 Medel 1/7-15/8 (11-13) ,7 52 0,29 14 Medel 1/5-31/8 (11-13) ,0 43 0,27 14 I framtiden beräknas de utgående halterna bli de samma som idag då verket kommer att vara lågbelastat den största delen av tiden. Vid ombyggnationen kommer dock dammarna att läggas igen. Idag hjälper dammarna till att minska halterna ytterligare lite. Om slamutspolning sker i framtiden på grund av att verket inte drivits på rätt sätt kommer detta att gå direkt till recipienten istället för att poleras i dammarna först. Det framtida flödet har beräknats öka med 200/l.pe, vilket för Österröds ARV kommer att innebära 2000 m 3 /d tillskott under högsäsong och 1200 m 3 /d tillskott under lågsäsong. I tabell är de utgående flödena och halterna i framtiden redovisade. Strömstads kommun 26 av

27 Tabell Beräknade utgående flöden och halter i framtiden Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot m3/d mg/l mg/l mg/l mg/l Medel totalt ,3 39 0,23 13 Medel 16/8-30/ ,1 37 0,22 13 Medel 1/7-15/ ,7 52 0,29 14 Medel 1/5-31/ ,0 42 0,26 14 I tabell redovisas de utgående flödena och mängderna mellan Tabell Utgående flöden och mängder under perioden Värdena är sammanställda och beräknade med hjälp av uppgifter från certifierade laboratorier. Period Flöde BOD 7 COD P-tot N-tot m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d Medel totalt (11-13) ,0 50 Medel 16/8-30/6 (11-13) ,9 50 Medel 1/7-15/8 (11-13) ,1 54 Medel 1/5-31/8 (11-13) ,0 51 I tabell redovisas de utgående flödena och mängderna i framtiden. De framtida utsläppsmängderna har uppskattats genom att multiplicera dagens halter med de framtida flödena. Utsläppsmängderna beräknas öka med ca 26 % för BOD 7 och mellan 21 och 28 % för de övriga föroreningarna. Ökningen beror på den ökade inkommande belastningen till verket. Totalt sett kommer dock mängden utsläppta föroreningar till recipienten minska eftersom en stor andel av den ökade belastningen kommer från dåliga enskilda avlopp. Dessa hushåll har idag en betydligt sämre rening. Tabell Beräknade utgående flöden och mängder i framtiden Period Flöde BOD 7 COD P-tot N-tot m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d Medel totalt ,27 70 Medel 16/8-30/ ,21 68 Medel 1/7-15/ ,64 82 Medel 1/5-31/ ,40 73 I tabell redovisas dagens utgående flöden och reduktioner mellan 2011 och De redovisade flödena är knutna till provtagningstillfällena. Tabell Utgående flöden och reduktioner under perioden Värdena är sammanställda och beräknade med hjälp av uppgifter från certifierade laboratorier. Period Flöde BOD 7 COD P-tot N-tot m3/d % % % % Medel totalt (11-13) Medel 16/8-30/6 (11-13) Medel 1/7-15/8 (11-13) Medel 1/5-31/8 (11-13) Strömstads kommun 27 av

28 I tabell redovisas de utgående flödena och reduktionerna i framtiden. Reduktionsgraderna kommer att i framtiden öka något för samtliga näringsämnen. Tabell Beräknade utgående flöden och reduktioner i framtiden Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot m3/d % % % % Medel totalt Medel 16/8-30/ Medel 1/7-15/ Medel 1/5-31/ Påverkan och konsekvenser av utsläppen Behandlat avloppsvatten från Österröds ARV leds ut i havet ca 300 m sydväst om Myrens hamn på ca 15 m djup. Utsläppspunkten ligger i det inre av Strömstadsfjorden där det finns många skyddsvärda områden. Med anledning av den planerade ökningen av nya abonnenter till Österröds ARV har DHI Sverige AB, i uppdrag av Strömstads kommun, utfört en spridningsberäkning över utsläppet till havet. Spridning och spädning av vatten från avloppsreningsverket har simulerats med en tredimensionell numerisk modell med syftet att redovisa påverkansområdet för utsläppen av totalkväve samt totalfosfor via avloppsvattnet. Resultaten från utredningen kan sammanfattas som följer: Utsläppen av totalfosfor har både för dagens situation (referensfallet) och i det framtida fallet mycket liten påverkan förutom precis vid utsläppet. I medeltal är påverkan försumbar, d.v.s. inom den naturliga variabiliteten. Dagens utsläpp av totalkväve påverkar i medeltal endast vattnet precis vid utsläppet. Dock kan höga koncentrationer uppstå tillfälligtvis i området innanför Björkholmarna, i Hålkedalskilens mynning och strax utanför Starekilen. Koncentrationer över en standardavvikelse kring bakgrundshalten har beräknats uppstå under mindre än 10 % av tiden, vilket för ett år motsvarar drygt en månad. I det framtida fallet innebär ökad belastning av totalkväve att påverkansområdet ökar. Maxkoncentrationerna ökar inom ett begränsat område men minskar precis vid utsläppet. Den tydligaste effekten av en ökad belastning syns i en högre varaktighet för totalkväve-koncentrationer som överstiger gränsvärdet. Varaktigheten ökar med ca 50 %, motsvarande ca två veckor, bortanför själva utsläppet. Det bör däremot påpekas att i medeltal ökar påverkan endast inom ett mycket begränsat området precis närmast utsläppspunkten. Påverkan på Hålkedalskilen och Starekilen är begränsat till dessa vattenområdens mynningar samt enstaka tillfällen. Vattenområdena runt Daftö-Valö och Daftön påverkas inte. Strömstads kommun 28 av

29 Rapporten i sin helhet återfinns i bilaga 12. DHI har i sina beräkningar för det framtida fallet räknat med en tillökning av 6000 pe som helårsanvändare. Man har även räknat med att framtida utsläppshalter för totalkväve och totalfosfor kommer att motsvara de halter som angavs som högsta värden i den tillståndsansökan som lämnades in för Österröds ARV 2011, dvs. 15 mg/l för totalkväve och 0,5 mg/l för totalfosfor över hela året (WSP, 2011). Antalet planerade anslutningar har dock ökat sedan undersökningen gjordes. Som årsmedel ökar belastningen med pe men är maximalt pe under sommarperioden och maximalt pe under resterande tiden av året, detta är räknat med en god säkerhetsmarginal samt med högre utsläppshalter av fosfor än vad som nu yrkas. Det innebär dock att sommarperiodens påverkan blir underskattad. Under sommaren råder andra förhållanden i vattnet och mellan juni och augusti är påverkansområdet mindre enligt DHIs rapport. I och med att en ny utloppsledning ska dras kommer denna till skillnad från dagens ledning vara försedd med diffusorer. Utsläppet kommer då inte att bli lika koncentrerat till en punkt. DHIs beräkningar är gjorda för ett punktutsläpp utan diffusor. Totalt sett anses utsläppspunkten vara relativt god och påverkan på miljö och hälsa är begränsad. 6.3 Bräddningar på ledningsnätet Bräddningar vid pumpstationer mäts i regel med en tidsindikator som registrerar antalet timmar och minuter som det har bräddat. Tiden multipliceras sedan med ett, för pumpstationen inställt, volymflödesvärde (m 3 /h) för att få volymen bräddat avloppsvatten. I bilaga 6 finns en förteckning över alla pumpstationer som ingår i ledningsnätet med koordinater samt data om bräddningar. År 2013 skedde bräddning av betydligt större volymer än under 2011 och Bräddningarna 2013 skedde primärt i kvartal 4. En anledning till att mängden bräddat vatten var lägre under 2011 och 2012 kan vara att dessa vintrar vara mycket kalla och att nederbördsbelastningen på ledningsnätet då blev mer utdragen så att mindre överbelastning skedde. Mängden nederbörd i december 2013 var också totalt sett betydligt högre än nederbördsmängden 2011 och De bräddningar som skett mellan 2011 och 2013 som var större än 50 m 3 /år beskrivs närmare nedan. Samtliga bräddningar, inklusive de utsläppen med mindre volym beskrivs i bilaga 6. Ma Recipient: Vattendrag bredvid pumpstation Under 2013 bräddades ca 247 m 3 men ingenting under 2011 och Nederbördspåverkan har minskat på grund av nya pumpar, sanering av kringliggande ledningar och en ny pumpstation (Härslätt) mellan Ma och Ånneröd. Ånneröd Recipient: Vattendrag bredvid pumpstation Pumpstationen Ånneröd har under 2013 bräddat ca 52 m 3 avloppsvatten. Strömstads kommun 29 av

30 Inom tillrinningsområdet föreligger viss nederbördspåverkan, sannolikt på grund av inläckage eller felkopplade hårdgjorda ytor. Eventuellt kan det även röra sig om inläckage av ytvatten vid höga nivåer. Ett sådant inläckage har åtgärdats med det kan finnas fler. Ledningenätet som är anslutet till Ånneröd är ej heller sanerade. Soptippen Recipient: Havet (Bojarkilen) Under 2011 bräddades ca 147 m 3 avloppsvatten vid Soptippen pumpstation, vilket inträffade i samband med hög nederbörd. Inga bräddningar registrerades år 2012 och Nederbördspåverkan inom avrinningsområdet till Soptippen avloppspumpstation har reducerats markant. Detta torde bero till största delen på att inläckage av ytvatten från en närbelägen bäck förhindrats. Bäcken har nu renoverats och pumpstationen har invallats samt försetts med nya pumpar. Stationen har även införts i driftövervakningssystemet. Prästängen 1 Recipient: Dagvattenledning till dike I november 2013 bräddades 60 m 3 avloppsvatten och 2012 skedde ingen bräddning från denna pumpstation. I tillrinningsområdet råder det sannolikt en viss nederbördspåverkan i och med inläckage och felkopplade takytor. Pumpstationen verkar ha ca 45 % lägre kapacitet än vad den borde ha vilket bör undersökas och ledningarna rensas. Slön 1 pumpstation Recipient: Okänd Totalt ca 500 m 3 avloppsvatten bräddades mellan Det har noterats att skumgummi flyter in i stationen vilket medför att pumparna sätter igen sig. I åtgärdsplanen för spillvattenledningsnätet föreslås att ett kapacitetsprov utförs vid pumpstationen samt att tryckavloppsledningens kondition kontrolleras och ledningen rensas. Ingen bräddning skedde Stare avloppspumpstation Recipient: Havet (Starekilen) Recipienten är utpekad som riksintresse för naturvård och föreskriven som musselvatten. Ca 100 m från bräddpunkten finns en badplats. Under 2011 bräddades ca 208 m 3 avloppsvatten vid Stare avloppspumpstation. Bräddningarna skedde dock i januari, februari, mars och i december, d.v.s. ej under badsäsong. Inga bräddningar registrerades år År 2013 bräddades det åter från pumpstationen Stare, detta år 1365 m 3, vilket är en mycket stor volym. Återigen skedde bräddningarna endast utanför badsäsong oktober till december. I åtgärdsplanen för ledningsnätet konstateras det att det finns en stor nederbördspåverkan inom avrinningsområdet vilket sannolikt kan härledas till felkopplade takytor. Även dränvattenflödet tros vara stort. Det föreslås även att pumpkapaciteten i Stare ses över. Tjärnö 1 Recipient: Havet (Hasslebukten) Strömstads kommun 30 av

31 Bräddning från pumpstationen Tjärnö 1 har skett under 2013 och då i princip bara i november och december. Pumpstationen ligger i direkt anslutning till ett större område skyddat av Natura 2000 och naturreservat. Vattnet runt pumpstationen är även klassat som musselvatten. Dessutom finns det marina områden i direkt anslutning till pumpstationen som är av riksintresse för naturvård. Myren avloppspumpstation Recipient: Havet (Myrens hamn) Myren avloppspumpstation har sin utsläppspunkt i Myrens hamn. Bräddpunkten är belägen intill utsläppspunkten för renat avloppsvatten från Österröds ARV och är inom ett område som är utpekat som riksintresse för naturvård och föreskriven som mussselvatten. Under 2011 bräddades ca 3160 m 3 avloppsvatten vid Myrens avloppspumpstation. Under 2012 var volymen bräddat avloppsvatten ca 2697 m 3 och under m 3. Volymerna bräddat avloppsvatten har varit mycket stora och trots att omblandningen i bräddpunkten är bra kan det inte uteslutas att recipienten påverkas negativt av utsläppen. Myrens pumpar är nya och ledningssystemet är relinat för att minska inläckage av havsvatten. Det finns dock indikationer på att det kan finnas felkopplade och hårdgjorda ytor inom avrinningsområdet. Lilla Oslovägen Recipient: Strömsvattnet Under 2013 bräddades vatten från pumpstationen Lilla Oslovägen i 50 timmar. Oslovägen Recipient: Strömsvattnet Strömsvattnet är en insjö och klassificerat som naturreservat och ett Natura område. Strömsvattnet avvattnas av Strömsån till havet. Under 2011 bräddades ca 12,7 m 3 avloppsvatten vid Oslovägen avloppspumpstation, vilket får anses vara en relativt liten mängd med liten påverkan på recipienten bräddades däremot 128,5 m 3 vilket är en ganska stor volym. I åtgärdsplanen för spillvattenledningssystemet noteras dock att det inom avrinningsområdet föreligger relativt stor nederbördspåverkan, vilket föranleder att åtgärder bör vidtas inom området. Till stor del rör det sig om nederbördspåverkan med kort koncentrationstid, vilket indikerar att det finns felkopplade hårdgjorda ytor inom avrinningsområdet. Det har inte heller gjorts några åtgärder på ledningsnätet. Inga bräddningar registrerades år Österröd AP4 Recipient: Havet (Hålkedalskilen) Under 2011 bräddades totalt 2110 m 3 avloppsvatten vid AP4. År 2012 var volymen bräddat avloppsvatten ca 133 m 3. Hålkedalskilen är föreskriven som musselvatten och mynnar ut i havet via en badplats skedde inga bräddningar från denna pumpstation. Bräddningarna 2011 skedde till största del under april men till viss del bräddades även under augusti och september, det vill säga under potentiell badsäsong skedde bräddningen under maj, även det potentiell badsäsong. Strömstads kommun 31 av

32 Strömstad kommun avser att inom en snar framtid upprätta en ny VA-plan för att få bättre kunskap om ledningsnätet, pumpstationerna och bräddningar. Bräddningar vid Myrens AP och huvudpumpstationen AP4 kan i många fall härledas till underkapacitet i huvudpumpstationen. Vid ombyggnaden kommer den sammanlagda kapaciteten på pumpstationen AP4 utökas vilket kommer medföra betydligt färre bräddningar vid dessa pumpstationer i framtiden. 6.4 Påverkan på fisk- och musselvatten Inom kustvattenområdet i Strömstads kommun finns områden som är avsatta som fredningsområden för fisk (se karta i bilaga 9). Delar av ledningsnätet till Österröds ARV löper genom sådana områden och det finns pumpstationer med bräddutlopp i avsatta områden. Utsläpp till fredningsområden för fisk har skett från två pumpstationer i form av bräddningar. Bräddningar skedde vid Båleröd pumpstation samt Soptippen pumpstation senast Dock bestod utsläppen av tämligen små volymer avloppsvatten (147 m 3 och 15 m 3, se kapitel 7.3) varav utsläpp av totalt ca 2 m 3 skedde vid fredningstider. Inga utsläpp har skett det senaste året och inga andra utsläpp till fredningsområden för fisk har noterats. De nyanslutningar som planeras i framtiden (se kapitel 2.3) ligger ej inom områden som kan påverka fredningsområden för fisk. Det finns inga indikationer på ökad påverkan i framtiden. Påverkan på fredningsområden för fisk bedöms därför vara liten, både idag och i framtiden. Utloppspunkten för det renade avloppsvattnet från Österröds avloppsreningsverk (Myrens hamn) samt utsläppspunkten för bräddat avloppsvatten (Hålkedalskilen) är belägna i områden som är föreskrivna som musselvatten och som därmed berörs av skyddet enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) (se karta bilaga 9). I tabell redovisas de uppsatta gräns- och riktvärdena för musselvatten i förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Strömstads kommun 32 av

33 Tabell Gränsvärden och riktvärden för musselvatten. Parameter Riktvärde Gränsvärde ph Temperatur Ett utsläpp som påverkar musselvatten får inte orsaka att vattnets temperatur överstiger temperaturen hos vatten som inte - har påverkats på detta sätt med mer än 2 C. Färgtal - Ett utsläpp som påverkar musselvatten får inte orsaka att vattnets färg efter filtrering avviker från färgen på vatten som inte har påverkats på detta sätt med mer än Suspenderad mängd [mg/l] - 10 mg Pt/l. Ett utsläpp som påverkar substans mg/l musselvatten får inte orsaka att den suspenderade substans som vattnet innehåller överstiger innehållet i vatten som inte har påverkats på detta sätt med mer än 30 %. Salthalt % 40 % Mättnadsgrad i löst syre [%] 80 % 70 % (medelvärde) Kolväten från mineraloljor Organiska halogenföreningar Metaller Silver Ag Arsenik As Kadmium Cd Krom Cr Koppar Cu Kvicksilver Hg Nickel Ni Bly Pb Zink Zn Fekala kolibakterier/100 ml Ämnen som påverkar smaken på musslorna - Koncentrationer av varje ämne i musslornas kött skall vara så låg att den bidrar till en hög kvalitet hos musselprodukter. Koncentrationer av varje ämne i musslornas kött skall vara så låg att den bidrar till en hög kvalitet hos musselprodukter. d 300 i musselkött och vätska innanför skal. - Kolväten från mineral oljor får inte förekomma i musselvatten i sådana kvantiteter att de ger en synlig beläggning på vattenytan eller en beläggning på musslor eller har en skadlig inverkan på musslor. Koncentrationer av varje ämne i musselvatten eller i musselkött får inte vara lika med eller överstiga en nivå som har skadliga följder för musslor och deras larver. Koncentrationer av varje ämne i musselvatten eller i musselkött får inte vara lika med eller överstiga en nivå som har skadliga följder för musslor och deras larver. Metallernas synergieffekter skall beaktas. - Koncentrationen lägre än vad som kan antas påverka smaken på musslorna. Strömstads kommun 33 av

34 Samtliga rikt- och gränsvärden för musselvatten som berörs av ett avloppsreningsverk uppfylls av Österröds ARV. Den påverkan som utsläppen från Österröds ARV eventuellt kan ha på musselvatten anses vara liten då utsläppshalterna är, och har historiskt varit, förhållandevis låga (ca 4 mg/l BOD 7, 0,23 mg/l P-tot och 13 mg/l N-tot). Utsläppshalterna kommer även i framtiden att vara låga (ungefär de samma som idag), däremot kommer flödet ut från verket vara större vilket beräknas medföra en ökning av utsläppsmängderna med ca 26 %. Denna ökning anses dock inte medföra någon betydande påverkan på musslornas bestånd eller kvalitet. För att göra en noggrannare analys behövs de befintliga och historiska förhållandena i Strömstadsfjorden klarläggas. I Strömstadsfjorden har det dock inte funnits något löpande hydrografiskt mätprogram. Den närmaste reguljära stationen som finns är Kosterfjorden. Det är rimligt att anta att Kosterfjorden är betydligt bättre ventilerad än vad Strömstadsfjorden kan tänkas vara men värdena här ger ändå en indikation på Strömstadsfjordens förhållanden. Kosterfjordens övervakningsstation ligger ca 7,5 km sydväst om utsläppspunkten. Nedan visas hur halterna av löst syre (figur 7.4.1), totalfosfor (figur 7.4.2) och totalkväve (figur 7.4.3) har varierat i Kosterfjorden mellan Halterna har stort sett legat på samma nivåer de senaste 26 åren. Strömstads kommun 34 av

35 Figur Halten löst syre i Kosterfjorden 1 Figur Halten totalfosfor i Kosterfjorden 1 Figur Halten totalkväve i Kosterfjorden 1,2 1 Halter avser medelvärden för respektive år och är uträknade utifrån data från Kosterfjordens övervakningsstation. 2 Provtagning av kväve startade först Strömstads kommun 35 av

36 6.5 Luft Utsläppen till luft sker främst från transporter av slam, rens, sand och kemikalier. 6.6 Lukt Inga klagomål angående lukt från Österröds ARV har inkommit. Pumpstationer Klagomål på lukt har inkommit för följande pumpstationer: Skeppsbron AP2 (En av de större stationerna i centrala Strömstad) Hällestrand 3 (En mindre station på landet med närliggande hus) Berget AP1 Myren AP3 Dessa pumpstationer kan förses med aktivkolfilter för att minimera luktproblem. 6.7 Råvaror och kemikalier Följande kemikalier kommer att används på Österröds ARV: PlusPack 1465 (Fällning) Zetag 7565 (Polymer) Nutriox (förhindra svavelväte på ledningsnät) I tabell är kemikalieförbrukningen under redovisad. Tabell Kemikalieförbrukning under perioden och i framtiden* Verksam Ändamål Kemikalie beståndsdel PlusPac Aluminiumklorid basisk Fällning 1465 Polyakrylamid Förtjockning Zetag 7565 katjonisk * Uppgifter hämtade från miljörapporterna. Klassif ton/år 2012 ton/år 2013 ton/år Framtid ton/år Xi-irriterande 145,4 170,4 164,9 285,9 Icke klassificerad 2,82 1,1 2,656 1,35 Användning av fällningskemikalie uppskattas öka proportionellt med ökad belastning (beräknat på en maximal belastningsökning om pe). Användning av polymer kommer i framtiden minska då en större andel slam kommer behandlas med vassbäddar. Strömstads kommun 36 av

37 PlusPac 1465 förvaras i en invallad 28 m 3 tank. Zetag förvaras i storsäckar. Säkerhetsdatablad för nuvarande kemikalier finns bifogade i bilaga 8. Eventuella risker för spill som skulle föranleda risk för miljöskada eller annan skada bedöms ej föreligga. Den ökade kemikalieanvändningen i framtiden kommer inte att påverka recipienten då kemikalierna följer med slammet (WSP, 2010). 6.8 Avfall och slam De avfallsprodukter som uppstår på Österröds ARV utgörs av rens, sand och slam. Grovrenset från trumsilarna tvättas, pressas och samlas upp i en avfallsbehållare för brännbart avfall för att sedan transporteras till förbränning. Sand från sandfång sugs bort med pumpbil två gånger per år och skickas till deponi. Slambehandlingsdelen på verket består av slamförtjockare, luftat slamförråd, centrifug samt vassbäddar. Slammet tas ut som överskottsslam och förtjockas innan det pumpas vidare via ett luftat slamförråd till slamavvattning. Externslam från trekammarbrunnar/slutna tankar och andra reningsverk tas emot i en separat mottagning där det genomgår mekanisk rening och blandas därefter med slammet från verket för att sedan avvattnas. Slamavvattning sker antingen med centrifug eller vassbäddar. Slamavvattning med centrifug utförs med tillsats av polymer. Behandling med centrifug ökar TS-halten från 2-2,5 % till ca 18-20%. Slammet transporteras bort och tas omhand av Econova AB som enligt miljörapporterna används för framställning av Ecomull, teknisk jord. Användning av vassbäddar har successivt ökat, vilket i sin tur har medfört minskade slamtransporter. I tabell redovisas avfallsmängderna av rens och sand Tabell Avfallsmängder av rens och sand ifrån inkommande vatten* Avfallstyp Rens Sand EWC-kod EWC-kod Mängd idag ( ) 31,3 m 3 43,3 ton Mängd i framtiden 54,9 m 3 75,9 ton Slutbehandling Förbränning Deponi * Uppgifter hämtade från miljörapporterna. I tabell redovisas mängderna externslam som tas emot på Österröds reningsverk. Mängderna externslam i framtiden förväntas vara lika stora som idag för att ha en god marginal. Mängden externslam bör minska successivt i framtiden till följd av att de nyanslutningar som sker innebär att hushållens spillvatten går direkt till reningsverket via ledningar istället för att komma in som slam. Strömstads kommun 37 av

38 Tabell Mängder externslam som tagits emot på Österröds ARV och beräknas tas emot framtiden* År Vikt Volym [ton/år] [m 3 /år] , , , Framtid 114, * Uppgifter hämtade från miljörapporterna. I tabell redovisas slammängderna som behandlas på Österröds reningsverk samt behandlingsform. Tabell Mängden slam samt behandlingsform och i framtiden* Till centrifug Till vassbäddar År Före behandling Efter behandling Mängd [m3/år] TS-halt Mängd TS Mängd Mängd TS TS-halt [ton/år] [m3/år] [ton/år] TS-halt ,8 % 368 ** 18,9 % % ,4 % 63,6 18,7 % % ,0 % 58,4 *** 19,8 % % Framtid ,0 % ,1 % % * Uppgifter hämtade från miljörapporterna ** Inkl. slam från rengöring av damm 1 och 2 (motsvarande 157 ton TS) *** Inkl. slam från rengöring av damm 1 och 2 (motsvarande 23,8 ton TS) De totala mängderna slam som produceras på Österröds ARV uppskattas öka proportionellt med ökad medelbelastning. Andelen slam som behandlas med vassbäddar kommer att öka i framtiden i och med byggandet av två nya vassbäddar och den största delen av slammet kommer att gå till vassbäddarna. Framtida TS-halt på inkommande slam till centrifugen kommer att vara högre än idag eftersom en mekanisk förtjockare installeras. TS-halten antas bli ca 5 %. Pumpstationerna Inget avfall produceras vid pumpstationerna. Strömstads kommun 38 av

39 6.9 Transporter Dagens transporter till och från Österröds ARV består av kemikalier, slam, rens och sand. Beräknat antal transporter som medel mellan 2011 och 2013 redovisas i tabell Tabell Transporter till och från Österröds ARV (obs. enkel väg) Typ av last Antal Vikt/transport transp./år [ton] Km/transport Km/år Ton*km/år Avvattnat slam Rens Sand Sand från externslam Polymer 2 1, Fällningskemikalie Totalt Totalt sett kommer antalet transporter att öka. Transporter av fällningskemikalie och sand kommer i framtiden att öka något till följd av den ökade belastningen. Slamtransporten beror på hur mycket slam man belastar vassbäddarna med. Vissa år (innan 2011) har belastningen av vassbäddarna varit mycket låg, bara 21 kg TS/m 2, vilket ger upphov till en större mängd transporter av avvattnat slam. Mellan 2011 och 2013 har vassbäddarna varierat mellan 37 och 54 kg TS/m 2 (i medel 44 kg TS/m 2 ). Vid denna belastning på vassbäddarna förväntas antalet slamtransporter kommer att vara lika många i framtiden som idag trots att belastningen ökar kraftigt. Totalt sett kommer transporterna till och från Österröds ARV att öka. I tabell redovisas det uppskattade antalet transporter i framtiden. Tabell Transporter till och från Österröds ARV i framtiden (obs. enkel väg) Typ av last Antal Vikt/transport transp./år [ton] Km/transport Km/år Ton*km/år Avvattnat slam Rens Sand Sand från externslam Polymer 1 1, Fällningskemikalie Totalt Strömstads kommun 39 av

40 6.10 Energi Energiförbrukningen för Österröds avloppsreningsverk för perioden är redovisad i tabell Tabell Energiförbrukningen på Österröds ARV år och i framtiden. År Medel Framtid MWh/år MWh/pe*år 0,15 0,11 0,14 0,13 0,13 Den framtida energiförbrukningen är svår att uppskatta med tillfredsställande noggrannhet då den kan förväntas påverkas både positivt (större volymer, högre belastning) och negativt (byte av blåsmaskiner, minskad användning av centrifug, nytt biosteg med Nereda). I grova drag uppskattas energiförbrukningen öka proportionellt med ökad belastning. En mer noggrann beräkning kan göras när verket är färdigprojekterat Buller Buller till omgivningen orsakas av bl.a. fläktar, pumpar, blåsmaskiner och kompressorer. Samt även vid lastning och lossning i samband med transporter. Den enda bullerkällan av betydelse vid reningsverket är blåsmaskinerna, dessa är inrymda i ett särskilt ljudisolerat utrymme. Några klagomål på buller har inte framförts (WSP, 2010) Skyddsavstånd I Boverkets allmänna råd avseende skyddsavstånd från verksamheter anges ett riktvärde på 500 m för avloppsreningsverk som är dimensionerade för under pe och m för avloppsreningsverk dimensionerade för över pe. Detta innebär att ett riktvärde på m kommer gälla för Österröds ARV efter ombyggnationen. Den röda cirkeln i figur visar en radie på ca m och den lila cirkeln en radie på 500 m. Strömstads kommun 40 av

41 Figur Österröds ARV med omgivningar Odelsberg, Hålkedalen, Prästängen samt delar av Södertull och Myren kommer att hamna innanför skyddsavståndet. Runt tomten där reningsverket ligger är bergen relativt höga vilket delvis skyddar bebyggelsen norr och väster om verket. Mellan verket och de första husen i Hålkedalen finns inga berg utan endast den inre viken av Hålkedalskilen. Skyddsavståndet för avloppsreningsverk avser främst att minska luktolägenheter och buller till omgivningen. Lukt vid avloppsreningsverk härrör dels på grund av biologisk aktivitet, och dels från luktande föreningar som tillförs vattnet genom industriutsläpp och dylikt. Även slamhanteringen kan orsaka lukt. Slam som är stabiliserat luktar vanligen relativt lite medan ostabiliserat slam orsakar avsevärt mera lukt. I framtiden kan framför allt det luftade slamlagret med inkommande slam från trekammarbrunnar och slutna tankar ge upphov till lukt. Vid behov kan då ett kompostfilter eller liknande åtgärder mot lukt tas. Buller till omgivningen orsakas bl.a. av fläktar, pumpar, kompressorer och slamcentrifuger, liksom av lastning och lossning av kemikalier och slam. Hittills har inga klagomål avseende lukt eller buller från Österröds ARV inkommit. Slambehandling på Österröds ARV kommer i framtiden att främst göras med vassbäddar, vilket resulterar i ett stabiliserat slam som luktar avsevärt mycket mindre än slam som behandlas mekaniskt Natur- och kulturmiljö samt friluftsliv Strömstads kommun 41 av