citadellsvägen nytt gångstråk! tema trädgård Gyllins får temalekplats! aktuellt från Malmö stads gatukontor nr slottsgatan vibrerar

Transkript

1 citadellsvägen nytt gångstråk! tema trädgård Gyllins får temalekplats! stadsliv aktuellt från Malmö stads gatukontor nr slottsgatan vibrerar

2 STADSLIV NR Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 2 juni 16. Utgiven v 23. Adress: Gatukontoret, Malmö. Ansvarig utgivare: Klas Johansson, tf gatudirektör, tel Redaktör: Fredrik Broman, tel , fredrik.broman@malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Annika Blomquist, Maria Örn, Johan Fridh, Birgitta Hjertberg, Daniel Stjernfeldt, Fredrika Swedenborg, Monika Nilsson, Andreas Ivansson. Grafisk produktion: kommunikation&design i malmö ab, Omslagsbild: Lars Bendroth. Upplaga: ex. Tryck: CA Andersson. Kerstin Gustafsson avslutade sin tjänst som gatudirektör i Malmö stad under mars I väntan på en ny gatudirektör tillträder Klas Johansson, nuvarande fastighetsdirektör, som tillförordnad gatudirektör. Läs Klas första ledare i Stadsliv nedan. HEJ! KLAS JOHANSSON, tf gatudirektör i Malmö Den 22 mars tillträdde jag som tillförordnad gatudirektör. Det innebär att jag just nu leder dubbla förvaltningar, gatukontoret och fastighetskontoret. Vi är systerförvaltningar under samma nämnd och vi har en del gemensamt, men gatukontoret har också många verksamheter som är nya och spännande för mig. Under maj invigde vi till exempel det efterlängtade hyrcykelsystemet. Starten har redan blivit en succé med betydligt fler abonnenter och cykeluthyrningar än vi hade förväntat oss. Läs mer om invigningen längre fram i tidningen. Under sommartid grävs och byggs det också för högtryck runt om i staden. Det är så klart jobbigt under tiden. Men när det väl är klart så hoppas vi att alla känner att det var värt mödan med en omväg eller lite extra trängsel. Staden utvecklas och behöver underhållas, och det är oundvikligt att det får konsekvenser för trafikanterna. Vi ska dock göra allt vi kan för att det ska gå så smidigt som möjligt. Att förbättra informationen vid vägarbeten och tillfälliga avstängningar är en prioriterad uppgift för mig och medarbetarna på gatukontoret. Tydlig information i god tid är viktigt, men också att minimera tiden för avstängningen. Sommaren i Malmö är full av evenemang. En återkommande succé är Malmö Garden Show. En helg med inspiration och folkliv i den fantastiska Slottsträdgården. Om ni inte var där kan ni njuta av fina bilder från arrangemanget i tidningen. Annars vill jag framförallt rekommendera er att ta er ut till kusten där vi gör extra satsningar i år. I slutet av sommaren återkommer så klart Malmöfestivalen, denna unika tradition, som i år har utvecklats ytterligare. Under festivalveckan och helgen efter kommer Malmö att fyllas med extra många skateboardentusiaster. Det är VM i skateboard i Malmö! Det kommer givetvis att synas i gatubilden och VM-finalen kommer att sätta Malmö på världskartan i skateboardvärlden. Mycket spännande! Njut av Malmö i sommar, var ute och upplev allt som Malmö har att erbjuda! Foto: Jesper Lindgren 3

3 Citadellsvägen görs om till gångstråk Text: Birgitta Hjerberg Illustrationer: Stad & Landskap AB Citadellsvägen blir ett attraktivt gångstråk längst kanalen medan all bil- och kollektivtrafik flyttar till närliggande Neptunigatan. Gatorna ligger centralt i Malmö på Universitetsholmen, där mycket av trafiken till Västra Hamnen och Malmö Högskola rör sig. Det är en omfattande byggnation som sträcker sig många år framåt. Detaljplanen antogs av kommunstyrelsen 2014 och Citadellsvägen, som idag är en gata med mycket biltrafik, kommer omvandlas till ett lugnt grönt gång- och cykelstråk i direkt anslutning till kanalen. Citadellsvägens läge ska utnyttjats maximalt för att få till en bred variation av träd, buskar och perenner och skapa kvaliteter till platsen året runt. Etapp 1 börjar byggas hösten 2016 och kommer pågå under drygt två år. Neptunigatan kommer att bli en rikt planterad, grön gata. Här kommer bussar att köra i eget kollektivkörfält och det finns också plats reserverat för en eventuellt framtida spårväg. Här kommer det framförallt byggas kontor och butikslokaler för att ge gatan mer liv och rörelse. Det är en stor omvandling av denna del av staden och det kommer ta lång tid. I årsskiftet 2020/2021 beräknas utbyggnaden av Neptunigatan samt ombyggnationen av Citadellsvägen vara klar, säger gatukontorets projektledare Inga-Lill Ölin. 7

4 dialogstrategi Arbetet har pågått det senaste året och nu är den klar gatukontorets nya dialogstrategi. Gatukontoret har arbetet med dialog under många år. Det har handlat om boendedialog i samband med ombyggnadsprojekt, dialog genom kundserviceärenden eller rena dialogprojekt som exempelvis vinterns Hej vintercyklist där Malmöborna fick säga sitt om cykelbanornas skick under vintern. Den nya strategin ska se till att gatukontoret: Arbetar för att göra Malmöborna mer delaktiga i beslutsprocesserna, med fokus på barn och unga Ökar kompetensen för delaktighetsarbetet på gatukontoret Skapar en tydlig struktur för att öka möjligheterna för ett fungerande delaktighetsarbete Ökar motivationen för medborgarna att delta i dialog och delaktighetsarbete Text: Maria Örn Foto: Jens Ohlsson ETT CYKLIGARE MALMÖ BY BIKE Strategin innehåller även en handlingsplan riktad till gatukontorets medarbetare som ska inspireras och motiveras att arbeta med dialog genom workshops, studiebesök och föreläsningar. Det kommer även erbjudas möjligt att vidareutbilda sig i dialogfrågor. Den 14 maj var det äntligen invigning och premiär för Malmö by bike, stadens nya hyrcykelsystem. Invigningen ägde rum på Gustav Adolfs torg där tekniska nämndens ordförande Milan Obradovic (S) höll ett invigningstal. Cyklarna är efterlängtade! För Malmöbor, för handeln, för inpendlare och för de turister som kommer till Malmö. Vi är många som nu välkomnar Malmös nya, moderna hyrcykelsystem Malmö by bike, säger Milan. Efter talet var det dags att ge sig ut på en provtur med de nya hyrcyklarna där utmaningen var en för dagen specialuppbyggd cykelteknikbana. Även Malmöborna fick möjlighet att testa banan under dagen. Systemet består inledningsvis av 50 olika stationer utspridda över hela centrala Malmö. Under invigningen var ett stort antal av dessa stationer bemannade med personal som informerade om Malmö by bike och hjälpte nyfikna besökare att hyra cyklar. Frågor om dialogstrategin Kontakta Amanda Neleryd på gatukontorets dialogenhet. amanda.neleryd@malmo.se MÅRTHEN GUNNARSSON Fakta Malmö by bike öppnade med 50 stationer och ca 500 hyrcyklar. Detta är den första etappen, och inom några år kommer det att finnas 100 stationer och 1000 hyrcyklar i Malmö. Hyrcykelsystemet Malmö by bike är reklamfinansierat och det är företaget Clear Channel som ansvarar för driften. 6 7

5 STADSLIV I KORTHET Malmö stad har ett ambitiöst mål att öka andelen cykelresor från dagens 22% av den totala trafiken till 30% år Detta mål är antaget på högsta politiska nivå i Malmös nya trafik och mobilitetsplan. Sara Forslund har jobbat med cykelfrågor på gatukontoret under många år. I våras fick hon tjänsten som stadens cykelsamordnare. Text: Maria Örn Foto: Johan Bävman Malmö storsatsar mot diskriminering Malmö ska vara en stad fri från rasism och diskriminering. Därför har Kommunstyrelsen beslutat att satsa en miljon kronor till ett antidiskrimineringsprojekt. Utöver detta vill kommunledningen tillföra projektet en miljon kronor årligen i ytterligare två år, vilket gör det till den största satsningen någonsin mot rasism i Malmös skolor förskolebarn sår sommaräng i Malmös parker MALMÖ HAR EN NY CYKELSAMORDNARE Hej Sara! Vad gör egentligen en cykelsamordnare? Som strategisamordnare med fokus på cykel är jag ensam i min roll. Men vi är många på gatukontoret som arbetar med cykelfrågor på olika vis. Närmast mig finns cykelgruppen som tillsammans med mig leder arbetet inom våra olika verksamhetsområden. Cykelgruppen arbetar med visionen om att alla Malmöbor ska ha rätt att cykla. Det kan handla om rätten till god infrastruktur, rätten att som cyklist känna sig prioriterad i staden, rätten att lära sig att cykla eller rätten att utöva cykling som fritidsintresse. Vad betyder hyrcyklarna för Malmö? Malmö by bike skapar många möjligheter att röra sig på nya sätt inom Malmö. När du pendlar in till Malmö med tåg eller buss tar du enkelt en hyrcykel sista biten till jobbet. Det blir samtidigt lättare för dem som idag pendlar med bil till Malmö att välja kollektivtrafik och cykel istället. Pendlarna är den primära målgruppen för Malmös hyrcykelsystem men även turister är en målgrupp. Det är klart att alla som kommer på besök till Malmö ska kunna röra sig i stan som en Malmöbo på cykel. Själv tror jag också att många Malmöbor kommer att skaffa ett årskort och använda Malmö by bike som en extracykel. Jag har redan upptäckt att det är perfekt för mina dagliga turer till förskolan för att hämta barnen. Tar jag min egen cykel behöver jag lämna den på förskolan och hämta den vid annat tillfälle. Hyrcykeln hoppar jag på utanför Stadshuset och ställer den i en station nära dagis. Jag tror att många kommer upptäcka möjligheter med ett vardagligt användande av hyrcyklarna. Till och från möten, fixa ett ärende en bit bort eller bara för att komma ut en sväng på lunchen. Det ska bli dubbelt så många stationer och cyklar fram till 2019, hur kommer den utvecklingen att se ut? Vi kommer påbörja planeringen för den fortsatta utbyggnaden omgående. Hur systemet kommer att växa kan jag inte svara på idag. Man kan tänka sig många olika alternativ. Samtidigt som vi planerar för nya stationer måste vi också utvärdera det system med 50 stationer och 500 cyklar som vi precis har öppnat. Cirka 1500 barn i åldrarna 3-6 år får aktivt medverka i utsmyckningen av Malmös stadsmiljö. Under arrangemanget Barnens Trädgård fick förskolebarn så ängsblommor i Segevångsparken och Lindängsparken samt plantera blommor i Pildammsparken. I år är det tjugonde gången som Barnens Trädgård anordnas. Syftet med arrangemanget är att sprida kunskap om blommornas betydelse i stadsmiljön. Moomsteatern får Malmö stads kulturpris 2016 MALMÖ KONSTGUIDE För alla Malmös konstentusiaster finns det nu en ny bok att köpa, Malmö konstguide: offentlig konst i staden Det är tio år sedan förra upplagan gavs ut och den nya guiden innehåller text och bild om 359 offentliga konstverk. Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson är en av författarna som skriver om allt från våra samtida konstverk till den nya gatukonsten. Kulturpriskommittén har beslutat utse Moomsteatern till mottagare av Malmö stads kulturpris Moomsteatern, som har sin fasta scen vid Nobeltorget i Malmö, är en professionell teater med en fast skådespelarensemble med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar integrerat med skådespelare utan funktionsnedsättning på lika villkor. >>9

6 Malmö Garden Show Foto: Tomaz Lundstedt Den maj arrangerades Malmö Garden Show för sjätte året i rad. Precis som tidigare är det den lummiga Slottsträdgården som är platsen dit gatukontoret bjöd in till trädgårdsfest med idéträdgårdar, inspirationsbalkonger och trädgårdsmarknad.

7 involvera MEDBORGARNA OCH FÅ FOLK UR HUSEN Text: Fredrika Swedenborg Foto: Charlotte Brøndum, David Buchmann, Fredrika Swedenborg En av gatukontorets projektenheter har varit på studiebesök i Köpenhamn. Där har de tittat på stadens första Klimatkvarter och samtidig lärt sig mer om hur Köpenhamn arbetar kring medborgardialog. Från vänster i bild: Anna Modig, Marinko Radic Karin Sjölin, Stina Linder Inga-Lill Ölin, Fabian Christensson, Annette Kronvall och Karin Larsson Studieturen är organiserad av Stina Linder som är landskapsarkitekt och Inga-Lill Ölin som är civilingenjör. Anledningen till studieresan är att lära sig mer om skyfallsåtgärder, alltså hur en stad ska byggas för att kunna hantera stora mängder regnvatten utan att ta skada. Det är viktigt att komma iväg och få input till vårt arbete med avrinning och problem med översvämningar. De har kommit så mycket längre i Köpenhamn för att tackla utmaningarna, men vi är på god väg, säger Stina. Inga-Lill håller med om vikten av att åka ut och inspireras och lära sig saker. Köpenhamn är i framkant inom många områden. De är flera år framför oss vad gäller skyfallsåtgärder. Det ska också bli intressant att höra hur Köpenhamn arbetat med förnyelsen av stadens olika stadsområden. De här studieresorna ger oss möjlighet att se vad andra städer gör som är bra, och vad vi absolut inte ska göra. Det är också ovärderligt att ta in detta tillsammans med kollegorna. Torkil Lauesen är projektledare på Köpenhamns Teknik- och miljöförvaltning och ansvarig för det nya Klimatkvarteret som studiebesöket kretsar kring. Just nu har vi totalt 300 projekt för klimatanpassning i Köpenhamn. Det är ingen raketforskning vi bedriver. Vi gör fler cykelvägar, planterar grönt, gör så att vattnet rinner lättare ut i Öresund, leds ner till grundvatten eller samlas upp till återanvändning. Vi jobbar med att fokusera på ett stadsområde i taget och jobbar med varje område i fem sex år. Arbetet att fokusera på ett område i taget, är kopplat till ett större arbete, eftersom vi vill ha en mer sammanhängande stad. Vårt första uppdrag har varit att förnya området Østerbro och det har vi jobbat med i 5 år nu. Medborgardialog i fokus I Köpenhamn ser man medborgardialog som ett mycket viktigt verktyg och arbetet med stadsområdet sker i nära samarbete med de boende. Det är viktigt att få människorna ur husen för att få till en dialog. Skickar man enbart brev med information får man bara in klagomålen när det redan är för sent. Gör man istället tillfälliga fysiska projekt som att placerar ut träd, musikunderhållning eller annat trevligt på gatorna så engagerar vi medborgarna och man får en bättre dialog. Det kostar såklart lite mer pengar att göra det, men det lönar sig i slutändan, menar Torkil. Karin Sjölin är landskapsarkitekt på gatukontoret och håller med om vikten av kommunikationsarbetet och möjligheten att involvera medborgarna i processer. Från Köpenhamn tar jag med mig deras tankar om dialogprocessen i projekten. Att man inte beslutar tjänstemännens plan och nöjer sig med att kommunicerar planen till medborgare genom ett enkelt brev. Man satsar mer resurser på tillfälliga projekt som märks och syns och får medborgaren att känna här är något på gång. Först efter medborgarna fått säga sitt går tjänstemännen till politikerna med planerna. Det är klart tänkvärt. Dialogarbete i Malmö I Malmö har vi jobbat på liknande sätt, även om det då handlat om specifika projekt, istället för en genomgående strategi. Projekt som den nya Vänskapsparken i Rosengård eller en aktivitetsytan Rosens röda matta som togs fram specifikt för målgruppen unga tjejer, är exempel på projekt där vi jobbat mycket med dialog. Men även exempel som krävt mycket resurser. Men det är alltid värdefullt att skapa möjligheter att prata med Malmöborna och även andra som kan bli påverkade av förändringen, fortsätter Karin. Det är fler av projektledarna som ser fördelarna med dialog tidigt i en process. Karin Larsson är landskapsarkitekt och Marinko Radic är trafikingenjör och båda tycker att studiebesöket gett nya insikter. Det kan finnas fördelar med att jobba med temporära aktiviteter om syftet är att skapa tidig dialog, även i exploateringsprojekt, där vi gör om landsbygd till stad. Det kan skapa ett naturligare och mer lättillgängligt diskussionsforum och på så vis kan de påverkade bli mer beredda på förändringen. Det är värt att tänka lite på, säger Karin. Köpenhamn är en stor stad med mycket pengar. Det jag gillade mest är idén att de som blir berörda vem som helst kan vara med i styrgruppen och tycka till. Det är intressant. Att fånga upp människor som brinner och engagerar sig, säger Marinko. Inspiration och gemensamma utgångspunkter Anna Modig är enhetschef för projektenheten som deltagit i studiebesöket och tycker att den här typen av besök ger mycket input och energi till medarbetarna. Under min tid på gatukontoret har jag alltid uppskattat de här resorna när man åker ut och tittar på något tillsammans och även passar att lära känna varandra bättre. Förutom att inspireras får vi gemensamma utgångspunkter för framtida projekt, vilket också kan ge en större bredd på diskussionerna, menar Anna. Även om det finns stora skillnader mellan Köpenhamn och Malmö gällande storlek och budget så finns det även många likheter. Att hämta inspiration av andra städers arbete är en stor och viktig del av Malmös utveckling framåt. Ett Malmö där vi hellre är ute än inne. Läs mer Vill du läsa mer om Köpenhamns arbete med Klimatkvarteren? Gå in på

8 Skyfallsanpassning CAROLINE LARSSON ANDREAS NORDIN Klimatförändringarna drabbar delar av världen som tidigare varit förskonade. Hur extrema skyfall ska kunna hanteras är nytt för såväl Malmö som för Sveriges övriga kommuner. Det värsta skyfall som drabbat Skåne, och särskilt Malmö, föll den 31 augusti Malmö fick då 100 m. m. regn på 24 timmar. Dagvattensystemen kunde inte ta emot de stora vattenmängderna och flera områden i staden översvämmades. Några av Malmö stads förvaltningar arbetar sedan drygt ett år tillsammans med VA Syd för att ta fram en skyfallsplan. Det innebär en långsiktig och konkret handlingsplan för hur staden ska rustas mot skyfall. När skyfallet Arvid föll över Malmö i augusti 2014 drabbades boende i området Söderkulla extra hårt. Flera familjer tvingades lämna sina hem och kunde flytta tillbaka först ett år senare. Oron för att detta ska hända igen finns naturligtvis kvar framförallt oss de boende i Söderkulla. Vi har inte råd att inte skyfallsanpassa staden Text: Annika Blomquist Strategidelen av skyfallsplanen har varit på en intern remissrunda under våren; i sommar ska den ut på externremiss. Vi är nöjda med dokumentet. Många har varit inblandade och tittat på olika frågeställningar; dels representanter från Malmö stad och dels från akademien, berättar Andreas Nordin, trafikplanerare på gatukontoret, som har goda förhoppningar om att strategidelen av skyfallsplanen kommer att antas i höst. Åtgärdsdelen har påbörjats Det händer mycket kring skyfallsplanen nu. Samtidigt som strategidelen kontrolleras av externa parter har arbetet med åtgärdsdelen påbörjats. Gatukontoret har anställt en vattenstrateg som kommer att arbeta heltid med frågor kopplade till skyfallsanpassning. Utöver detta har skyfallsplanen inkorporerats i den Tekniska handboken, vilket betyder att en skyfallsutredning ska göras inför varje projekt. Det är absolut en av våra viktigaste och mest prioriterade frågor, säger Anderas Nordin. Om man bara räknar de materiella utgifterna beräknas kostnaden för skyfallet Arvid till 600 miljoner, då är inte tid och alla känslomässiga förluster inräknade. Vi har helt enkelt inte råd att inte göra detta, säger Andreas. Känslosamt och oberäkneligt arbete Det är många utmaningar i arbetet med att försöka skyfallsanpassa en stad. Inget av detta är särskilt konkret; vi arbetar med en anpassning, inte en absolut lösning, säger Andreas Nordin. Det är dessutom vanskligt att tala om 100-årsregn, det betyder inte att det kommer ett regn om just 100 år. Det kan regna i morgon eller om fem år. Det jobbigaste är dock att människor blir personligt drabbade, ett skyfall kan innebära en katastrof för individen. Det vi arbetar med påverkar ofta alla lite, nu är det några som påverkas väldigt mycket, säger Andreas som poängterar att vi måste fortsätta arbetet med att skyfallsanpassa våra städer. Det gäller att inte tappa fokus bara för att det inte kommer ett skyfall på några år. Frågan måste aktualiseras hela tiden och inte bara när det regnar. Multifunktionella lösningar och pöl till pöl Parallellt med skyfallsplanen pågår arbetet med att hitta lösningar i enskilda områden och vid nya exploateringar. Vi tror mycket på ytlösningar och multifunktionella ytor. Underjordiska magasin är kostsamma och tar mycket plats utan att fylla någon annan funktion, säger Andreas. Vi tänker en kedja av många lokala åtgärder i stället för några få stora. Pöl till pöl har varit ett devis för oss under arbetet med strategidelen, säger Andreas. Att med flit översvämma vissa områden är ett exempel på en multifunktionell lösning för att ta hand om kraftiga regn. Då vattenledningsnätet inte är dimensionerat för att ta hand om stora mängder styr man om översvämningarna till platser där de inte orsakar någon skada. Exempel på sådana multifunktionella platser är vissa parker och idrottsplatser. Vi måste minska de hårdgjorda ytorna När det regnar extremt mycket är det inte möjligt att avleda allt vatten i dagvattensystemet. Allt från hängrännor till dagvattenledningar svämmar över och vattnet rinner ovan mark. I den situationen är det viktigt att vattnet inte skadar bebyggelser. Dagvattenhanteringen är viktig även vid normala regn, och där kan alla bidra till en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Det gäller t ex hur Malmö stad kan göra det lättare för vatten att tränga ner i marken och att fördröja avrinningen till dagvattenledningarna, men även den enskilde fastighetsägaren som väljer gräs och singel till sin tomt stället för plattor och asfalt gör en viktig insats. Arbetet är prioriterat och verkställandet av planerna kommer att påbörjas i höst. Att skyfallssäkra Malmö och Söderkulla är dock ett långsiktigt och komplicerat arbete. För drygt ett år sedan drog vi igång ett omfattande arbete med att göra en modellering i och kring de områden som drabbades värst av Arvid. Vi tittade då på en mängd olika scenarios för hur regnet skulle kunna falla och vilka konsekvenser det skulle kunna få, berättar Caroline Larsson, landskapsarkitekt på gatukontoret. I höstas fick gatukontoret i uppdrag att titta på möjligheten att göra ett hål i den bullervall vid Trelleborgsvägen som stoppade vattnet Vi insåg dock ganska snart att det inte skulle fungera, berättar Caroline Larsson. Den lösningen kväver en beredskapsplan i många led, där den mänskliga faktorn är betydande och ett stort riskmoment för såväl de inblandande som för allmänheten, menar Caroline Larsson. Vi måste skapa ett system som vi har kontroll över. Ett hål i bullervallen skulle troligen enbart fylla hälften av den regnmängd som föll över Söderkulla under Arvid och dessutom vara oerhört kostsamt att genomföra sett till den osäkra utgången. Vi måste ta hand om vatten på flera ställen; och först när vi har gjort det, kan det eventuellt vara hållbart att leda ut vatten på Trelleborgsvägen, menar Caroline Larsson. Lösningar finns I april fick arbetsgruppen medhåll från politiken: det är inte lämpligt att börja med en kortsiktig lösning som ett hål i bullervallen. I samband med detta prioriterades även Skyfallsarbetet, och då särskilt Söderkulla, såväl personellt som ekonomiskt på gatukontoret. Skyfallsgruppen har nu kunnat fokusera på de mer långsiktiga lösningarna och redan i höst kommer etapp ett i planen att kunna påbörjas. Planen är att skapa multifunktionella ytor där bland annat två stora områdesparker kommer att sänkas. Det gör att parkerna fungerar som vanligt när det inte regnar, men vid ett skyfall samlas vattnet i parkerna som då kan fungerar som tillfälliga vattenmagasin. Text: Annika Blomquist 14 15

9 Ett vanligt ärende för gatukontorets utredare är störande vibrationer längs den centralt belägna Slottsgatan. Under perioden har det registrerats 16 vibrationsärenden längs gatan, men problemet har varit återkommande under en betydligt längre period. Trafiksäkerhetsstrategin har fått nya kläder. Text: Fredrika Swedenborg PER WISENBORN Per Wisenborn är trafikplanerare på gatukontoret och en av utredarna som fått hantera vibrationsärenden. Men det var först med hjälp av de boende längs gatan som man nu är på god väg att lösa problemet för den mest utsatta fastigheten. Vad vi känner till så går problemet med vibrationer på Slottsgatan flera decennier tillbaka, förmodligen längre än vad vi har dokumenterat. Troligtvis är det den underliggande marken som är ganska speciell och annorlunda från andra delar av Malmö. Vi vet att stora delar av centrum står på något som bäst kan beskrivas som gammal sjöbotten. Det gör att en del av marken kan ha lite andra egenskaper än övriga Malmö. Och denna typ av problem med vibrationer känner vi inte till på några andra ställen i centrala Malmö. En bidragande anledning kan vara att just Slottsgatan har haft väldigt många funktioner genom åren, bland annat har det gått spårvagn här, säger Per. VIBRATIONER PÅ SLOTTSGATAN TRAFIK SÄKERHETS STRATEGI MALMÖ STAD Text: Fredrik Broman Foto: Jenny Leyman Problemet med vibrationer är genomgående för de flesta fastigheter längs Slottsgatan, fast i olika utsträckning. Det har inkommit många klagomål gällande vibrationer från flera fastigheter längs Slottsgatan de senaste åren gjorde vi mätningar vid tre fastigheter som visade på stora skillnader. Den fastighet vi nu har arbetat med är den som hade störst problem vid mätningen. Även miljöförvaltningen har varit inkopplad i ärenden och gjort egna utredningar vid 2004 och Men vid båda tillfällen konstaterades att nivåerna av vibrationer inte kan anses vara kraftiga nog för att vara en olägenhet för människors hälsa. Men effekterna är så kraftiga att man tydligt märker vibrationer i lägenheterna utan att anstränga sig. De boende berättar exempel som att porslinet i vitrinskåpet står och skallrar hela dagarna och att på kvällarna kan man känna att huset rör sig när det mesta andra är tyst och lugnt. Kvarteret Josefina Den fastighet på Slottsgatan som är värst drabbad av vibrationer ingår i kvarteret Josefina. Mätningen 2013 gjordes då vi skulle utreda möjligheten att lägga fler busslinjer på Slottsgatan. Men resultatet visade bland annat att fastigheten vid Kvarteret Josefina hade problem med vibrationer. Ställningstagandet blev därför att vi inte placerade fler busslinjer här. Vi gjorde även insatser som att se över beläggningen på gatan för att få den så jämn som möjligt, samt satte upp en fartvisar. Det vet vi bidrar till att hastigheten sänks, något vi hoppades skulle bidra till att minska vibrationerna. Lösningen kom från de boende Runt sommaren 2015 fick gatukontoret ett brev från bostadsrättsföreningen Josefinas hörna. Ordföranden i föreningen berättade om en pågående renovering där stora byggnadsställningar skapat en avsmalning av Slottsgatan utanför fastigheten. De boende hade upplevt att vibrationerna försvann i samband med att ställningarna kom på plats men kom tillbaka så fort de revs. Detta lät väldig intressant, vilket gjorde att vi hoppades ha hittat en bra lösning på problemet i denna drabbade fastighet. Vi beslutade att genomföra ett test där vi själva skulle mäta vibrationerna med och utan en tillfällig avsmalning av gatan. En konsultfirma anlitades för att genomföra testet. Först gjordes mätningar under vanliga förutsättningar där vibrationsnivån mättes både vid gatunivå samt inuti lägenheter i fastigheten. Efter det skapades en tillfällig avsmalning och samma mätningar gjordes på nytt. Resultatet med den tillfälliga avsmalningen visade på en klar förbättring. Efter mätningen presenterade vi resultatet för våra politiker i trafiknämnden, tillsammans med förslag på ombyggnadsåtgärd. Vårt förslag var att bredda trottoaren med 2 3 meter för att skapa en permanent avsmalning. På den nya ytan skulle vi även få plats att plantera ett antal träd. Eftersom Slottsgatan är bred skulle det finnas mer än sex meter vägbana kvar efter en ombyggnad, vilket är tillräckligt för att klara av den befintliga trafiken på Slottsgatan. Med ombyggnaden uppnår vi fler saker än bara vibrationsåtgärden. På gatan gäller redan idag 40 km/h som hastighetsgräns. En avsmalning bidrar till att förtydliga rådande hastighet för bilisterna. Dessutom skapas mer plats för de gående. Även detta är i linje med våra mål för stadens användning. Väntan på beslut kring permanent åtgärd Förslaget med den permanenta lösningen har lämnats in till politikerna, och beslut väntas tas under hösten Skiss på permanent breddad trottoar. Tillfällig avsmalning på Slottsgatan Under 2016 har gatukontoret förtydligat Trafiksäkerhetsstrategin med en mer pedagogisk layout som ska göra det lättare att hitta allt från statistisk och åtgärder till mål. Emma Ljungblad, du är tillbaka som projektledare för trafiksäkerhetsarbetet efter en tids föräldraledighet. Har du några förhoppningar på vad det här extra arbetet kan leda till? Förhoppningen är att vi genom denna layout når ut till fler som tar del av Trafiksäkerhetsstrategin. Olycksstatistiken är en stor och viktigt del av trafiksäkerhetsarbetet. Det kan lätt bli tungrott med mycket tabeller och diagram, men det har vi försökt råda bot på. Kan du berätta om din största utmaning för trafiksäkerhetsarbetet i Malmö under 2016? Min uppgift är att samordna Trafiksäkerhetsstrategins åtgärder, ansvara för bokslut mm. Jag tror att den stora utmaningen blir att börja jobba mer strategiskt och långsiktigt med trafiksäkerhetsfrågorna, något som vi inte gjort fullt ut tidigare. Ett exempel är att vi ska skapa en trafiksäker miljö för både män och kvinnor, pojkar och flickor. Män och kvinnor beter sig olika och i olycksstatistiken kan vi också se tydliga skillnader mellan könen. Det ska vi fördjupa oss i under programperioden. Fakta: Trafiksäkerhetsstrategin antogs i Tekniska nämnden under 2015, se

10 Malmö är bästa staden inom EU på att arbeta med hållbar trafikplanering. Det stod klart när EU-kommissionen delade ut priset Sustainability Urban Mobility Planning Award till Malmö. MALMÖ PRISAS FÖR ARBETET MED HÅLLBAR TRAFIK- PLANERING Läs mer Malmös Trafik- och Mobilitetsplan går att ladda ner här: SUMP-award delas årligen ut till den av EU:s städer som arbetat bäst med hållbar trafikplanering. Att göra stadstrafiken mer hållbar är ett viktigt mål för EU då 75% av alla européer bor i städer. EU-kommissionen prisar Malmös tydliga målbild för hur stadens trafik ska utvecklas och att trafikplaneringen sker nära den övriga stadsplaneringen. De berömmer också att Malmös trafikplan tar in sociala faktorer som tillgänglighet för personer med olika social bakgrund. Motivering till priset: Den svenska staden Malmö imponerade på juryn med en ambitiös men ändå realistisk vision i sin trafik- och mobilitetsplan. Med ett tydligt fokus på att förbättra hållbara transporter, är Malmös transportplanering sammanlänkad med den övergripande planeringsprocessen och tar hänsyn till pendlares mönster samt sociala faktorer, inklusive tillgänglighet för olika grupper i samhället. Planer på ett spårvägsnätverk samt satsningar på gång- och cykelprogram är ett utmärkt sätt att främja hållbara resor. Dessutom fokuserar Malmös tillvägagångssätt inte bara på persontrafik utan också på hållbarhet när det gäller frakt av varor inom staden. Text: Birgitta Hjertberg Foto: Johan Bävman Malmöbarn möter jättemördarsnigel Läs mer om Malmös temalekplatser på Nu har Malmö fått en ny temalekplats med tema trädgård. På lekplatsen kan barnen leka i det flygande växthuset, gå balansgång på en 8 meter lång mördarsnigel eller bygga en koja i en jättekruka. Trädgårdslekplats ska vara alla barns trädgård. Lekplatsens motto är Fler gröna fingrar och mer skit under naglarna. På lekplatsen finns plats för fantasilekar, smakupplevelser av allt det ätliga som planterats, klättringsstrapatser och fascination över allt växande och levande. Den rymmer många små rum att trivas i precis som i en bra trädgård. Målet med lekplatsen, förutom lekupplevelsen, är att sprida natur- och trädgårdsglädje. Långt ifrån alla barn bor i hus med egen trädgård men i alla barn bor en liten trädgårdsmästare. Det ligger en grön mission bakom grundidén till denna temalekplats, att alla barn har rätt att veta hur ett smultron smakar! säger Stina Linder, projektledare för lekplatsen. Här får alla Malmös barn en plats för trädgårdslycka och rolig lek på samma gång. Läget för lekplatsen är också helt perfekt, granne med naturparken där leken kan fortsätta ut i den vilda naturen. Lekplatsen ligger i området Gyllins trädgård som är en gammal handelsträdgård. Här finns rester kvar av det som en gång odlades. Därför var temat trädgård för lekplatsen nästan givet. Till temalekplatserna kommer inte bara barn i närområdet, det blir ett utflyktsmål för barn i hela Malmö och även kommunerna runt om. Då får de möjlighet att upptäcka Gyllins naturpark och lekplatsen blir en självklar mötesplats i området. Trädgårdslekplatsen invigdes i slutet av april och har redan blivit en välbesökt och populär plats. Vi har fått in glada rapporter om hur både barn och vuxna trivs så bra att de stannar timme efter timme och inte vill gå hem. Då känner jag att vi har lyckats att skapa en god plats för alla, säger Stina Linder

11 Returadress: Gatukontoret, Malmö Stad, Malmö B PORTO BETALT EUROPEAN MOBILITY WEEK MALMÖ VILL INSPIRERA OCH ENGAGERA Text: Maria Örn Foto: Andreas Nordin Den september kommer European Mobility Week till Malmö en kampanj om hållbart resande som engagerar städer över hela Europa. Förra året deltog över städer och i år är Malmö med för första gången som en fullt aktiv deltagare. Fakta: Arbetet med programmet för veckan är i full gång. Inom kort ska det presenteras på hemsidan I Malmö jobbas det dagligen med hållbart resande och under veckan kommer flera aktiviteter arrangeras för att inspirera och engagera Malmöborna till att resa hållbart. Friisgatan blir platsen Friisgatan, från S:t Johannes kyrka till Folkets park, blir platsen för arrangemanget. Gatan kommer att fungera som en arena för aktiviteter på temat Smart mobilitet Stark ekonomi. Gatan utformas för människan sätter fotgängare och cyklister i fokus och det blir en bilfri vecka på stora delar av Friisgatan. Att Friisgatan valdes ut som arrangemangsplats beror på ett trafikutredningsuppdrag som pågår. Uppdraget går ut på att utreda möjligheterna för hur gatan med enkla medel kan bli mer tillgänglig för gång och cykel. Under European Mobility Week kommer det därför att arbetas med tillfälliga gestaltningslösningar för att skapa ett attraktivt stadsrum. Dels kopplat till den faktiska platsen, som ett test för vad som kan bli permanent i framtiden, men också som en arena för att experimentera med olika gestaltningsåtgärder som kan implementeras på andra platser i Malmö. Bilfria dagen 22 september European Mobility Week avslutas med den Bilfria dagen. Då ska alla i Malmö uppmuntras till att ställa bilen och välja ett mer hållbart resande som kollektivtrafik, gång eller cykel. Allt för att visa medborgarna hur lugn och trygg stadsmiljön kan kännas utan bilar. Nästa nummer av stadsliv kommer ut i oktober 2016.