Den framtida finansieringen av välfärden väcker diskussion i Sverige individens valfrihet betonas

Transkript

1 Den framtida finansieringen av välfärden väcker diskussion i Sverige individens valfrihet betonas Björn Sundström Sveriges kommuner och landsting Nora kommun

2 Krisen och den ekonomiska utvecklingen framöver Var det bättre förr? Framtida utmaningar

3

4 Stora offentliga underskott i PIIGS och USA Offentligt saldo procent av BNP Sverige Finland -4-6 Italien EU27 Portugal Spanien USA Grekland Irland Källor: Eurostat och IMF

5 Svensk produktion, första kvartalet 2008 till och med tredje kvartalet 2010 Index, första kvartalet 2008 = 100 Ekonomirapporten. December 2010

6 Tillväxtländerna har hämtat igen tvärstoppet men inte OECD Index år 2000= jan-00 jun-00 nov-00 apr-01 sep-01 feb-02 jul-02 dec-02 maj-03 okt-03 mar-04 aug-04 jan-05 jun-05 nov-05 apr-06 sep-06 feb-07 jul-07 dec-07 maj-08 okt-08 mar-09 aug-09 jan-10 jun-10 Industriprod, världen Industriprod, OECD Världshandel Källa: Reuters Ecowin

7 Ekonomin aldrig så bra som

8 Kommunernas resultat före extraordinära poster åren Miljarder kronor respektive procent

9 Nora kommuns resultat Nora Länet kr/inv

10 Antal kommuner med ekonomiskt underskott respektive stora överskott D Underskott (vtlnsler) D Resultat >2 % a... skatter o bidrag (vänster) ro 1: lao «50 -o 2 ~ ~ - Sektorns resultat i % av skatter o generella statsbidrag o o Svi:!rlges Kommuner och... r>dsting

11 Prognos kontra utfall beträffande kommunernas resultat , Antal noll resultat / pos iti va t ~5g~~ffirt~ pos iti va I t Antal negativa O ~ ~------~----~------~ Prog nos Utfall Sveriges Kommuner och landsting

12 Tabell 2.4 Kommunsektorns finanser (Ur BP 2010) Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för Inkomster Inkomstskatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag varav generella bidrag riktade bidrag Övriga inkomster Utgifter Konsumtionsutgifter Procentuell utveckling3 Övriga utgifter 1, , , , , ,5 138 Finansiellt sparande Procent av BNP -0,4 0,2-0,2-0,2-0,2-0,1 Resultat

13 Kommunernas resultat före extraordinära poster åren Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2010

14 Arbetsmarknadsgapet sluts inte förrän 2015 Arbetade timmar Potentiella timmar Källa: Reuters Ecowin

15 Trots allt hyfsat bra förutsättningar fram till 2020 Hög utbyggndstakt Låg utbyggnadstakt Ekonomi i balans 3,0 2,0 1,0 0,0 procent -1,0-2,0-3,0 varje procentenhet motvarande ca 23 öre på skatten ,0-5,0-6,0 utvecklingen efter 2020 är ett sektorproblem, inte ett kommunproblem

16 Vad är problemet nu och framöver? Vi lever allt längre demografisk obalans Vi blir allt rikare kraven ökar Kraven ökar ekonomisk obalans Alla ska ha samma standard 200 av 290 kommuner krymper För många kan personal- och kompetensförsörjningen bli ett problem Kommun- och regionstrukturen är inte riggad för att klara alla utmaningar Ej heller gällande lagstiftning

17 Andel invånare över 65 år ,0% ,0% 30,0% Procent ,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Western Europé Sweden Italy ,3% 17,4% 20,3% ,8% 24,4% 27,3% ,7% 25,6% 33,4%

18 Befolkningsförändringar Förändringar i antalet inv

19 Kommunernas årskostnad per person Kommunal grundkostnad Äldreomsorg Övriga kostnader Barnomsorg och skola Kostnad per person Ålder

20 Genomsnittlig kostnad efter ålder inom äldreomsorgen Män Kvinnor Källa: SKL

21 Boendeformer enligt IBF (institutet för bostads- och urbanforskning) Exbo Gambo Kombo Mambo Vedbo Delsbo Fågelbo Förbo Gråbo Krylbo Närbo Sambo Svärbo Särbo Turbo Gravbo

22 Födda Kris i befolkningsfrågan Dagens 85-åringar 40-talisterna Baby-boom Baby-boom

23 Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

24 Bruttonationalprodukten (BNP) Miljoner kr, 2000 års priser Källa: SCB Data t.o.m 2003

25 Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år Demografiskt tryck Offentlig konsumtionsökning Procent tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal

26 Utveckling av kommunalskattesatsen ,00 Total Landsting Kommuner Kommuner + landsting 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Procent År

27 Total kommunalskatt Demografi resp. demografi plus 1 %, procent Plus1alternativet Demografialternativet Programberedningen för välfärdsfinansieringen

28 Det långsiktiga behovet av kommunalskatt 55,0 50,0 Kommunalskatt Var går gränsen? 45,0 Procent 40,0 35,0 30,0 25,0 20, Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)

29 Var det bättre förr?

30 Hälso- och sjukvård (faktisk utveckling ) Kostnader Demografiskt betingat behov Index där 1994 =

31 Utan skattehöjning hade hälso- och sjukvården haft det kärvt Kostnader (H&S) Real skattebas + skattehöjning Real skattebas Demografiskt betingat behov 115,0 110,0 Index där 1994 = ,0 100,0 95,0 90,

32 Svag löneutveckling i kommuner och landsting (index där 1993 = 100) Ekonomirapporten. Maj 2009

33 Äldreomsorgen har fått stå tillbaka till förmån för övriga välfärdstjänster i kommunerna (prestationer jämfört med demografiskt behov) Index där 1994 = ,0 150,0 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Särskola Barn och undomsvård Äldreomsorg 60,

34 Standarden inom handikappomsorgen har fördubblats sedan 1994 Kostnader (hkp. omsorg) Demografiskt betingat behov Index där 1994 =

35 Behovs- och kostnadsutveckling (samtliga välfärdstjänster) Kostnader (alla välfärdstjänster) Real skattebas + skattehöjning Real skattebas Demografiskt betingat behov Index där 1994 =

36 Behovs- och kostnadsutveckling (övrig verksamhet i kommunsektorn) Övrig kommunal verksamhet Real skattebas Demografiskt betingat behov Övrig landstingskommunal verksamhet Real skattebas + skattehöjning Index där 1994 =

37 Specialiseringstrycket på kommunerna 800 Branscher Kommunala befattningar Specialiseringstrycket? Antal Mindre än Storstadsregioner

38 Kommuner och valfrihetssystem (juli 2010) LOV, lag om valfrihetssystem, är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren/invånaren (1 januari 2009) 208 kommuner utreder LOV Beslut införa LOV 81 kommuner Ännu ej beslut 33 kommuner LOV i drift - 70 kommuner Beslut att ej införa LOV 24 kommuner Kommuner som inte sökt bidrag

39 Hur klara det framtida välfärduppdraget? Fler i arbete Begränsad skattehöjning Alternativ finansiering En effektivare verksamhet Utjämning Se upp med reformer och rättigheter! Ett minskat välfärdsåtagande Kommunal samverkan/kommunsammanläggningar Ett boende anpassat för äldres behov

40 Hur vill man bo på äldre dar? (intervjuer med åringar) Balkong eller terrass (92 %) Nära till naturen (92 %) Nära till allmänna kommunikationer (93 %) Nära till service (93 %) Att få bo med människor i alla åldrar SOU 2002:29 Riv ålderstrappan

41

42 Sammanfattning av de regionala önskemålen att få bilda regionkommuner Sammanfattning iw de regionala och lokala ön~kemålen att bilda regionkommuner """s<> Kommuner och Landsting

43 Utredning om översyn av statlig regional förvaltning Översyn av statlig regional förvaltning Legala förberedelser för ändring av landstingsindelning Landstingssammanläggningar geografisk gränsdragning m.m. Om ändrad landstingsindelning - föreslå länsnamn, residensstäder, ev. ändringar av kommunalekonomiska utjämningssystemet m.m.

44 Utjämningskommittén.08 Utvärdering och utredning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet

45 Inkomstutjämning Identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitament för ekonomisk tillväxt och sysselsättning kan stärkas. Ta ställning till om i så fall hur skatteväxlingar ska beaktas i utjämningssystemet. Beakta konsekvenserna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften.

46 Kostnadsutjämning Se över möjligheterna och vid behov lämna förslag i syfte att förenkla kostnadsutjämningen och öka stabiliteten. Utvärdera de förändringar som genomfördes Utreda om och i så fall hur effekter i utjämningssystemet vid indelningsändringar ska hanteras.

47 Avvikelse mellan standardkostnader och nettokostnader Nora Länet 25,0 20,0 Avvikelse i procent 15,0 10,0 5,0 0,0 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO