Spridning av metodhandboken samverkan mot social oro

Transkript

1 Sammanställning av studiebesök vid polisen i Amsterdam med inriktning på Community Policing, 26 nov I samband med medverkan i EU-konferensen om social oro i Amsterdam fick jag möjlighet att göra ett studiebesök hos Amsterdamspolisen och ta del av deras Community Policing. Möte på huvudpolisstationen i Amsterdam med Mercel Zethoven, Police inspector, Community Police Adviser, Amsterdam Police. Nederländerna har en nationell polisorganisation med poliser, varav är stationerade i Amsterdam. Amsterdam är den minsta av de 10 regionerna men också den mest brottsbelastade. Det bor ca invånare i Amsterdam och 22 procent är under 19 år. Amsterdam är en mångkulturell stad där 177 nationaliteter är boende och mer än 50 procent utgörs av en annan etnisk grupp än ursprungsbefolkningen. Polisen i Amsterdam är indelad i 228 områden Neighbourhood districts Varje område har mellan invånare. Varje område har en Neighbourhood director 1

2 Community Policing Spridning av metodhandboken samverkan mot social oro Community Policing beskrivs som en process där fokus för polisen ligger på en bred skala av problem. Det handlar inte bara om brott, utan även om olägenheter, känslor av otrygghet och rädsla för brott. Fokus ligger på att polisen försöker förebygga och förhindra eller lösa problemen i samarbete med andra parter. Detta kräver en förebyggande strategi och proaktivt sätt att tänka. Genom att minska avståndet mellan medborgarna och polisen försöker polisen stimulera till "aktivt medborgarskap" och öka den kollektiva förmågan att motverka brott och störningar. Community Policing i Nederländerna har utvecklats under många år och bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Utgångspunkter är bl.a. Broken Windows teorin och Säkerhetskedjan med begreppen Proaktivt, Prevention, Förberedelse, Repression, Omsorg The security chain I varje distrikt finns en polisman, Neighbourhood director, som har huvudansvaret för det preventiva arbetet i samverkan med lokalsamhället. Huvuddelen av sin arbetstid jobbar poliserna oftast ensamma och rör sig ute i sitt område till fots eller cykel. Poliserna ingår inte i den planerade ingripandeverksamheten eller kommenderingar till andra uppgifter. De gör dock på eget initiativ ingripanden och arresteringar i sitt eget område. Poliserna får en stor kunskap om sitt område och deras erfarenhet och kunskap är starkt efterfrågad av de övriga poliskollegor. De är även en viktig källa när det gäller underrättelseinformation. Poliserna tjänstgör på förtroendearbetstid och lägger upp sin arbetstid efter de behov som finns i området. Polismästaren kan ibland skicka ut SMS till sina Neighbourhood directors för att få in underrättelser om hur läget är i Amsterdam t.ex. efter ett terrorattentat eller annan extrem händelse i världen. Kraven för att bli Neighbourhood director är högt ställda. Det krävs en yrkes- och livserfarenhet för att kunna axla ett områdesansvar på egen hand. För att visa att dessa tjänster är mycket viktiga och få acceptans internt inom polisen har de högsta rang, Inspector scale 9, som kan jämföras med en svensk poliskommissarie. 2

3 För att komma i fråga för dessa högt rankade tjänster krävs minst 10 år poliserfarenhet. Efter ansökan sker urval genom intervjuer och tester. Som ny Neighbourhood director får de gå en 18 månaders utbildning samtidigt som de påbörjar arbetet i sitt område. Utbildningen består av tre block: Block 1: Personliga utveckling - Rollen som Neighbourhood director, vilka personliga färdigheter behövs, kommunikation, coachning, etik, mm. Block 2: Medborgarperspektivet, - bygga nätverk, kunskap om säkerhetskedjan, medborgarinflytande, trygghet, samverkanspartners, kommunens roll, teman om ungdomar kriminologi, sociologi etc. Block 3: Problembaserat arbete Metodiskt arbete är centralt. SARA, scenariotänkande, mm. Utbildningen avslutas med en examination och slutintervju. För att verkligen lära känna sitt område får en Neighbourhood director arbeta mellan 4 6 år i samma område. Samtidigt vill man minska riskerna för korruption och får därför inte vara för länge i samma område. Neighbourhood director års tjänst Urval och intervjuer 18 månaders utbildning Arbetar oftast ensam 4 6 år i samma område Förtroendearbetstid Högsta rang Inspector scale 9 Blackberry (smartphone) Fotpatrullering med Maaike Belghaus Efter föredragningen av Mercel Zethoven blev det fotpatrullering med Maaike i hennes område. Maaike har arbetat 13 år som polis varav de senaste 3 åren som Neighbourhood director. Hon älskar sitt arbete och känner att hon gör skillnad varje dag i sitt område. Första uppdraget för dagen var att delta i ett möte med läkare, kommunen, fastighetsägare, m.fl. Anledningen var att en man i 50-års åldern, alkoholiserad och mentalt sjuk, terroriserade sina grannar sedan en tid tillbaka. Maaike berättade att hon kände mannen väl och omhändertagit honom för fylleri vid ett flertal tillfällen. Syftet med hennes medverkan på mötet var att man ville ha hennes bild av mannens situation för att kunna besluta om vräkning 3

4 eller tvångsomhändertagande. Trots min mycket ringa kunskap i holländska kunde jag konstatera att mötesdeltagarna hade stort förtroende för Maaikes uppgifter och verkade nöjda när vi lämnade mötet. Under rundvandring i hennes område passerad vi en skola som haft problem med att eleverna på rasterna använde de intilliggande bostadshusens trapphus och andra utrymmen som uppehållsplatser och rökrutor. De boende klagade ofta till polisen som försökte förmå eleverna att gå tillbaka till skolan. I samarbete med skolan togs förslag till åtgärder fram. Ett förslag var att bygga ett högt stängsel (ca 4m) runt skolgården och en snurrgrind som gjorde att eleverna bara kunde passera ut från skolgården men var tvungna att gå tillbaka in genom den bemannade entrén i skolan. Där fick de förklara varför de varit utanför skolan område och hade de inte giltigt skäl noterades detta. Problemet är nu borta och de boende i område är mycket nöjda. Ett annat besök vi gjorde var på ett äldreboende där det pågick dans, kortspel och andra aktiviteter för de som bodde där och andra som kom på besök från närområdet. Polisen hade här en egen lite informationsplats och en klocka som visade när polisen skulle finnas på plats nästa gång. Under mina timmar med Maaike upplevde jag att det fanns ett stort förtroende från medborgarna. De kom ofta fram spontant och ville prata om olika saker. Några av dessa spontana träffar ledde till ny underrättelseinformation om brott och händelser som hon kunde vidarebefordra till sina kolleger. Uppföljning genom medborgarenkäter. Ett sätt att följa upp det lokala polisarbetet är genom medborgarenkäter. Polisen i Amsterdam har ett internt datoriserat program där medborgarenkäterna finns tillgängliga på en karta. Inom varje lokalområde redovisas de problem medborgarna upplever och utvecklingen i området. Höga siffror från medborgarna gör att ett problem blir rött på kartan. Genom detta uppföljningssystem blir feedbacken mycket tydlig från medborgarna om polisen i samverkan med lokalsamhället har lyckats lösa eller minska problemet. 4

5 Varför har inte Holland social oro? I september 2011 påbörjades projektet med att skapa en metodhandbok för samverkan mot social oro. Den första delen av projektet bestod av en utvärdering av samverkansarbetet i Järvaområdet samt inventering av andra goda erfarenheter i övriga Sverige och Europa. Studieresor har gjordes till Uppsala, Göteborg, Malmö, London, Köpenhamn och Paris. I projektbeskrivningen ingick även ett besök i Amsterdam. Efter kontakt med polisen i Amsterdam fick vi beskedet att de inte har denna form av problem och därmed inget att visa oss. Vi försökte få klarhet i varför inte Amsterdam blivit drabbade av social oro men fick aldrig något svar från vår kontakt i Amsterdam. Under projektets gång har vi bl.a. tagit del av forskarens Otto Adangs rapport om varför inte Holland drabbats av social oro. Otto Adang var även med vid konferensen i Amsterdam och hans föredrag handlade om varför Holland inte drabbats av social oro. Han framhöll här att den lokala polisens har stor påverkan på de spänningar som finns i samhället genom att arbeta relationskapande och de-eskalerande. Nedan är en sammanställning hämtat från metodhandboken. Otto Adang, Hani Quint och Ronald van der Wal har i ett okorrigerat utkast kallat Are we different? Why there are no ethnic riots in the Netherlands undersökt varför Holland inte drabbats av storskaliga våldsamheter mellan etniska grupperingar samt mellan etniska grupperingar och polisen. Författarna menar att Hollands förskoning inte handlar om tur. Från en strukturell synpunkt ackumuleras riskfaktorer som är relaterade till etnicitet. På det sättet holländska myndigheter samverkar med sociala partners och polisen, och verkställer politik som är inriktat på social sammanhållning och avskaffande av fattigdom, så bidrar detta till relationer som är mer harmoniska och mer inriktade på samarbete med de olika befolkningsgrupperna. En naturligare strategi i kombination med förebyggande arbete och repression, empati och verkställande, verkar vara avgörande för att förhindra upplopp. För att en sådan strategi ska vara möjlig måste polisen vara ordentligt inbäddad i samhällsstrukturen så att polisen på ett bra sätt kan tilltala och vårda befintliga kontakter och relationer Författarna pekar på att den holländska polisen arbetar efter konceptet Community Policing vilket betyder att man är närvarande överallt i utsatta områden där polisen upprätthåller relationen med lokalbefolkningen. De lokala poliserna känner till områdena, dess problembild och lokalbefolkningen. Resultatet blir att polisen inte är främlingar i sitt område och att relationen blir mer positiv samt att polisen får en mer social roll i områdena. Holländska regeringen erkänner värdet av Community Policing, i ett nationellt program som omfattar utsatta områden förser regeringen områdena med fler poliser än övriga områden. 5

6 På nationell och lokal nivå finns samverkansforum och lokala beredskapsplaner. Författarna menar att en stor fördel ligger i att den holländska polisen investerar i multikulturella kunskaper eftersom det leder till att man förstår och kan agera utifrån den lokala kontexten Polisen har en integrerad strategi där de ingår i ett nätverk med lokala myndigheter, socialtjänst och goda krafter. I samband med händelser kan polisen mobilisera sitt nätverk, de kan även bistå polisen med värdefull information. Avslutande reflektioner Som besökare i Amsterdam slås man av två fenomen som markant skiljer sig mot Stockholm. Det ena är den öppna och lagliga prostitutionen och det andra den liberala narkotikalagstiftning som gäller. Överallt i Amsterdam ser man Coffeshops där man kan handla och röka softdrugs om man är över 18 år. Dessa softdrugs oftast marijuana eller hasch får bara rökas inomhus på Coffeeshopen eller hemma. Med andra ord samma regler som för alkohol. Nyligen togs beslut av Amsterdams stad att en Coffeeshop inte får ligga närmre än 500 meter från en skola. Detta får nu till följd att några får stängas eller flytta. Min upplevelse av Amsterdam var att det fanns många olika etniska grupper men att de var mer integrerade i samhället än vad jag upplever i Stockholm. Det finns områden i Amsterdam som jag inte besökte men av poliskällor betraktades som problemområden med medborgare från olika etniska grupper. 6

7 Ett exempel för att få ut relativt nyanlända i arbetslivet är att utbilda dem till konduktörer på spårvagnarna i Amsterdam. Vinsten är trygghet för resenärerna, högra andel biljettintäkter och ett arbete för individen. Holland har en lokal polis som är starkt integrerad i samhället. Det finns ett stort fokus på det lokala området men samtidigt finns en organisation som kan hantera storskaliga händelser oftast i samarbete med andra parter. Det jag såg i Amsterdam med inriktning på Community Policing är mycket lovande och skulle vara väl värt en mer ingående studie för att ha som målbild när vi nu går in i en ny polisorganisation och skall börja bygga nytt utifrån det lokala perspektivet. Stockholm i dec 2013 Johnny Lindh Projektledare, Västerorts polismästardistrikt johnny.lindh@polisen.se 7