Miljöutredning för Göteborgs Stads Lokalförvaltning

Transkript

1 Miljöutredning för Göteborgs Stads Lokalförvaltning Louise Engberg Uppsats för avläggande av masterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Februari 2013

2 Sammanfattning Lokalförvaltningen är en kommunal instans inom Göteborgs Stad. Denna bildades 1 januari 2011 och har i uppdrag att förvalta kommunens fastigheter. Det är främst skolor och förskolor som förvaltas, men även andra fastigheter. Lokalförvaltningen ansvarar för in- och utvändigt underhåll, drift av tekniska installationer, fastighets- och markskötsel, energi- och vattenförsörjning samt planering och produktion/inhyrning av nya fastigheter. Syftet med föreliggande studie var att genomföra en miljöutredning för Lokalförvaltningen, eftersom ingen sådan tidigare utförts, samt att avsikten är införa ett nytt ledningssystem. Det ingår att identifiera, kvantifiera och värdera miljöaspekter inom verksamheten i denna miljöutredning. De frågeställningar som undersökningen baserades på var vilken miljöpåverkan Lokalförvaltningens verksamhet kan ha, samt vilka miljöaspekter som är mest betydande. Även huruvida det föreligger några särskilda svårigheter att utföra en miljöutredning i en nybildad organisation. Miljöaspekterna bedömdes utifrån tre kriterier, omfattning, betydenhet samt genomförbarhet. Kriterierna bedömdes på en skala 1-5 och värdena summerades. Om slutsiffran var 10 eller högre bedömdes miljöaspekterna vara betydande. På grund av tidsbegränsning fokuserades undersökningen på de operativa miljöaspekterna inom vilka det är en stor resursförbrukningen. Totalt identifierades 28 operativa miljöaspekter varav 14 bedömdes vara betydande. De miljöaspekter som anses betydande är, elvärme, fjärrvärme, oljeeldning, elförbrukning, samt avfall, kemikalier, PCB, mattor, asfalt, asbest, tryckimpregnerat virke, köldmedier, radon och innemiljö och hälsorisker. Det som bör ges högst prioriteritet är avfallshantering och kemikalier eftersom nya rutiner för kontroll av dessa skulle kunna förenklas. Summary Lokalförvaltningen is a municipal administration in the city of Gothenburg, which was founded 1 January The administration s mission is to manage the properties owned by the city of Gothenburg. Examples of activities in the properties are day care centers and schools. Lokalförvaltningen is responsible for inner and outer maintenance, management of technical installations, property and land management, power and water supply and also planning and production/rental of new properties. The aim of this study was to make an environmental investigation for Lokalförvaltningen, since it has not been done before and Lokalförvaltningen wants to integrate a new management system. Included in the investigation are identification, quantification and valuation of the environmental aspects within the organization. Questions that the study aimed to answer were which environmental impacts Lokalförvaltningen has in its activities, which environmental aspects that are most important, and also if there were any difficulties in performing an environmental investigation in a newly formed organization. To be able to evaluate the environmental aspects, a model based on three criteria were used, extent, consequence and feasibility. The different criteria were graded on a scale of 1-5 and the values were added together. Environmental aspects with a number of 10 or above were considered environmental aspects of high importance. Because of the time limitations of this study, the main focus was on operative environmental aspects where the resource consumption is high. Altogether 28 operative environmental aspects were identified, and among them 14 were considered environmental aspects of high importance. The environmental impacts of high importance are waste, electricity, district heating, fossil oil use, chemicals, carpets, pressure-treated lumber, indoor environment and health, refrigerants, PCB and radon. The aspects which should be prioritized in the continued environmental work are waste and chemicals. 1

3 Förord Denna studie genomfördes under hösten 2012 som ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng inom masterprogrammet i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Examensarbetet förmedlades genom Miljöbron och har utförts på uppdrag av Lokalförvaltningen inom Göteborgs Stad. Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare Malin Östblom på Lokalförvaltningen och Lennart Bornmalm på Institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet. Jag vill även rikta ett stort tack till all personal på Lokalförvaltningen som hjälpt mig att ta fram information och svarat på frågor under arbetets gång. Göteborg Louise Engberg Kontakt: [email protected] Tel nr:

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Summary... 1 Förord Inledning Miljöutredning Miljöaspekter Problembeskrivning Syfte Avgränsningar Verksamhetsbeskrivning Organisation Lokalisering Processbeskrivning Befintligt miljöarbete Metodik Litteraturstudie Identifiering och kvantifiering av miljöaspekter Värdering av miljöaspekter inklusive betydande miljöaspekter Resultat Miljöaspekter Lagar och andra krav Olyckor och tillbud Bedömning av betydande miljöaspekter Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga A. Rekommendationer Bilaga B. Fotografier avfallshantering

5 1 Inledning Miljöarbete har under de senaste tjugo åren fått allt större vikt i företag och organisationer. Ju mer kunskap som framkommer om människans miljöpåverkan, desto större blir incitamenten för företag och verksamheter att aktivt arbeta med miljön. Ett systematiskt sätt att integrera miljö i verksamheter är att införa ett miljöledningssystem. Arbetet med dagens miljöledningsstandarder såsom ISO serien inleddes under miljökonferensen i Rio de Janeiro år 1992 (Almgren och Brorson, 2003). Syftet med att införa ett miljöledningssystem i ett företag är att effektivisera företagets miljöarbete samt lyfta fram de delar inom verksamheten som företaget kan arbeta med, dels för att kartlägga, dels för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Det finns många anledningar till varför det är fördelaktigt för företag att arbeta med miljöledningssystem. En anledning är att det ofta optimerar resursanvändningen. Lagkrav är förmodligen det inledande största incitamentet till att minska miljöpåverkan. Det är inte ovanligt att det när miljö eller miljöarbete kommer på tal i företagsvärlden övergår till en kostnadsfråga huruvida åtgärder vidtas eller ej. Faktum är att en god anledning att införa miljöledningssystem är att det just är kostnadseffektivt och potentiellt kan spara pengar. Förutom den ekonomiska resursfrågan så kommer det också en allt större efterfrågan från kunder att miljö skall integreras i produkter eller tjänster som köps in. Det finns flera typer av miljöledningssystem som ett företag kan använda. De två mest etablerade är ISO och den europeiska förordningen EMAS (Ammenberg, 2008). ISO är även den mest etablerade standarden internationellt sett. Lokala verktyg såsom Göteborgs Stads Miljödiplomering med tillhörande checklista är något som nått framgång inom företag i bland annat Västra Götalandsregionen. Det som skiljer ledningssystem av ISO karaktär från exempelvis en miljödiplomering är att det inte finns några absoluta krav på åtgärder inom ISO (Almgren och Brorson, 2006). Företagsledningen avgör själv hur ambitiösa de vill vara i sitt miljöarbete, och har möjlighet att skräddarsy miljöarbetet så att det blir så effektivt som möjligt för just dess verksamhet. Det innebär att företag har stort utrymme att vara ambitiösa och ställa höga krav på sig. Dock finns utrymme för viss problematik om ett företag inte har rätt kunskap gällande hur de bäst skall utnyttja en miljöledningsstandard såsom ISO i sin verksamhet. Följden kan då bli ett ineffektivt ledningssystem som inte alls är kostnadseffektivt. Införandet ett miljöledningssystem enligt ISO standard är helt frivilligt, men för att kunna hävda att kraven som ställs i standarden efterlevs krävs även en certifiering av en tredje part (Almgren och Brorson, 2006). ISO utgår ifrån olika processer, varav en av de viktigaste är PDCA - Plan-Do-Check-Act, eller Planera-Genomför-Följ upp-förbättra. Denna process är fokuserad på ständig förbättring inom en organisation, vilket är ett nyckelbegrepp inom ISO 14001(Almgren och Brorson 2006, 33). Planera: Företagsledningen tar fram mål som överensstämmer med ledningens miljöambitioner. Genomför: Ledningen vidtar åtgärder för att uppnå målen. Följ upp: Utfallet av miljöarbetet följs upp, det vill säga att det utreds huruvida processerna varit lyckade eller ej. Förbättra: Slutligen sätts nya mål upp för ständig förbättring(iso 14001:2004, 5). ISO-miljöledningssystem kan också integreras med ledningssystem för exempelvis kvalitet, arbetsmiljö, energi och säkerhet. 1

6 Figur 1. PCDA-cykeln (Mittuniversitetet, 2012). 1.1 Miljöutredning Ett av de första stegen vid införandet av ett miljöledningssystem är att göra en miljöutredning. Utredningen är ett verktyg för att på ett översiktligt sätt kartlägga sin miljöpåverkan och ta reda på vilka aktiviteter inom en verksamhet som har störst påverkan. Enligt Ammenberg (2004) är syftet med en miljöutredning att identifiera, analysera och kvantifiera aktuell organisations miljöaspekter. En miljöutredning består av några specifika delar som skall finnas med; en verksamhetsbeskrivning som beskriver företaget och eventuella tillverkningsprocesser En förteckning av lagar och andra krav som företaget är skyldiga att efterleva Olyckor och tillbud Råvaror och komponenter som kan tänkas användas i verksamheten. En förteckning av kemikalier och kemiska produkter som används inom verksamheten. Energiförbrukning inom verksamheten Avfall och återvinning Transporter som sker inom verksamheten Sammanställning av utsläpp och resursförbrukning Sammanställning och värdering av miljöaspekter I miljöutredningen utreds även vilka områden som har störst miljöpåverkan, som ett företag skall ge extra hänsyn och arbeta extra hårt för att minska. 1.2 Miljöaspekter Miljöaspekter definieras enligt Almgren och Brorson (2006) som delar av en organisations verksamhet eller produkter som kan påverka miljön. Miljöaspekter är således verktyg som används för att avgöra var en verksamhet har sin minsta, respektive största, miljöpåverkan. Genom att ta fram verksamhetsspecifika miljöaspekter erhålls därmed mätetal som indikerar inom vilka områden ett företag skall lägga sina resurser för att minska sin negativa miljöpåverkan. Vilka miljöaspekter som är viktiga för vilken verksamhet beror just på den typ av verksamhet det gäller. Exempel på miljöaspekter som gäller i de flesta verksamheter är energi- och resursförbrukning, men hur stor betydelse de olika aspekterna har i verksamheterna varierar. Miljöaspekter kan kategoriseras på några olika sätt: 2

7 Positiva miljöaspekten medför positiva miljöeffekter. Negativa miljöaspekter som har negativ påverkan på miljön. Direkta miljöaspekter som organisationen har fullständig kontroll över, exempelvis energiförbrukning inom den egna verksamheten, resursförbrukning och avfallshantering. Indirekta miljöaspekter som organisationen inte har fullständig kontroll över. Det kan handla om tjänster som företaget köper in eller beställningsvaror där man inte kan ställa vissa krav på leverantören. Operationella (hårda) tydliga miljöaspekter rörande material- och energiflöden. Organisatoriska (mjuka) mer svårdefinierade miljöaspekter exempelvis utbildning eller beslutsfattande (Ammenberg, 2008). När miljöaspekter identifierats inom en organisation är det viktig att dessa även värderas så att kontroll fås över vilka aspekter som är de mest miljöstörande (Ammenberg, 2008). I ISO standarden anges ingen särskild metod för att värdera och bedöma miljöaspekter, det är istället upp till respektive verksamhet att söka en metod som är lämplig för just dess miljöaspekter. Till följd av de svaga riktlinjerna gällande hur miljöaspekter bör bedömas finns ett flertal metoder för att göra detta Sveriges nationella miljökvalitetsmål och miljöarbete inom Göteborgs Stad Sverige har sedan mer än tio år tillbaka arbetat med 16 nationella miljökvalitetsmål för att strukturera Sveriges miljö- och hållbarhetsarbete (Regeringen, 2012). Som ett led i att uppnå miljökvalitetsmålen har de brutits ner på lokal nivå och Göteborgs stad har lyft fram 12 mål som anses särskilt viktiga att arbeta med (se tabell 1). Tabell 1. Sveriges nationella samt Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål. Sveriges nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål X X X X X X X X X X X X X Arbetet med de lokala miljökvalitetsmålen har pågått sedan år 2006, och Göteborgs stad har ett aktivt miljöarbete som genomsyrar stadens alla verksamheter och bolag. Sedan 2011 (Malin Östblom, pers. 3

8 komm, 2012) har ytterligare initiativ tagits för att säkerställa att de lokala miljökvalitetsmålen uppfylls till år Miljöförvaltningen har initierat ett arbete med ett miljöprogram som skall integreras i kommunens förvaltningar och bolag. Syftet med miljöprogrammet är att det skall användas som ett kompletterande hjälpmedel till miljökvalitetsmålen för miljöarbetet inom Göteborgs stad. Olika nämnder eller styrelser har fått ansvar för olika åtgärder i miljöprogrammet, inklusive Lokalnämnden (Göteborgs Stad, 2012b). Eftersom Lokalförvaltningen arbetar under Lokalnämnden följer åtgärdskrav som ställs på Lokalnämnden således även på Lokalförvaltningen. 1.3 Problembeskrivning Lokalförvaltningen bildades 1 januari 2011 då de tre kommunala förvaltningarna Lokalsekretariatet, Lokalförsörjningsförvaltningen samt Medichus gick samman till en förvaltning. De tre förvaltningarna hade separata miljöledningssystem innan sammanfogningen, men sedan sammanslagningen har inte något samlat ledningssystemsbaserat miljöarbete skett. Därav är en samlad miljöutredning en förutsättning för att komma igång. Lokalförvaltningen är en stor verksamhet med ganska spridda arbetsuppgifter, alltifrån vanlig kontorsverksamhet till byggnation och byggentreprenad. Det är därför extra viktigt att miljöpåverkan kartläggs och belyses så att verksamheten kan bli mer effektiv i sitt miljöarbete. Göteborgs Stad har ett ambitiöst miljöprogram så det är extra viktigt att det även genomsyrar Lokalförvaltningen. 1.4 Syfte Syftet med studien var att utföra en miljöutredning för Lokalförvaltningens samlade verksamhet. I studien ingick även att belysa vilka miljöaspekter som Lokalförvaltningens verksamhet bidrar till, att kvantifiera aspekterna samt bedöma vilka som är de betydande miljöaspekterna. Frågeställningarna som studien utgick ifrån var: Vilken miljöpåverkan har Lokalförvaltningen i sin verksamhet? Vilka är Lokalförvaltningens betydande miljöaspekter? Uppstår några särskilda svårigheter i att utföra en miljöutredning i för en så pass stor, och nyligen bildad, organisation? 1.5 Avgränsningar Till följd av tidsaspekten för studien, samt komplexiteten i Lokalförvaltningens verksamhet har vissa avgränsningar valts. Miljöutredningen är en övergripande utredning vilken huvudsakligen har fokuserats på de aktiviteter inom verksamheten som troligtvis är de mest resursförbrukande och därmed miljöpåverkande, nämligen byggprocessen samt processerna inom reparation, tillsyn och skötsel. Mindre fokus har lagts på förbrukningen inom kontorsverksamheten, exempelvis gällande livsmedel. Beträffande energianvändning beaktas endast de fastigheter som Lokalförvaltningen äger och förvaltar, ej de fastigheter som hyrs in. Anledningen till avgränsningen är att Lokalförvaltningen har begränsad rådighet över energislag i de fastigheter de hyr. Lokalförvaltningen har en uppdaterad lagförteckning, varför det inte har fokuserats på detta i denna studie. Det förekommer många indirekta miljöaspekter inom verksamheten, varför det även hade varit intressant att undersöka dessa. Ett exempel är byggnadsentreprenörernas transporter av material till byggarbetsplatset. Tyvärr fanns ej utrymme för att fördjupa sig i de indirekta miljöaspekterna i denna studie. 4

9 2 Verksamhetsbeskrivning Lokalförvaltningen förvaltar, anpassar och bygger lokaler och boenden för Göteborgs Stads verksamheter (Lokalförvaltningen, 2012). Förvaltningen bildades 1 januari 2011 efter att ett beslut fattats inom Göteborgs Stad den 6 maj 2010 att Lokalsekretariatet, Medichus och Lokalförsörjningsförvaltningen skulle gå samman till en samlad Lokalförvaltning. Förvaltningen samarbetar med stadsdelsförvaltningar i Göteborg, sociala resursförvaltningen, samt utbildningsförvaltningen och ordnar de lokaler som behövs i respektive verksamhet inom staden. Det görs genom ombyggnation, nybyggnation alternativt genom inhyrning av lokaler från externa fastighetsägare (Göteborgs Stad, 2012c). Beslut om vilka fastigheter som behövs för olika verksamheter fattas av Lokalsekretariatet, som fortfarande utgör en liten del av Lokalförvaltningens organisation. Förvaltningens ansvar gällande fastighetsförvaltningen sträcker sig till att innefatta inoch utvändigt underhåll, drift av tekniska installationer, fastighets- och markskötsel, energi- och vattenförsörjning samt planering och produktion/inhyrning av nya och ombyggda lokaler. Tabell 2. Lokalförvaltningens ansvarsområden inom fastighetsförvaltning (Lokalförvaltningen, 2012). Lokalförvaltningens ansvar inom fastighetsförvaltning Specifikation In- och utvändigt underhåll Drift av tekniska installationer Fastighets- och markskötsel - Energi- och vattenförsörjning Planering och produktion/inhyrning Golv, väggar, tak, vitvaror, storkök, larm Värme, ventilation, kyla, larm Till de förvaltade fastigheterna Nya och ombyggda lokaler. Lokalförvaltningen planerar ny- och ombyggnationer för att möta kommunens behov av lokaler som krävs för olika verksamheter (Lokalförvaltningen, 2012). Den största delen av Lokalförvaltningens fastighetsbestånd används för kommunal verksamhet såsom förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreboende samt Bostäder med särskild service (BmSS). Ytterligare kommunal verksamhet inom Lokalförvaltningens lokaler är kontor, kulturhus och bibliotek. Cirka personer vistas dagligen i lokalförvaltningens lokaler (Lokalförvaltningen, 2012). Viktigt att lyfta fram är att Lokalförvaltningen inte har något ansvar för verksamheterna som hålls i lokalerna, exempelvis så sköter en förskola sin verksamhet i egen regi. Lokalförvaltningen har således endast ansvar för fastigheterna. Lokalförvaltningen har en vision att vara en ledande byggherre och fastighetsförvaltare med göteborgarnas bästa för ögonen. Förvaltningen arbetar utifrån fyra huvuduppdrag (Lokalförvaltningen, 2012): Bevara fastigheternas värde Stödja kärnverksamheten hos stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen och sociala resursförvaltningen På uppdrag av kommunstyrelsen och kunder planera och bygga/hyra in nya anläggningar eller bygga om Administrativt samordna kommunens gemensamma byggprocess. 5

10 2.1 Organisation Lokalförvaltningen har 382 anställda, vilka är fördelade på olika avdelningar och enheter enligt organisationsschemat i figur 2. Lokalnämnden Ordf. Annelie Nilsson (MP) Lokalförvaltningen Direktör Rickard Nilsson Utvecklingsavd. Chef Frank Kärrå Ekonomiavdelning Chef Mikael Sandström HR/Kommunikation Chef Linda Björk Serviceavdelning Chef Slavica Lopatic Fastighetsavdelning Chef Bo Falkevi Projektavdelning Chef Stefan Ziegler Figur 2. Organisationsschema för Lokalförvaltningen. Figur1. Organisationsschema för Lokalförvaltningen Organisation består av sex avdelningar, och inom dessa finns ett antal enheter med olika ansvarsområden (se tabell 3). 6

11 Tabell 3. Organisationsschema för Lokalförvaltningen uppdelat efter avdelning. Avdelning HR- och kommunikationsavdelning Ekonomiavdelning Fastighetsavdelning Projektavdelning Serviceavdelning Utvecklingsavdelning Enheter Redovisningsenheten Enheten för energi, miljö och säkerhet Enheten för förvaltarstöd Förvaltarenheten Hyresenheten Projektenhet LS Projektenhet LN Projektteknikenheten Specialistenheten Upphandlingsenheten Området för kundservice Enheten intern service Lokalvårdsenheten Området för driftteknik Enheten för fastighetsdrift Området för tillsyn och skötsel - Angered - Östra Göteborg - Västra Göteborg - Askim-Frölunda-Högsbo - Centrum - Majorna-Linné - Lundby - Örgryte-Härlanda samt snickeriverkstad - Västra Hisingen - Norra Hisingen samt Lillhagsparken Enheten för IT och nämndadministration Lokalförvaltningen arbetar utifrån ett antal huvudprocesser som tagits fram under hösten Dessa huvudprocesser utgår ifrån förvaltningens aktiviteter och listas nedan. Processerna skall läggas in i Lokalförvaltningens nya verksamhetshandbok som träder i kraft i slutet av januari 2013 (Karin Holmgren, pers. komm. 2012). Vid tidpunkten för skrivandet av denna rapport var processerna beslutade, men ännu icke fullständigt detaljbeskrivna vilket medför att visst innehåll kan komma att förändras. Processerna är: 1. Byggprocessen 2. Inhyrningsprocessen 3. Kunduppdragsprocessen 4. Långsiktigt planerade åtgärder 5. Reparationsprocessen 6. Tillsyn och skötselprocessen 7

12 Syftet med processerna är att de skall ligga till grund för rutiner och beslut vilka tas inom organisationen för att säkerställa att arbetet sker på ett effektivt sätt. För att beskriva verksamheten på bästa sätt kommer under avsnitt 2.3 en redogörelse för de olika processerna, samt en redovisning gällande vilka som är de främsta miljöaspekterna inom varje process. 2.2 Lokalisering Huvuddelen av Lokalförvaltningens verksamhet är förlagd i Lillhagsparken på Hisingen, Göteborg, där cirka 200 personer arbetar. Lillhagsparken (figur 3) är ett gammalt sjukhusområde som förvaltas av Lokalförvaltningen. I parken finns flera andra verksamheter, däribland restaurang, vandrarhem, äldreboende, matbutik, dagis och rättspsykiatri. Förutom kontoren i Lillhagsparken finns i Lokalförvaltningens regi även tre servicekontor inom Göteborg: Spadegatan (figur 4) i Angered, Klangfärgsgatan (figur 5) i Västra Frölunda, och Gjutjärnsgatan (figur 6) på Ringön, vilka tillhandahåller service till fastigheterna i Göteborgs olika stadsdelar. Varje stadsdel har en serviceenhet, och dessa enheter är fördelade på servicekontoren. Figur 3. Lokalförvaltningens kontor i Lillhagsparken, Skogome (Se det inringade området) (Eniro, 2012). Figur 4. Servicekontor Spadegatan (Eniro, 2012). Figur 5. Servicekontor Klangfärgsgatan (Eniro. 2012). 8 Figur 6. Servicekontor Gjutjärnsgatan (Eniro, 2012).

13 De fastigheter som Lokalförvaltningen förvaltar och hyr in är utspridda i samtliga av Göteborgs stadsdelar (se figur 7). Det totala antalet är 1500 anläggningar, cirka 2,1 miljoner kvadratmeter och 3000 byggnader (cirka rum) inom Göteborgs Stad (Lokalförvaltningen, 2012). Figur 7. Göteborgs 10 stadsdelar där Lokalförvaltningen äger och förvaltar fastigheter (Göteborgs Stad, 2012a). 2.3 Processbeskrivning Varje huvudprocess utgår ifrån en kund som efterfrågar något, t ex en förskola eller annan verksamhet som behöver en ny lokal. Lokalförvaltningen arbetar sedan utifrån de olika processerna för att möta behovet Byggprocessen Syftet med byggprocessen är att producera lokaler utifrån stadens behov. Uppdragsgivare för byggprojekt är Lokalsekretariatet och brukaren av lokalen exempelvis en förskola. Processen startar antingen genom att lokalsekretariatet ger uppdraget till en förvaltare, eller att en förvaltare initierar ett projekt och därefter beställer en förstudie av projektavdelningen. Lokalförvaltningen har tagit fram ett miljöprogram för ny- och ombyggnation (se avsnitt Byggprogram för ny- och ombyggnad nedan) som skall användas i samtliga projekt. Varje projekt har en projektledare, som även blir miljöansvarig för projektet. Byggprocessen utgörs av tre huvuddelar: 1) Förstudie Förvaltaren i berört område beställer en förstudie av projektavdelningen. Under förstudien skapas en projektspecifik miljöplan (Lokalförvaltningen, 2012b), där det redovisas vilka miljökrav som projektet lever upp till, Baskrav eller Bra miljöval (se tabell 4), samt vilka miljömål som skall uppnås (Miljöaktiviteter med avstämningspunkter i byggprocessen). I förstudien inventeras även radon, förorenad mark och övriga miljömässiga förutsättningar för en byggnation (se ytterligare i figur 8). 9

14 Figur 8. Schematisk beskrivning över förstudien. 2) Projektering När miljöplanen tagits fram hålls samråd med projektörer där miljöplanen kompletteras med krav på uppföljning, dokumentation, konsekvenser vid eventuella avvikelser under produktionsskedet etc. Miljöplanen skickas även med i förfrågningsunderlag som går ut till olika byggentreprenörer, och det är viktigt att byggentreprenören kan möta de miljökrav som ställs. Vid projekt används Byggvarubedömningen (BvB) 1, där projektörer miljögranskar och registrerar produkter som används i projektet. Figur 9. Schematisk beskrivning över projektering. 3) Produktion När alla planer är godkända och byggnadsentreprenaden upphandlad kan produktionen starta. Förutom miljöplanen för byggnaden skall även en avfallsplan för det avfall som uppstår på byggarbetsplatsen skrivas. Det är viktigt att det under produktionsfasen används energieffektiva maskiner samt att det förekommer så lite olägenheter som möjligt gällande luft- och ljudföroreningar. 1 Byggvarubedömningen är en standard för miljöbedömning av varor. Det är möjligt att registrera hela projekt med produkter och kemikalier som ingår. Den har utvecklats av ett flertal stora fastighetsägare och byggherrar (Byggvarubedömningen, 2012). 10

15 Miljöprogram för ny- och ombyggnad. Figur 10. Schematisk beskrivning över produktion. För att säkerställa att alla projekt inom ny- och ombyggnation inom Lokalförvaltningen inkluderar miljöhänsyn har ett miljöprogram tagits fram vilket tillämpas i varje projekt. Syftet med miljöprogrammet är att det skall användas som ett beslutsunderlag för val av miljökrav (Lokalförvaltningen, 2011). Sedan år 2011 bygger förvaltningen endast lågenergibyggnader, vilka är i samma klass som passivhus och med god marginal lever upp till minimikraven i Boverkets byggregler (Göteborgs Stad, 2012c). Det antal projekt som hanteras årligen är cirka 1000 stycken, inklusive nyoch ombyggnationer samt underhållsprojekt. Varje projekt som leds via förvaltningen följer miljöprogrammet, och för varje enskilt projekt görs också en projektspecifik projektplan där olika aspekter som måste uppfyllas tas upp. De krav som ställs i byggprogrammet ställs även på de entreprenörer och konsulter som anlitas. Inom miljöprogrammet ställs miljökrav i två kategorier: Baskrav och Bra miljöval. 11

16 Tabell 4. Övergripande mål inom miljöprogrammet samt en kort beskrivning av vad de innebär. Övergripande områden i miljöprogrammet Huvuddelar i området 1. Beständighet Byggnaden skall vara långlivad. Innebär såväl att stom- och installationssystem skall vara flexibla samt att livslängden skall vara lång. Det är också viktigt att det är enkelt att utföra service och underhåll. 2. Miljöpåverkan Behandlar miljöskadliga ämnen i material och produktval. Exempelvis byggvaruinformation, ämnen som skall utfösas (Bisfenol A), egenemissioner. Hantering av förorenad mark och avfall i produktionsfasen. 3. Hälsa och inomhusklimat Kategorier som ingår är: Luftkvalitet, termisk komfort, städbarhet, elinstallationer, ljusmiljö, tappvatten samt radon. 4. Fuktskydd Behandlar fuktinventering i projekteringsskedet samt riktlinjer för material och metodval vid produktion. 5. Bullerskydd Riktlinjer för respektive verksamhet gällande ljudmiljö inomhus skall följas under projektering. Riktlinjer för maskiner och arbetsredskap skall följas under produktion. 6. Energihushållning Innefattar huvudpunkterna energianvändning, lufttäthet, belysning, installationer samt energianvändning. Handlar om att göra en fastighet så energieffektiv som möjligt, med så lite spill som möjligt, gällande ventilationsutrustning såväl som mindre elektrisk apparatur. 7. Resurshushållning Behandlar återanvändning, återvinning samt avfall i såväl projektering som produktion. Kommentar Endast baskrav. Både baskrav och Bra miljöval. Både baskrav och Bra miljöval. Både baskrav och Bra miljöval. Endast baskrav. Både baskrav och Bra miljöval. Endast baskrav. Gemensam byggprocess (GBP) Gemensam byggprocess, GBP, är ett program som skall gälla för alla aktörer som bygger inom Göteborgs Stad. Det är ett kontrollprogram för att säkerställa att byggnationer som görs inom 12

17 Göteborgs Stad sker med liknande riktlinjer och rutiner (Gemensam byggprocess, 2012). GBP träder i kraft i början av Inom Gemensam byggprocess har ett antal miljöaktiviteter valts ut vilka är särskilt viktiga att arbeta med. Miljöaktiviteterna hanterar dels byggarbetsplatsen, dels uppförandet och även den färdiga fastigheten och dess innemiljö. GBP skall integreras i alla bygg- och renoveringsprojekt hos Lokalförvaltningen (Nina Jacobsson-Stålheim, pers. komm, 2012). Tabell 5. Miljöaktiviteter att beakta inom Gemensam Byggprocess (GBP). Miljöaktiviteter Avfall återvinning och återanvändning av material Buller på byggarbetsplatsen Buller yttre miljö - Bullerkartläggning Dagvattenhantering Elektromagnetiska fält innemiljö Elektromagnetiska fält yttre miljö Energianvändning och energislag på byggarbetsplatsen Energiberäkning Energislag Fordon, maskiner och bränslen på byggarbetsplatsen Fuktinventering Fuktsäkerhet Förutsättning för brukarnas avfalls och kemikaliehantering Inneklimat (inklusive termisk komfort) Kemikalier på byggarbetsplatsen Köldbryggor Legionella Ljudmiljö inne (akustik) a. Bullerutredning b. Bullermätning Ljusmiljö Logistik på byggarbetsplatsen Luftkvalitet med avseende på föroreningar Material och produktval Miljöinventering byggnad Miljöinventering mark Miljötillstånd och anmälningar Naturvärden/ intressen Nödlägesberedskap på byggarbetsplatsen OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) Radon Täthet 13

18 Miljöaspekter Förstudie - De första delprocesserna i byggprocessen är främst administrativa, dvs. uppdragsgivning, kommunikation och planering. I förstudien görs dock även olika typer av undersökningar, exempelvis markprovtagning för att undersöka förorenad mark och radonmätningar. Projektering - Positiva miljöaspekter kan observeras i projekteringsfasen till följd av miljöprogrammet där aktiva val görs för att minska miljöpåverkan genom att göra bra miljöval. Det gäller såväl utrustning för uppvärmning, ventilationsanläggningar, byggmaterial, färgval, det vill säga alla beslut gällande material som skall ingå i fastigheten. Intrång i miljön kan anses som en negativ miljöaspekt, då en nybyggnation påverkar befintlig miljö. Indirekta miljöaspekter kopplade till byggmaterial är produktionsförhållanden samt eventuella transporter beroende på var entreprenören köper in material. Produktion - Produktion är den process där störst negativ miljöpåverkan föreligger. Hit inräknas användning och transporter av olika byggmaterial, avfallsproduktion, buller, uppkomst av luftföroreningar, elektromagnetiska fält, energianvändning på byggarbetsplatsen. Förutom påverkan som kommer ifrån produktionen i sig påverkas också marken och miljön vid en nyproduktion av en fastighet. Eventuella föroreningar i marken har stor potential att bli en negativ miljöaspekt i produktionsfasen, då det innebär sanering, bildande av farligt avfall samt schaktmassor som kräver särskild behandling. Även ombyggnationer inryms i processen, och vid dem kan miljöstörande material såsom PCB och asbest medföra komplikationer. Indirekta miljöaspekter i produktionsfasen är transporter av byggmaterial, avfall och leveranser till byggarbetsplatsen Inhyrningsprocessen Syftet med inhyrningsprocessen är att tillse lokalbehov hos verksamheter tillgodoses. Inhyrningsprocessen startar med att ett lokalbehov uppmärksammas i en stadsdel, t ex för en ny förskola. Lokalsekretariatet ger Lokalförvaltningen uppdraget att söka en lämplig fastighet till verksamheten. När ett lokalbehov uppstår utreds i första hand om det finns förutsättningar för en byggnation, men om det ej är möjligt hyr förvaltningen lokaler istället. Det är främst aktuellt i stadsdelar i centrum där det är inte är möjligt med nybyggnationer. Det finns fem huvuddelar i hyresprocessen: 1) Tar emot och fördelar uppdrag 2) Söker och väljer lokal 3) Förhandlar med fastighetsägaren 4) Signerar kontrakt 5) Överlämnar lokalen till verksamhet och förvaltning När ett ärende kommer till förvaltningen är det hyresenheten på fastighetsavdelningen som tar emot uppdraget, och en handläggare utses. Möten hålls med verksamheten för att få en uppfattning om vilken sorts lokal som behövs. Det behövs i de allra flesta fall anpassningar av befintliga lokaler, varför ett tekniskt stöd från projektavdelningen tas in i ett tidigt stadium. Även förvaltaren i berört område integreras tidigt, eftersom det är viktigt att denne får kunskap om fastigheterna. När handläggaren söker efter en lämplig lokal medräknas många faktorer med i beräkningarna, såväl verksamhetsspecifika som miljöfaktorer såsom radonförekomst, PCB och asbest. Information gällande miljöstörande faktorer samlas in via checklistor från fastighetsägaren. Efter möten med verksamheten, fastighetsavdelningen och fastighetsägaren görs en förstudie och kostnadskalkyl av fastighetsägaren som sedan omförhandlas och godkänns av Lokalförvaltningen. De anpassningar som kan komma att 14

19 behöva utföras genomförs av fastighetsägaren, inte av förvaltningen. När parterna är överens tecknas avtal, anpassningarna genomförs och till slut överlämnas lokalen till förvaltaren och kan börja användas av verksamheten. Miljöaspekter Hyresprocessen är till stor del en administrativ process varför den direkta miljöpåverkan ej blir så stor. En negativ miljöpåverkan som kan uppstå när det gäller inhyrda fastigheter är att det sällan ställs, alternativt kan ställas, några krav på resurssnåla energiarmaturer eller energieffektiva alternativ. Det ställs heller inga krav gällande vilken typ av uppvärmning som används i huset. På grund av att det i tätbebyggda stadsdelar finns så ont om plats för nybyggnation och sällan finns fler än en, eller ett par lokaler att välja mellan finns inte så stora möjligheter att ställa krav. Konflikter, vilka kan få negativa miljöeffekter, är om en det finns två lokaler att välja mellan, och den ena är mer energieffektiv än den andra, medan den mindre energieffektiva är bättre anpassad för verksamheten. Det är en svår avvägning, där den lokal som är bäst lämpad för verksamheten oftast vinner. Anpassning av lokalerna utförs av fastighetsägaren, varför miljöpåverkan ej hamnar hos förvaltningen. Den kan dock betraktas som indirekt negativ miljöpåverkan Kunduppdragsprocessen Kunduppdragsprocessen inleds med att verksamheten tar kontakt med kundservice, alternativt med förvaltaren, gällande ett ärende dem vill ha utfört. Exempel på enklare serviceärenden är hyllor som ska sättas upp, kranar som skall bytas. Det kan även röra sig om större projekt såsom väggar som ska sättas upp. Processen delas sedan i två led: 1) Arbetsorder som skickas direkt till serviceavdelningen. 2) Kunduppdrag som skickas till projektavdelningen där de får projektnummer. Det som styr vilken av de två kategorierna ett ärende tillhör är dels komplexitet och omfattningen, dels hur kostsamt projektet är. Om det gäller konstruktionsförändringar eller om priset för ett ärende överstiger ett visst belopp, två prisbasbelopp, blir det automatiskt ett kunduppdrag istället för en arbetsorder. En arbetsorder inleds med att en verksamhet hör av sig till kundmottagningen för enklare åtgärder de vill skall utföras. Kundmottagningen skapar en order i fastighetssystemet och skickar den till berörd serviceenhet på serviceavdelningen. När ordern tagits emot gör dem en utvärdering gällande hur stora kostnaderna för projektet kommer bli. Verksamheten får sedan godkänna kostnadsförslaget och bekräfta åtgärden. Därefter gör serviceavdelningen eller projektavdelningen en kalkyl som kunden får möjlighet att godkänna. Beroende på hur kostsamt ärendet blir kan projektavdelningen få ta över ärendet. När kalkylen blivit godkänd utförs åtgärden av serviceenheten och kunden faktureras. Kunduppdrag inleds med att verksamheten hör av sig till kundmottagningen eller direkt till förvaltaren. Ärendet får ett projektnummer och läggs in i fastighetssystemet. Oavsett om ärendet går via kundmottagningen eller ej skickas ärendet alltid vidare till berörd förvaltare. En projektledare utses på projektavdelningen som kommunicerar med verksamheten och planerar projektet. Om verksamheten godkänner de extra kostnaderna som en åtgärd innebär beställs en kalkyl för projektet inom förvaltningen. När kalkylen är färdig skickas den till förvaltare samt till verksamheten som får godkänna igen. Verksamheten står för kostnaderna av att utföra ärenden, och Lokalförvaltningen kan antingen fakturera verksamheten eller skriva ett tilläggsavtal. Vid tilläggsavtal skall ett tjänsteutlåtande skrivas. När planering och kalkylering är färdigställd återstår genomförande vilket 15

20 sker inom byggprocessen. Det är även inom byggprocessen som överlämnandet av fastigheten sker (Jonas Ahlstedt, pers. komm. 2012). Miljöaspekter Kunduppdragsprocessen är till största delen en administrativ process med få miljöpåverkande faktorer. För kunduppdrag består arbetsgången främst av kommunikation mellan de olika aktörerna, medan den miljöpåverkande byggnationsdelen hamnar inom byggprocessen och reparationsprocessen. Situationen är något annorlunda för arbetsordrar, då projekten utförs av lokalförvaltningens servicepersonal eller entreprenörer som anlitas inom processen. Miljöfaktorer är de material som används, avfall, samt transporter till inköpställen och verksamheten. Det finns möjlighet att minimera negativ miljöpåverkan om miljösmarta material och produkter används Långsiktigt planerade åtgärder/underhålls- och investeringsprocessen Långsiktigt planerade åtgärder är en process med som startar med två huvudmål från externa kunder: Långsiktigt säkrad funktion Långsiktigt säkrat värde Kravet på funktion grundar sig i verksamheten som nyttjar respektive lokal, medan det säkrade värdet grundar sig i krav från staden, det vill säga politiska motiv. För att göra en bedömning av vilka åtgärder som krävs genomförs varje år underhållsbedömningar. Under bedömningarna går utredare igenom fastigheter och inspekterar färg, fasader, inventarier och tak etc. Det vill säga allt som kan tänkas kräva underhåll, invändigt och utvändigt. Utredarna inspekterar inte hela fastighetsbeståndet varje år, och hur stor del som inspekteras varierar men det rör sig oftast om cirka en sjundedel. Varje år hålls också två underhållsplaneringsmöten, där underhållsplanerarna går igenom vad som framkommit under årets inventering, där förvaltarna från varje område gemensamt gör en underhållsplan. Från dessa genomgångar kan sedan en prioritering göras angående vilka åtgärder som är viktigast att utföra under kommande år. För att möjliggöra framtagandet av underhållsplaner har Lokalnämnden förmulerat en underhållstrategi som ska fungera som ett styrdokument att arbeta utefter. I underhållsstrategin finns fem prioriteringsgrunder som fastighetsförvaltningen har att ta ställning till i sin underhållsplanering: Säkra lokaler: Att uppfylla myndighetskrav samt att undanröja risker för liv och hälsa. Risker för liv och hälsa kan exempelvis vara PCB, asbest eller radon. Ekonomiskt ansvar: Säkra bygganders värde på sikt. Grundläggande verksamhetsuppdrag: Säkra byggnaders grundfunktion, t ex för skolverksamhet eller äldreboende. Energi- och miljöåtgärder: Ett mål som är prioriteras av kommunfullmäktige Ökad måluppfyllelse: Utveckla byggnaders funktion och standard. Prioriteringen är ett komplicerat avsnitt där många faktorer bör tas i beaktande, för att hela staden skall vinna på de satsningar som utförs. Förutom förvaltarna hålls även en dialog med enheten för Energi, miljö och säkerhet (EMS) samt andra relevanta enheter. Förvaltarna beställer sedan åtgärder från projektavdelningen respektive serviceavdelningen. Efter att ett underhåll är genomfört återrapporteras till förvaltaren som utför en uppföljning. All information som framkommer under underhållsplaneringsfasen samt genomförandet skall läggas in i ett gemensamt fastighetssystem i vilket information kan inhämtas inför uppföljningen. Detta görs för att informationen om planerade 16

21 samt utförda underhåll skall finnas lättillgängligt så att underhållsplanerna enkelt skall kunna uppdateras. Fastighetssystemet för den nya organisationen är ännu inte färdigställt, varför kommunikationen mellan respektive avdelningar idag mestadels sker muntligen (Tommy Thuvesson, pers. komm. 2012). Miljöaspekter Långsiktigt planerade åtgärder är en process som till största del är administrativ, i och med att utförandet av olika byggnationer och renoveringar ligger utanför processen. Vid planeringen av nya byggnader samt renovering kan energieffektiva och miljömedvetna val göras vid nyinstallationer av energi- och värmeanläggningar samt ventilationssystem och liknande. Till följd av det kan miljöeffekten av denna process delvis anses vara positiva miljöaspekter eftersom miljöförbättringar kan vidtas. Negativa miljöaspekter är främst transporter till de olika fastigheterna under inspektioner. Inom processen kan även positiva miljöaspekter lyftas fram i och med att det är i processen långsiktigt planerade åtgärder som den ekonomiska ramen sätts för vilka investeringar och underhållsprojekt som är möjliga och skall prioriteras Reparationsprocessen Liksom i processen för långsiktigt planerade åtgärder är reparationsprocessen en process som skall säkerställa att fastigheternas värde och funktion bibehålls. Processen inleds med att en felanmälan kommer in till förvaltningen, antingen ifrån brukare, eller genom upptäckt av egen personal. När en anmälan kommer in registreras ärendet i fastighetssystemet. Efter registreringen delas ärendet ut till arbetsledare på ansvarig serviceenhet. Det görs även en prioritering kring hur snabbt ärendet skall åtgärdas. Akuta ärenden med högre säkerhetsrisk åtgärdas snarast möjligt medan icke akuta reparationsarbeten kan dröja längre. En bedömning görs även för att avgöra om reparationen kan utföras i egen regi eller om man måste anlita en entreprenör. När åtgärden är slutförd är det viktigt att åtgärden registreras i fastighetssystemet, samt att kontaktpersoner i fastigheten meddelas om utförd åtgärd. Miljöaspekter Miljöaspekter inom reparationsprocessen är dels transporter mellan servicekontor och fastigheter, samt inköpsställen för material. Ytterligare miljöpåverkan kommer från de kemikalier och produkter som används vid reparation. När Lokalförvaltningens personal väljer vilka kemiska produkter de skall använda utgår de ifrån förvaltningens kemikalielista där det anges vilka kemikalier som får användas och där det står vilka som är mer miljöskadliga. Entreprenörer som anlitas använder egna produkter, vilka inte redovisas i fakturamaterial, varför det då är svårare att få kontroll över vad som används. Vid ersättning av större armaturer finns möjlighet att välja mer miljövänliga alternativ, vilket kan medföra en positiv miljöpåverkan om energieffektiva armaturer väljs framför mindre energieffektiva Tillsyn och skötselprocessen Processen för tillsyn och skötsel syftar till att säkerställa funktioner i fastigheter samt att förebygga driftstörningar och reparationer. Ytterligare nytta med processen är att bibehålla fastigheternas värde, samt att tydligt följa myndighetskrav. Serviceavdelningen är ansvarig för processen och beställer tillsyn och skötsel. Fastighetsavdelningen går varje år igenom det uppdaterade fastighetsbeståndet och fastställer vilka åtgärder som behövs i respektive fastighet. Det finns fyra huvudaktiviteter inom processen: Genomföra tillsyn & skötsel, vilket gäller mark, installation och bygg. 17

22 Genomföra myndighetsbesiktningar, vilket gäller mark, installation och bygg. Genomföra underhållsbedömningar, vilket gäller mark och installation. Genomföra driftoptimeringar, vilket gäller installation. Det finns olika checklistor som anger hur ofta respektive åtgärd skall göras, och det finns även olika års- och tidsplaner för när saker skall utföras. Serviceavdelningen får i uppdrag att planera varje års tillsyn och skötsel och varje enhet, t ex larm gör en årsplan för sina åtgärder. Syftet med tillsyn är att utreda funktionen hos utrustning och inredning i fastighetsobjekt och rapportera avvikelser. Skötselåtgärder omfattar justering eller vård av förvaltningsobjekt samt byte eller tillförsel av förbrukningsmaterial. Genomförandet av tillsyn och skötsel delas in i olika kategorier: Utemiljö, byggnad ut- och invändigt, värme-, luftbehandling- och kylsystem, elsystem, larm samt SRÖ (Styr, Regler, Övervakning). Myndighetsbesiktningarna handlar om att säkerställa att myndighetsbesiktningar planeras och genomförs, samt dokumenteras. Det innefattar OVK (Obligatorisk VentilationsKontroll), hantering av fettavskiljare, hiss, lekredskap, oljeeldade anläggningar, sotning/värmepannor, sotning/imkanaler, brandskyddskontroll, elrevision, köldmediekontroll samt tryckkärl. Efter planering och utförande av tillsyn- och skötselåtgärder enligt årsplaner görs en uppföljning av fastighetsavdelningen, samt förmedling av protokoll till respektive myndighet. Efter uppföljning görs kommande års plan. Miljöaspekter Miljöaspekter inom processen är transporter till och från tillsynsbesöken samt driftoptimering av installationer och tillsynsobjekt. Optimala driftinställningar kan minska energiförluster och därmed minska miljöpåverkan. Problematik som medför ytterligare negativ miljöpåverkan i processen är att tillsynsronder genomförs trots att det ej finns utrymme i budgeten att utföra mindre underhållsarbete. Det medför i förlängningen att felen ej åtgärdas och möjliggör en sänkning av fastigheternas värde. Kontinuerliga tillsynsronder utan att något underhållsarbete utförs medför även onödiga transporter då fastigheten troligtvis kräver nya tillsynsbesök innan någon underhållsåtgärd kan vidtas. Att tillsynsronder genomförs minskar dock även olycksrisker exempelvis i form av oljespill från pannor, att driftoptimeringen fungerar och resursspill minimeras. På så sätt är tillsynsronderna även att beakta som positiva miljöaspekter. 2.4 Befintligt miljöarbete Sedan Lokalförvaltningen bildades har arbetet fortgått för att sammanställa en processtyrd handbok som skall användas inom förvaltningen. I och med att Lokalförvaltningens nya processer ännu inte är helt färdiga finns som nämnt tidigare inget nytt ledningssystemsbaserat miljöarbete dokumenterat. Det beror främst på att arbetet med att utveckla de nya processerna har tagit längre tid än väntat. Lokalförsörjningsförvaltningen och Medichus hade dock dokumenterade ledningssystem redan innan sammanslagningen (se avsnitt 2.4.4), och delar av de arbetssätt som implementerats i de respektive verksamheterna sedan tidigare har delvis följt med även i den nya organisationen. Arbetet att skriva nya rutiner och lägga in dem i verksamhetshandboken är i nuläget påbörjat. Lokalförvaltningen arbetar även med miljömål (se avsnitt 2.4.1) som kommer från Göteborgs Stad Miljömål och handlingsplaner Varje år tas beslut inom kommunstyrelsen gällande mål som stadens förvaltningar och bolag ska arbeta med. Dessa mål bryts ner av respektive nämnd, och mottages sedan av respektive förvaltning eller styrelse beroende på om det är en förvaltning eller ett bolag. Målen tas upp på respektive enhet 18

23 och anpassas för verksamheten. Varje enhet tar fram handlingsplaner för hur de ska arbeta med de olika målen (Karin Holmgren, pers. komm. 2012). Det är främst enheten för Energi, miljö och säkerhet, projektavdelningen och serviceavdelningen som har specifika miljömål (se tabell 6). Miljömål och handlingsplaner är även framtagna för Tabell 6. Lokalförvaltningens miljömål år 2012, uppdelade efter avdelning och enhet. Avdelning/enhet Miljömål 2012 Enheten för Energi, miljö & säkerhet 5 stycken investeringsbeslut avseende energilösningar baserade på sol- eller vindenergi (befintligt fastighetsbestånd) Andelen tjänsteresor med kollektivtrafik eller cykel skall öka Att det finns möjlighet till källsortering i egna verksamhetslokaler Elanvändningen skall minska från 64 till 63 kwh/kvm Fossileldade värmeanläggningar minskar från 35 till 30 Resor med egen bil till och från arbetet skall minska Projektavdelningen Elanvändningen skall minska från 64 kwh/kvm, år till 63 kwh/kvm, år under 2012 Serviceavdelningen Förvaltningen deltar aktivt i formuleringen av relevanta krav m a p miljö och klimat vid upphandling av ramavtal I byggprojekt följa upp att ställda krav på avfallshanteringen efterlevs. Lokalförvaltningens miljöplan används i alla projekt Säkerställa att förutsättningar ges för att ställa miljö- och klimatkrav i egna upphandlingar Mark, renare gårdar Arbeta energismart. Minska elanvändningen 1 % 2013 och 1 % 2014 Minska bilkörning Utvecklingsavdelningen Förvaltningen är miljödiplomerad Inköp och produktval Vid inköp styrs Lokalförvaltningen av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), vilket medför en begränsning till att göra inköp endast av upphandlade leverantörer. Dessa leverantörer handlas upp genom Göteborgs stads Upphandlingsbolag. Det finns några olika tillvägagångssätt för inköp. Ramavtal och upphandlingar är de vanligast förekommande alternativen. De större inköpen för byggprojekt sker genom separat upphandling, exempelvis vilken entreprenör som får bygga en fastighet. För mindre inköp av serviceavdelningen görs inköpen främst via upphandlade ramavtalsleverantörer. Även kontorsmaterial och övriga produkter köps in via upphandlade leverantörer. När kemikalier köps in skall förvaltningens kemikalielista användas, i vilken det anges vilka kemikalier som skall väljas framför andra med tanke på miljöhänsyn. Service har även andra riktlinjer att följa för att väga in miljöhänsyn i inköp. Upphandlingar och inköp som görs genom projektavdelningen för byggprojekt följer miljöprogrammet för byggnationer, vilket även integrerar miljöhänsyn i processen. I Göteborgs Stads program för upphandlade leverantörer, Winst, skall information finnas som visar om en leverantör har giltigt miljöledningssystem eller motsvarade så att kunder kan göra medvetna miljövänliga val Miljödiplomering av fastigheter Lokalförsörjningsförvaltning har sedan år 1999 arbetat med Göteborgs Stads miljödiplomering av fastigheter. Denna standard utgår från en checklista med ett flertal olika krav som skall uppfyllas. 19

24 Checklistan innefattar parametrar såsom förekomst av asbest, freoner och kvicksilver i byggnader. När checklistan är uppfylld erhålls ett diplom som är giltigt i tre år framåt, därefter krävs en omdiplomering. Lokalförvaltningen har sedan den bildades fortsatt med diplomering av skolor och förskolor, men nu undersöks möjligheterna att istället börja arbeta med en ny sorts miljöstandard, Miljöbyggnad, som är mer standardiserad i branschen och redan är väletablerad hos en stor andel byggherrar (Verde Shamoun, pers. komm. 2012) Miljöarbete i de gamla organisationerna Lokalförsörjningsförvaltningen certifierade år 2000 ett miljöledningssystem enligt ISO 14001, och 1998 även ett ledningssystem enligt ISO Lokalförsörjningsförvaltningen registrerades även för att miljöredovisa enligt EMAS, vilket innebär att de, till och med år 2010 skrivit en årlig miljörapport vilken har tredjepartsgranskats. Förvaltningen var dessutom sedan april 1999 miljödiplomerat enligt Göteborgs Stad. Förutom miljö- och kvalitetssystem certifierades organisationen år 2002 enligt krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt miljöarbete (Christina Moberg, pers. komm. 2013) Lokalsekretariatet har inte haft något miljöledningssystem, men verksamheten styrdes indirekt av Göteborgs Stads miljöpolicy och miljöledningssystem (Friberg, Karlsson och Sjöberg, 2006). År 2006 genomfördes en miljöutredning för verksamheten av studenter vid Göteborgs universitet. Trots att ett miljöledningssystem saknats i organisationen har krav ställts på entreprenörer vid byggnationer samt på produktval vid inköp av byggnadsmaterial (Friberg, Karlsson och Sjöberg, 2006). Medichus certifierade år 2002 ett miljöledningssystem enligt ISO 14001: 1996, vilket även integrerade ledningssystem för kvalitet (ISO 9001: 2000) och arbetsmiljö (AFS 2001: 1). Verksamheten var även miljödiplomerad enligt Göteborgs stad (Miljöutredning för Medichus, 2005). Både Göteborgs stads miljödiplomering och ISO kräver att miljöpolicy, miljömål samt rutiner för miljöarbete finns. Medichus har sedan tidigare även genomfört miljöutredningar för verksamheten och redovisat och bedömt betydande miljöaspekter. 20

25 3 Metodik 3.1 Litteraturstudie Studien inleddes med en litteraturstudie av böcker och publikationer gällande miljöledningssystem i företag samt miljömanagement. Den miljöledningsstandard som utgåtts ifrån är ISO eftersom Lokalförvaltningen har som målsättning att införa ett ledningssystem som skall kunna tredjepartscertifieras. För information gällande miljöutredningar och dess utformning har även tidigare examensarbeten i miljövetenskap granskats. Information gällande Lokalförvaltningens verksamhet har tillhandahållits utifrån underlagsmaterial på förvaltningens hemsida, informationsmaterial om Lokalförvaltningen samt informationsdokument på den gemensamma servern. Information har även framkommit i intervjuer, samtal och e-postkontakt med nyckelpersoner inom personalen. 3.2 Identifiering och kvantifiering av miljöaspekter För att möjliggöra en kartläggning av Lokalförvaltningens miljöpåverkan identifieras olika aktiviteter inom verksamheten som potentiellt har stor miljöpåverkan. Miljöaspekterna har delats in i olika huvudgrupper beroende på vilken typ av aspekt det rör sig om. På grund av studiens tidsbegränsning togs några nyckelmiljöaspekter fram i samråd med Lokalförvaltningens miljösamordnare samt utvecklingsledare för miljö, vilka representerar de aktiviteter inom verksamheter där störst miljöpåverkan föreligger. Den enskilt största resursförbrukningen sker i byggprocessen, reparationsprocessen samt kunduppdragsprocessen, varför huvudfokus lagts på byggmaterial och förbrukningsvaror. Det är även inom dessa processer som störst mängd avfall uppstår. Tyngdpunkten har lagts på de operativa miljöaspekterna som är kvantifierbara. Icke kvantifierbara operativa miljöaspekter har behandlats så att en uppskattning gjorts gällande hur stora volymer det kan röra sig om. All inköpsstatistik gällande kemikalier, färg och papper har inhämtats via genomgång av fakturor. Eftersom 2011 är det första helåret som Lokalförvaltningen har existerat som en samlad förvaltning har majoriteren av inköpsstatistik inhämtats från 2011 års fakturor. Ett undantag är kemikalieanvändningen som insamlats för två månader (september-oktober) 2012, och sedan schabloniserats upp för ett helår. Statistiken baseras på de kemikalieleverantörer som används mest i nuläget, Ahlsell samt AB Rörpojkarna (Malin Östblom, pers. komm. 2012). Anledningen till att endast två månaders fakturor undersöktes är att det rör sig om tusentals fakturor på ett helt år, vilket inte var praktiskt genomförbart att gå igenom inom tidsramen för denna studie. Information gällande koldioxidutsläpp och klimatkompensation för resor och transporter kommer från Göteborgs Stads beräkningsmodell. För att få en tydligare inblick i vilka, samt vilka volymer, byggmaterial som används har två nedslag genomförts. Nedslagen är i två förskolor, Blackevägens förskola och Bjurslätts förskola. Blackevägen har en tung konstruktion och Bjurslätt har en lätt konstruktion. Hur stor volym av olika byggmaterial som använts har erhållits från nyckelpersoner på projektavdelningen inom förvaltningen. Miljöinformationen om byggmaterial har insamlats från ByggvaruBedömningen (BvB), där byggvaror är registrerade och graderade enligt tre olika märkningar: Rekommenderas, Accepteras och Undviks. 3.3 Värdering av miljöaspekter inklusive betydande miljöaspekter För att möjliggöra en bedömning av miljöaspekterna krävs att de kan ställas i relation till varandra genom en gradering. Som nämns i inledningen i denna rapport förekommer det flera olika metoder för 21

26 identifiering av miljöaspekter, liksom värderingen av dem. En vanlig metod, som valts för bedömning av miljöaspekterna i denna studie, baseras på tre parametrar: omfattning, betydenhet samt genomförbarhet. Omfattning innebär hur stor mängd av en resurs som används (kemikaliemängder, liter drivmedel, kwh). Betydenhet anger hur stor miljöpåverkan som orsakas av en aktivitet. Genomförbarhet utgör den uppskattade möjligheten att vidta några åtgärder för att förändra aspekten till det bättre. De olika miljöaspekterna värderas även utifrån det faktum om de bidrar till utsläpp till luft, vatten och mark. För att kunna bedöma huruvida en miljöaspekt är betydande eller ej graderas de olika aspekterna med en siffra från 1-5, för omfattning, betydenhet samt för genomförbarhet. Siffrorna för de olika faktorerna har adderats och det sammanlagda värdet gör miljöaspekten redovisas. De aspekter som får ett sammanlagt värde över 10 bedöms vara betydande miljöaspekter. Tabell 7. Bedömningskriterier för bedömning av miljöaspekter. Bedömningskriterium 1 poäng 2 poäng 3 poäng 4 poäng 5 poäng Omfattning Mycket liten omfattning Betydenhet Mycket liten betydenhet Genomförbarhet Mycket liten genomförbarhet Liten omfattning Liten betydenhet Liten genomförbarhet Medelstor omfattning Medelstor betydenhet Medelstor genomförbarhet Stor omfattning Mycket stor omfattning Stor betydenhet Mycket stor betydenhet Stor Mycket stor genomförbarhet genomförbarhet 22

27 4 Resultat 4.1 Miljöaspekter Nedan beskrivs de olika miljöaspekterna, samt en bedömning av de betydande miljöaspekterna Avfallshantering Avfall i egen regi Göteborgs Stads kretsloppskontor genomförde under hösten 2012 en avfallsenkät bland stadens förvaltningar och bolag för att sammanställa information om vilka fraktioner som sorteras, samt i vilka mängder. De fraktioner som sorteras i Lokalförvaltningens verksamhet redovisas i tabell 8. Tabell 8. De avfallsslag som förekommer i Lokalförvaltningens verksamhet, baserat på avfallsenkäten från Kretsloppskontoret som genomfördes hösten I kolumnen till höger redovisas uppmätta mängder inom Lokalförvaltningen. Avfallsstatistiken är från år Avfallsmängderna som redovisas är endast det som hämtats från de olika verksamhetslokalerna, ej avfall som uppstår vid serviceärenden som utförs av konsulter eller entreprenörer. Denna redovisning utgör alltså bara en del av det avfall som uppkommer inom förvaltningens verksamhet. Avfallsslag Fraktioner Avfallsmängder (ton) Farliga avfallslag Oljeavfall Ingen uppgift Lösningsmedelsavfall Ingen uppgift Färg- och lackrester som innehåller organiska Ingen uppgift lösningsmedel Lim- och fogmasseavfall som innehåller Ingen uppgift organiska lösningsmedel Bekämpningsmedelsavfall Ingen uppgift Avfall som innehåller kvicksilver eller kadmium Ingen uppgift Avfall som innehåller andra tungmetaller som Ingen uppgift klassas som farliga Avfall som innehåller PCB Ingen uppgift Cyanidhaltigt avfall Ingen uppgift Starkt surt eller alkaliskt avfall Ingen uppgift Isolermaterial som innehåller asbest Ingen uppgift Impregnerat trä Ingen uppgift Färg, tryckfärg, lim och hartser som innehåller 0,139 farliga ämnen Aerosoler övriga 0,008 Totalt farligt avfall 0,148 Elavfall Glödlampor 0,057 Lysrör och lågenergilampor 0,491 Batterier (inklusive inbyggda batterier) 0,788 Elektronik (vitvaror, datorer, elektronisk 4,965 kontorsutrustning, övrig elektronik) Förpackningar returpapper och Totalt elavfall 6,301 Returpapper (kontorspapper och tidningar) 73,464 Glasförpackningar 35,64 Plastförpackningar 0,554 23

28 Metallförpackningar 0,389 Förpackningar av wellpapp 14,175 Pappersförpackningar 0,858 Totalt 125,08 Annat avfall Aska från pelletsanläggning 28 Slam från enskilda avlopp 6 m 3 Avfall från fettavskiljare 1122 m 3 Bygg- och rivningsavfall Fint brännbart verksamhetsavfall 20,72 Grovt brännbart avfall 13,940 Blandat avfall för eftersortering 20,540 Målat trä 11,050 Obrännbart verksamhetsavfall 10,617 Jord, sten och muddermassor - Trädgårds- och parkavfall Flisas och återanvänds på plats Metallavfall som ej är förpackningar 6,880 Däck - Totalt 112 ton respektive 1128 m 3 I och med att Lokalförvaltningens verksamhet är utspridd på olika kontor och lokaler varierar det hur avfallshanteringen är organiserad. Det finns olika rutiner och tillvägagångssätt för var de olika fraktionerna skall lämnas på de olika områdeskontoren. Personal på samtliga kontor har dock samma ansvar och skyldigheter att sortera avfall enligt fraktionerna. Nedan redovisas hur avfallshanteringen sker på de olika områdeskontoren, samt i byggprojekt. I Bilaga B redovisas bilder över hur avfallshanteringen är organiserad på de olika kontoren. I Lillhagsparken finns ett stort avfallsrum med en avfallskomprimator för brännbart samt sortering för flera fraktioner. Det finns även en miljöstation utomhus där ett flertal fraktioner kan lämnas (se bilaga B). Lokalförvaltningen har ett eget avfallsrum för farligt avfall där allt farligt avfall som uppstår i verksamheten skall lämnas. Ingången till avfallsrummet är utomhus varför rummet är låst och nyckel kvitteras ut i receptionen. I rummet för farligt avfall lämnas alla typer av färgburkar, batterier, lösningsmedel, lampor och lysrör, spillolja och övriga oljeprodukter. I de lunchrum och pentryn som finns i kontorsverksamheten finns sortering för plastförpackningar, metallförpackningar, pappersförpackningar och hushållsavfall. Det finns även återvinning för returpapper i kopieringsrummen samt på personalens kontor. I kopieringsrummen finns möjlighet att lämna farligt avfall i form av batterier och uttjänta toners till skrivare. IT-enheten tar hand om elektronikavfall såsom datorer, skrivare och telefoner och lämnar det vidare till avfallsentreprenören. Gjutjärnsgatan är ett servicekontor som ligger i Ringöns industriområde och är förvaltningens näst största kontor efter Lillhagsparken. Här arbetar cirka 50 personer. Förutom servicekontoret finns även ett snickeri där hantverkare arbetar. Lokalen ligger i direkt anslutning till Renovas mottagning av farligt avfall, vilket förenklar avfallshanteringen för servicekontorets del. Renova har ett flertal containrar inne på området med många sorterbara fraktioner. Eftersom Lokalförvaltningen hyr lokalen av Renova får avfall även slängas i Renovas containrar. Förutom Renovas containrar har även Lokalförvaltingen några containrar uppställda på området, en för skrot och metall, en komprimator för brännbart avfall samt en container för blandat avfall för eftersortering. Allt farligt avfall som uppstår lämnas direkt till Renova mot kvitto på hur mycket som lämnats in. I verkstaden finns behållare för färgburkar, farligt avfall, lysrör, batterier, elektronik med mera. I lunchrummet finns sorteringsmöjligheter för metallförpackningar, plastförpackningar, glas samt brännbart hushållsavfall (Christer Andreasson, pers. komm. 2012). 24

29 Klangfärgsgatan är ett servicekontor beläget i Västra Frölunda. Här arbetar cirka 30 personer. Servicekontoret ligger i ett industriområde som förvaltas av Higab, vilka även sköter avfallshanteringen i området. Inom detta område finns ett miljöhus där det finns möjlighet att sortera ett flertal fraktioner såsom hushållsavfall, fint brännbart avfall, retursortering av metall-, pappers-, kartong- och övriga förpackningar, wellpapp, trä, metallskrot, kontorspapper, obrännbart avfall samt farligt avfall. I miljöhuset får endast avfall som uppstår på kontoret och i verkstad slängas medan avfall från servicejobb lämnas i ett inhägnat område i Åkered. I Åkered finns tre containrar, en för fint brännbart, en för grovt brännbart avfall samt en för blandat obrännbart verksamhetsavfall. Farligt avfall körs till Renova på Ringön eller lämnas direkt på övriga återvinningsstationer. Elektronikavfall tas om hand av IT-enheten i Lillhagsparken. Om det uppstår större mängder verksamhetsavfall efter ett servicejobb körs avfallet ibland direkt till avfallsstationen och lämnas där. Vid nyinköp av kylskåp och vitvaror tar leverantören generellt hand om de gamla varorna vid leverans. Hanteringen av kasserade vitvaror som inte skall bytas ut är i nuläget oklar. Färgburkar lämnas in på inköpsstället där de tas omhand. Då det uppskattas att det inte uppstår några stora mängder farligt avfall i verksamheten på servicekontoret anses det vara svårt att göra några mätningar över exakta mängder (Leif Midblad, Christer Bernvid, pers. komm. 2012). Spadegatan är ett servicekontor i Angered i norra Göteborg. Det är av ungefär samma storlek som kontoret på Klangfärgsgatan. Samma sorteringsskyldigheter gäller på Spadegatan som på övriga kontor. Det finns en miljöstation där farligt avfall lagras innan hämtning beställs av Renova, samt en container för blandat avfall för eftersortering. Produkter återanvänds i viss utsträckning. Vid serviceprojekt som sköts inom förvaltningen återanvänds till viss del exempelvis lekutrustning, markmaterial såsom sten och plattor, toaletter samt vitvaror. Även vid avetablering vid fastigheter och rivning sparas visst material och installationer för återanvändning. Det finns dock ingen sammanställning på exakta mängder av produkter som återanvänds. Avfall inom byggentreprenad Stora mängder avfall uppstår i byggprojekten. Blandat byggavfall utgör den största delen avfall, följt av fyllnadsmassor bestående av jord, sten, kakel, betong, glas, porslin. Gipsavfall uppkommer också. Då många av byggprojekten och serviceärenden läggs ut på entreprenörer som även sköter avfallshanteringen är det svårt att få fram några exakta mått på mängden avfall som uppstår i enskilda projekt. Avfallsmängder som uppstår i byggprojekt som läggs ut på entreprenad registreras i varje enskilt projekt, men det görs ingen verksamhetsövergripande sammanställning från samtliga projekt. Som underlag till Kretsloppskontorets avfallsenkät gjordes en uppskattning på hur stora mängder avfall som uppstår i olika typer av projekt per år. Exemplen är en nybyggnation av en förskola, rivning av en gymnasieskola samt en mindre ombyggnation av ett BmSS-boende. Alla byggprojekt följer dock miljöprogrammet med tillhörande miljöplan där det finns information om hur avfallshanteringen skall ske. 25

30 Tabell 9. Tabellen redovisar en uppskattning av det byggavfall som uppstår inom Lokalförvaltningens projekt, årligen. Kolumn två visar avfallsmängden som uppstår vid rivning av en gymnasieskola. Det sker cirka en sådan rivning per år. Kolumn tre redovisar en skattning av avfall som uppstår vid 15 mindre rivningar per år. Storleken av de mindre rivningarna är cirka en tiondel av gymnasieskolerivningen. Kolumn fyra redovisar avfall som uppstår vid en mindre ombyggnation av ett BmSS, och kolumn fem det avfall som uppstår under ett år då cirka 40 liknande ombyggnationsprojekt skett. Kolumn sex visar den procentuella fördelningen mellan avfallsfraktioner vid en nybyggnation av en förskola. Avfallstyp Rivning av gymnasieskola (ton). Avfallsmängd vid mindre rivningar per år (ton). Mindre ombyggnation av BmSS (ton) Årlig total, projekt liknande ombyggnation av BmSS (ton). Procentuell fördelning nybyggnation av förskola (%) Asbest - - 0, Asfalt Betong % Blandat avfall ,76 630,4 50 % Brännbart avfall % Farligt avfall 39,6 59, Fyllnadsmassor , Gips 13,2 19,8 4,88 179,2 23 % Skrot Trä Totalt 3 286, ,2 34, , Medieanvändning Medieanvändning är en miljöaspekt som innefattar elförbrukning, uppvärmning samt vattenförbrukning. Tyvärr finns det ingen statistik på vattenförbrukningen, vilket medför att kvantifiering av miljöaspekten blir svår att göra. Vattenförbrukningen bortses därför ifrån i bedömningen. Uppvärmning och elförbrukning I Lokalförvaltningens verksamhet ingår att tillhandahålla energi till de förvaltade fastigheterna och detta görs efter en viss prioritering. Fjärrvärme väljs i första hand, därefter pellets och värmepumpar. Detta gäller främst vid ny- och ombyggnationer (Nina Jacobsson-Stålheim. pers. komm. 2012). Vid inhyrning av fastigheter kan det vara svårt att ställa krav på energiförsörjningen. LF arbetar med miljömål för att minska energianvändningen, och därmed miljöbelastningen, i fastigheterna. Det finns även ett övergripande mål att förvaltningen skall vara fossilfritt år Från och med 2013 kommer all el som förbrukas i förvaltningens fastigheter vara lokal vind-el från DinEl. För att påvisa miljövinsterna av lokal vind-el uppgår koldioxidutsläppen för en villa som förbrukar kwh el per år till åtta ton koldioxid om el utan miljömärkning används. Motsvarande koldioxidutsläpp för lokal vind-el är noll (DinEl, 2012). I ett pågående projekt testas även huruvida bioolja kan ersätta fossil olja i de befintliga oljepannor som används för uppvärmning i vissa fastigheter. Även detta ett led i målet att förvaltningen skall vara fossilfri

31 Tabell 10. Redovisning av de olika energislag som används samt den procentuella fördelningen mellan dem. I kolumnen längst till höger redovisas mängden koldioxidekvivalenter som energislagen ger upphov till. Energislag Förbrukning 2011 (MWh) Utgör andel av total energi Fjärrvärme % Gas % 961 Olja % Pellets % 0 Elvärme % Delsumma värme El (fastighet & verksamhet) % Total % Ton CO 2 - ekvivalenter Material och produktval Detta kapitel innehåller information om byggmaterial, kemikalier och andra förbrukningsvaror som används inom Lokalförvaltningen. Asfalt Asfalt i detta stycke syftar på asfalt som används på utomhusytor såsom parkeringar och lekplatser tillhörande Lokalförvaltningens fastigheter. Det har tyvärr inte varit möjligt att göra någon kvantifiering av denna aspekt på grund av omfattningen av projekt som görs per år och att det inte finns någon sammanställning av hur mycket asfalt som används i olika projekten. Betong Betong är ett av de material som används i stora volymer inom byggnation av fastigheter. Materialet används bland annat i ytterväggar, bottenplattor samt i mellanbjälklag. I fastigheten vid Blackevägens förskola har totalt 499,06 m 3 betong använts. I Bjurslätts förskola med en lätt konstruktion har 164,3 m 3 betong använts. I exemplet Blackevägens förskola har färdiga betongelement monterats ihop på byggarbetsplatsen. Betong består av krossat berg (ballast), cement och vatten. Livslängden för betong är lång, men produktionsprocessen är energikrävande. Uppemot 5 % av världens koldioxidutsläpp beräknas komma från betongframställning. Betong binder även koldioxid vilket minskar den negativa miljöpåverkan något (Svensk betong, 2012). Tabell 11. Mängderna betong som gått åt vid byggnation av Blackevägens respektive Bjurslätts förskola. Projekt Byggnadsdel Produkt Total mängd Bedömning BvB Blackevägens förskola Yttervägg Betong 197,8 m 3 Accepteras Bottenplatta Betong 146 m 3 Accepteras Mellanbjälklag Betong 155,3 m 3 Accepteras Totalt 499,1 m 3 Bjurslätts förskola Bottenplatta Betong 79,4 m 3 Accepteras Sula/pelarsula/kantbalk Betong 71,8 m 3 Accepteras Mellanbjälklag Betong 13,11 m 3 Accepteras Totalt 164,31 m 3 27

32 Färg Kvantifiering av miljöaspekten färg har delvis gått att genomföra. Den färg som används i serviceprojekt och därmed funnits registrerad på separata fakturor har kunnat kvantifieras. De största leverantörerna av färg var 2011 Flügger AB, Carparol, Alcro Beckers samt Alcro Parti. Tabell 12. Färgmängder inköpta genom serviceavdelningen under 2011, uppdelade efter leverantör. Leverantör Mängd inköpt färg (l) Alcro Beckers 4 Alcro Parti 233,02 Carparol 39,108 Flügger AB 392,6 Totalt 668,728 Ett flertal olika färgtyper finns registrerade under Lokalförvaltningens byggprojekt i Byggvarubedömningen. Det har dock inte varit möjligt att göra någon kvantifiering över dessa färger eftersom mängderna är registrerade i respektive projekt. För att kunna göra någon bedömning gällande dessa färger har utgångspunkten istället varit att undersöka vad färgerna har fått för bedömning, det vill säga om de rekommenderas, accepteras eller bör undvikas. Totalt antal färger registrerade i Byggvarubedömningen för både Blackevägens- och Bjurslätts förskola är 20 stycken. Av dessa är 19 registrerade som accepterade färger och en som skall undvikas. Kemikalier Kemikalier används i Lokalförvaltningens verksamhet, dels i byggprojekt, i mindre serviceprojekt, i städverksamheten dels i kontorsverksamheten. Lokalförvaltningen har en uppdaterad kemikalieförteckning där alla kemikalier som används finns registrerade. Förteckningen ligger på den gemensamma servern och är tillgänglig för all personal. Kemikalierna i kemikalieförteckningen är betygssatta efter hur miljövänliga de är, och om de är rekommenderade att använda eller ej beroende på miljöbelastning och hälsofara. Kemikalieförteckningen anger endast vilka kemikalier som används inom verksamheten, men vid inköp av nya kemikalier kan personal använda sig av kemikalieförteckningen och dess miljömässiga riktlinjer för att köpa rätt produkter. I kemikalieförteckningen redovisas ej de förbrukade mängderna i kemikalier per år. Det är i allra högsta grad intressant ur miljöaspektsynpunkt, varför kemikalieanvändningen har kartlagts ytterligare (se tabell 13 och 14). Kemikalier som kräver särskild förvaring förvaras i låsta kemikalieskåp i verkstäder och snickerier. Kemikalier inom service Kemikalieförbrukningen baseras på två månaders inköp under 2012, september och oktober. Mängderna för dessa två månader har schabloniserats upp för ett helt års förbrukning. Eftersom det är en schablonisering kan vissa av inköpen och mängderna vara något missvisande i fall det under dessa två månader gjorts inköp som vanligtvis endast görs en eller ett par gånger per år. Enligt inköpsstatistik (se tabell 13) från 2012 är fogmassa den produkt som köpts in med störst frekvens, medan absorptionsmedel, kallasfalt, vägsalt och betong är de produkter som köpts in i störst mängder. Absorptionsmedel köptes in årsvis, varför mängden inte schabloniserats upp på 12 månader. 28

33 Tabell 13. Kemikalieinköp från Ahlsell, under Produkter som köpts in i störst volymer är markerade i fetstil. Alla produkter med texten UN1950 i namnet innehåller aerosoler, vilket innebär att de klassas som farligt avfall. Produktion Absorptionsmedel Absol 40 l 21 säck/pall Ankarmassa sormat ITH 150 P Styrenfri 1 0,9 Dubbeldusch Active 12 22,5 Finspackel PP34 UN ,78 Foglim Dana MS 524 vit 1 1,74 Fogmassa akryl Dana 557 brun 1 1,86 Fogmassa Akryl Dana 557 vit 1 1,86 Fogmassa Dana 577 silke-grå 3 5,4 Fogmassa Dana 577 Transp Fogmassa Dana 577 vit 6 10,8 Fogmassa Dana 577 Manhattan Grå 2 3,6 Fogmassa Dana Byggfog 522 grå 1 1,74 Fogmassa Sikacryk HM vit latex 3 5,4 Fogmassa sikaflex 11FC+I-Cure Grå 1 1,8 Fogmassa sikaflex-221 Svart 1 1,86 Fogmassa Sikaflex-521FC transp. 1 1,74 Fogmassa sikasil-c grå 1 1,8 Fogmassa sikasil-c transp. 1 1,8 Fogmassa sikasil-c vit 1 1,8 Fogmassa sikasil-e vit, 1 1,8 Fogskum Helår PU Prof 584 Dana 1 4,5 Fogskum sikabooms 2 9 Gängsäkring Loctite 270, Stark 1 0,3 Gängsäkring Loctite Stark 1 0,3 Handdiskmedel Yes original. 1 6 Handrengöring Superplum 1 6 Icoflux Kallasfalt 10 Icopal Industrisilikon CRC 6060 UN ,4 Insektssprat Flugeffekt Neudorff Kallasfalt K Konstruktionslim Dana ,8 Kontaktlim Dana 28 UNI Kontaktlim Dana 281 UNI ,8 Kontaktlim F.plats Bostik ,2 Limtvätt prol P Litiumfett CRC5050 vit Sprat PTFEUN Luktstopp Prol Antidust T avlopp Prol D Märkfärg Mercalin RS röd, UN Märkfärg Mercalin RS vit UN Antal Total förbrukning I liter om inget annat anges 29

34 Rengöring Allrent fri ren natur Nilfisk 1 6 Rengöring Grönsåpa Nilfisk - bra miljöval 1 6 Rengöringsmedel klorin 1 9 Rostlösare CRC MOS UN ,4 Rostskyddsfärg Primer grå UN ,4 Smörjolja CRC 6-66 FG UN1950 AE ,8 Smörjolja CRC Multilube 1615 Spray UN Spackel snabb bostik F12 1 1,5 Sprayfärg master 1004 vit blank UN ,2 Sprayfärg master 1005 vit matt, UN ,4 Sprayfärg Master 1013 Silver blank, UN ,4 Sprayfärg mster 1050 klarlack blank UN ,4 Sättlim sika maxtack ljusgrå vattenbaserat 2 3,6 Trälim Dana D2 490 inne vitlim 1 0 Trälim Dana D3 430 utc fuktbeständigt 7 31,5 Trälim sikabond-540-d3, fuktbeständigt 1 4,5 Trälim sikabond545-d4 polyuretan vattenf. 1 1,5 Tvål ekofekt grovtvål 1 6 Universallim Sikaband at Isocyanfritt vit patr. 1 1,8 Universalolja CRC UN ,8 Universalolja CRC 5-56 PTFE 5100 UN ,8 Universalolja WD ,4 Asfaltslagare Instamak 20 kg kg Beineol etanol 30vikt% 23 kg, polyetendunk(bioetanol) 1 23 kg Byggcement Weber standard kg Cyanoakrylatlim Loctite Standard 20 g 1 0,120 kg Salt, vintervägsalt 25 kg/säck. Gatusalt 36 säck/pall kg Grovbetong Weber C32/40 o-12 mm 25 kg/säck kg 30

35 Kemikalier inom lokalvård LF tillhandahåller även lokalvård, dels i förvaltningens egna verksamhetslokaler, dels i lokaler som förvaltas. Samtliga städkemikalier (se tabell 14) köps in av Kerstin Andersson, och produkterna är miljömärkta. Tabell 14. Städkemikalier som köptes in under Produkterna som köpts in i störst volymer är markerade i fetstil, d v s tvål, sanitetsrengöring, golvvårdsvax och allrengöring. Även tvättmedel är en produkt som används i stora kvantiteter. Produkt Antal Total mängd (l) om inget annat anges. DAX mildtvål ,4 Diskmedel Naturdisk Handdes. DAX 85 gel Handkräm DAX Ozinex DAX menthol Polish resistent Saniren Sanitetsreng Sköljmedel Tellus Storfix oparfymerad Storfix parfymerad Torkmedel Sun Trend golvvårdsvax Tvål Mevon Tvättmedel Via Color ,8 kg Maskindiskm. Dimax kg Svinto tvålull 30 6 kg Maskindisktablett Sun 51 - Livsmedel De livsmedel som köps in till Lokalförvaltningen är liksom övriga inköp främst från upphandlade leverantörer. Fikabröd och dylikt till konferenser och möten köps in från Tjörnbagarn. Sista fredagen varje månad hålls en fika för alla anställda på förvaltningen, och fikabrödet till även den köps in från Tjörnbagarn. Det finns en restaurang i Lillhagsparken som har catering där det ofta köps in mackor till möten som hålls på kontoren. Livsmedel som köps in till kontorsverksamheten är kaffe, te, choklad, mjölk, socker samt salt till lunchrummet. Kaffe och mjölk är ekologiska varor. Mjölk, socker och salt köps in i små enportionsförpackningar vilket inte är optimalt ur hållbarhetssynpunkt. Mattor Olika typer av mattor läggs in i alla Lokalförvaltningens befintliga och nybyggda fastigheter beroende på vilka material och hållfasthet som lämpar sig bäst för respektive utrymme. Linoleum och plastmattor är vanligt förekommande. Plastmattor innehållandes PVC och mjukgörare som ftalater, vilket vid förbränning frigör miljöskadliga ämnen, är något som används i Lokalförvaltningens lokaler men som bör undvikas. Vid kvantifiering av aspekten erhölls information gällande vilka mattor som lagts i vilka rum, samt vilka volymer matta som använts av två olika märken. Statistiken kommer från 31

36 Blackevägens förskola. Mattor inhandlas förutom vid separata upphandingar som byggprojekt även in via service för underhållsarbeten. Serviceavdelningen köper då in mattor via ramavtalsleverantörer. Tabell 15. Redovisning av de mattor som lagts i Blackevägens förskola, hur många rum de olika mattorna lagts i samt total volym. Det har ej varit möjligt att bokföra någon volym för de tre nedersta plastmattorna. Den matta som använts i störst volym är Armstrong Marmorette som är PVC-fri. En matta, Taralay Premium Comfort används i 9 rum och har status undviks i BvB. Mattan har trots det lagts i nio rum. Golvmattor Antal rum Total volym 32 Status i BvB Kommentar Linoleum (Armstrong Marmorette) m 2 Accepteras Svanenmärkt Plastmatta våtrum (Forbo Safestep) m 2 Accepteras PCV Plastmatta (Taralay Premium Comfort) 9 Ingen uppg. Undviks PVC Plastmatta (Forbo Nordstar) 25 Ingen uppg. Accepteras PVC Plastmatta teknikrum (Tarkett fläktrumsmatta) 1 Ingen uppg. Ej registrerad i BvB Ingen uppg. Det finns en ny sorts PVC- och mjukgörarfri matta på marknaden som heter LifeLine. Mattan har väldigt låga utsläpp till inomhusluft och lämpar sig för att användas i offentliga lokaler såsom skolor (UpoFloor, 2012). Denna matta används redan i viss utsträckning av förvaltningen, och skulle kunna vara en bra ersättare för de PVC-mattor som lagts in i fastigheter hittills. Lokalförvaltningen ställer krav på den egna verksamheten att mattor med ftalater som mjukgörare helt skall undvikas. Pappersförbrukning Det används stora mängder papper inom förvaltningens verksamhet. Det papper som köps är märkt med Ecolabel (tidigare EU-blomman) (Svanen, 2012). Den totala mängden papper som förbrukades 2011 var papper, fördelat mellan A4 och A3. Det blir cirka 2993 papper per anställd och år. Takduk Takduk är ett av de material som används som yttertak på fastigheter. Materialet består av kalksten, skiffer, sand, SBS-modifierad asfalt, polyester fiberfilt och harts (Icopal AB, 2003). Beständigheten är cirka 40 år, därefter måste produkten monteras ner och bytas ut. Beståndsdelarna separeras och lämnas till avfallscentral. De restprodukter som uppstår är inte klassade som farligt avfall. Tabell 16. Mängd takduk som använts i förskolorna Blackevägen och Bjurslätt. Projekt Produkt Mängd Vikt Status i BvB Blackevägens förskola Icopal Mono 501P 722 m ,6 Accepteras Bjurslätts förskola Icopal Mono 501P 585 m kg Accepteras Tryckimpregnerat virke Det har tyvärr inte varit möjligt att göra någon exakt kvantifiering av denna aspekt. Impregnerat trä skall dock behandlas som miljöfarligt avfall för att möjliggöra rätt avfallshantering. Eftersom trävirket är behandlat med olika kemikalier är det miljöskadligt att slänga virket bland övrigt brännbart avfall Resor och transporter Lokalförvaltningen har en bilpark bestående av 163 bilar. Miljöbilar utgör 95 % av dessa (se tabell 17). Förutom bilarna finns även två elcyklar. Fordonspoolen som utgörs av 20 stycken bilar är fri att disponera av all personal inom Lokalförvaltningen. Servicebilarna används av personal inom serviceavdelningen för olika projekt och uppdrag i de olika stadsdelarna. Förutom bilparken används

37 även en del egna fordon i tjänst, vilka betalas drivmedelsersättning för. Lokalförvaltningen följer Göteborgs stads resepolicy. Resepolicyn behandlar bland annat flygresor och uppmanar till att flygresor inte skall ske under 50 mil. Alla flygresor samt transporter med bil i tjänst skall klimatkompenseras för enligt stadens riktlinjer, med 1,5 kr per kg CO 2. Pengarna för klimatkompensationen investeras i lokala klimatstödjande aktiviteter. Något som skall införas under 2013 för att minska transporterna är att servicebilarna skall få läsplattor så att områdeskontoren och servicepersonalen kan kommunicera felanmälningar när personal redan är ute på uppdrag. På så sätt kan logistiken effektiviseras och miljöpåverkan i form av exempelvis koldioxid minskas. Tabell 17. Fordonspool och servicebilar, samt vilka drivmedel som används. Sedan april 2012 körs alla gasbilas på 100 % biogas (Malin Östblom, pers. komm. 2012). Fordonspool & Servicebilar Bensin Diesel Gas El/elhybrid Fordonspool Servicebilar Ett av Lokalförvaltningens miljömål är att biltrafiken till och från arbetsplatsen skall minska. För att stimulera den utvecklingen marknadsförs att Västtrafikkort kan köpas genom förvaltningen. Det finns även ett projekt gällande cyklar, där personal kan få ersättning för cykelrelaterade utgifter. Förutom denna cykelersättning finns även lånecyklar att disponera. I december 2012 genomfördes en resvaneundersökning av Trafikkontoret. Deltagandet i undersökningen var högt, 81 %, vilket motsvarar 309 personer. Resultaten av undersökningen visar bland annat att privat bil används i tjänst vid tillfällen då poolbilar skulle kunna utnyttjas istället. Lånecyklarna används i liten utsträckning, mycket beroende på Lillhagsparkens lokalisering, och att det är långt från centrum. För resor till och från jobbet svarade 55 % att de vanligen åker bil, 22 % att de åker kollektivt, 12 % går eller cyklar och 11 % växlar mellan bil, kollektivtrafik och promenad/cykel. Tabell 18. Sammanställning av CO 2 -utsläpp (ton) från resor för åren Miljödata Flyg 4,0 2,1 2,0 Bilpool 224,0 241,2 246,1 Privat bil i tjänst 22,0 11,8 13,5 Totalt CO 2 -utsläpp bilresor 250,0 255,1 261,6 Antal km körda med privat bil Körda km med privat bil , ,0 Antal flygresor (enkelresor) Flygresor under 50 mil Flygresor över 50 mil Enligt tabell 18 genomfördes år 2011 gjordes 23 flygresor i tjänst, varav sju under 50 mil. Den totala klimatpåverkan var två ton CO 2. Andel körda km med privat bil har ökat sedan 2010, liksom resor i tjänst inom bilpoolen. 33

38 Tabell 19. Redovisning av drivmedel samt vilka mängder som använts under Bränslemängder Liter/m 3 använt 2011 Schablon fossil CO 2 (kg CO 2 -ekv. per lit resp. m 3 ) Bensin l 2,65 84,7 Diesel l 2,98 36,6 Etanol E l 0,74 3,5 Fordonsgas standard (50 % biogas) Fordonsgas Grön gas (100 % biogas) m 3 1,17 121, m 3 0 0,0 Summa ,1 Utsläpp (ton CO2-ekv) Innemiljö och hälsa Innemiljö och hälsa är två miljöaspekter som är svåra att kvantifiera liksom att utveckla bra arbetssätt för att kontrollera. Sjuka-hus -syndrom medför en komplexitet både genom hur symptomen yttrar sig hos människor som vistas i lokalerna, samt vilka metoder som skall användas för att avhjälpa problemen. I nuläget görs inga mätningar för egenkontroll i Lokalförvaltningens fastigheter. Undersökningar av innemiljö och eventuella åtgärder baseras istället på felanmälningar som kommer direkt från verksamheterna via kundmottagningen. Ett nytt arbetssätt är under utveckling, där det undersöks om det är möjligt att genomföra kontroller under en nybyggd fastighets garantitid. Fel som upptäcks under garantitiden skall åtgärdas av respektive entreprenör som är ansvarig (Dan Ervall, pers. komm. 2012). Ytterligare system för egenkontroll av fastigheter kan komma att utvecklas när verksamhetshandboken är färdigskriven och införd Befintliga miljöstörande material Asbest Det finns ingen samlad statistik över asbestförekomsten i förvaltningens fastigheter. Viss information finns i det gamla fastighetssystemet. Det pågår en asbestinventering i samtliga fastigheter, och hittills har cirka 680 fastigheter har blivit inventerade. Generellt gäller att samtliga byggnader uppförda innan 1976 i princip alltid innehåller asbest i någon form. Det kan även förekomma asbest i fastigheter uppförda senast Då informationen i dagsläget inte finns sammanställd har det varit svårt att få fram siffror gällande exakt hur många fastigheter som innehåller asbest. Förorenad mark Förorenad mark är ett problem som kan bli aktuellt vid nybyggnationer, rivningar samt på asfalterade ytor, exempelvis lekplatser och skolgårdar där tjärasfalt lagts. Tjärasfalt är av särskild betydelse då den innehåller stenkoltjära vilken innehåller PAHer (Polycykliska aromatiska kolväten) som kan vara carcinogena (Kemikalieinspektionen, 2012a). Vid rivning görs markinventering för att undersöka huruvida marken är förorenad eller ej. Det är vanligt att asfalt lagts i flera lager och att tjärasfalt finns under befintliga lager av asfalt. Vid upprivning av tjärasfalt bildas farligt avfall som kräver särskilt omhändertagande på avfallsstationen. Vid marksanering av större ytor uppstår stora schaktmassor som måste tas omhand med särskild hänsyn. Marken kan även bli förorenad på grund av exempelvis läckande energianläggningar och PCB-saneringar som görs med bristande rutiner så att ämnen förorenar marken. 34

39 Koppartak Koppartak finns bland annat på fastigheterna i Lillhagsparken. Den totala ytan i Lillhagsparken är cirka m 2 (Kołodyńska, 2003). Koppartaken medför ett problem då undersökningar har påvisat höga halter av koppar i Lillhagsbäcken som rinner genom parken. Vid nederbörd avges koppar från taken och sprids i närliggande vattendrag. Förhöjda kopparhalter kan ha negativa effekter på vattenkvalitet och biologiskt liv varför det är en miljöaspekt att beakta. Lillhagsbäcken har utflöden i såväl Göta älv som Kvillebäcken (Kołodyńska, 2003). Sedan år 2003 har olika undersökningar gjorts, i form av fyra examensarbeten, samt en fältstudie i samarbete med Chalmers, för att studera om det finns några metoder för att avlägsna koppar från Lillhagsbäcken. Det har dock inte vidtagits några åtgärder för att minska de faktiska problemen. Samma problematik bör framkomma i andra områden med byggnader som har koppartak. Köldmedier Köldmedier finns i olika aggregat i Lokalförvaltningens fastigheter. Det rör sig om kylar, frysar, luftkonditioneringsanläggningar och värmepumpar. Freoner används som köldmedium och några vanliga typer är CFC, HCFC och HFC (Kemikalieinspektionen, 2012b). Lokalförvaltningen har inga aggregat som innehåller CFC. Ett antal aggregat innehåller HCFC men den allra största delen utgörs av HFC (se tabell 20). HFC innehåller ej klor och bryter således ej ner ozonlagret. HFC är dock likväl en växthusgas. Aggregat innehållandes köldmedia regleras av Miljöförvaltningen och ägare till aggregat är skyldig att lämna in årsrapporter till Miljöförvaltningen om mängden köldmedia i aggregaten överstiger 10 kg. Årsrapporterna innehåller information gällande när läcksökningar genomförs samt om reparationer gjorts. Aggregat innehållandes mellan 3 och10 kg köldmedia kräver även att installationsrapporter skall skickas in till miljöförvaltningen (Martin Drottz, pers. komm. 2012). Från och med den 1 januari 2015 införs ett förbud gällande köldmedier. Det är då förbjudet att i yrkesmässigt bruk använda köldmediet HCFC i apparatur för kylning, luftkonditionering och även värmepumpar. Förbudet gäller aggregat innehållandes mer än tre kilo köldmedier (Miljö & utveckling, 2012). Tabell 20. Köldmedier som finns i Lokalförvaltningens olika aggregat. HFC som inte innehåller något ozonnedbrytande klor används nästan uteslutande. Köldmedier Mängd (kg) Procentuell fördelning HFC 2 108,45 98,7 % HCFC 27,9 1,3 % Radon Radonmätningar görs löpande i Lokalförvaltningens förvaltade fastigheter för att minimera potentiell olägenhet för människors hälsa. De inhyrda fastigheterna sköts av respektive fastighetsägare. Det finns riktlinjer för hur höga halter radon som får förekomma i lokaler. 200 Bq/m 3 är riktvärdet för radongas i skol- och förskolelokaler samt i bostäder. Samma riktvärden gäller även för radonhalter i nya byggnader. 200 Bq/m 3 är det hygieniska gränsvärdet för radongas på arbetsplatser (Wysocki, 2012). Lokalförvaltningen har en målsättning för 2013, att alla fastigheter som förvaltningen äger skall genomgå långtidsmätningar (pågår 2-3 månader) av radon, samt att de fastigheter som efter en uppföljande mätning fortfarande ligger över tillåtna gränser skall ha sanerats eller tagits upp i årgärdsplan för sanering. Ytterligare ett krav som Lokalförvaltningen ställer inom verksamheten är att radonhalten i nybyggda fastigheter ej får överstiga 100 Bq/m 3. För närvarande har de radonmätningar 35

40 som genomfördes påvisat radonvärden över riktvärdena i 18 fastigheter som är förskolor och skolor. De överstigande halterna ligger mellan 210 och 450 Bq/m 3. PCB År 2003 genomfördes en totalinventering av alla fastigheter som var byggda, eller potentiellt kunde vara ombyggda eller omfogade före Provtagning genomfördes och det dokumenterades var det kunde finnas PCB. Ett antal skolor och andra fastigheter sanerades Lokalförvaltningen skall sanera kvarvarande PCB-material som finns i skolor. År 2010 gjordes en förstudie angående sanering av sju skolor tillhörande förvaltningsområdena Hisingen och Norr och saneringen av skolorna skall utföras under perioden PCB-inventeringar har påvisat lägre halter PCB som inte utgör något direkt hot. Med det som grund kommer fastigheterna först att PCB-saneras vid ombyggnation. 4.2 Lagar och andra krav Lokalförvaltningen har inga anläggningar som är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken. Förvaltningen har en verksamhet med ett stort antal byggprojekt som kräver särskilda tillstånd och regelverk, stor användning av kemikalier, hantering av farligt avfall och material, energianläggningar som har särskilda myndighetskrav och så vidare. Det är därav ett omfattande arbete att hållas uppdaterad och ha kontroll på de lagkrav som ställs inom de olika områdena. Lokalförvaltningen har en uppdaterad lagförteckning i intranätet som hanteras av Christina Moberg. Lagförteckningen finns i två uppdelningar, enligt avdelning och enligt grupp (se tabell 21) och innefattar miljölagstiftning och arbetsmiljölagstiftning. Till följd av att det redan finns en lagförteckning har ingen ytterligare fördjupning kring vilka lagkrav som förvaltningen berörs av gjorts i studien. 36

41 Tabell 21. Beskrivning av lagförteckningen enligt uppdelning av olika grupper. Laglista enligt grupper Berörda författningar Arbetsmiljö Arbetsrätt Miljö Säkerhet AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling EG Europeiska gemenskapen ELSÄKFS Elsäkerhetsverkets författningssamling KIFS Kemikalieinspektionens författningssamling Lokala bestämmelser MSBFS Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling SFS Svensk författningssamling SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SRVFS Statens räddningsverks författningssamling SÄIFS Sprängämnesinspektionens författningssamling. AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling SFS Svensk författningssamling BFS Boverkets författningssamling EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen KIFS Kemikalieinspektionens författningssamling Lokala bestämmelser MSBFS Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling NFS Naturvårdsverkets författningssamling SFS Svensk författningssamling SLVFS Statens livsmedelsverks författningssamling SNFS Statens naturvårdsverks författningssamling SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SRVSF Statens räddningsverks författningssamling SÄIFS Sprängämnesinspektionens författningssamling. SRVSF Statens räddningsverks författningssamling 4.3 Olyckor och tillbud Olycksrisker Olycksrisker presenteras inom flera delar av Lokalförvaltningens verksamhet. Generellt uppstår olycksrisker vid bristande rutiner i kritiska delar av verksamheten. Asbest- och PCB-saneringar kräver skarpa rutiner för att de miljöskadliga ämnena skall tas omhand på rätt sätt och ej spridas i miljön. Det uppstår farligt avfall vid de servicearbeten som görs och att bortskaffning av avfallet sker på rätt sätt, och till rätt plats, är av yttersta vikt. Läckage från oljepannor och emissioner från aggregat innehållandes köldmedier är också potentiella miljörisker. Det är därför viktigt att tillsynsbesök görs frekvent i de fastigheter där pannor och aggregat finns. Brandrisk och risk för vattenläckor är ytterligare risker som förekommer hos Lokalförvaltningen. Olycksrisker på byggarbetsplatser ligger utanför förvaltningens verksamhet Inträffade olyckor och tillbud Olyckor och tillbud som sker i Lokalförvaltningens fastigheter bokförs främst när de kommer in som felanmälningar via kundmottagningen. Det kan röra sig om bränder, inbrott, skadegörelse och vattenläckor. De olyckor och tillbud som bedöms ha potentiell miljöpåverkan är bränder samt vattenläckor. Under 2012 har 25 bränder och 236 vattenläckor inträffat i förvaltningens fastigheter. 37

42 Motsvarande för 2011 var 45 bränder respektive 426 vattenläckor. Skadorna är av olika storlek och allvarlighet. 38

43 4.4 Bedömning av betydande miljöaspekter I detta avsnitt redovisas de betydande miljöaspekterna. De aspekter som efter bedömning fått ett värd över 10 beaktas som de mest betydande miljöaspekterna (se tabell 22). Tabell 22. Bedömning av miljöaspekter. Aspekter med en totalsumma över 10 bedöms vara betydande miljöaspekter, och är markerade med fetstil. I kolumnen längst till höger redovisas ett underlag för bedömningen. Miljöaspekter markerade med * regleras med skallkrav antingen genom politiska mål eller genom lagkrav gällande förbud av vissa ämnen. Miljöaspekter markerade ** innebär att det inom gruppen finns specifika ämnen som regleras genom lagkrav eller politiska mål. Miljöaspekt Omfattning Betydenhet Genomförbarhet Resultat Kommentarer gällande bedömningen. 1 Avfallshantering Avfall ** Avfall är en betydande miljöaspekt. Det uppstår stora mängder avfall, även stora mängder farligt avfall vilket leder till en stor omfattning. Det finns även stor potential för förbättringar genom ytterligare kartläggning och genom att införa tydliga avfallsrutiner. 2 Medieanvändning Elvärme * Elvärme är det energialternativ som placeras längst ner i prioriteringen av energialternativ i fastigheter vilket ger det en hög genomförbarhet. Det r enkelt att välja bort el som uppvärmning vid ny- och ombyggnationer. Genomförbarheten för att minska elförbrukningen är medelstor, dels på grund av att Lokalförvaltningen inte har full rådighet över hur mycket el som förbrukas av verksamheterna som brukar lokalerna. 3 Fjärrvärme Fjärrvärme finns i en stor andel av förvaltningens fastigheter. Betydenheten är låg eftersom det inte är ett fossilt bränsle. Gällande genomförbarheten är det lätt att välja att installera fjärrvärme vid nybyggnationer, men genomförbarheten sänks något på grund av en lägre genomförandegrad vid konvertering av befintliga energisystem. 4 Gas * Gas används i liten omfattning men har en hög betydenhet miljömässigt. Genomförbarheten för aspekten resoneras kring på samma sätt som för elvärme. Det är komplicerat att konvertera befintliga anläggningar medan det 39

44 är ett lätt val att göra att inte installera gasuppvärmning vid nybyggnation. Därav bedöms aspekten få en medelstor genomförbarhet. 5 Olja * Oljeanvändningen är ett prioriterat mål vilket arbetas med för att minska, även om omfattningen av oljeanvändningen i Lokalförvaltningens fastigheter är liten. Eftersom det finns mål inom staden att fossila bränslen ej skall användas är genomförbarheten att minska oljeanvändningen är stor. Betydenheten av oljeanvändningen hög eftersom det är ett fossilt bränsle. 6 Pellets Pellets används i låg omfattning och ger låga utsläpp vilket medför en låg betydenhet. Genomförbarheten är hög eftersom det finns versioner av pellets som är ännu mer miljövänliga. 7 El (fastighet & verksamhet) ** Låg genomförandegrad för att den begränsade rådigheten av förbrukningen gör att det är svårt att minska förbrukningen. 8 Material och produktval Asfalt Asfalt används i stor utsträckning. Betydenheten av asfalt bestäms som medelstor. Genomförbarheten att minska mängden asfalt som används eller att byta ut befintlig asfalt som används bedöms vara medelstor. 9 Betong Betong är en aspekt som hamnar precis under gränsen för att vara en betydande miljöaspet. Det används i medelstor omfattning i fastigheter, betydenheten är medelstor. Genomförbarheten att minska betonganvändningen bedöms även den vara medelstor. 10 Färg Betydenheten hos färger är svår att uppskatta på grund av att färger har olika kemisk sammansättning och därmed har olika miljöpåverkan. Betydenheten bedöms medelstor eftersom det både används vattenbaserade miljövänliga färger och miljöskadliga färger. Genomförbarheten att ändra färganvändningen bedöms vara medelstor eftersom det finns få substitut för exempelvis brandskyddsfärger. 11 Kemikalier ** Omfattningen av kemikalieanvändningen är hög, och betydenheten stor då ett det används många miljöskadliga kemikalier. Möjligheten att hitta miljömässigt bättre alternativ är stor. Dock så används en del entreprenörer för servicearbeten, och byggnationer och mängden av dessa kemikaler är ej kartlagd. Aspekten bedöms därför vara betydande. 12 Mattor Omfattningen av mattor är medelstor, likaså betydenheten. Att den är 40

45 medelstor beror på att det både används mattor som är PCV- och ftalatfria, men även mattor som innehåller materialen. Möjligheten att förbättra miljöaspekten är stor eftersom det finns bra miljövänliga alternativ att lägga in i de olika utrymmena i fastigheterna. 13 Pappersförbrukning Pappersförbrukningen har en relativt låg omfattning med låg miljöpåverkan med tanke på att miljömärkt papper köps in. Genomförbarheten är däremot hög eftersom det finns goda möjligheter att minska pappersförbrukningen genom att inte skriva ut lika många dokument. 14 Städkemikalier Städkemikalierna har en relativt låg omfattning och även låg betydenhet samt låg genomförbarhet. Den låga genomförbarheten beror på att det redan köps in miljömärkta kemikalier och att det är svårt att hitta alternativ som är bättre. 15 Takduk Takduk hamnar precis under gränsen för att vara en betydande miljöaspekt. Det används i ganska låg omfattning och har med medelstor betydenhet. Möjligheten till att påverka aspekten och välja andra alternativ är god, men genomförbarheten minskar något på grund av att det krävs större ekonomiska resurser om förbättringen skall genomföras. 16 Tryckimpregnerat virke Impregnerat virke används i medelstor omfattning, har medelstor betydenhet men något högre genomförbarhetsgrad eftersom det finns bättre alternativ till materialet. Dock så är det en ekonomisk resursfråga och det krävs andra arbetsmetoder om man ska byta till andra, bättre alternativ. 17 Resor och transporter Fordonspool & servicebilar Användningen av servicebilar är en stor del av verksamheten varför den får en stor omfattning. Betydenheten anses medelstor då bilarna är miljöbilar och de allra flesta använder 100 % biogas som drivmedel. Att minska bilkörningen är svårt, liksom att byta ut fordonen då det redan är miljöfordon som används. Genomförbarheten blir därför låg. 18 Resor i egen bil i tjänst Resor i egen bil i tjänst har ganska liten omfattning, men en högre betydenhet eftersom det är oklart vad personalen har för egna fordon, vilka drivmedel som används och så vidare. Eftersom egna fordon används i tjänst utan att det utbetalas ersättning för drivmedel är genomförbarheten att minska aspekten troligtvis även den ganska liten. 41

46 19 Flyg Satt i relation till hur många anställda som Lokalförvaltningen har görs det få flygresor per år. Betydenheten är hög på grund av utsläppen flygtrafiken bidrar till. Gällande genomförbarheten för att minska antalet flygresor bedöms den inte vara så stor då det redan görs få flygresor. 20 Tåg Tågresor görs i ganska liten omfattning. Tågresor är Svanen-märkta och har låg miljöpåverkan. Genomförbarheten för att förbättra miljöpåverkan bedöms ganska liten då 21 Kollektivtrafik i tjänst Kollektivtrafik används i ganska liten omfattning i tjänst, betydenheten bedöms vara liten. Genomförbarheten bedöms vara liten eftersom det i flera fall är svårt rent praktiskt att öka användningen av kollektivtrafik i tjänst, dels beroende på tidsaspekten, dels på att det finns poolbilar att disponera som är smidigare att använda. 22 Innemiljö och hälsa Omfattning av aspekten bedöms medelstor, då problem uppmärksammas från flera fastigheter. Betydenheten av aspekten är stor för brukarna som vistas i lokalerna där det finns problem varför den aspekten har värderats hög. Genomförbarheten att förbättra innemiljön är stor. 23 Befintliga miljöstörande material Asbest ** Omfattningen av asbest i fastigheter bedöms vara liten. Betydenheten är desto större eftersom asbest om det inte sitter inneslutet är hälsovådligt. Genomförbarheten att minska problematiken är stor då det genomförs saneringar där asbest hittas. 24 Förorenad mark ** Förorenad mark är en miljöaspekt som bedöms ha medelstor omfattning, medelstor betydenhet och medelstor genomförbarhet. Ej betydande men en miljöaspekt som bör arbetas med. Oljeläckage från energianläggningar, PCBläckage etc. 25 Koppartak Omfattningen av koppartak är liten, men betydenheten bedöms större då förhöjda kopparhalter är ett stort problem i Lillhagsbäcken. Genomförbarheten att minska problemet är ganska liten, eftersom de alternativ som utretts är mycket kostsamma. 26 Köldmedier * Köldmedier finns i ganska stor omfattning i Lokalförvaltningens fastigheter. Betydenheten bedöms vara medelstor på grund av att det endast är en liten del av köldmedierna som är av typ HCFC som skall utfasas. Genomförbarheten 42

47 att minska miljöaspekten är god då det kommer nya lagkrav som förbjuder de farligare freonerna. 27 PCB * Omfattningen av PCB är ganska låg, dock är det en problematisk siffra att sätta eftersom det kan finnas PCB som inte har upptäckts än. Betydenheten är mycket hög eftersom det är skadligt för både människa och miljö. Om PCB sitter inneslutet är det dock ingen omedelbar fara. Att genomförbarheten bedömts vara medelstor beror på att det finns begränsad kunskap om var PCB förekommer, samt att det kan vara omfattande ekonomiska satsningar för att sanera. 28 Radon * Radon finns i begränsad omfattning i Lokalförvaltningens fastigheter, däremot så är betydenheten stor då bland annat kan orsaka stor olägenhet för människors hälsa att vistas i lokaler med höga halter radon. 43

48 5 Diskussion På grund av att denna studie haft en tydlig tidsbegränsning för genomförande, samt att Lokalförvaltningen är en stor organisation med många processer och aktiviteter att ta hänsyn till i en miljöutredning, är denna studie att betrakta som en översiktlig miljöutredning. Utredningen kan dock ligga till grund för ytterligare miljöarbete inom organisationen. Genom att göra en miljöutredning uppmärksammas de delar inom en verksamhet som har störst, respektive minst, miljöpåverkan. Identifieringen av miljöaspekter görs och dessa kvantifieras och värderas. Metoderna för värdering av miljöaspekter är många, och huruvida metoderna är objektiva eller ej kan ifrågasättas i många fall. Det är dock alltid problematiskt att göra en fullständigt objektiv bedömning. Att modellen med omfattning, betydenhet och genomförbarhet valdes var för att den metoden även väger in verksamhetens påverkansgrad för att minska problemet och sänka miljöpåverkan. På så sätt kan även ekonomiska och politiska faktorer vägas in i bedömningen vilket ger en indikation på hur organisationen skall kunna gå vidare. Det är dock en enkel modell och det är möjlig att något annorlunda resultat hade presenterats om en annan modell använts. Modellen pekar ut de kritiska punkterna i organisationen, men kan i vissa fall vara missvisande då Lokalförvaltningen redan arbetar mycket med att exempelvis minska energianvändningen. Även om vissa aktiviteter är kritiska på så sätt att de är viktiga att arbeta med, kan det vara svårt att göra några ytterligare förbättringar på grund av bristande teknik eller bristande ekonomiska resurser. Nyckeltal skulle kunna vara en annan bedömningsgrund att utgå ifrån, men det förutsätter att det finns andra liknande verksamheter att jämföra med. Vid bedömningen av miljöaspekter i denna studie har dock inga jämförelser gjorts med liknande verksamheter eftersom ingen information funnits tillgänglig. Jämförelser har i stället gjorts mellan de respektive aspekterna för att undersöka rimligheten i resultaten. Eftersom de miljöaspekter som initialt valdes ut troligtvis var de mest miljöpåverkande aktiviteterna är det inte förvånande att de flesta aspekterna fick medelhöga eller höga värderingar. Det är ytterligare en anledning till varför det hade varit intressant att undersöka hur Lokalförvaltningarna i exempelvis Stockholm eller Malmö arbetar med miljön och om några miljöledningssystem införts. Identifiering av miljöaspekter gjordes utifrån vilka aktiviteter inom verksamheten som troligvis har störst miljöpåverkan, vilka endast representerar delar av Lokalförvaltningens verksamhet. Det innebär även att valet av miljöaspekter till viss del varit subjektivt från början, med utgångspunkt ur vilka material som används i stora mängder i byggprojekt. Förutom de material som undersökts i denna studie används ytterligare ett stort antal material i projekt, genom serviceprojekt med mera. Det är dock viktigt att börja någonstans och därför valdes just de material, produkter och aktiviteter som presenteras i denna studie. För vidare kartläggning vore det intressant att studera fler byggmaterial och fördjupa sig ytterligare i avfallsrutiner. Metoden att undersöka två fastigheter och se över miljöstatus på ingående varor och material var en bra utgångspunkt, däremot hade det varit intressant att se dem i ett större perspektiv, och se över flera material. I vidare arbete med bedömning av miljöaspekter inom byggprocessen är en möjlighet att se det hela i ett livscykelperspektiv och beakta fler indirekta miljöaspekter än vad som beaktats i denna studie då det finns många faktorer att väga in. Det är en tidskrävande process att ta fram information om de olika bygg- och reparationsprojekten eftersom specifikationer tillhandahålls från respektive entreprenör som utför varje projekt. Omfattningen av utförda projekt per år är stor, både av större byggnationer och mindre projekt. I mindre projekt är det heller inte säkert att specifikationer på exakt vilka material som används av entreprenörer redovisas, även om varje projekt har en specifik projektplan som även reglerar miljöfaktorer i material- och produktval. Det ställs inga specifika krav på exakt vilka produkter som 44

49 skall användas. Huruvida det är praktiskt genomförbart att ställa sådana krav är också värt att diskutera då det är en tidskrävande process, även om nyttan av detta är stor ur miljöpåverkanssynpunkt. Bedömningen av vissa aspekter såsom innemiljö och hälsa, asfalt, asbest, PCB och radon har inte varit möjliga att kvantifiera eftersom informationen är svår att få tag på under studien. Det finns inte heller fullständig kunskap kring hur mycket asbest, radon och PCB som förekommer i byggnader, även om inventeringar utförs. Med det i beaktande skulle bedömningen av ovan nämnda aspekter kunna förändras om en ordentlig kvantifiering görs. Även om bedömningen diskuterats med miljösamordnare, miljöutvecklingsledare och miljöutredare och det är en kvalificerad uppskattning, är det ändå en uppskattning vilket tyvärr påverkar tillförlitligheten. Aspekterna har fått en hög värdering, vilket visar att aspekterna är av stor betydelse att arbeta med, mycket på grund av de olika ämnenas hälsovådliga egenskaper och risk att orsaka olägenhet för människors hälsa. Även kemikalieanvändningen har bedömts vara en betydande miljöaspekt, med hög genomförbarhet som delvis beror på möjligheterna för att utveckla metoder för att följa upp mängderna som används. Problematiken kring det ligger delvis i att det i nuläget inte finns något annat system att få reda på mängderna än att gå in och titta på fakturor från respektive inköpsställe. Från de större leverantörerna, exempelvis Ahlsell rör det sig om minst fakturor per månad, och det finns inte tid för någon anställd att gå igenom alla de fakturorna. Det var av den anledningen en schablonisering för en helårsbedömning utfördes i denna studie. Att göra en schablonisering kan dock var missvisande, ifall inköp av halvårs- eller årsförbrukningar av vissa kemikalier genomförts under just de två månader som redovisats. Just på grund av att Lokalförvaltningen är en ny organisation som ännu inte riktigt har landat i den nya handboken som är under införande samt infört rutiner, saknas det system för bokföring av bland annat kemikaliemängder och en reviderad avfallsrutin. Det är komplicerat att skriva bland annat avfallsrutiner som skall gälla för samtlig personal på samtliga områdeskontor, då de använder olika system för avfallshanteringen och det inte uppstår exakt samma fraktioner på alla platser. Det är ändå av stor vikt att rutiner införs så att avfallsmängder kan kartläggas på ett smidigt sätt och därmed möjliggör en översyn över förvaltningens totala miljöpåverkan avfallsmässigt. Eftersom både serviceärenden och byggprojekt bidrar till stora avfallsmängder av fraktioner såsom farligt avfall är det av stor vikt att öka kontrollen över mängderna. Komplexiteten i att få kontroll dels över alla avfallsmängder men även alla kemikalier som används är stor. Avfall från byggarbetsplatser bör vara spårbart genom avfallsentreprenör och beställningar som lagts för hämtning. Gällande kemikalier är det något mera komplicerat. Vid stora upphandlingar ställs höga krav på miljövänlighet i alla led. Även om motsvarande miljökrav ställs vid mindre projekt kan det vara mer svårmotiverat att kräva in detaljerade redovisningar över samtliga mängder som används i små serviceprojekt, eftersom det kan röra sig om små kvantiteter. Förutom krav från ledning kommer det även krävas ett stort engagemang från personal, om det skall vara möjligt att effektivisera avfallshanteringen och kemikaliebokföringen. Med tanke på att många rutiner fortfarande saknas är organisatoriska miljöaspekter också att beakta som viktiga, eftersom de på många sätt sätter ramarna för hur miljöarbetet i organisationen skall fortgå. Genom såväl målstyrning som utbildning för personal kan miljöengagemanget ökas. Av den anledningen att den organisationen är ganska ny finns stora möjligheter att införa nya, effektiva system för att minska miljöpåverkan. Miljöarbete är viktigt inom Göteborgs Stad, och att krav ställs på miljöarbete i form av energieffektivitet och avfall medför att Lokalförvaltningen har möjlighet att såväl sätta upp egna mål för förvaltningen, men även att mål och riktlinjer som kommer från en högre kommunal nivå skall införas. Å andra sidan är det lätt att låta miljö komma i andra hand 45

50 på vissa områden om andra områden måste prioriteras högre, åtminstone i initiala skeden. En kommunal verksamhet är bunden att följa stadens policy och därmed Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Det är därför inte självklart att möjligheten finns att alltid göra miljövänliga val vid inköp, trots att en verksamhet kan ha höga ambitioner. Göteborgs Stads upphandlingsbolag har också ett stort ansvar i den frågan om stadens miljöarbete ska genomsyra alla led i verksamheterna. Under miljöaspekten resor och transporter, med utgångspunkt ur resvaneundersökningen, redovisades att en del resor i egen bil i tjänst görs. Anledningen till detta är troligtvis lokaliseringen av Lokalförvaltningens kontor i Lillhagsparken, vilket ligger en bit ifrån centrum. Förbindelserna med kollektivtrafik har förbättrats sedan resvaneundersökningen genomfördes, vilket skulle kunna innebära att resorna med egen bil i tjänst minskar något. Fokus i denna studie har lagts på de resursförbrukande processerna, men det finns ytterligare många delar att beakta om miljötänk skall integreras i varje led. Miljömärkt kaffe och rättvisemärkt te i lunchrummen får snarare ett symbolvärde än något annat om hela Lokalförvaltningens verksamhet skall beaktas i en miljöutredning, eller ett miljöledningssystem. Trots att vissa delar av en verksamhet har större negativ miljöpåverkan än andra och ur det avseendet skall prioriteras att arbetas med så är det ändå viktigt att utreda hela verksamheten för att kartlägga den totala miljöpåverkan. 46

51 6 Slutsatser Utifrån följande studie som genomförts på Göteborgs Stads Lokalförvaltning har följande slutsatser dragits. Den stora miljöpåverkan i Lokalförvaltningens verksamhet utgörs av resursförbrukning i de praktiska processerna såsom om- och nybyggnationer och servicearbeten. Det rör sig både om stor förbrukning av material samt uppkomst av avfall. I studien har utretts 28 operativa miljöaspekter varav 14 bedömts vara betydande miljöaspekter. De högst värderade miljöaspekterna är avfall, kemikalier, elvärme, fjärrvärme, olja, elförbrukning, innemiljö och hälsa, tryckimpregnerat virke, asfalt, mattor, PCB, radon, asbest och köldmedier. Det förekommer ytterligare miljöaspekter som ej bedömts vara betydande med hänsyn till dess omfattning men som ändå kan vara av särskild betydelse på grund av särskilda lagkrav eller kommunala mål. Det finns några miljöaspekter som värderats högt och därför prioriteras högt att arbeta med. Den enskilt högst värderade betydande miljöaspekten är avfall, eftersom det är en aspekt som genomsyrar samtliga av förvaltningens processer. Det är även en aspekt som det i nuläget skulle gå att få bättre kontroll över genom förbättringsåtgärder. Även kemikalier är en högt värderad betydande miljöaspekt och något som bör prioriteras är att få kontroll över vilka mängder som används av olika kemikalietyper. De största utmaningarna och problematik som uppstått i arbetsprocessen har varit tidsaspekten, samt att det saknas system för statistikförande av viss typ av information som en miljöutredning baseras på. Lokalförvaltningen har goda förutsättningar att fortsätta arbeta med miljö och få fortsatt ökad kontroll över sin miljöpåverkan genom att utreda flera delar av verksamheten. Det finns goda möjligheter att införa ett miljöledningssystem i verksamheten. En förutsättning för ytterligare utredning av miljöaspekter är att ta fram rutiner för att kvantifiera de olika aktiviteterna inom organisationen. 47

52 Referenser Ammenberg, Jonas Miljömanagement. Lund: Studentlitteraratur. Almgren, Richard och Brorson, Torbjörn Miljörevision. Täby: Green business AB Almgren, Richard och Brorson, Torbjörn ISO för små och medelstora företag. Stockholm: SIS Förlag AB Byggvarubedömningen Om BvB, Hämtad DinEl Lokal VindEl. Hämtad Eniro Göteborg, Hämtad Friberg, Annie., Karlsson, Henrik och Sjöberg, Jakob Miljöutredning för Lokalsekretariatet. Gemensam byggprocess, 2012, Hämtad Göteborgs stad, 2012, Göteborgs Miljömål Hämtad Göteborgs Stad. 2012c. Lokalförvaltningen bygger. AUFDFa1haVMlL3ihOCDSIIgqCAvL11zu7k87tPTvJWjnJzuaOXCIgBYlAlmTuwB3v2XipsuelvWf N3_sopQIMkBYQCAB1FKBjI5KAggDzhQ-Q_As4EiJA9xQXKgEvBFD- nq82wfpwpaysumwggwk2i97hgrb- 528Y3iLZAkCxmPgBtpGvehACDH_5_4dg8D9_zx3CRJpJq09Ui9M52_cnj9m286g28paRY35rQtFcx 30Qn90UDrnxEoX8Ko5WqSLXuvEdOgOCZrvbKtPqevFglPR- dlascyoeknrgozyqarcv1uiyed57wrkzgtqv08w3- YEu5eba8Z3gXj3GDKbSzUl_7UeG3qO7FSnduTRNgLG5ZTqUwR7z8pS1mTmtH21nmutOK7ygK TREkKQNK9qmIb9aD30AuN22vZVc8qlA_rkCmQu5A0BpUL87fbkufg0mwdaa3bDgySbU2IXJNF xnoyq6dltoxj5hvysfjm9xpwgf9t0c34ra4wzuwdvt_lldhczojkifnc1pl5ueqft81zukayq6 0k7_jrQneQXu0zzVoxGJL4tXy7Gewxt8jc4ZYFwWonXVF_oQ7MoeEsfbOUHY47oLgb3ccdxUxQ PelYTSEMPO50H99g_5_rtUgKiuDfx4B8YkHXe4IvdHVdw7q6RGREr-QaMqM0_iM39- n0lz7wvwlwe_rc3sspldouvjoipdwq_sbz85vqsw40dlt6zb6eulux0bsqmfslxy9qdqmh1e/dl4/d 5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Hämtad Göteborgs stad. 2012a. Stadsdelar, OIDDL0CLZwMHQ383S3dDDxDvAPc_Lx9_M3DDIAKIoEKDHAARwNCv088nNT9XOjciwAjDSQzA!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Hämtad

53 Göteborgs Stad. 2012b. Göteborg stads miljöprogram, - så når vi målen. 3dDDxDvAPc_Lx9_AMNDIEKIoEKDHAARwNCv088nNT9XOjciwABPR_zw!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Hämtad Icopal AB Miljövarudeklaration Icopal Takelaster - Ytskikt Icopal Mono 501 P Detalj, SBS 5800 Kemikalieinspektionen, 2012a, Polycykliska aromatiska kolväten, Hämtad Kemikalieinspektionen, 2012b, CFC, HCFC och HFC (freoner), Hämtad Kołodyńska, Sabina Undersökning av kopparutsläpp i dagvatten. Utveckling av metoder för avskiljning, Lillhagsbäcken Göteborg. Lokalförvaltningen Miljöprogram Ny- och ombyggnad. Lokalförvaltningen Välkommen till Lokalförvaltningen, pdf/$file/presentation_lf_ pdf Hämtad Medichus Miljöutredning Miljö & Utveckling Hämtad Mittuniversitetet, 2012, Riskhantering, Hämtad Regeringen, 2012, Sveriges Miljömål Hämtad Svanen EU Ecolabel EU:s officiella miljömärke. Hämtad Svensk betong Betong. Hämtad UpoFloor PVC-fri matta LifeLine Forte. pvc_fri_matta_lifeline_ forte/ hämtad Wysocki, Anna Miljöredovisning Radon. Muntliga kontakter Christer Andreasson, Lokalförvaltningen Christer Bernvid, Lokalförvaltningen 49

54 Christina Moberg, Lokalförvaltningen Dan Ervall, Lokalförvaltningen Jon Jonsson, Lokalförvaltningen Jonas Ahlstedt, Lokalförvaltningen Karin Holmgren, Lokalförvaltningen Leif Midblad, Lokalförvaltningen Malin Östblom, Lokalförvaltningen Martin Drottz, Lokalförvaltningen Nina Jacobsson-Stålheim, Lokalförvaltningen Tommy Thuveson, Lokalförvaltningen Verde Shamoun, Lokalförvaltningen 50

55 Bilaga A. Rekommendationer Det finns ett miljöengagemang inom Lokalförvaltningens verksamhet men det finns även några punkter där det finns potential för förbättring. Nedan beskrivs några rekommendationer för lämpliga åtgärder som Lokalförvaltningen skulle kunna vidta i sitt vidare miljöarbete. Utvecklade samt förtydligade inköpsrutiner är något som skulle kunna vara användbart. Rutiner skall kommuniceras till all personal så att det inte förekommer några tvivel om vilka leverantörer eller vilken typ av varor som är ändamålsenligt bra, såväl som miljövänliga. Ett exempel är kemikalieinköp inom serviceavdelningen. I dagsläget används många olika fabrikat av samma typ av produkt. Det kanske är möjligt att minska antalet använda produkter och även att välja mer miljövänliga alternativ. Genomföra upphandlingar med även miljövänliga leverantörer och konferensanläggningar, samt att de tydligt framgår vilka leverantörer och anläggningar som skall användas. Uppgiften ligger utanför Lokalförvaltningens verksamhet då det är ett uppdrag för Upphandlingsbolaget inom Göteborgs Stad. Det vore dock positivt att lyfta frågan och framföra önskemål om detta. Arbeta fram och införliva rutiner kring hur kemikalieanvändningen skall bokföras så att det går att redovisa mängderna som används. Metoden att gå igenom fakturor är oerhört tidskrävande och ineffektiv. Det vore även önskvärt att utreda alternativ kring hur kemikalieförbrukningen skulle kunna bokföras vid arbeten som utförs av entreprenörer. Införa rutiner för att harmonisera avfallshanteringen på samtliga kontor. Det är av stor vikt att det kan redovisas mått över vilka mängder som uppstår av de olika avfallsfraktionerna Det gäller särskilt farligt avfall som enligt lag skall bokföras. Avfallsrutiner bör även finnas för byggavfall. Arbeta med att ny, och befintlig, personal ska få miljöutbildning i ett tidigt skede så att inga miljörutiner faller mellan stolarna. Personalen skall vara medveten om hållbarhetstänket inom organisationen. Eventuella missar blir både kostsamma och tidsmässigt ineffektiva. Det gäller i alla typer av projekt och i övriga verksamheten. Genom att utbilda personalen ökar hållbarhetstänket och ökar förståelsen till varför miljöarbete är viktigt. Förankra miljöarbetet inom organisationen ytterligare genom att arbeta fram en miljöpolicy med tydliga miljömål som skall uppfyllas. Miljömål är något som det redan arbetas med i nuläget. Miljöpolicyn bör kommuniceras med samtlig personal, exempelvis genom verksamhetshandboken. Arbeta fram rutiner för identifiering och uppdatering av miljöaspekter, samt bedömningen av dessa. Det behövs även rutiner för att uppdatera miljöutredningen. 51

56 Bilaga B. Fotografier avfallshantering Lillhagsparken Rum för farligt avfall Bilderna visar vilka fraktioner som lämnas i avfallsrummet och hur farligt avfall hanteras. Figur 1. Fraktioner i rummet för farligt avfall. Figur 2. Avfallsfraktionerna lysrör och lågenergilampor. Figur 3. Behållare för spillolja. 52

57 Figur 4. Färgburkar, dunkar och övrigt farligt avfall. Figur 5. Behållare för farligt avfall. Miljöstation utomhus Figur 6. Containrar i miljöstationen. 53

58 Figur 7. Täckbark och matjord. Klangfärgsgatan Higabs miljöhus Figur 8. Beskrivning över vilka fraktioner som kan sorteras i miljöhuset. 54

59 55

60 Figur 9. Higabs miljöhus. Gjutjärnsgatan Lokalförvaltningens containrar Figur 10. Lokalförvaltningens containrar på Gjutjärnsgatan. Figur 11. Container med komprimator. 56