7. De boendes preferenser för olika egenskaper i bostadsområdet

Transkript

1 41 7. De boendes preferenser för olika egenskaper i bostadsområdet I detta kapitel behandlas respondenternas preferenser för skilda egenskaper i ett bostadsområde. I avsnitten diskuteras områdenas egenskaper efter fyra geografiska nivåer. I kapitlet analyseras egenskap för egenskap och hur personliga attribut påverkar respondenternas värdering. I avsnittet 7.5 Skilda hushållsgruppers värderingar analyseras samma egenskaper som i avsnitten tidigare, men här fokuseras analysen på skilda gruppers värderingar. I avsnitt 7.6 illustreras skillnaderna i värderingar mellan olika hushållsgrupper med hjälp av fem olika typhushåll. Det geografiska läget för ett attraktivt bostadsområde konstitueras av en rad faktorer, där avståndet till den lokala bostadsmarknadens centrum är en. Läget bestäms även av närheten till arbetsplats, skolor, grönområden. Resultaten från studien pekar även på betydelsen av områdenas inneboende egenskaper som t.ex. graden av närservice och utemiljöns utformning för att ett område skall betraktas som attraktivt. Värdering av de olika egenskaperna har i denna studie riktas mot fyra kategorier av egenskaper vilka också betonar skilda geografiska nivåer: Närhet till arbete, tjänster och sociala kontakter i andra områden i staden (7.1); Bostadsområdets egenskaper i form av dess invånare, utformning och utbudet av tjänster i området (7.2); Miljö i anslutning till fastigheten (7.3); Lägenheten (7.4). Vad anser invånarna i Stockholmsregionen, Malmö, Norrköping, Skövde, Örebro och i Gävle vara de viktigaste egenskaperna för att ett bostadsområde skall vara bra att bo i? Den frågan har ställts till ca hyresgäster på sex olika lokala bostadsmarknader 11. Respondenterna har fått göra en bedömning av 35 olika egenskaper på en tiogradig skala från 1 till 10, där 1 symboliserar att egenskapen inte alls är viktig och 10 att egenskapen är mycket viktig. 11 Svarsfrekvens 50%.

2 Närhet till andra områden Läget beskrivs i detta sammanhang som relationen mellan ett bostadsområde och andra för de boende viktiga platser, som t.ex. platser med stort utbud av nöjen och kultur, arbetsplatser, område för friluftsliv. Läget kan även beskrivas i termer av tillgång till god kollektivtrafik. En fullständig rangordningslista med samtliga 35 egenskaper finns i bilaga 6. Tabell 7.1 Rangordning av egenskaper som beskriver bostadsområdets läge. Rangordning Områdets läge Viktigast, i % 6 God kollektivtrafik Närhet till teater etc Närhet till friluftsområde Nära arbetet Nära släkt/vänner 35 Resultaten visar att tillgången till god kollektivtrafik är viktigt för att ett bostadsområde skall anses vara bra att bo i 12. Däremot är närheten till nöjen, kultur och välsorterade butiker inte en fullt så viktig egenskap, liksom närheten till friluftsliv och till arbetsplatsen. Närheten till släkt och/eller vänner betraktas som viktig endast för en tredjedel av populationen. Rangordningen av egenskaper ser dock olika ut beroende på personliga särdrag som t.ex. ålder och kön, men även på vilken lokal bostadsmarknad man bor på. Preferensen för tillgången till goda allmänna färdmedel för intraurbana resor är i hög grad bostadsmarknadsberoende. I storstäderna Malmö och Stockholm är detta en betydligt viktigare än i Skövde, Gävle, Norrköping och Örebro (se bilaga 6). En utmärkande egenskap är även att kvinnor mer än män värderar god kollektivtrafik högt. Det finns även en skillnad mellan de som invandrat till Sverige och de som är födda i landet. Den senare gruppen värderar god kollektivtrafik högre än den förra. Andra signifikanta egenskaper är att de som bor utanför centrum poängsätter kollektivtrafik högt, liksom par mer än ensamstående. Ovanstående analys har utförts med hjälp av regressionsanalys. Det är en metod för att studera variationen i individernas preferenser för skilda egenskaper i bostadsområde. I tabell 7.2 listas de använda förklarande variablerna med sina beteckningar. 12 Viktigt har här definierats som gradering från 8 till 10 i respondenternas värdering.

3 43 Tabell 7.2 Variabler i en regressionsanalys. Konstant Värdepoäng om övriga faktorer är noll MALM_D Kod för Malmö STLM_D Kod för Stockholmsregionen.. Kod för övriga kommuner AGE KON SINK FODLAND PAR BOTID FAST Respondentens ålder Kön (kvinnor=1; män=0) Sammanräknad inkomst per år, i kronor Födelseland (utrikes födda=1; svenskfödda=0) Par/ensamstående (par=1; ensamstående=) Boendetid i nuvarande bostadsområde Fastighetsägare (privat ägt=1; allmännyttan=0) Med de oberoende variablerna (MALM_D, STLM_D, AGE etc.) förklaras sedan preferenserna för olika nyttigheter, såsom tillgången till god kollektivtrafik (KOLL). De förklarande variablerna är i detta exempel statistiskt signifikanta. Med beräknade parametrar (se vidare tabell 6.4 i bilaga 6) får modellen följande utseende för Malmö: KOLL = 7, ,673*MALM_D + 0,0071*AGE - 0,584*KON - 0,000002*SINK - 0,452*FODLAND + 0,274*PAR + 0,184*BOTID - 0,315*FAST där MALM_D är lika med ett (=1). Antag att vi för en ensamstående kvinna som är 37 år gammal, har en inkomst på kr per år, är född i Sverige, bor i centrum av Malmö i ett privatägt hus samt har bott i det nuvarande bostadsområdet i 1 år, vill beräkna preferensen för god kollektivtrafik uttryckt som poängsättning av egenskapen. Koden för kvinna är 1 (för man är koden noll); svenskfödd är noll; ej par år noll; botid är ett; privat fastighetsägare är ett (se vidare kodtabell i bilaga 6). Enligt modellen ovan beräknas poängsättningen för god kollektivtrafik enligt följande: KOLL= 7, ,673*1 + 0,0071*37-0,584*0-0,000002* ,452*0 + 0,274*0 + 0, 184*1-0,315*1 = 7,5 d.v.s. en person med ovanstående egenskaper poängsätter tillgängligheten till god kollektivtrafik till 7,5 på en skala från 1 till 10, där 10 är mycket viktigt. De faktorer som har störst inverkan på poängsättningen av god kollektivtrafik är förutom konstanten 7,279 och den lokala bostadsmarknaden även kön, sammanräknad inkomst och födelseland. Ålder, boendetid, par/ensamstående och fastighetsägare har något mindre betydelse.

4 44 Övriga egenskaper; Närheten till teater etc. 13 är också bostadsmarknadsberoende (se tabell 6.4 i bilaga 6). Här är det framförallt respondenterna i Gävle och Norrköping som anser att närheten till teater och annat kulturellt utbud inte är viktigt, medan de som bor i Malmö och i Stockholmsregionen värderar detta utbud högt. De som bor i centrum värderar också närhet till detta utbud i högre grad än andra. Det finns här även skillnader i värdering mellan invandrare och svenskfödda, så att svenskfödda anser detta vara en viktigare egenskap. Andra utmärkande särdrag är att kvinnor mer än män värderar närhet till teater och annat kulturellt utbud högt samt att yngre respondenter värderar det högre än äldre. Här kan vi även notera att om man bor i det privata bostadsbeståndet värderas närheten till teater något högre än de som bor i allmännyttiga bostadsföretag. Variabeln fastighetsägare tolkas här som ett alternativ uttryck för en samling av attribut där bl.a. inkomst ingår. Värderingen av närhet till friluftsområde/strövområde är i hög grad en könsfråga. Kvinnor mer än män värdesätter att bo nära ett friluftsområde. Utmärkande är att utrikes födda värderar närhet till friluftsområde lägre än de som är födda i Sverige samt att par värderar det lägre än ensamstående. Det gör även de som bor i centrum. Närhet till släkt och vänner är också en könsfråga. Kvinnor mer än män poängsätter denna närhet högt, liksom barnfamiljer. Även Närhet till arbetet är en könsfråga. Kvinnor poängsätter denna närhet högre än vad män gör. Andra särdrag är att par och utrikes födda värderar närhet till arbete en högre än andra. Genomgående för närhetsaspekten är att det är en köns- och åldersfråga. Kvinnor mer än män anser att närhet till centrum (god kollektivtrafik), teater och annat kulturellt utbud, friluftsområde, arbete och släkt och vänner är viktigt. Äldre poängsätter god kollektivtrafik och närhet till friluftsområde högre än vad yngre gör. De senare anser närhet till teater, släkt/vänner och arbete är en viktigare egenskap. 7.2 Utformning, tjänster och boende i området Ett bostadsområde kan även beskrivas i termer av fysisk utformning, utbud av tjänster och sammansättning av dess befolkning. Det är egenskaper som är bundna till själva bostadsområdet. De flesta, 84 procent av de tillfrågade, anser att det är viktigt att det finns en livsmedelsbutik eller närbutik i området. Färre, 65 procent, pekar på vikten av samhällelig service såsom skolor, barnomsorg och vårdcentral. Man kan således säga att viss basservice i ett bostadsområde är av vikt för att det skall anses vara bra att bo i. Det är framförallt kvinnor som värderar detta högt, men även de som har låg inkomst. Barnfamiljer värderar skolor och barnomsorg i området högre än vad övriga hushåll gör, liksom de som bor utanför centrum. Att området skall ha fotbollsplan, tennisbanor, mo- 13 I etc. ingår annat kulturellt utbud, restaurang, pub samt välsorterade butiker.

5 45 tionsspår respektive klättervägg, inlines-bana skateboardbana och boulebana är lågt prioriterat på skalan av viktiga egenskaper. Endast 6 procent anser att klätterväggar etc. är viktig. De som trots allt finner detta vara viktiga egenskaper i ett bostadsområde är framförallt män och ännu mer om man är född utrikes samt att det finns barn i familjen. Men även av de som bor i allmännyttan och som bor utanför centrum. Tabell 7.3 Rangordning av egenskaper som beskriver områdets utformning, utbud av tjänster och befolkning. Rangordning Områdenas utformning och utbud Viktigast, i % 2 Matbutik i området Skolor, barnomsorg, vårdcentral i området Åldersmässigt blandat Vill bo i småhus Vill bo i flerbostadshus Socialt blandat Ej socialt blandat Ej etniskt blandat Etniskt blandat Bo i blandad bebyggelse Fotbollsplan/tennisbana. i området Ej åldersmässigt blandat Klättervägg/inlines i området 6 När det gäller den fysiska utformning är det endast en tredjedel av respondenterna som anser att det är viktigt att bo i ett område med en blandad bebyggelse. Däremot är det fler som anser det viktigt att bo i småhus, men också fler som finner det viktigt att bo i flerbostadshus. Det är även en bostadsmarknadsskiljande fråga. I Stockholmsregionen värderar man boendet i flerbostadshus framför ett boende i småhus. Det motsatta gäller dock för Gävle, där boende i småhus värderas högre. Andra särdrag är att även utrikes födda värderar småhusboendet högre än svenskfödda, liksom barnhushållen. De som bor i det privata fastighetsbeståndet värderar flerbostadsboendet högre än de som bor i allmännyttan. Och på motsvarande sätt poängsätter de som bor hos privata värdar småhusboendet lägre. Ett bostadsområde präglas även av dess befolkning. För att ett bostadsområde skall anses vara bra att bo i bör det vara åldersmässigt blandade anser nästan häften av de tillfrågade. Genomgående är här att kvinnor i högre grad än män anser att bostadsområdet skall vara blandat såväl åldersmässigt och socialt som etniskt. Här kan det vara värt att notera att de som är födda i Sverige finner det viktigare att bostadsområdet skall vara åldersmässigt blandat än de som in-

6 46 vandrat till riket gör. Äldre anser det vara viktigare än de yngre. Yngre anser det motsatta, nämligen att området inte bör vara åldersmässigt blandat. Denna motsats i uppfattning finner vi även i utbildningshänseende. Det är så att ju högre utbildning respondenten har desto mer finner han/hon att en åldersmässig blandning är viktig och tvärtom. Däremot är det i stort sett lika många som anser att området skall vara socialt blandat respektive icke-socialt blandat. Även om skillnaderna är små (37 respektive 34 procent), är det fler som anser att ett bostadsområde skall vara ickeetniskt blandad än att det skall vara etniskt blandat. Det är intressant att notera att de som bor i Stockholmsregionen poängsätter ett område med etnisk blandning högre än vad övriga respondenter gör. De värderar även ett icke-etiskt blandat område lägre än övriga. Att ett område skall vara etniskt blandat är också en utbildningsfråga. Ju högre utbildning hyresgästerna har desto mer finner de att en etnisk blandning är viktig. Invandrare anser detta vara mer viktigt än vad andra invånare gör. 7.3 Miljö i anslutning till fastigheten Som ett komplement till bedömningen av bostadsområdets utformning ges också en värdering av utemiljön i fastighetens omedelbara närhet. Trygghet och säkerhet i anslutning till fastigheten anses av de allra flesta (85 procent) vara den absolut viktigaste kännetecknet på ett bra bostadsområde. Rätt eller orätt så upplever respondenterna det viktigt att skydda sig från överfall, våld och kriminalitet. Detta kommer här till uttryck i det som här kallas för trygghet och säkerhet. Det är framförallt kvinnor som anser detta viktigt, men det är även en åldersfråga. Ju äldre man är desto mer finner man att denna aspekt på bostadsområdet är viktig. Handikappvänligheten i utemiljön är också i hög grad en könsfråga. Kvinnor betonar detta i betydligt högre grad än vad män gör. Det är även så att äldre finner detta viktigare än yngre. Boende i det privata bostadsbeståndet, liksom de som bor i centrum, poängsätter en handikappsvänlig utemiljö lägre än andra. Utlandsfödda, mer än svenskfödda, anser att det är viktigt att det skall finnas möjligheter till kompostering av matavfall i anslutning till fastigheten. Det gör även kvinnor mer än män, samt de som bor i allmännyttan och utanför centrum.

7 47 Tabell 7.4 Rangordning av egenskaper som beskriver miljön i anslutning till fastigheten. Rangordning I anslutning till fastigheten Viktigast, i % 1 Tryggt & säkert 85 3 Utemiljön skall ha buskar och träd 77 8 Utemiljön ha ostört läge/soligt läge 67 9 Utemiljön ha bilfri innergård Fysiskt attraktiv utemiljö Fri från trafikstörningar Utemiljön skall vara handikappvänlig Utemiljön skall ge rumskänsla Lättillgänglig kompostering av matavfall 41 Flertalet egenskaper som alla handlar om utemiljöns fysiska utformning i fastighetens omedelbara närhet rangordnas mycket högt av de tillfrågade. Att utemiljön skall ha buskar och träd, ha ostört läge/soligt läge, ha bilfri innergård, i övrigt vara fri från trafikstörningar och ge rumskänsla värdesätts högt. Även den mer sammanfattande frågan om det är viktigt huruvida utemiljön skall vara fysiskt attraktiv eller inte ges höga poängtal. Genomgående är skillnaden mellan mäns och kvinnors värdering stor. Kvinnor finner detta vara en betydligt viktigare aspekt på boendet än vad män gör. Ingår kvinnorna i barnhushåll är dessa egenskaper än viktigare. Det är även i viss mån en inkomstfråga. En höginkomsttagare värderar sådana egenskaper högre än vad en låginkomsttagare gör. Bor man dessutom utanför centrum i allmännyttan är detta en viktigare egenskap än annars. Generellt kan även sägas att sådana egenskaper som beskriver miljön i anslutning till fastigheten är markant viktigare för dem som bor utanför centrum än de som bor i centrum. Hur skall detta tolkas? En tolkning är att just själva boendet i centrum är av sådan vikt att ovanstående egenskaper är mindre betydelsefulla. 7.4 Lägenhetens utformning och standard I enkäten ställs ett antal frågor kring lägenhetens utformning och standard. Den typ av egenskaper förefaller vara i det närmaste bostadsmarknadsoberoende. Det visar sig att lägenhetens utrustning och utformning värderas högt av de tillfrågade. Det gäller särskilt dess möblerbarhet och köksutrustning. Detta gäller i högre grad för kvinnor än för män och för svenskfödda i högre grad än för invandrare. Individens ålder, inkomst och utbildning är också faktorer som samvarierar signifikant med hur individerna har värderat denna egenskap: ju yngre de boende är desto högre värderas egenskapen. En hög inkomst och en lång ut-

8 48 bildning pekar också på en högre värdering än om respondenten hade en låg inkomst och kort utbildningstid. Här finns även en skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda så att utlandsfödda å ena sidan värderar anpassning till källsortering och att lägenheten har torkskåp högre än svenskfödda men å andra sidan att möblerbarhet och hantverksmässigt utförande värderas högre av svenskfödda. Kvinnor anser att lägenheten ska ha god möblerbarhet, köksutrustning av hög kvalité, ett gott och hantverksmässigt utförande, tvättmaskin och torkskåp, charm samt vara anpassad till källsortering i högre grad än män. Men även de som har hög inkomst, och de som har hög utbildning, värderar detta högt (undantaget är anpassning till källsortering där det är låginkomsttagarna som finner detta viktigt). Det är också så att de boende i centrum värderar dessa egenskaper högre än de som bor utanför centrum 14. Tabell 7.5 Rangordning av egenskaper som beskriver lägenhetens utformning och standard. Rangordning Lägenhetens utformning och standard Viktigast, i % 4 Lägenheten ska ha god möblerbarhet 84 5 Lägenheten ska ha köksutrustning av hög kvalité 74 7 Lägenheten ska ha ett gott och hantverksmässigt utförande Lägenheten ska ha tvättmaskin & torkskåp Lägenheten ska ha charm Lägenheten ska vara anpassad till källsortering Fastigheten byggd före Fastigheten byggd efter I enkäten ställs frågor om fastighetens byggnadsår som en approximation för standard och utformning. De särskiljande dragen är främst huruvida de boende är svenskfödda eller utlandsfödda, par eller ensamstående respektive bor i eller utanför centrum. De som värderar ett boende i en äldre fastighet har lång utbildning, är svenskfödd, ensamstående och bor i centrum. Det motsatta gäller för dem som värderar en relativt nybyggd fastighet. De har företrädesvis låg inkomst, kort utbildning, är födda utomlands samt bor i allmännyttan. 7.5 Skilda hushållsgruppers värderingar I de tidigare avsnitten har vi behandlat respondenternas preferenser för olika egenskaper i bostadsområden efter typen av områdesegenskaper. Preferenserna 14 Parametersetimaten för möblerbarhet och charm är signifikanta, övriga har dock samma tecken.

9 är även relaterade till personliga attribut hos respondenterna. I detta avsnitt inriktas preferenserna på skilda gruppers värderingar av olika områdesegenskaper. Vi ställer oss då frågan om vilka bostadsområdesegenskaper som är särskilt viktiga för en viss typ av individ eller hushåll. I vilket sammanhang har kön, utbildning, födelseland etc. stor betydelse? Nedanstående sammanställning baseras på regressionsmodellerna i bilaga 6, tabell Kvinnor värderar tillgången till god kollektivtrafik och nära släkt och vänner högre än män gör. Kvinnor prefererar generellt sett närhetsaspekter högre än män. Det gäller även egenskaper som beskriver områdenas befolkning, utformning och utbud, utom för klättervägg, inlinesbanor, fotbollsplaner och tennisbanor. I de fallen är det männen som värderar dessa högre. Skillnader mellan mäns och kvinnors värderingar är stora för sådana egenskaper som beskriver miljön i fastighetens omedelbara närhet, som t.ex. trygghet och säkerhet; utemiljön ska ha buskar och träd samt vara handikappvänligt. Det gäller även vissa egenskaper som är relaterade till själva lägenheten, såsom anpassning till källsortering och lättillgänglig kompostering av matavfall samt god möblerbarhet. Åldern har en viss inverkan på preferenserna, men inte så stor som förväntat. Möjligen tas ålderseffekten upp av utbildningsfaktorn. Äldre personer anser i högre grad än yngre att utemiljön ska vara handikappvänlig. Yngre vill ha nära till arbetet och bo i småhus, men också att lägenheten ska ha charm. Det är således endast för ett fåtal egenskaper som individens ålder har en stor inverkan på vad respondenterna prefererar. Mellan svenskfödda och utrikes födda är skillnaderna i preferenser i vissa avseenden påtagliga. Det gäller t.ex. inställningen till relativt nybyggda fastigheter. Utrikes födda föredrar dem i betydligt högre grad än vad svenskfödda gör. De anser även, i högre grad än svenskfödda, att bostadsområdet skall vara etniskt blandat; att området skall vara försett med klättervägg, inlines, fotbollsplan och tennisbana; att lägenhet ska ha tvättmaskin och torkskåp, anpassad till källsortering och lättillgänglig kompostering av matavfall. De svenskfödda, däremot, prefererar i högre grad närhet till teater och annat kulturellt utbud, restaurang, pub samt välsorterade butiker, god kollektivtrafik och närhet till friluftsområde. Den som har en lång utbildning prefererar närhet till teater och annat kulturellt utbud, restaurang, pub samt välsorterade butiker men även nära till friluftsområde högt. Så även bostadsområden som är etniskt, åldersmässigt och socialt blandat. De värderar även boende i blandad bebyggelse respektive i småhus högre än de med kort utbildningstid. De anser även att utemiljön skall ge rumskänsla, ha buskar och träd samt vara fysiskt attraktivt. Huset bör helst vara av äldre datum och lägenheten ska ha ett gott och hantverksmässigt utförande, god möblerbarhet samt ha charm. Det sista är den lägenhetsegenskap där utbildningsfaktorn är mycket stor. Personer med en kort utbildningstid däremot värderar att utemiljön ska vara handikappvänlig i högre grad än de med lång utbildningstid. Att utbildningstiden har så stor effekt på denna egenskap 49

10 50 hänger förmodligen samman med att äldre, som anser att handikappfrågan är viktig, har i genomsnitt en kortare utbildningstid än vad yngre har. De med kort utbildningstid anser vidare att området ej skall vara etniskt blandat; att fastigheten skall vara relativt nybyggd samt att lägenhet ska ha tvättmaskin och torkskåp. En stor skillnad i preferenser är att barnfamiljer föredrar att bo i småhus, medan hushåll utan barn vill bo i flerbostadshus. Det är också så att barnfamiljer i högre grad än andra värderar egenskaper som kan hänföras till bostadsområde, som t.ex. tillgången till skolor och barnomsorg; fotbollsplan och tennisbana; klättervägg och inlinesbanor samt att det är åldersmässigt och socialt blandat. Det finns även skillnader i preferenser mellan de som bor i respektive utanför centrum. De som bor i centrum värderar närhet till teater och annat kulturellt utbud, restaurang, pub samt välsorterade butiker och boende i flerbostadshus högre än vad de som bor utanför centrum gör. De som bor utanför centrum värderar däremot närhet till friluftsområde högre. Tillgång till skolor och barnomsorg, bo i ett område med blandad bebyggelse respektive bo i småhus, ha fotbollsplan och tennisbana samt vara fri från trafikstörningar prefereras starkare än det gör för de som bor i centrum. Av analysen framgår även vilken effekt kategorin av fastighetsägare har på hur skilda egenskaper i bostadsområdet värderas. De som bor i det privata bostadsbeståndet värderar närhet till teater och annat kulturellt utbud, restaurang, pub samt välsorterade butiker högre än de som bor i allmännyttan. Vidare prefererar de äldre fastigheter med lägenheter med charm. Det gör även unga personer med lång utbildningstid och som föredrar att bo i centrum. Å andra sidan föredrar de som bor i allmännyttan nybyggda hus i områden med fotbollsplan och tennisbana, fria från trafikstörningar och med bilfria innergårdar. Det gör även barnfamiljer, individer med kort utbildning och de som säger sig föredra ett boende utanför centrum. Inkomsteffekten är, i de fall den är signifikant, negativ för de som bor i allmännyttan och positiv för de som bor i den privata delen av beståndet. Ju högre inkomst den boende har i desto högre grad bor han/hon hos en privat fastighetsägare och tvärtom. Avslutningsvis skall även nämnas något om de lokala bostadsmarknaderna inverkan på vad som värderas högt respektive lågt. För vissa egenskaper finns det inga eller bara ett fåtal signifikanta effekter för en viss lokal bostadsmarknad. Det betyder att värderingen av dessa egenskaper är i det närmaste oberoende av lokal bostadsmarknad. Sådana egenskaper är t.ex. att lägenhet ska ha tvättmaskin och torkskåp, ha gott och hantverksmässigt utförande, charm, god möblerbarhet samt vara anpassad till källsortering. Det är i förhållandevis många fall sådana egenskaper som är relaterade till lägenheten och inte till området. I andra fall är effekten av den lokala bostadsmarknaden mycket påtaglig. Det gäller närhetsaspekter som närhet till teater, annat kulturellt utbud, restaurang, pub och välsorterade butiker, arbete och till friluftsområde, men även till

11 51 god kollektivtrafik. Det finns även skillnader i huruvida respondenterna prefererar att bo i småhus eller i flerbostadshus. I Stockholmsregionen är det i högre grad än annorstädes viktigt med god tillgång till kollektivtrafik och att bostadsområdena bör vara etiskt blandade. 7.6 Fem typfall Sammantaget kan man säga att utemiljön i bostadens omedelbara närhet väger tungt när hushållen värderar kvalitéerna i ett bostadsområde. Det gäller även utbudet av service och tjänster inom bostadsområdet samt tillgänglighet till centrum med hjälp av kollektivtrafik. Värderingen varierar med bl.a. kön, ålder, inkomst, utbildning, hushållstyp och boendetid. Resultaten från analysen är således relativt komplex. För att ytterligare illustrera och tydliggöra vilka typer av hushåll som värderar de olika egenskaperna i ett bostadsområde högt respektive lågt skapas fem typer av hushåll med skilda särdrag. Det första typfallet är en ung ensamboende man som nyss flyttat hemifrån och som bor i centrum. Det andra fallet är en medelålders ensamboende och högutbildad kvinna med god ekonomi. Det tredje typfallet är en 65-årig kvinna som bor tillsammans med sin man utanför centrum. Det fjärde fallet är en invandrad medelålders man med låg utbildning och som bor med hustru och sina tre barn utanför centrum. Samt det femte fallet som består av en ensamstående 45-årig kvinna med tre barn hemma. Hon är född i Sverige, har en högskoleutbildning och har en årsinkomst på kronor. Hon bor i en allmännyttig bostad utanför centrum i Örebro. Där har hon bott i fem år. Tabell 7.6 ger en översikt av de fem hushållstyperna. Tabell 7.6 Grunddata för fem typer av hushåll. Typ 1 Typ 2 Typ 3 Typ 4 Typ 5 Bostadsmarknad Norrköping Stockholm Norrköping Norrköping Örebro Ålder Kön man kvinna kvinna man Kvinna Inkomst Utbildning, antal år Född i Sverige/utrikes Sverige Sverige Sverige Utrikes Sverige Par/Ensamboende Ensamboende Ensamboende Par Par Ensamboende Hemmavarande barn? Nej Nej Nej Ja Ja Antal personer i hushållet Bor i eller utanför centrum I centrum I centrum Utanför centrum Utanför centrum Utanför centrum Boendetid i nuvarande område: antal år 1 år 4 år 10 år 3 år 5 år Fastighetsägare Allmännytta Privat Privat Allmännytta Allmännytta

12 52 Tabellens data har applicerats på de regressionsmodeller som redovisats i tabell i bilaga 6. För mer information om operationaliseringen av uppgifterna i tabell 7.6 se kodtabell (tabell 6.3) i bilaga 6. Det generella draget i de tidigare avsnitten av analysen är att trygghet och säkerhet värderas högt och att klättervägg och inlinesbanor i området värderas lågt, går också igen hos de fem typfallen. Det finns dock flera viktiga skillnader mellan typfallen. Skillnader mellan de olika typfallen är små för preferenser som relaterar sig till bostadsområdets läge. Undantaget är här närhet till teater och annat kulturellt utbud. I detta fall är skillnaderna stora. Det är främst effekten av bostadsort, barninnehav och födelseland som skapar skillnaderna. Den 35-åriga kvinnan med högskoleutbildning (typ 2) som bor i Stockholm och har en inkomst på kronor per år, född i Sverige och lever ensam värderar enligt vår analys ett boende nära teater och annat kulturellt utbud, restaurang, pub och välsorterade butiker lågt. Hon vill även bo nära släkt och vänner i något högre grad övriga. Generellt sett värderar hon närhetsaspekterna högre än övriga individtyper. Däremot värderar en utrikes född man i 40 års åldern (typ 5) som har en utbildning som motsvarar svensk grundskola och som lever med sin fru och tre barn i ett icke-centralt område i Norrköping närheten till teatern mycket lågt. 10,0 9,0 typ1 typ2 typ3 typ4 typ5 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 God kollektivtrafik Närhet till teater etc. Nära till friluftsområde Nära släkt/vänner Nära arbetet Figur 7.1 Värderingen av närhet till andra områden fem typfall. Den kvinnliga pensionären (typ 3) värderar närhet till arbete (naturligt nog) lägre än övriga. Hon anser att tillgången till god kollektivtrafik är viktig liksom närhet till friluftsområden.

13 53 Tillgången till matbutik i området värderas högt av alla fem individtyperna. Det är även relativt stor samstämmighet i värderingen av att bostadsområdet skall bestå av en blandad bebyggelse. Det finns däremot stora skillnader i värdering mellan de fem individtyperna av t.ex. förekomsten av skolor, barnomsorg och vårdcentral; klättervägg, inlinesbana, skateboardbana, boulebana; fotbollsplan, tennisbana och motionsspår. Men även vad gäller preferensen för att bo i småhus. Denna olikhet är främst en effekt av skilda värderingar mellan barnfamiljer och icke barnfamiljer, men också mellan de som är svenskfödda respektive utrikes födda. typ1 typ2 typ3 typ4 typ5 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Skolor etc Matbutik Klättervägg Fotbollsplan Bland bebygg. Bo i flerbostadshus Bo i småhus Figur 7.2 Värderingen av tjänster i området samt områdets utformning fem typfall. Att området skall ha en blandad befolkning värderas högt av alla fem typerna. Det finns några skillnader mellan dem, som t.ex. att den 35-åriga högutbildade kvinnan i Stockholm värderar en etniskt blandad befolkning i området påtagligt högre än de övriga. Det är främst en Stockholmseffekt, i den meningen att respondenter i Stockholmsregionen har värderat denna egenskap högre än vad man gjort på övriga lokala bostadsmarknader i undersökningen.

14 54 typ1 typ2 typ3 typ4 typ5 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Socialt blandat Ej socialt blandat Åldersmässigt blandat Ej åldersmässigt blandat Etniskt blandat Ej etniskt blandat Figur 7.3 Värderingen av områdets befolkningsmässiga karaktär fem typfall. Preferenser för egenskaper som är relaterat till miljön i omedelbar anslutning till fastigheten är relativ höga. Några till och med mycket höga. För en sådan egenskap som trygghet och säkerhet råder en samstämmig hög värdering av. De personliga attributen har här liten inverkan. Däremot väger de personliga attributen tyngre för en sådan egenskap som att utemiljön skall vara fysiskt attraktiv. Den ensamstående och långtidsutbildade kvinnan från Stockholm värderar denna egenskap högt, men det gör än trebarnsmamman från Örebro. Sådana personliga attribut som lång utbildning och god inkomst samvarierar på ett positivt sätt med denna egenskap liksom med andra aspekter på utemiljön.

15 55 typ1 typ2 typ3 typ4 typ5 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Tryggt & säkert Fysiskt attraktivt Lättillgänglig kompostering av matavfall Utemiljön ska ha buskar & träd Utemiljön ge rumskänsla Ostört/soligt läge Figur 7.4 Värderingen av miljön i anslutning till fastigheten fem typfall. Den unge mannens (typ 1) värderingar inom denna sfär av egenskaper är i genomsnitt lägre än för de andra individtyperna. Ett sådant exempel är handikappvänligheten. Den kvinnliga pensionären (typ 3) föredrar denna egenskap i betydligt högre grad än övriga.

16 56 typ1 typ2 typ3 typ4 typ5 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Bilfri innergård Fri från trafikstörningar Utemiljön ska vara handikappvänligt Fastigheten byggd efter 1990 Fastigheten byggd före 1960 Figur 7.5 Värderingen av miljön i anslutning till fastigheten (forts. ) fem typfall. Preferensen för att utemiljön ska vara handikappvänlig är i hög grad åldersberoende. Av figuren 7.5 kan vi även utläsa att de båda barnfamiljerna (typ 4 och 5) värderar bilfri innergård och fri från trafikstörningar högre än övriga. Skillnaderna i värdering av nya respektive äldre fastigheter är i hög grad en effekt av födelseland och utbildning. En person med lång utbildningstid har högre preferens för äldre hus än de med kort utbildningstid. Det motsatta gäller preferenserna för nyare hus. Är man även född utanför Sverige ökar preferenserna för yngre fastigheter. Rent allmänt kan man säga att egenskaper som beskriver lägenhetens utformning och kvalité värderas högt. Lägenheter med en köksutrustning av hög kvalité värderas högt av alla. De personliga attributen spelar här en mindre roll. Det gör de emellertid i allra högsta grad när det gäller värderingen av lägenhetens möblerbarhet. Kvinnor med lång utbildningstid och hög inkomst värderar detta högre än t.ex. män som är födda utomlands.

17 57 typ1 typ2 typ3 typ4 typ5 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 God möblerbarhet Kök av hög kvalité Gott utförande Tvättmaskin & torkskåp "Charm" Anpassad till källsortering Figur 7.6 Värderingen av lägenhetens standard fem typfall. Utbildning och inkomst spelar också stor roll för hur man värderar lägenhets charm (t.ex. kakelugn, hög våningshöjd). Dock är det så att ju äldre respondenterna är desto mindre värderar man denna egenskap. Utbildningens längd har också betydelse för uppskattningen av tvättmaskin och torkskåp i lägenheten fast i motsatt riktning. Ju längre utbildning respondenterna har desto lägre värderas denna egenskap. Här är det barnfamiljer och utrikes födda som värderar detta högt. Värderingen av anpassning till källsortering i bostaden är liksom köksutrustning av hög kvalité mindre beroende av personliga attribut än övriga egenskaper. Kön och födelseland spelar dock en viss roll så att kvinnor och utrikes födda värderar anpassning till källsortering något högre än andra. Sammanfattningsvis kan man säga att vissa egenskaper värderas högt och att de personliga attributen här har en mindre betydelse, som t.ex. att lägenheten skall ha en köksutrustning av hög kvalité. I andra fall är värderingen av egenskapen starkt relaterad till de personliga attributen och var man bor. Det gäller en sådan närhetsaspekt som närhet till teater och annat kulturellt utbud, restaurang, pub samt välsorterade butiker.

18 58

19 59 8. Sammanfattning och slutsatser Sverige har ett administrativt system för hyressättning, där hyrorna sätts genom förhandlingar mellan parterna på hyresmarknaden. Inom ramen för hyreslagens bestämmelser om den så kallade bruksvärdesprövningen skall hyrorna sättas så att de speglar hushålls allmänna värderingar. En hyressättning baserad på hushållens allmänna värderingar leder emellertid till en hyressättning som i regel klart avviker från den hyressättning som hypotetiskt skulle råda på en oreglerad marknad. Detta beror på att hushållens allmänna värderingar inte alltid kommer till uttryck i hyressättningen. Det beror också på att hyrorna i en oreglerad marknad sätts efter marginella gruppers värderingar av skilda bostadsområden i vissa fall områden med mycket knapp tillgång på bostäder som i städernas mest centrala delar. Uppsatsen syftar till både beskriva hushållens allmänna värderingar och att dessutom ge en bild av hur skilda grupper av hushåll värderar bostädernas egenskaper och läge i staden. Detta sker med hjälp av en enkät som har distribuerats till sex olika kommuner. Vårt syfte är vidare att mäta värderingarna på ett mer grundläggande sätt än i alla de studier som har föregått denna studie. Vi skall bortse från fastighets ålder eller läge i förhållande till centrum. I stället definierar vi mer grundläggande egenskaper, såsom fastighetens läge i förhållande till närservice, offentlig service, centrala kulturutbud och större köpcentra, kommunikationer och natur. Enkäten riktade sig till de boende i hyresrätt i Örebro, Malmö, Stockholm, Skövde, Gävle och Norrköping. Antalet observationer varierar mellan knappt 700 och drygt 800 i respektive kommun. Enkäten är indelad i fyra delar. I den första delen efterfrågas bakgrundsdata om hushållet, såsom inkomst, hushållets sammansättning, boendetid, etc. I den andra delen tillfrågas hushållen om sin betalningsvilja för olika bostadsområden. I en tredje del ombeds hushållet sätta pris på tjänster och utrustning i lägenheten, fastigheten och i dess omgivning. I en sista del av enkäten ombeds hushållen markera hur viktiga de tycker att olika egenskaper i bostadsområdet är. Hushållen 15 ombeds svara på frågan om hur mycket de är villiga att betala för en likvärdig bostad i olika bostadsområden. Hur mycket mer, i termer av högre hyra, är det värt att betala för att få bo i de olika alternativa bostadsområden som den tillfrågade konfronteras med. De boendes betalningsvilja skall i undersökningen korrespondera mot de grundläggande egenskaper i respektive bo- 15 Noga räknat tillfrågas individer, men de yttrar sig ofta över frågor som berör hela hushållet.

20 60 stadsområde som konstituerar dess värde. Vilka är de egenskaper som individen vill betala extra för? Vi konstateras först och främst att betalningsvilja varierar starkt mellan olika bostadsområden i de undersökta kommunerna. Dessa områden är för övrigt utvalda i samarbete med intresseorganisationerna och kommunernas tjänstemän. Ett vanligt mönster förefaller vara att betalningsvilja för det mest attraktiva området är cirka 300 kronor högre än betalningsvilja för det minst attraktiva området. Skillnaderna ökar normalt med ökad storlek på kommunen. I ett särskilt avsnitt simulerar vi en marknadshyressättning genom att beakta spridningen i betalningsvilja för de olika bostadsområdena, ställd mot tillgången på bostäder i olika delar av staden. Vi konstaterar då att i t.ex. Malmö är den genomsnittliga betalningsviljan för det minst attraktiva området 533 kronor, medan den är 813 kronor i den mest attraktiva delen av staden. Om i stället spridningen i betalningsvilja, i kombination med tillgången på bostäder, beaktas kan differensen bli så hög som 500 kronor per kvadratmeter mellan det minst attraktiva och det mest attraktiva området. Vi konstateras också att betalningsviljan beror mycket på vem man frågar; om det är ungdomar eller äldre, rika eller fattiga. Särskilt viktigt är den asymmetri som tar sig uttryck i att hushåll i mindre attraktiva områden har en låg betalningsvilja för det attraktiva området, medan de som bor i de mest attraktiva områdena har en långt större, men negativ betalningsvilja för det mindre attraktiva området. I en statistisk analys relateras betalningsviljan för olika bostadsområden till områdenas egenskaper. Vi definierar sex olika egenskaper; (1) Närhet till teater och annat kulturellt utbud, (2) Tillgång till goda kollektiva färdmedel för resor inom staden, (3) Tillgång till friluftsområde, (4) Tillgång till sådan service som skolor, barnomsorg, vårdcentral i området, (5) Tillgång till livsmedelsbutik i området och (6) Bostadsområdets rykte. I vår analys, där vi väljer ut de två egenskaper som har störst inverkan på betalningsviljan, visar det sig att goda kommunikationer har stor betydelse i Stockholm, Skövde och Norrköping, medan offentlig service i området betyder mycket i Malmö, Stockholm och i Gävle. Tillgång till kommersiell service betyder mycket i Malmö, nedan områdets rykte har stor betydelse i Örebro och i Skövde. Den traditionella variabeln som mäter centrumläge, d.v.s. (1) ovan, har inte särdeles stor betydelse i någon kommun, utom i Örebro, Gävle och i Norrköping där i stället variabelns motsats, tillgång till fritidsområde, har betydelse. Den slutsats som kan dragas av detta är att ett centralt läge sannolikt är viktigt, men att andra kvaliteter i bostadsområdet och i stadsdelen inte skall negligeras. I en regressionsanalys testas om de tillfrågades ålder, kön, inkomst, utbildning, födelseland och hushållssammansättning förändrar värderingen av de sex grundläggande egenskaperna. Så är dock inte fallet. I en särskild del av enkäten frågar vi om hushållens betalningsvilja för olika komplementära egenskaper och tjänster. Vi ber hushållen ange sin betalnings-

21 vilja för att få tillgång till, respektive avstå från, extra rum i lägenheten, balkong/uteplats, garage, ljudisolering, internet, lokal för motion och hobby, gemensam innergård, hiss, lekplatser, kvartersvärd., övervakning etc. Det visar sig att hushållen i gemen har en lägre betalningsvilja för att få tillgång till nyttigheten, jämfört med den kompensation de kräver om nyttigheten skulle försvinna. Det kan tolkas som en tillvänjningseffekt, i kombination med att hushållen i viss grad själva har valt den standard och de komplement de nu har. Även om den genomsnittliga betalningsviljan i många fall motiverar investeringar i komplement av skilda slag är detta långt ifrån alltid fallet. Spridningen i betalningsvilja/kompensationskrav är också så stor att det motiveras den analys som görs i studien och som går ut på att relatera betalningsvilja/kompensationskrav till bakomliggande variabler som beskriver hushållets situation och sammansättning (se ovan). Då framkommer betydande skillnader i olika hushållsgruppers värdering av dessa komplement. Det förefaller också finns stora skillnader mellan betalningsvilja/kompensationskrav i de olika undersökta kommunerna. Ett exempel kan illustrera den kunskap som framkommer i denna delstudie; För ytterligare ett rum i bostaden är man i t.ex. Stockholm villig att betala närmare 80 kr mer i månaden än de är i Örebro (se tabell 5.1 bilaga 5). Däremot vill man i Gävle betala 32 kronor mindre än i Örebro. Även i Skövde och i Norrköping vill man betala mindre än genomsnittet. Män vill betala 43 kronor mer i månaden än vad kvinnor vill göra. Barnfamiljerna vill betala mer än vad icke barnfamiljer är beredda att göra.. För en likvärdig bostad med ett rum mindre vill 26,4 procent ha en hyressänkning på 1000 kronor per månad. Det skall jämföras med att endast 4,9 procent var villiga att betala 1000 kronor per månad ytterligare i hyra för att få tillgång till mer utrymme. I genomsnitt vill man ha en minskning av hyran med knappt 600 kronor per månad. I ett sista avsnitt av enkäten efterfrågar vi de boende preferenser för olika egenskaper i bostadsområdet. Noga räknat definierar vi fyra kategorier av egenskaper; (1) Närhet till arbete, tjänster och sociala kontakter i andra områden i staden, (2) Bostadsområdets egenskaper i form av dess invånare, utformning och utbudet av tjänster i området, (3) Miljö i anslutning till fastigheten och (4) Lägenheten i sig. De tillfrågade får markera om en egenskap är viktig eller oviktig på en tiogradig skala. De viktigaste egenskaperna, tagna ur de olika kategorierna är; (1) Tryggt & säkert, (2) Matbutik i området, (3) Utemiljön skall ha buskar och träd, (4) Lägenheten ska ha god möblerbarhet och (5) Lägenheten ska ha köksutrustning av hög kvalité. I bilaga presenteras samtliga 35 egenskaper. I en regressionsanalys relaterar vi preferensernas fördelning på de 35 egenskaperna till hushållens situation och sammansättning. Det kan ses som ett försök att finna ut vad olika typer av individer och hushåll olika kundgrupper tycker är viktigt i boendet. Detta görs på tre olika sätt. För varje egenskap görs 61

22 62 en regressionsanalys som syftar till att finna ut vilka hushålls- och bostadsmarknadsegenskaper som har betydelse för att en viss egenskap skall hamna högt eller lågt på preferensskalan. I ett omvänt synsätt är olika typer av boende utgångspunkten för analysen. Det ger svar på frågan om vad kvinnor, fattiga eller invandrare tycker är viktiga egenskaper. I en sista analys skisseras preferenserna för fem olika typhushåll. Preferensstudien visar att det är stora skillnader på preferenserna hos män och kvinnor, invandrares och svenskfödda, rika och fattiga, äldre och yngre, barnhushåll och inte barnhushåll, ensamstående och sammanboende och boende i allmännytta respektive privat fastighetsägare. Preferensstudiens slutsatser kan också gälla hela studien. Vi visar att de boendes betalningsvilja uppvisar stor spridning mellan olika bostadsområden och för olika typer av hushåll. En hyressättning som inte enbart nöjer sig med att se till genomsnittliga värderingar kommer att utmärkas av större skillnader mellan attraktiva och mindre attraktiva delar av staden än de som i dag råder. Mönstret är emellertid komplext och kan inte med enkelhet beskriva si termer av avstånd till centrum. Ett administrativt hyressättningssystem måste beakta egenskaper som hänför sig till bostaden, fastigheten och dess läge i staden i relation till kommunikationer, affärer, offentlig service och centrumaktiviteter.

23 63 9. Referenser Antoni, N. (red.), (1996), Hyra på marknaden, Hyresgästernas Riksförbund, Stockholm Berger, T. & Turner, B., (1991) Problem på den svenska hyresmarknaden, i Hyresrättens roll och villkor på 90-talets bostadsmarknad. Stockholm: Sveriges Fastighetsägareförbund, s Bergenstråhle, S., (1984), Bruksvärdering och hyressättning i Stockholm, Göteborg och Malmö, Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R162:1984, Stockholm. Fransson, U. & Magnusson, L., (2000) SOU 2000:33. Bilaga 1 Områdespreferens i hyresrätt, I SOU 2000:33 Bruksvärde, förhandling och hyra en utvärdering. Betänkande från utredningen om allmännyttan och bruksvärdet. Frykblom, P., (1998): Questions in the contingent valuation method : five essays. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Agraria 100. Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, Sammanläggningsavhandling. Naturresursoch miljöekonomi. Green, D., Jacowitz, K.E., D Kahneman & Mc Fadden, D., (1998) Referendum Contingent Valuation, Anchoring and Willingness to Pay for Public Goods. Resource and Energy Economics, 20, pp Gärling, T., Lindberg, E. & Montgomery, H., (1989) Psykologiska faktorers betydelse för hushållen. Aktivitetsmönster, bostadslokalisering och dagligresande. Byggforskningsrådet, rapport R63:1989. Hyressättning, hyresvärdering etc, Hyresmarknadskommitten, Stockholm Magnusson, L. & Berger, T., (1996) Hyressättning på de boendes villkor. Meyers. Malmberg, J., (1994) Attityder till bekämpningsmedel och betalningsviljan för en minskad användning av dessa i det svenska jordbruket/the willingness to pay for a reduced use of biocides in the Swedish agriculture. Uppsala, , [19] s. Mitchell, R.C. & Carson, R.T., (1989) Using Surveys to Value Public Goods: The Contingent Valuation Metod. Resources for the Future: Washington, D.C. SOU 1995:98, 1990-talet bostadsmarknad en första utvärdering. Delbetänkande av den Bostadspolitiska utredningen. SOU 1995:133, Bostadsbidragen effektivare inkomstprövning besparingar. Betänkande av bostadsbidragsutredningen 95. Strömqvist, U., (1995) Marknadsanpassad hyressättning, SABO.

24 64 Turner, B., (1983), Hyror och hyrespolitik i Sverige, Meddelande M83:8, Statens institut för byggnads forskning, Gävle. Turner, B., (1992) Hyrornas marknadsanpassning en jämförelse med bostadsrättssektorn. Rapport till utvärderingen av bruksvärdessystemet. Stockholm: Finansdepartementet, Ds 1992:74. Turner, B., (1996) Effekterna av en marknadsanpassad hyra, i Antoni, N. (red.), Hyra på marknaden, Hyresgästernas Riksförbund, Stockholm. pp Turner, B., (2000) Lägeshyror på hyresmarknaden en jämförelse med bostadsrättsmarknaden (Location sensitive rent a comparison with the tenant-coperative sector), i SOU 2000:33, pp

25 65 Bilaga 1. Undersökningspopulationen Personerna i undersökningspopulationen representerar skilda ålders-, inkomstoch hushållsgrupper. Av drygt utskickade enkäter har drygt personer svarat. Svarsfrekvensen är högst i Skövde och Örebro (53,6 respektive 52,7 procent) och som lägst i Malmö och i Stockholmsregionen (46,1 respektive 46,8 procent). Det är även skillnader i svarsfrekvens inom Stockholmsregionen. I Botkyrka är svarsfrekvensen anmärkningsvärt låg, 32 procent. Tabell 1. Antal utskickade enkäter samt antal svar fördelade efter bostadsmarknad. Bostadsmarknad Ej svar Antal svar Samtliga enkäter Svarsprocent Stockholmsregionen ,1 Norrköping ,8 Malmö ,8 Skövde ,6 Örebro ,7 Gävle ,2 Total ,5 Tabell 2. Antal utskickade enkäter samt antal svar fördelade efter kommuner inom Stockholmsregionen. Kommun Ej svar Antal svar Samtliga enkäter Svarsprocent Botkyrka ,2 Haninge ,5 Stockholm ,7 Nynäshamn ,1 Ungefär hälften av de tillfrågade männen och kvinnorna har svarat på enkäten. Medelåldern är något högre (41år) bland de som svarat än bland de som inte gjort det (38 år). Bortfallet är som störst bland ungdomarna. Svarsfrekvensen är högre desto högre inkomst de tillfrågade har, liksom hos de med högre utbildning. Svarsfrekvensen är högst bland par utan barn och lägst bland ensamstående med barn. Svarsfrekvensen ligger på 50% för boende i bostäder ägda av privata personer, något högre för de som bor privata bostadsföretag samt något lägre bland

26 66 de som bor i allmännyttan. Det är också en skillnad i svarsfrekvens mellan svenskfödda och utlandsfödda. De svenskfödda svarar i drygt hälften av fallen, medan svarsfrekvensen bland de utlandsfödda är lägre (43 procent). På det hela taget är skillnaderna små mellan de som svarat och den ursprungliga urvalspopulationen. Det innebär att vår undersökningspopulation är rimligt representativ för befolkningen i de undersökta kommunerna och de undersökta bostadsområdena. Enkätsvaren Nedan följer en mer detaljerad sammanställning av uppgifter om de personer som svarat på enkäten. Tabell 3 Antalet män och kvinnor. Kön Frekvens i procent Kvinna ,9 Man ,1 Summa 4621 Tabell 4. Antalet respondenter fördelade efter åldersklasser. Ålder Frekvens i procent -24 år , , , , , , , , , , ,2 Okänd ålder 92 2,0 Summa ,0

27 67 Tabell 5. Antalet personer fördelade efter hushållsstorlek. Antal personer i hushållet Frekvens i procent Ej svar , , , , , ,6 Summa 4621 Tabell 6. Antalet personer med hemmavarande barn. Hemmavarande barn Frekvens i procent Ej svar 23 0,5 Hemmavarande barn ,6 Ej hemmavarande barn ,9 Summa 4621 Tabell 7. Antalet personer fördelade efter hushållstyp. Hushåll Frekvens i procent Ensamstående ,1 Par ,9 Summa ,0 Tabell 8. Antalet personer fördelade efter födelseland.. Födelseland Frekvens i procent Sverige ,4 Utrikes ,6 Summa ,0