Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten
|
|
- Alf Sten Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten Av: 1
2 Innehåll Inledning... 3 Vad är Fuzzy Logic?... 4 Fuzzy sets... 4 Medlemsskapsfunktion... 5 Operatorer... 7 Union... 7 Snitt... 8 Komplement... 8 Exempel med de olika operatorerna... 9 IF THEN Rule Base Diskussion Referenser
3 Inledning Hur gör jag, ska jag skriva att han är lång eller kort, han har ju bara medellängd!. Om du känner igen dig i den meningen så har du hittat rätt nu behöver du inte vara fast i första ordningens predikatlogik där värden endast är sanna eller falska. Eller använda dig av probalistisk logik som berättar sannolikheten om att en person är lång. Men hur gör man då om vill skriva att en person är medellång genom att använda sig av logik. Svaret min vän är att man använder sig av Fuzzy Logic, ett fenomenalt sätt som låter värden inte bara vara sanna eller falska, svarta eller vita utan kan ta med allt där emellan. Välkommen till Fuzzy Logic, logikens gråzon. 3
4 Vad är Fuzzy Logic? I första ordningens predikatlogik (FOPL) kan man bara hantera värden som är sanna eller falska (1=sant, 0=falskt), i probalistisk logik kan vi avgöra hur sannolikt det är att ett värde är sant men hur gör man när man har värden som varken är helt sanna eller falska utan är ligger där lite mitt emellan. Det är här fuzzy logic kommer in och är användbart. Låt oss säga att vi ska ta ett bad, skulle man bestämma om hur vattnet känns genom att använda sig av FOPL så skulle vi kunna bara ha att vattnet är antingen varmt eller kallt. Om vi bestämmer att temperaturen t är kallt om 0 < t < 15 och varmt om t ligger mellan 15 < t <30 grader. Det skulle då betyda att om vi temperaturen på vattnet är 14,6 grader så räknas det som kallt även fast skillnaden upp till temperaturen är väldigt marginal. Om vi skulle definera problemet genom att använda oss av FL så skulle vi då kunna lägga till ett till tillstånd som vattnet kan vara så det behöver inte bara vara kallt eller varmt utan att det kan även vara ljummet. Här blir också övergången mellan de olika tillstånden gradvis så att vattnet är olika sant för de tre tillstånden. Tänk att linjen i figur 1 pekar på temperaturen 11 grader, då skulle man kunna säga att den är 0,8 kallt, 0,2 ljummet och 0 varmt. Figur 1. Tre olika fuzzy sets (bildkälla: Wikipedia) Fuzzy sets För att kunna använda oss av Fuzzy Logic behöver vi först använda definera vårt universum. Det gör vi med hjälp med av fuzzy sets. I vanlig tvåvärdes logik som FOPL använder man sig av crisp set där om man har en övergångar från till exempel kallt till varmt inte är gradvis utan att bytet sker helt på en gång. Om vi tittar tillbaka på figur 1 så ser vi att den har tre sets där bytena sker gradvis mellan de olika tillstånden. Nedan i figur 2 ser vi skillnaden mellan crisp och fuzzy set. Likt det tidigare exemplet fast här kollar vi på längd på personer istället för temperatur i vattnet. Det som sägs med crisp set är att alla som är under 180 cm räknas som korta och alla som är över räknas som långa. Problematiken med det här är 4
5 att om man skulle vara 179,4 cm så räknas man som lika kort som en person som är 160 cm även fast det bara skiljer 0,6 cm för att man ska räknas som lång. Med fuzzy set ser vi hur det gradvis ökar desto längre man är, en person som är 179,4 cm räknas då inte som lika kort som en som är 160. Figur 2. Jämförelse mellan ett crisp set och ett fuzzy set.(bildkälla Jantzen) Medlemsskapsfunktion Vi måste även definera att ett objekt tillhör en mängd och vilka värden den kan ta.här nedan defineras att x är ett element som tillhör setet X: Medlemskapsgraden måste även defineras för att vi ska kunna använda oss av elementet. Det görs med medlemsfunktionen nedan: µ x : U [0,1] Det vill säga att x finns i universum och medlemskapsgraden ligger mellan 0 och 1. Med den här kunskapen kan vi skriva ett fuzzy set som nedan: X = {(x, µ x )} Där X är ett fuzzy set, x är ett element i setet och µ x är medlemskapsgraden för x i setet X. Om vi tar det vi nu har lärt oss och tillämpar det till vatten och bad problemet. Låt oss säga att x = 11 grader ( vi vet sen tidigare att 11 grader har graden av medlemskap 0,8 kallt, 0,2 ljummet och 0,0 varmt). Vi får då: 5
6 Kallt = {(11, 0,8)} Ljummet = {(11, 0,4)} Varmt = {(11,0,0)} Om vi nu istället tittar tillbaka på figur 1 kan vi se att den består av tre set som använder sig av trapezodialfunktioner. Figur 3. Trapezodialfunktioner och trapezodial diagram. (Bildkälla: Allmér) Testar vi nu att köra dessa funktioner på våra set för att se om det våra siffror verkligen stämmer. Vi sätter x=11 och tittar så att de medlemsgraderna vi har vid de olika seten är rätt. Eftersom kallt börjar vid 1 (alltså den tredje formeln av trapezodialfunktionen) och c= 10, d=15 får vi: (15-11) / (15-10) = 4/5 = 0,8 För ljummet har vi a= 10, b= 15. Det ger oss: (11 10) / (15 10) = 1/5 = 0,2 Och slutligen för setet varmt har vi a= = 0 Trapezodialfunktion är inte den enda funktionen i Fuzzy Logic. De vanligaste funktionerna är trapezodial, triangel och Gaussianfunktion. Triangelfunktion funkar som trapezodial fast man sätter b=c. Figur 4. Triangel diagram.(bildkälla: Allmér) 6
7 Gaussianfunktionen har en mer slätare kurva jämfört med triangular och trapezodial. Övergångarna är inte lika skarpa. Figur 5. Gaussian funktion och gaussian diagram. (Bildkälla: Allmér) X 0 är kurvans högsta topp, x är vårt element och σ står för standard deviationen. Operatorer Precis som i FOPL har FL olika operatorer som man kan använda sig av inom FL för att räkna på fuzzy sets de vi kommer titta närmare på union, snitt och komplement. Vi tittar på exemplet som vi tog tidigare med vattnet i badkaret och kollar hur det ser ut i figur 1 om vi använder oss de olika operatorerna och vad de gör. Union När man använder sig av union i FL, så uniferar man seten och retunerar det högsta värdet. Rent matematiskt så ser formeln ut: (A B)(x) = max [A(x), B(x)] Tittar vi närmare på figur 1 och uniferar seten kallt (cold) och ljummet (warm) så ser vi på figur 3 hur de blir efter uniferingen, då har vi satt A= kallt och B=ljummet alltså blir vår formel. (kallt ljummet)(x) = max [kallt(x), ljummet(x)] Figur 6. Union(Bildkälla: Wikipedia. Med vissa modifikationer) 7
8 Snitt Snitt fungerar så att man tar alla element i seten och retunerar det minsta värdet. Formeln för snitt ser du nedan. (A B)(x) = min [A(x), B(x)] Om vi fortsätter på exemplet med vattnet i badkaret. I figur 4 ser man hur det skulle se om vi sätter A=kallt och B=ljummet. Likt unionen så blir formeln för vårt temperatur exempel. (kallt ljummet)(x) = min [kallt (x), ljummet (x)] Figur 7. Snitt(Bildkälla: Wikipedia. Med vissa modifikationer) Komplement Komplement används på bara ett sätt åt gången. Det som görs när man använder sig av komplement operatorn är helt enkelt att man tar värdet på elementet och subtraherar det med ett. Det vill säga: ca(x) = 1 A(x) Om vi sätter A=ljummet så ser vi på figur 5 att att setet helt enkelt vänds upp och ner. Det som händer är helt enkelt att där vi har 1 i setet ljummet får vi med komplementet 0 och där vi 0 får vi 1. Figur 8. Komplement(Bildkälla: Wikipedia. Med vissa modifikationer) 8
9 Exempel med de olika operatorerna Om vi tittar på ett exempel taget från Jantzen ( som i sin tur har tagit efter Zimmermann) där vi har en familj på fyra som letar efter ett nytt hus. De vill att huset ska vara bekvämt och de vill ha ett stort hus. Vi räknar bekvämligeheten genom hur många rum ett hus har. Vi har vårt universum, U = [1,2,3,4,5,6,7,8,9,10], där varje hus benämns genom hur många rum det har. Vi sätter bekvämlighetensgraden för varje rum som där 1 = fullt sant att huset är bekvämt och 0=fullt falskt att huset är bekvämt. Vi måste även definera sanninghetsgraden för våra element för husens storlek, 1= sant att huset är stort och 0=falskt att huset är stort. B=[0.2, 0.5, 0.8, 1, 0.7, 0.3, 0, 0, 0, 0] S=[0, 0, 0.2, 0.4, 0.6, 0.8, 1, 1, 1, 1] Nu när vi definerat vårt universum och våra sets så kan vi börja använda oss av de olika operatorerna. Vi börjar med union, alltså får vi. (B S)(x) = max [B(x), S(x)] ger [0.2, 0.5, 0.8, 1, 0.7, 0.8, 1, 1, 1, 1 ] Vi ser här att huset med fyra rum (hus nr 4) är fullt tillfredställande för att det har så många rum som önskas av familjen dvs B(4) = 1. Även hus nr 7-10 är fullt tillfredställande eftersom att de är stora. Om det är säljarens marknad som råder kan det vara smart av familjen att köpa ett hus som åtminstonde tillfredställer ett av kraven helt. Kör vi snitt på dessa får vi. (B S)(x) = min [B(x), S(x)] ger [0, 0, 0.2, 0.4, 0.6, 0.3, 0, 0, 0, 0] Här får vi att det är hus nr 5 som är mest tillfredställande men den är inte helt tillfredställande. Om vi säger att det är köparens marknad som gäller så kan det vara vettigt för familjen att vänta tills något bättre dyker upp. Om vi däremot vet att dottern Marie snart ska flytta hemifrån och börja plugga Kognitionsvetenskap i Linköping. Då vill familjen istället ha ett hus som inte är stort, det som behöver göras då är att ta komplement på S och sedan räkna med det nya setet som vi får och sätter som L som i litet. cs(x) = 1 s(x) vilket ger L= [1, 1, 0.8, 0.6, 0.4, 0.2, 0, 0, 0, 0], tar vi sedan ett snitt på det. (B L)(x) = min [B(x), L(x)] ger [0.2, 0.5, 0.8, 0.6, 0.4, 0.2, 0, 0, 0, 0] 9
10 Då får vi reda på att huset med 3 rum är det som är mest tillfredställande för familjen. IF THEN Ett sätt att tillämpa Fuzzy Logic är genom att använda sig av IF THEN. IF THEN går ut på att man har två delar antecedenten (input) och konsekvensen (output). Antecenden går in mellan IF och THEN, konsekvensen följs efter THEN. Det kan enkelt beskrivas att om antecenden är si så blir konsekvensen så. Rule Base När man har flera olika set som man använder sig av vid IF THEN, brukar man sätta in det i en Rule Base. En Rule Base är en samling av alla de olika IF THEN satserna som man har, oftast försöker man förkorta ner de satserna man har genom att sätta ihop de med hjälp av de olika operatorerna. Figur 10. Exempel hur ett Rule Base kan se ut. (Bildkälla: Hellman) Om vi tänker oss att varje feature är ett set och R# är elementet så utgör de tillsammans accedenten och class blir konsekvensen som de får. Alltså: IF feature A and feature B and feature C and feature D THEN class. 10
11 Diskussion Fuzzy Logic, ett annat sätt att se logik på, jag tycker att Fuzzy Logic är ett väldigt intressant att se logik på. När man är van vid två värdens logik och FOPL så är det trevligt att lära sig ett nytt sätt som tänjer gränserna över vad som är falskt och sant. Jag önskar att jag hade lite mer tid på mig så jag hade kunnat testat att tillämpa Fuzzy Logic, det som jag tycker dock talar emot är att för att definera medlemsgraden som elementen ett set har använder man sig experter i det område. Det verkar väldigt resurskrävande jämfört med neurala nätverk som lär sig av det datan som den får in. 11
12 Referenser Dote, Y. Introduction To Fuzzy Logic Hellermann, M. Fuzzy Logic Introduction Jantzen, J. Tutorial on Fuzzy Logic. Zadeh, L.A. Fuzzy Sets* Russell, S & Norvig, P. Artificial Intelligence, A Morden Approach Allmér, C. Fuzzy Logic Besökt 13/ Besökt 13/ Besökt 13/
Fuzzy Logic. När oskarpa definitioner blir kristallklara. Åsa Svensson. Linköpings Universitet. Linköping
Fuzzy Logic När oskarpa definitioner blir kristallklara Linköpings Universitet Linköping Sammanfattning I denna fördjupningsuppgift har jag fokuserat på Fuzzy Logic och försökt att beskriva det på ett
Fuzzy Logic Linköpings Universitet
Fuzzy Logic Linköpings Universitet 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 3. Fuzzy Logic... 5 3.1. Fuzzy Sets... 6 4. Operatorer... 7 4.1. Union och snitt... 7 4.2. IF, THEN, AND och
729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Caroline Allmér, caral
729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET Fuzzy Logic Caroline Allmér, caral281 2011-09-19 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 2. Hur det fungerar... 4 2.1 Crisp-set och fuzzy set...
Innehållsförtekning Sida. Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9
Fuzzy Logic Innehållsförtekning Sida Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9 2 Inledning Med detta fördjupningsarbete vill
LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Johan Brage 9/16/2012
LINKÖPINGS UNIVERSITET Fuzzy Logic Johan Brage 9/16/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Fuzzy Logic... 2 3. Crisp Sets... 3 4. Fuzzy Sets... 4 4.1 Operatorer... 5 4.2 IF-THEN... 7 4.3 Hedges...
729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581
Fuzzy logic 880328-2535 Innehåll Fuzzy logic... 1 1. Inledning... 4 2. Jämförelse mellan fuzzy logic och tvåvärdeslogik.... 4 3. Fuzzy sets.... 4 4. Linvistiska variabler... 5 5. Operatorer... 5 6. If-
FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087
FUZZY LOGIC 900223-1554 Innehållsförteckning INLEDNING...2 HUR DET FUNGERAR...3 Crisp Sets och Fuzzy Sets...3 Operatorer...5 IF THEN regler...7 FUZZY INFERENCE...7 Fuzzification...8 Regelsättning...8
Fuzzy logic. Julia Birgersson, julbi
Fuzzy logic, Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är Fuzzy Logic, varför finns det? 3 Fuzzy sets och crisp sets 4 Medlemsfunktioner 4 Operationer 7 Lingvistiska termer och lingvistiska variabler 9 Artificiell
FUZZY LOGIC. - Var går gränsen? Lovisa Rönmark lovro
FUZZY LOGIC - Var går gränsen? Sammanfattning Det här fördjupningsarbetet är gjort I kursen Artificiell Intelligens 2 på Linköpings Universitet. Syftet med arbetet är att ta upp och förklara ämnet Fuzzy
Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel
Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel Phian632 Philip Anzén Linköpings Universitet Artificiell Intelligens II, 729g11 2012-09-16 Innehåll 1. Inledning...3 2. Översikt av Fuzzy Logic...4
Fördjupningsarbete HT 2012 FUZZY LOGIC
FUZZY LOGIC 1 Innehåll Bakgrund & Introduktion till fuzzy logic... 3 Syfte... 3 Fuzzy sets... 4 Hedges... 5 Fuzzy set logic... 6 IF-THEN relger... 7 Fuzzy Inference... 7 Användandet utav fuzzy logic i
Molly Lundberg 729G43 Kognitionsvetenskap mollu341 Artificiell Intelligens Linköpings Universitet. Fuzzy Logic. Vad är det och hur fungerar det?
Fuzzy Logic Vad är det och hur fungerar det? Molly Lundberg Sammanfattning Den här rapporten har ämnat att skapa förståelse i vad Fuzzy Logic är för något, hur det fungerar och hur det används. Traditionell
Fuzzy control systems
Institutionen för datavetenskap Artificiell intelligens II, 729g11 Projekt HT-12 LINKÖPING UNIVERSITET Fuzzy control systems Användning av fuzzy logic I tvättmaskiner Karolin Nissa 9/17/2012 Abstract Den
2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222%
2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222% Innehållsförteckning0 1.#Inledning# 3% 1.1% Syfte( 3% 1.#Fuzzy#Logic# 4% 1.1(Bakgrund( 4% 2.#Fuzzy#Set# 5% 2.1(Fuzzy(set(vs(crisp(set( 5% 2.2(Medlemskap(
Fuzzy Logic. Ellinor Ihs Håkansson, ellih
Fuzzy Logic, 2016-01-09 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Vad är Fuzzy Logic?... 3 Fuzzy eller crisp?... 4 Fuzzy set... 5 Medlemskapsfunktioner... 6 Operationer... 8 Fuzzy expert systems och Fuzzy
När det oskarpa ger skärpa
En litteraturstudie om oskarp logik av för kursen Artificiell intelligens 729G43 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Upplägg och litteratur... 2 Varför använda oskarp logik?... 2 Oskarp mängdteori...
Artificiell Intelligens II, 729g11 Linköpings universitet Fuzzy logic
Fuzzy logic Sammanfattning Inom klassiska logiska system är ett påstående antingen sant eller falskt. Fuzzy logic använder sig istället av grader av medlemskap som är värden mellan 0(inte alls sant) och
William Hernebrink
Fuzzy Logic @student.liu.se 1 Sammanfattning Följande arbete är ett individuellt kursmoment som omfattar 3hp i kursen Artificiell Intelligens II (729G11) vid Linköpings universitet. I denna litteraturstudie
Fussy sets och Fuzzy logik Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet
Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet 2 2 3 Innehållsförteckning 1 Figur och tabellförteckning... 4 Sammanfattning... 6 2 Inledning...
Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692
Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...
Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem
Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem - med neurala nätverk Sofie Nyström - sofny263 Artificiell Intelligens II 729G11 2012-09-16 Sammanfattning Detta arbete är gjort som ett fördjupningsarbete i kursen
JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm
JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm Under förra uppgiften så kollade vi på hur användaren kan ge oss information via promt(), vi använde den informationen både för att skriva ut den och för att
Oskarp logik - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15
- en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15 Sammanfattning Oskarp logik är en utvidgning av den klassiska logiken. Den baseras på oskarpa mängder, mängder till vilka
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real
Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c
Sidor i boken 18-151 Andragradsfunktioner Här ska vi studera andragradsfunktionen som skrivs f(x) = ax +bx+c där a, b, c är konstanter (reella tal) och där a 0. Grafen (kurvan) till f(x), y = ax + bx +
Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.
Kan du det här? o o o o o o Vad innebär det att x går mot noll? Vad händer då x går mot oändligheten? Vad betyder sekant, tangent och ändringskvot och vad har dessa begrepp med derivatan att göra? Derivera
Logik och kontrollstrukturer
Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch
Laboration Fuzzy Logic
BILAGA B Laboration Fuzzy Logic Lär dig simulera ett program! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Uppgiften... 3 2.1
1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta
Fler uppgifter på andragradsfunktioner
Fler uppgifter på andragradsfunktioner 1 I grafen nedan visas tre andragradsfunktioner. Bestäm a,b och c för p(x) = ax 2 + bx + c genom att läsa av lämpliga punkter i grafen. 10 5 1 3 5 Figur 1: 2 Vi har
Bygga intelligenta system med luddig logik. Josefin Carlbring (josca824) Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens
Bygga intelligenta system med luddig logik () Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens 2016-01-24 Sammanfattning Denna rapport täcker in hur man bygger intelligenta system med hjälp av luddig
(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.
Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden
Mängdlära. Kapitel Mängder
Kapitel 2 Mängdlära 2.1 Mängder Vi har redan stött på begreppet mängd. Med en mängd menar vi en väldefinierad samling av objekt eller element. Ordet väldefinierad syftar på att man för varje tänkbart objekt
Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da
Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da Uppgift 2. Maximal låda. I de fyra hörnen på en rektangulär pappskiva klipper man bort lika stora kvadrater. Flikarna viks sedan upp så att vi får en öppen
polynomfunktioner potensfunktioner exponentialfunktioner
Vi ar lärt oss derivera en funktion, främst polynom, med jälp av derivatans definition. Vi ar funnit denna teknik ganska krävande. Desto trevligare blir det då att konstatera att det finns enkla deriveringsregler,
ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk
ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-02-14 Matematik http://www.rejbrand.se Matematiskt språk Innehållsförteckning MATEMATISKT SPRÅK... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 MÄNGDER... 4 Att uttrycka en mängd...
Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser
Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?
När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns
Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska Institutionen Dan Strängberg HT2016 Fristående, IT, KandDv, KandMa, Lärare 2016-11-02 Algebra I, 1MA004 Lektionsplanering Här anges rekommenderade uppgifter ur boken till
1 Suddig logik och gitter
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Palmgren Kompletterande material Algebra DV2 ht-2000 1 Suddig logik och gitter Suddig logik (engelska: fuzzy logic) är en utvidgning av vanlig boolesk
Röd kurs. Multiplicera in i parenteser. Mål: Matteord. Exempel. 1 a) 4(x- 5) b) 5(3 + x) 3 Om 3(a + 4) = 36, vad är då 62 2 FUNKTIONER OCH ALGEBRA
Röd kurs Mål: I den här kursen får du lära dig att: ~ multiplicera parenteser ~ använda kvadreringsregler ~ använda konjugatregeln ~ uttrycka formler på olika sätt Matteord första kvadreringsregeln andra
Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.
Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8 Figur : Vi konstaterar följande: Då
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3
Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer
sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är
PASS 7. EKVATIONSLÖSNING 7. Grundbegrepp om ekvationer En ekvation säger att två matematiska uttryck är lika stora. Ekvationen har alltså ett likhetstecken och två deluttryck på var sin sida om likhetstecknet.
Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic
Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt
Installera Anaconda Python
Maskininlärning Installera Anaconda Python Nummergisslek Vi ska bygga ett litet program, RIDER, som ska gissa vilket nummer som du tänker på. Reglerna är att du tänker på ett heltal mellan 1 och 100. RIDER
Symbolisk data. quote. (define a 1) (define b 2) (jacek johan david) (list a b)
Symbolisk data (1 2 3 4) (a b c d) (jacek johan david) ((jacek "jacek@cs.lth.se") (johan "johang@cs.lth.se") (david "dat99dpe@ludat.lth.se")) ((anna 13) (per 11) (klas 9) (eva 4)) (+ (* 23 4) (/ y x))
Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4
Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa
Uppgift 1. Kylskåpstransporter
Uppgift 1. Kylskåpstransporter 1. Här kan du se de två bilarna lastade med kylskåp på väg mot stormarknaden En fabrik som tillverkar kylskåp ska leverera ett större parti med n, 1 n 1000, kylar till en
Föreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar
Föreläsning 8 Logik med tillämpningar 000413 Innehåll Lite mer om värderingar och tolkningar Semantiska tablåer i predikatlogiken Kapitel 3.5 Satisfierbarhet hos en formel En formel A är satisfierbar om
Introduktion till statistik för statsvetare
"Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Repetition Vad vi gjort hitills Vi har börjat med att studera olika typer av mätningar och sedan successivt tagit fram olika beskrivande mått
Övningshäfte 2: Induktion och rekursion
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,
Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella
Föreläsning 13. Träd
Föreläsning 13 Träd Träd Ett träd är en datastruktur som tillåter oss att modellera sådant som vi inte kan modellera med linjära datastrukturer. Ett datavetenskapligt träd består av noder med pilar emellan.
Påminnelse: en datatyp för bilder. Programmering. En datatyp för bilder. Spegelbild. hh.se/db2004
Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 10: Objektorienterad programmering - datatyper Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Påminnelse: en datatyp för bilder Vad är
Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2
Kapitel.1 101, 102 Exempel som löses i boken 10 a) x= 1 11+ x= 11+ 1 = 2 c) x= 11 7 x= 7 11 = 77 b) x= 5 x 29 = 5 29 = 6 d) x= 2 26 x= 26 2= 1 10 a) x= 6 5+ 9 x= 5+ 9 6= 5+ 5= 59 b) a = 8a 6= 8 6= 2 6=
1, 2, 3, 4, 5, 6,...
Dagens nyhet handlar om talföljder, ändliga och oändliga. Talföljden 1,, 3, 4, 5, 6,... är det första vi, som barn, lär oss om matematik över huvud taget. Så småningom lär vi oss att denna talföljd inte
Sekantens riktningskoefficient (lutning) kan vi enkelt bestämma genom. k = Men hur ska vi kunna bestämma tangentens riktningskoefficient (lutning)?
I figuren ser vi grafen till funktionen f(x) x + Inritad finns dels en sekant, som skär kurvan i punkterna ( 1, 7) oc (4, ). Dessutom finns en tangent som tangerar kurvan i (, 10) Sekantens riktningskoefficient
Logik och Jämförelser. Styrsatser: Villkorssatsen if och repetitonssatsen for. Scriptfiler. Kommentarer. Tillämpningar: Ett enkelt filter.
TAIU07 Föreläsning 3 Logik och Jämförelser. Styrsatser: Villkorssatsen if och repetitonssatsen for. Scriptfiler. Kommentarer. Tillämpningar: Ett enkelt filter. 27 januari 2016 Sida 1 / 21 Logiska variabler
Fuzzy%Logic% Linköpings&Universitet&
729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII Carno535 FuzzyLogic LinköpingsUniversitet Fördjupningsarbete Caroline Norén 91131-172 Carno535 729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII Carno535 729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII
Semantik och pragmatik (Serie 4)
Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.
HI1024 Programmering, grundkurs TEN
HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2016-01-09 KTH STH Haninge 8.15-13.00 Tillåtna hjälpmedel: En A4 handskriven på ena sidan med egna anteckningar Kursboken C PROGRAMMING A Modern Approach K. N. King
Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Ett Oskarpt Beslut. Om Oskarp Logik i Speldesign. Mikael Hedenström
Ett Oskarpt Beslut Om Oskarp Logik i Speldesign Mikael Hedenström Examensarbete i speldesign, 15 högskolepoäng Speldesign och grafik/speldesign och programmering, vt 2013 Handledare: Kim Solin, Tommi Lipponen
Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler
Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler Till denna lektion hör uppgift 2, 6 och 0 i lärobokens avsnitt.6 (sid. 255). Lös uppgift 2 genom att konstruera en semantisk tablå. Följande
Fly me to the moon. Laboration om relationer, TDDC75 Diskreta strukturer. Mikael Asplund. 5 september 2017
Fly me to the moon Laboration om relationer, TDDC75 Diskreta strukturer Mikael Asplund 5 september 2017 1 Inledning Denna laboration i diskret matematik a r ta nkt att ge en inblick i hur programmering
Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11
Ingenjörsmetodik IT & ME 011 Föreläsning 11 Sammansatt fel (Gauss regel) Felanalys och noggrannhetsanalys Mätvärden och mätfel Medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerher (statistik) 1 Läsanvisningar
13 Potensfunktioner. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till
3 Potensfunktioner 3. Dagens teori Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8
MA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om logik och mängdlära Mikael Hindgren 5 september 2018 Utsagor Utsaga = Påstående som har sanningsvärde Utsagan kan vara sann (S) eller falsk (F) öppen eller
Graärgning och kromatiska formler
Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela
LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013
LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning
de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva.
OBS! För flervalsfrågorna gäller att flera alternativ eller inget alternativ kan vara korrekt. På flervalsfrågorna kan man bara ha rätt eller fel, dvs frågan måste vara helt korrekt besvarad. Totalt kan
Applikationsexempel rumskompensering
Applikationsexempel rumskompensering Document title Applikationsexempel rumskompensering Document Identity 4655-010-01 Valid for IMSE WebMaster Pro Firmare version 1.07 Date 2005-04-22 Webpages version
Introduktion till frågespråket SQL (v0.91)
DD1370: Databaser och Informationssystem Hösten 2014 Petter Ögren Introduktion till frågespråket SQL (v0.91) 13:e November Disclaimer: Dessa anteckningar har producerats under viss tidspress, och kan därför
DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 7 Predikatlogikens semantik 1 Kryssprodukt av mängder Om A och B är två mängder så är deras kryssprodukt A B mängden av alla par (a,b), där a A och b B. Ex: A={1,2}, B={3,4},
FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS
729G06 Logik FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160208 Idag C-regeln, informell (och formell) inledning till predikatlogik (Bevis kommer senare.) 2 3 Vår (Snöfritt Cykla) (Vår Snöfritt) Cykla Lätt
Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren
Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014 Skrivtid: 9 00-13 00. Inga hjälpmedel utom formelsamlingen på nästa sida är tillåtna. För
LAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M
TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 1. FELANALYS 1 Inledning I laborationerna används matrishanteringsprogrammet MATLAB. som genomgående använder dubbel precision vid beräkningarna. 1.1 Innehåll Du ska 1. bestämma
Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.
MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen
Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Matematiska institutionen Beräkningsmatematik/Fredrik Berntsson Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI Tid: 14-18, 13:e Mars, 2018 Provkod: TEN1 Hjälpmedel:
Statistisk mönsterigenkänning
Statistisk mönsterigenkänning Jonas Sandström Artificiell intelligens II Linköpings universitet HT 2011 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning sid 2 2. Inledning sid 3 3. Statistisk mönsterigenkänning
Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart ndersson Föreläsningsanteckningar EDF10 4 Mängder 4.1 Motivering Mängden är den mest grundläggande diskreta strukturen. Nästan alla matematiska begrepp går
MATEMATIKDIDAKTIK. Peter Frejd Department of Mathematics, Linköping University, Sweden Seminarium
MATEMATIKDIDAKTIK Peter Frejd Department of Mathematics, Linköping University, Sweden Seminarium 2011-03-22 1 SEMINARIUM 7 Vad är en funktion? Hur bildas begrepp? Exempel på funktioner 2 2 FUNKTIONER HISTORIK
Analys av egen tidsserie
Analys av egen tidsserie Tidsserieanalys Farid Bonawiede Samer Haddad Michael Litton Alexandre Messo 9 december 25 3 25 Antal solfläckar 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 Månad Inledning Vi har valt att betrakta
Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2
Tentamen TMV20 Inledande Diskret Matematik, D/DI2 208-0-27 kl. 4.00 8.00 Examinator: Peter Hegarty, Matematiska vetenskaper, Chalmers Telefonvakt: Anton Johansson, telefon: 5325 (alt. Peter Hegarty 070-5705475)
Vilken skillnad gör det var du placerar det? Prova båda.
Micro:bit- Namnskylt Vi börjar med att döpa programmet till något. Till exempel ditt namn. Det gör du längst ner i mitten. Nu ska vi göra ett enkelt program som med lysdioderna skriver ditt namn. När du
Neurala nätverk och språkigenkänning. Henrik Linnarsson. Linköping University
Neurala nätverk och språk Henli807!1 Neurala nätverk och språkigenkänning Henrik Linnarsson Linköping University Neurala nätverk och språk Henli807!2 RNN, LSTM och språkigenkänning Inledning Idag är språkigenkänning
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.3
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.3 2303 d) TB: Jaha, nu gäller det att kunna sina deriveringsregler. Polynom kommer man alltid ihåg hur de ska deriveras. f(x) = 4x 2 + 5x 3 ger derivatan f
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Linjär Algebra, Villkor och Logik 1 Linjär Algebra Programsystemet Matlab utvecklades ursprungligen för att underlätta beräkningar från linjär
OOP Objekt-orienterad programmering
OOP F2:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 2 Input/Output Programsatser Selektion Output OOP F2:2 Görs via System.out, anropa antingen print eller println: System.out.print("Hej"); System.out.println(
Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.
Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln
a = a a a a a a ± ± ± ±500
4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att
Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Matematiska institutionen Beräkningsmatematik/Fredrik Berntsson Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI Tid: 8-12, 20 Mars, 2015 Provkod: TEN1 Hjälpmedel:
Grundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)
a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.
PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än
Fall 1 2x = sin 1 (1) + n 2π 2x = π 2 + n 2π. x = π 4 + n π. Fall 2 2x = π sin 1 (1) + n 2π. 2x = π π 2 + n 2π
48 a sin x + cos x = cos x Trigonometriska ettan sin v + cos v = 1 1 = cos x cos x = 1 x = ±cos 1 (1) + n π x = 0 + n π x = n π b sin x cos x = 1 Multiplicera båda led med sin x cos x = 1 sin x cos x =
Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Håkan Jonsson Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige
Är varje påstående som kan formuleras matematiskt*) alltid antingen sant eller falskt? *) Inom Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige Exempel: 12 = 13 nej, falskt n! >
LKT325/LMA521: Faktorförsök
Föreläsning 2 Innehåll Referensfördelning Referensintervall Skatta variansen 1 Flera mätningar i varje grupp. 2 Antag att vissa eekter inte existerar 3 Normalfördelningspapper Referensfördelning Hittills