STORFORS KOMMUN KALLELSE. 5 Anmälan om delegations beslut. 3. Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM

Transkript

1 STORFORS KOMMUN Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Kommunstyrelsen kallas till sammanträde. Tid: Onsdagen den 14 augusti 2013, kl Plats: Sammanträdesrum Kerimäki, Kommunhuset, Storfors. Ärenden Sid Paragraf l Val av protokollsjusterare. 2 Uppföljning av nämnder, kommunalförbund och gemensamma nämnder. Drift- och servicenänmden IT -chef Inge Hansson IT -samordnare Håkan Lindström 3 Meddelande. 1 4 Kommunstyrelsens granskning av ---- ledningssystemet. 5 Anmälan om delegations beslut. 3 6 Driftinvesteringar IT. 4 KSAU 90 IT-chef Stellan Sjögren 7 Ekonomilmånadsrapport Delrapport av projekt flexibel arbetstid i 6 KF 40 Storfors kommun.

2 Ärenden Sid Paragraf 9 Tillfallig utökning av tjänst för 10 KSAU 73 personlig assistent l. 10 Remiss från Region Vännland: 11 KSAU 77 Värmlandsstrategin Markförsäljning. 106 KSAU Revidering av delegationsordning för 108 KSAU 80 Kommunstyrelsen - anställningar 13 Budget 2013 för Storfors kommun. 110 KSAU Budget 2014 Östra Värmlands 126 KSAU 86 överfönnyndamämnd. 15 Överenskommelse Personer med 132 KSAU 87 psykisk funktionsnedsättning. 16 Vattenförsörjning Storfors kommun. 145 KSAU 89 Driftchef Tommy Svärd. Per Wallin Björks Rostfria AB 17 Revisionsberättelse för Vännlands läns 147 KSAU 91 Kalkningsförbund år 2012 samt ansvarsfrihet för förbundsdirektionen. 18 Årsredovisningen för Vännlands läns 151 KSAU 92 KaJkningsförbund Anställning av vik. Förskollärare i 163 KSAU 93 förskoleklass/fritids Kroppaskolan, 100%. 20 Tillsättning av tillsvidareanställning, 164 KSAU 95 personlig assistent 75 %

3 Ärenden Sid Paragraf 21 Arbetsledare för kost och lokalvård, 100 %, tillsvidareanställning. 165 KSAU Tillvidareanställning, personlig assistent 54,39 % 166 KSAU Riskkapital Bergslagen Invest AB 167 KSAU Aktuella frågor Hans Jildesten Ordförande

4 STORFORS KOMMUN 1 S~TRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (83) KS Meddelande Kommunal Västra Svealand: Öppet brev till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktiges ledamöter i Storfors kommun gällande projekt flexibel arbetstid. Dnr KS Region Vännland Nya perspektiv Dokumentation från seminarium 8, Gemensamma mål i kommuner och landsting. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 (5 1,Oi 3-01 Lt-6 Öppet brev till Kommunstyrelsen och KommunfullmäktigeJJ/~aäWi'öte-"'i'.. Storfors Kommun Den 13e juni har man tagit beslut i Kommunfullmäktige om ett projekt om "flexibel arbetstid" med start la juli. Med flexibel arbetstid menas att istället för "delad tur" så utför medarbetaren arbetsuppgifter i en annan typ av verksamhet under del av dag! Som företrädare för Kommunal finner vi det anmärkningsvärt att förhandling inte skett innan beslut fast det framkommer b la att "projektet innehåller frågeställningar rörande flexiblare schemalösningar och arbetsskyldighetens omfattning vilket bör klargöras med berörda fackliga organisationer"! Inför varje förändring i lierksamheten ska även en arbetsmiljökonsekvens göras i enlighet med systematisk arbetsmiljöiag. Inte heller det har man tagit hänsyn till i beslutet! Vidare så beslutas det att projektet skall ske inom ett avgränsat område inom del av kommunens verksamhet? Nu undrar vi? Vilken avgränsad verksamhet? Eftersom man pekar ut delade turer och möjlighet att erbjuda önskad sysselsättningsgrad så är det lätt att räkna ut att projektet kommer att vara inom Kommunals avtalsområde och det är vårdpersonal man syftar på! Så från och med nästa vecka, mitt i semester perioden ska någon ta ansvar för att se över vem, när och vad många timmar det ska flyttas på undersköterskor till någon annan verksamhet för att vi inte ska riskera att bli sysslolösa någon tid på dygnet? Dessutom så har vi i dagsläget inga beslut Dm rätt till heltid eller önskad sysselsättningsgrad och inget beslut gällande delade turer! Vilka konsekvenser kommer det att få för våra kunder (Dm projektet mot förmodan skulle starta)? Hur ska man säkerställa vården och att det finns personal vid larm och Dm man' behöver hjälp? Kommer awikelser att öka vid medicinhantering exempelvis? Mycket frågor och oklarheter men det viktigaste är att man inte följer intentionerna för samverkansavtalet som ska underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas delaktighet. Systemet ska integrera jämställdhet, kompetensutveckling, hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor på alla nivåer inom organisationen. Konsekvenserna blir nu att samverkansavtalet blir omöjligt att upprätthålla när arbetsgivaren inte håller sin del av avtalet. Kommunal Västra Svealand Marianne Johansson ~n~~ ~vatur en ". ~ Vice s. rdf.

6 3 STORFORS KOMMUN Kommunstyrelsen Delegationsbeslut 2013 Redovisade delegationsbeslut Kommunstyrelsen 14 augusti 2013 NR Datum Delegation Delegat Tillflilliga förändringar av huvudbibliotekets Bibliotekschef 15:1 öppettider, stängt 18 april och 10 maj Ks / TiIldelnillgsbeslut Rakeiprodukter. Handläggare 5:4 Dnr KS Yttrande gällande allmän sammankomst avseende KS ordförande 11: l Cirkusföreställning Rönningens lp Dnr KS Yttrande gällande begagnande av offentlig plats Driftchef 11:2 avseende Cirkusfllreställning Rönningens lp Dnr KS Beslut om parkeringstiljständ, l år. Driftchef 12:1 Dnr KS / Tillflilliga förändringar av huvudbibliotekets Bibliotekschef 15:1 öppettider 4 maj stängde istället ror och stängt 7 juni Ks / Definitivt avskriva fordran enljgt fastställd rutin. Ekonomichef 3: Yttrande gällande offentlig ti1iställning för KS ordförande Il: l Landsbygdsmarkuad, Historiska parken Hotel Storfors Yttrande gällande begagnande av allmän plats för Driftchef larbetsledare 11:2 Landsbygdsmarkuad, Historiska parken Hotel Storfors Teckua personuppgiftsbiträdesavtal samt fullmakt Kommunchef 17:6 med Inera AB at! teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt Personuppgiftslagen (1998:204)

7 STORFORS KOMMUN 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (24) KSAU 90 DDT KS Driftinvestering IT Storfors ko=un har ett samarbete med Kristinehamns kommun får driften/underhållet av IT-infrastrukturen i Storfors ko=un. I samband med byggandet aven ny IT -plattform i Kristinehamns kommun har man gjort en inventering av kapacitet och säkerhet får Storrors IT där man har konstaterat att en uppgradering av IT-infrastrukturen är nödvändig för kommuntotal. Vid en översyn av datorer sämt licenser ochä~en olika koppfugai/switcher inm har det konstaterats att det krävs en uppdatering får att säkerställa IT infrastrukturen i Storrors kommun. De senaste åren har Storrors drabbats av bla. svårigheter att koppla upp sig på nätet, fördröjningar vid körning av olika program samtidigt samt risker som kan uppstå i form av skadade filer. Vidare cirkulerar olika Office Program som är fliråldrade och bör upp graderas. Kristinehamns kommun har bedömt att investeringar är nödvändigt får att kunna säkerställa säkerheten kring Storrors IT - infrastruktur. I samband med implementeringen av smarta applikationer som E-tjänster och E hälsa som integreras i vårt befintliga verksamhetssystem är en upp gradering av IT en väl motiverad insats som bör prioriteras. En uppgradering ger oss även ännu mer möjligheter att samverka med andra kommuner i form av satsningar i gemensam utbildning samt att fårdela kostnader får utveckling som pågår i allt högre fart. Kristinehamnskommun har presenterat 2 alternativa finansierings lösningar. 1) Investering på 900 tkr samt avgiftshöjning/år från 1673 tkr till 2116 tkr (>443,1 tkr) Investeringen bör beräknas på 6 år, 150 tkr/år med kapitalränta på 2,9% 2) Avgiftshöjning/år från 1673 tkr till 2353 tkr (>680 tkr) Ekonomichefen flireslår alternativ nunnner 1 där man utökar investeringsbudget får 2013 med 450 tkr flir verksamhetsår 2013 och flir verksamhetsår 2014 med 450 tkr. Alternativ 1 skulle innebära en besparing med 430 tkr jämfört med alternativ 2, beräknat på en livslängd om 6 år. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 STORFORS KOMMUN 5 S~ESPROTOKOLL Sammanträdesdatnm Ko=unstyrelsens arbetsutskott Sida 14(24) KSAU 90 forts. Dm KS Beslutsuuderlag Tjänsteutlåtande från ekonomichef Gilbert Klerks, Kommunstyrelsens arbetsutskotts f'örslag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige 1. Godkänna finansieringsforslag alternativ Utöka investeringsbudgeten for verksamhetsår 2013 med 450 tkr. 3. Investera iuppwadering av IT -infrastuktuten for verksamhetsåret med 450 tkr. Justerandes signatur Utdragsbestyrlamde

9 STORFORS KOMMUN 6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunfullmäktige (44) KF 40 Dm KS Strategi för omstäjlningsarbetet - Förslag över organisation och bemanning för införande av flexibel arbetstid för alla anställda inom Storfors kommnn Storfors kommun som attraktiv arbetsgivare Att vara en attraktiv arbetsgivare är av stor vikt för att Storfors kommun ska kunna trygga sin personalförsöjjning idag och i framtiden. En faktor som ökar arbetsgivarens attraktivitet är att medarbetaren inte tvingas fullgöra så kallade delade turer. En delad tur innebär att medarbetaren under en arbetsdag har oavlönad ledig tid inlagd i schemat i anslutning till lunchrasten. En attraktivitetsfaktor för arbetsgivare är också att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad. Ett arbetssätt med mer flexibel arbetstid mellan olika verksamheter ökar arbetsgivarens möjligheter att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad utifrån verksamhetens behov. Effektiv verksamhet Ekonomiska förutsättningarna med minskade intäkter för kommunen de senaste åren samt förväntningar från kommunens innevånare på en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet, gör sammantaget att förväntningarna på en effektiv verksamhet framgent kommer att öka ytterligare. Projekt Flexibel arbetstid Projektet innebär att i stället för att en medarbetare arbetar en så kallad delad tur så utför medarbetaren arbetsuppgifter i annan typ av verksamhet under del av dag. Frågeställningar att beakta Om arbete skall ske vid två eller flera arbetsplatser kommer viss arbetstid inte att kunna användas som arbetad tid, s.k. ställtid. De arbetsplatser som en medarbetare alternerar mellan bör således ligga så nära varande geografiskt som möjligt för att minimera resurs-slöseri genom uppkommen ställtid. Tidigare projekt med flexibla arbetsformer! arbetsplatser har samordnat tillgängliga resurser, med de behov som finns i verksamheterna, via en. bemanningscentral. Ett projekt med flexibel arbetstid och resursutnyt1jande över enhets gränser, framförallt med kort varsel, kan ställa krav på samordning via någon form av bemanningscentral. Justerandes signatur ~ Utdragsbestyrkande

10 STORFORS KOMMUN 7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesda:tum Sida (44) KF 40 forts. Dnr KS I vilken omfattning kos1nadsbesparingar kan göras genom att arbeta med flexibel arbetstid är beroende av dels hur många timmar frigjord arbetstid som verksamheterna kan leverera till en eventuell bemanningscentral, dels hur väl vissa typer av verksamheter, t.ex. lokalvård, kan organiseras utifrån ett mer flexibelt bemanningssätt. Lönen för olika yrkeskategorier varierar vilket ska tas i beaktande. Projektet innehåller frågeställning rörande flexiblar 7 schemalösningar och arbetsskyldighetens omfattning V.ilket bör klargöras med beröid3. fackliga. organisationer. De ekonomiska vinsterna är ovissa mot bakgrund av ovanstående faktorer varför ett proj ekt med utvärdering bör ske initialt för klargöra de lokala förutsättningarna Vid ko=unstyrelsens sammanträde meddelade ko=unchef Mikael Jareke att avsikten med flexibel arbetstid är att minska totalt arbetade timmar samt kunna erbjuda befintlig personal ökad sysselsättningsgrad. Projektet bör dock utföras inom ett begränsat område. Ko=unchefMikaeI Jareke betonar att det är frivilligt att delta i projektet. Det förutsätts att om viss kompetens krävs för att utföra en viss syssla exempelvis inom hemvården att även den medarbetaren som erbjuds ökad sysselsättningsgrad inom detta projekt har rätt kompetens. Annars kan medarbetare ej tilldelas dessa arbetsuppgifter. Beslutsunderlag Ko=unstyrelsen Ko=unstyrelsens arbetsutskott Tjänsteutlåtande från personalchef Daniel Bekking, Ko=unstyrelsen Justerandes ;g signatur Utdragsbes1yrlamde

11 STORFORS KOMMUN 8 S~ESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 40(44) KF 40 forts. Dm KS Förslag på sammanträdet Yrkande Hans Jildesten (S) och Bo Ekelund CM) yrkar bifall till ko=unstyrelsens :förslag. Kommunfullmäktiges beslut l. Starta projekt flexibel arbetstid i Storfors ko=un fr.o.m Projektet skall ske inom ett avgränsat område inom del av ko=unens verksamhet. 3. Delrapportering av projektet ska ske vid varje sa=anträde med ko=unstyrelsen. Kopia Daniel Bekking Mikael J areke Lennart Aronsson Justerandes signatur 11 Utdragsbestyrkande

12 9 Från: Till: Kopia: Datum: Ärende: Mikael Jareke Storfors, Sektion Bekking Daniel :52 Sv: fullmäktigesbeslut flexibelarbetstid Hej Marianne Ärendet har hanterats inom ramen för samverkansavtalet och var uppe till samverkan 27/5 där båda parter lyfte tankar och ideer kring frågan. Vid mötet tydliggjordes alt målet är en sänkning av antalet arbetade timmar. Kommunfullmäktige har faltat beslut om alt starta ett projekt för alt gå vidare med flexibel arbetstid. Kommunfullmäktige har dock inte fattat beslut om vilken eller vilka metoder som ska nyltjas för att uppnå önskat resultat. Avsikten är att projektet ska utforma metod/metoder att nå det önskade målet med färre arbetade timmar. Projektet ska drivas i samverkan mellan berörda parter vilket säkerställer medarbetarnas medinflytande. Efter semestern kommer ni att bjudas in till fortsatt arbete i denna fråga. Mvh Mikael Jareke Med vänlig hälsning Mikael Jareke Kommunchef Storfors kommun E-post: mikael.jareke@storfors.se Telefon: Mobil: Besöksadress: Djupadalsgatan 20 Postadress: Box 1001, Storfors Hemsidan: - alltid med senaste nytt om vad som händer i Storfors kommun!»> Sektion Storfors <storfors.v-svealand@kommunal.se> :19 >>> Hej! Jag undrar hur detta ( Bifogade dok) är tänkt? Kommunal har inte förhandlat detta innan beslut togs och det finns inget avtal som styr detta flexibla tänkandet. / Mvh Marianne Från: storfors.v-svealand@kommunal.se [storfors.v-svealand@kommunal.se] Skickat: den 25 juni :22 Till: Sektion Storfors Ämne: Message from "RNP " E-postmeddelandet skickades från "RNP " (Aficia MP C2051). Skandatum: :22:30 (+0200) Frågor till: storfors. v-svealand@kommunal.se

13 STORFORS KOMMUN 10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida Ko=unstyrelsens arbetsutskott (2) KSAU 73 Dnr KS Tillfällig utökning av anställning gällande personlig assistent Under förutsättning art erforderligt beslut fattas gällande tillfållig utökning av personlig assistans, enligt 9 2 LSS, finns behov av att utöka befintlig tjänst för personlig assistent, under den tid som den assistansberättigade skulle befunnit sig i skolan, vid samtliga skollov från och med till och med Kostnaden ska belasta ansvar 35 verksamhet Kostnaden ryms inte inom befintlig budget Beslutsunderlag "" Tjänsteutlåtande från vik: EnhetschefLSS enheten; "Anna Blom, Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar för egen del Bevilja tillfällig utökning av tjänst för personlig assistent, i enlighet med beslut enligt 9 2 LSS för tiden Kostnaden ska belasta ansvar 35 verksamhet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till Kommunstyrelsen Bevilja tillfällig utökning av 1jäost för personlig assistent, i enlighet med beslut enligt 9 2LSS förtiden Kostnaden ska belasta ansvar 35 verksamhet Paragrafen justeras omedelbart. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

14 11 STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (13) KSAU 77 Dnr KS Remiss från Region Värmland: VärmIandsstrategin Föreligger remiss från Region Värmland gällande Värmlandsstrategin Remissvar skall ha inkommit till Region Värmland, Box 1022, Karlstad eller till senast den 31 augusti Region Värmland önskar ha synpunkter på följande frågor: Är det något felaktigt beskrivet i dokumenten? Saknas det något? Bör det läggas till något? Vidare anser Region Värmland det som oerhört värdefullt om det i remissvaret anges på vilket sätt som just din organisation kommer att bidra till strategins måiuppfyllelser. Sammanfattning - VärmIandsstrategin i korthet: Värmlandsstrategin är hela Värmlands strategi. Ambitionen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för märmiskor att bo och verka i Värmland. Om vi i regionen arbetar gemensamt mot samma mål kan vi skapa fler arbetstillf"allen, bättre utbildning, bättre kommunikationer och högre livskvalitet, med andra ord ett skönare liv. Region Värmland har i uppdrag från staten att samordna arbetet med att ta fram en regional strategi för hållbar utveckling och tillväxt. Värmlandsstrategin innehåller en inriktning och prioriteringar för hur Värmland ska utvecklas och profileras för att ha en tydlig och stark position år Den är en vidareutveckling och aktualisering av Värmlands regionala utvecklingsprogram och den varumärkes- och budskapsplattfonn som tidigare finns framtagen. Värmlandsstrategin bygger på en analys av omvärldsfaktorer och av regionens möjligheter och utmaningar. Den utgår också från EU:s utvecklingsstrategi Europa I dokumentet ingår också en beskrivning av den omfattande process med över personer som bidragit i arbetet Vision och prioriterade områden: Värmlands vision är: Värmland - ett skönare liv. Det finns fyra prioriterade områden för utveckling: Livskvalitet för alla Fler och strakare företag. Höjd kompetens på alla nivåer. Bättre kommunikationer. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

15 STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL S3IIllIlllll1rlidatum Ko=unstyre1sens arbetsutskott (13) Sida KSAU 77 forts. Dm KS Till vajje område finns märkbara mål, sammanlagt 30 stycken samt åtgärder som behöver göras ror att nå målen och visionen. Strategin genomsyras av ett antal grundläggande perspektiv, de sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsdimensionema samt regionalt ledarskap, internationalisering och regional samplanering. Värmlands styrkor: Utvecklingen och profileringen av Värmland behöver byggas på det vi redan är bra på och kända ror. Värmlandsstrategin lyfter ro1jande styrkor som kan vidareutvecklas och användas i marknadsroringen av Värmland: 1. Välkomnande och öppet 2. Länken till Oslo. 3. Berättartraditionen. 4. Skog. 5. Vänern. 6. Karlstad. 7. Internationellt näringsliv. 8. Samarbete. Varumärket Värmland: I Värmlandsstrategin ingår en varumärkesplattform. Den är ett verktyg ror hur man kan stärka bilden av Värmland fram till år Det viktigaste att både utvecklingsarbetet och markandsroringen av Värmland drar åt samma håll. Därfor är varumärkeslöftet samma som visionen: Värmland - ett skönare liv. Dessutom utgår varumärkesplattformen från samma styrkor (se ovan) som resten av Värmlandsstrategin. Visionen innehåller också tre kämvärden som beskriver hur vi vill att Värmland som helhet ska upplevas emotionellt De ska ligga till grund for och genomsyra vår ko=unikation om Värmland. De tre kämområden är: Öppet: Värmland karakteriseras av öppenhet och värme. Det finns en välkomnande och genuin känsla Kreativt: Värmland står ror kreativitet och inspiration. Det enkla och positiva är vår utgångspunkt Handlingskraftigt: Kompetens och handlingskraft är basen ror ett dynamiskt och innovativt Värmland. Justerandes signatur Utdragsbestyrlcande

16 13 STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Smnmanträdesdatnm Sida Ko=unstyrelsens arbetsutskott (13) KSAU 77 forts. Dm KS Att genomföra Värmlandsstrategin: När strategin är antagen börjar arbetet och det behövs ett stort fokus på genomförande och uppföljning. Därför ko=er de mätbara målen att följas upp regelbundet En digital att göra lista ko=er att finnas på Värmland.se, där alla aktörer kan gå in och berätta vd de gör att målen i Värmlandsstrategin ska nås. Andra verktyg blir användningsguider, dels till hela strategin, dels till varumärkesplattformen. De åtgärder som behöver göras i Värmland vilar på många olika parter, från myndigheter som exempelvis ko=unerna och Landstinget i Värmland till företag, orgauisationer och föreningar. Värmlandsstrategin behöver därför bli känd och använd av så många som möjligt i Värmland, så att den införlivas i andra handlingsplaner och konkreta åtgärdsprogram som tas fram. Beslutsunderlag Remiss från Region Värmland Värmlandsstrategin inklusive bilaga l underlagsmaterial, bilaga 2 varnmärkesplattform. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Uppdra till ko=unstyrelsens ordförande Hans Jildesten och ko=unchef Mikael J areke att utarbeta ett förslag till yttrande. 2. De politiska partierna som är representerade i ko=unfulhnäktige skall inkomma med sina synpunkter till ko=unchefmikaei Jareke senast den 29 juli Svar från respektive parti bör lämnas oavsett om partiet tillstyrker Värmlandsstrategin eller om man har synpunkter på förändringar av Värmlandsstrategin. Kopia Hans Jildesten Mikael Jareke Thomas Backelin Per Asander Bo Ekelund Håkan Larsson Monica Ståhl Kaj Köhlquist Magnns Wallo Justerandes signatnr Utdragsb~de

17 - Storfors kommun - Remiss Värmlandsstrategin an Från: Datum: Årende: Hemlig: Bifogade filer: 14 Mona Bjöm<mona.bjom@)"egionvarmland.se> :27 Remiss V1lrmlandsstrategin Storfors kommun Följebrev remiss Värmlandsstrategin.pdf STORFORS KOMMUN Sida 1 av 1 DIarienr:.!5.~.. ~.Q.l~.:.. QQ.~~... Diarieplanbet:.... Till remissinstanser Erbjudande att svara på remiss-värmlandsstrategin (Värmlands regionala utvecklingsstrategi) Här kommer remissutgåvan av den nya regionala utvecklingsstrategin; Värmlandsstrategin. Strategiförslaget är framtaget av Region Värmland och är ett tjänstemannaförslag. Det är angeläget att strategin har en hög delaktighet och förankring, därför är det viktigt att strategin processas. Din organisation är utsedd som remissinstans. Remisstiden löper fram till den 31 augusti 2013 då svaren ska vara Region V1lrmland tillhanda. Observera att hela förslaget, även bilagorna, ingår i remissunderlaget. För mer information se missivet som finns som bifogad fil! Förslaget finns på Region V1lrmlands hems ida, regionvalmland.se. Länkarna nedan går direkt till respektive dokument. Huvuddokumentet: htlp:/iwww.regionvarmland.se/sitesldefauivfiles/gnupperlvarmlandsstrategin/varmlandsstrategin remiss,pdf Bilaga 1: Underlag: 1 underlagsmaterial varmlandsstrategin,pdf Bilaga 2 Varumärkesplattfonnen: 2 vanumarkesplattformen,pdf Vid eventuella frågor kontakta Maria Östergren, kommunikatör på Region V1lrmland. Tel ,21, maria.ostergren!wregionvannland.se Maria Östergren Kommunikatör/Communication Officer REGION värmland Box 1022, Karlstad, Sweden TeL Mobile maria.ostergrenialregion vann la nd.se

18 15 Sida 1 (4) Datum Dnr RV Ann Otto Nemes, ann.otto.nemes@regionvarmland.se Hedvig Bergenheim, hedvig.bergenheim@regionvarmland.se STOR FORS KOMMUN ~ l 2 Enligt sändlista DIarienr:.K..'i?..;;?'9.).:?'.:... QQ~i.?... Olarleplanbet:... Värmlandsstrategin nu på remiss Under 2012 och delar av 2013 har ett förslag till Värmlandsstrategi tagits fram. Värmlandsstrategin är Värmlands regionala utvecklingsstrategi och innehåller också eu varumärkesplattform för Värmland. Värmlandsstrategin en fårdplan för hur Värmland ska utvecklas och uppfattas år Ambitionen med Värmlandsstrategiu är att skapa bästa möjliga förutsättningar för människor att bo och verka i Värmland - ett skönare liv. Region Värmland har i uppdrag från staten att samordna arbetet med att ta fram en regional strategi för hållbar utveckling och tillväxt. Men Värmlandsstrategin är hela Värmlands strategi och det är ett gemensamt ansvar att utveckla Värmland. Värmlandsstrategin pekar därför ut vad vi, alla som bor och verkar i Värmland, ska göra tillsammans. När regionfullmäktige har fastställt Värmlandsstrategin i november 2013 böljar arbetet med att genomföra det som vi gemensamt kommit överens om i Värmland. Värmlandsstrategin har arbetats fram i en bred process där ett stort antal intressenter och aktörer har deltagit och lämnat synpunkter. Hittills har l 000 personer varit med i processen. Nu går Värmlandsstrategin ut på remiss fram till den 31 augusti Om remissen Värmlandsstrategin består av ett huvuddokument och två bilagor. Samtliga dokument är föremål för remissen. I remissen ligger att Region Värmland vill ha konstrnktiva synpunkter på förslagen eller materialet i strategin. För att bearbemingen av svaren ska ske på bästa sätt, vill vi gärna att ni följer strategins rubriker i ert remissvar. Håll er gärna kortfattade. Region Vännland kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats Orgnr Bankgiro PIusGIro

19 16 REGION VÄRMLAND Vi vill särskilt ha era synpunkter på följande frågor: Är något felaktigt beskrivet i dokumenten? Saknas det något? Bör något läggas till? Vidare ser Region Värmland som oerhört värdefullt om det i remissvaret anges på vilket sätt just din organisation kommer att bidra till strategins måluppfyllelser. Remissvaren skall vara inkomna till Region Värmland senast den 31 augnsti Svaren skickas till: Region Värmland Box IS Karlstad eller till: kansliet@regionvarmland.se Det finns även möjlighet att lämna remissvar via Region Värmlands hemsida Bifogad denna skrivelse finner du en lista över samtliga remissinstanser:

20 17 REGION VÄRMLAND lleedissunstajlser Landstinget i Värmland Arvika kommun Eda kommun Filipstads kommun Forshaga kommun Grums kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Karlstad kommun Kils kommun Kristineharnns kommun ~unkforskommun Torsby kommun v' Storfors kommun Sunne kommun Säffle kommun ÅJjängs kommun Samtliga partier som är företrädda i Region Värmlands fullmäktige Länsstyrelsen i Värmlands län Almi Företagspartner Värmland Karlstads universitet Företagarna Värmland Handelskammaren Värmland Hushållningssällskapet Värmland Svenskt näringsliv LO-distriktet Värmland Unionen Värmland Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Värmland Hela Sverige ska leva - Värmland Värmlandskooperativen Arbetsförmedlingen Väst Boverket Elsäkerhetsverket Energimyndigheten ESF-rådet Försäkringskassan Konsumentverket Luftfartsverket ~yndigheten för sarnhällsskydd och beredskap ~SB) ~yndigheten för yrkeshögskolan Naturvårdsverket Vinnova Trafikverket Region Väst Statens Jordbruksverket Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Region Svea Skolverket Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) Trafikverket Tillväxtanalys Tillväxtverket

21 18 REGION VÄRMLAND Angränsande regioner: Självstyrelseorgan Västra Götaland Samverkansorganet i Dalarnas län Samverkansorganet i Örebro län Hedmark fylkeskommune Akershus fylkeskommune Östfold fylkeskommune För kännedom: Näringsdepartementet

22 19 Värmlandsstrategin Remissutgåva, ~änstemannaförslag.

23 20 Värmlandsstrategin 2014-;2020! Remissutg~va Tillsammans utvecklar vi Värmland Ingen och alla äger Värmland. Det är vi som bor här som ansvarar för att denna vackra och kreativa plats utvecklas och frodas. Värmland utsätts ror en allt hårdare internationell konkurrens. Bara i Europa finns det 13 3 andra regioner som också vill synas i mängden. De konkurrerar om samma företagsetableringar och kompetens, samma kunder och besökare och samma medfinansiering från ED. Därf"or måste Vårmland våga välja väg. Ska vi fortsätta dra åt olika håll och gå miste om många möjligheter, eller ska vi enas kring några viktiga satsningar och hjälpas åt att utveckla Värmland? Värmlandssttategin är en satsning på att samla alla goda krafrer ror att öka möjligbeterna rill jobb, utbudning. goda kommunikationer och goda livsmöjligbeter. Värmland har så många styrkor, men vi behöver en plan ror hur vi utvecklar dem ännu mer och gör dem mer kända. Region Värmland har i uppdrag från staten att ta fram en regional utvecklingssttategi. Det har vi gjott tillsammans med över I 000 värmlänningar. Vi har frågat hur de vill att Värmland ska utvecklas rill år ~o~o och hur buden av Vårmland ska vara då. Det finns nästan lika många olika svar som det finns antal tillfrågade, men det går att se vissa mönster. Orden öppenhet och mångfald kommer igen och igen. Fler jobb, fler roretag och ett mer specialiserat näringsliv likaså. Närheten rill Oslo, utbudning,lrultur, kommunikationer, Kadstad som motor, satsa på hela Värmland, ett profilerat universitet och spetsforskning är andra exempel på ord som sagts eller skrivits ofta. Vi har också bert de rillfrågade att vara mer specifika och konkreta. Vad bchöver forändras? Vad ska vi fortsätta att arbeta för? Vårmlandssttategin är en sammanfattning av alla dessa åsikter, samtidigt som den utgår från Värmlands styrkor, från forskning om vad som driver regional rillväxt och från det arbete som gjorts tidigare inom det regionala utvecklings-programmet Värmland väter-och känner inga gränser. Vi vill tacka alla er som har bidragit med era åsikter och ert engagemang. Vi hoppas att det här ska kännas som er strategi - en strategi för alla som vill vara med och utveckla Värmland. Tomas Riste regionråd Catarina Segersten Larsson regionråd

24 21 Värmlandsstrategin I Remissutgava Vad tycker du är det bästamed Varmlaud som det är nu? - Det är ju mitt hemma. Min fritid, mitt arv. Jag älskar miinniskoma, mina grannar på landet, min sjö, mitt hus. Naturen och mamma och Göran. Om du far drömma och önska, hur skulle VarmIand vara art leva i år2020? - Jag skulle önska att V"arrnland var jämställt. Och hade ett öppet sinne. Vad tycker du behöver ändras i Värmland? - Samma som i övriga landet, kvinnor är fortfarande underordnade män. Det verkar inte störa männen så mycket men det stör mig. Hanna Hellqvis'4 programledare och författare från Värmland S!d4nJ

25 22 Värm!andsstrategln I Remissutg~va Innehåll Vår vision Om visionen 6 2 Om Värmlandsstrategin 9 3 Våra prioriterade områden, mål och åtgärder Livskvalitet för alla Fler och starkare företag Höjd kompetens på alla nivåer Bättre kommunikationer 21 4 Värmlands styrkor 23 5 Varumärket Värmland och så berättar vi om det 25 6 Genomförande- från ord till handling 30 7 Går vi i rätt riktning? 31 8 Europa 2020 och Värmlandsstrategin 34 9 Sammanfattning -Värmlandsstrategin i korthet 37 Sfda"4

26 23 Varmlandsstrategin l, Remissutgåva 1 Vår vision Värmland - ett skönare liv Ett skönare liv betyder olika saker rör oss alla, men tanken och ambitionen är att visionen ska rormedla en positiv framtidsbild som inspirerar och utmanar oss i arbetet med att utveckla Värmland. Så här kan visionen rörklaras: Värmland du sköna är skogens och berättelsernas land. I en grön och öppen gränsregion skapar vi företag och jobb genom bra utbildning ror alla, från rorskola till universitet. Med vår uppfinningsrikedom och skogsnäringen som bas utvecklar vi nya produkter och nya branscher i världsklass. Barnens framtid och bästa står alltid i fokns. Det är lätt att resa till och inom Värmland och vi är Sveriges låuk till Oslo. Landsbygden kännetecknas av driftighet och evenemangsstaden Karlstad bidrar till att hela Varmland utvecklas. Värmland välkomnar och vågar. Vi är stolta över och njuter av Vanem, skogen, Klarälven och vårt rika kulturutbud som lockar besökare från hela världen. Här finns rum ror olilchet. Här finns ett skönare liv. SulAns

27 24 Värmlandsstrategin I Remjssutg~va 1.1 Om visionen Vår vision Värmland - ett skönare liv är en bud av Värmland så som det sk:n11e kunna vara år zozo. Förhoppningen är att den ska skapa handlingsberedskap och stolthet, och att den ska svetsa oss sam ma n så att vi arbetar i samma riktning. Visio nen är en viktig i del i det förändringsarbete som behöver göras i Värmland. Att människor kan leva ett skönare liv i Värmland är det budskap vi vill förmedla både inom och utom Värmland; till de som redan bor här, till de som besöker oss och till de som funderar på att flytta hit eller starta foretag här. Därför är visionen också värr varumärkes/öfte (se kapite/g). Tanken är att Värmland - ett skönare liv ska leda oss i värt arbete med att utveckla värrnland. Visionen ska vara lätt och tydligt att förstå. Den ska teelrna en idealbild, inspirera och utmana oss. Uttrycket ska kunna användas for att särskilja och skapa en rydug identitet för Värmland. Värmlandssttategin är hela Värmland. strategi. Med "vår", "oss', "vi" i detta doknment åsyftas Värmland eller alla som bor och verkar i Vårmland. Så här är strategin uppbyggd: Vision Prioriterade områden Atgärder SitJ.mo

28 25 Värm!andsstrategin I Remissutgava..Måloch såhär mäter};:.... Målodtsåharrrlätervl:. :.1. Netttiinftyttningtlll Värmland om S OpO.personer; 10.. Andelen sysselsatta ska vara högr~ än riksgenomsnittet z.:karlstadslokala arbetsmarknad ska väx". 11. Antalet sysselsattaiive, 1SAr i Värmland ska öka med 3.' 6häl~otil:~ti VarmlaJ~d ska minska och nå 5000 personer "," rjksg~rlo~ shtrtet. _ -,"_,.,' 12.. Antal nystartade fö.retag s-k-a närma sig 4. Aritäliänlitidssjukskrlvna skaminsk~ ochl!gga undec riksgenomsnittet.. riksgenomsnlitet~..:.',", ':.',,_',.,_. 13~ Andelensomvill,~ rä-företagate~ica Öka 5. för~örjnjdgsbör.danj Värr;;iand" ska närrna ~ig 14. P~t pri,'!''i!ta närtngslivets In.v ester1ngar i.fors~nihg, och.. riksgenomsnittet _.'.. utveckling--.s.ka -ö~a ti~1 samma nhr.ä: '~oni rj~et exkl., 6. Ski,llriaqer"på. arbetsmarlmaden mellan,kvinnor och"män storstads.länen. och menande med utländsk bakgrund och de med 15.bk.d innovationskrafts" attvärmland narmar 'ig riket ~~ri skba.kgtu:!1d ska. minska.... exklusive stdrstadsiän~.n. 1. Skilin adermeua,n kvinnoroch,rriån samt fhckof.:och is, U~I~ppen ayväxthusgasei~~ njinska")"tlerivärm.land. iioj~r,inomuiblidriingsys1;emetska minska... än i'riket som helhet. 8. Ökade statsbi,dragenligt kultursamverkansmodellen Energieffektiviserl~gen i V~rmlandskaV.tahögr.e än för 9..vä'r~Ian~ skci vahfmfir känt. ånjdag för sina......riket : pr~fjlor:nråden I?cD det vi vill att #ess~ ~ö,~khi'pp~s m ed:... 18; Fprnyel~~~rene.rgi som produceras i reg:tcinen ska öka;... ' : Atgärder: :,. A t;traktivare livsmiljö _.. Utveckla. attra kti~a 'Iivsm i Ijöer med en mångfald av boende.lternativ, god och,..,. flh';geran~e k;'mmt.i~1 servite i hela regi"pnen ~ch ett brett utbud av upplevelser och föreningsliv. Bättre häl5ä c Arbeta hälsofrämjande och sfukdp.;nsför~:vggande.och ~thimna s~ilinader.i. f1älsa. :.. öka kvalitet;'ch effektivitetinom välfärdssektorn genom' tydlig~ str~ktur~r för ~~mve~.k~:ry;.. :.,...: Et.t.ril':;'re.. kujturli~. -;.4tveakla r~giqnen iijt" e~ kre.ativi: :. c~nt~uit!. ITl!;:~ d ett:dynamlskt k:q nst- och kulturiiv:. Tydligare projiler1ng av Värmland -SamVerka kring.. ftr.ofih;~rlng av.\/äriyliand för- att attrahera tur1.!it:er;.. ~?eti~ä.~ch f~j-r~tag. :.. Atgärder: Stärkt.entreprenärskapoch företagsutvecknng S"P~ule:r? qk?t eritrep1'enorskaj~ J. er.:hjuda högkvalitatnt råagivning och skapa g(,)d:a fqnitsättnlngar ftkstarta p~h. dri.va.förefilgiokait. Mer fors koing och innova~on - Pr!9rite~ o~n pti~i.tioftera konkur.renskraftiga.f.6rsknihgsnii1jöer~o.ch utvej:kfa. el). h!fr.a:~~qkturför!nnova.tio.n..cfarfl?fsknfogi.nä:ringsljv och offentligseklor möts.. E~ resurseffektivare samhälle" P~erka attityder och stimurera.utvecldl~g av resurseffektiva p,oduk~er och tiähst~r~., Ko.itkurrenskraftiga kluster,.c Utvecklaoch synliggöra samverkan mellan offuhtngh~t~.narin gs1iv:qth.qk?deil1i.. fokusera på ett.fåtal konkurrenskraftiga klusiermed tydifga visioner 1 må] Qcb strat.egier ~

29 26 Värmlandsstrategin I Remissutgäva." -~~~.,/i~:~fi~~fr~::å~~)~~~~~~i~~~~~~::~~j~;~'.....!o!:le fl ci'j:<./'. '"'c,o!" ::. ~- -.i':'':';''';'':';.~~:i.-':;;';'';''''~;;';'';''''''''''--':';;:'~''':':::'';'::''_;;'_:'~~~'..;~;;";;'~'';~j...' Mål och så här mäter vi: En ökad andel unga ska gå ut grundskolan med godkända betyg. Andelen 20-årlngar med en fullföljd gymnasieutbildning ska öka o.ch fortsatt ligga över riksgenomsn ittet. Andelen av befolkningen år med eftergymnqslal utbilcfning ska öka och närma sig riksgenomsnittet. Kvarstående lediga p.latser I relation till arbetslösheten ska minska. Den öppna arbetslösheten ska minska och närma.s.ig riksgenomsnittet. Ungdomsarbetslösheten ska minska och närma sig riksgenomsnittet. Andelen långtidsarbetslösa ska vara lägre än I riket..målochsa här mäter vi: 26; Ahtalet lokala arbetsmarknader i Värmland ska minska till fem 27. Restiderna med tåg till Oslo, Stockholm och Göteborg (gäilande mofgon ocb efterr:niddii~åg) ska mi riska Ahtaletavgångaroch passagerare vid. Karlstad Airport;ska, öka. 29_ Direktflyg till Köpenhamn ochmirtsten annan ihterl1a:tiönell nubb....'....., AUa hushåu. ochföretag; ska hi'ffiöjlighettill bredband om minst 100 Mbit/s Atgärder: Höjd utbildningsnivå - arbeta med attityder till utbildning och säkra eh utbildning från grundskola till. högre utl1lldning med hög kvalitet och goda resultat. samverka mellan skola, högre utbildning och arbetslivet, Förbättrad kompetensmatchning - bygga. regionala kompetensplattformaroch samverkan med arbetsgivare, utbildningsanordnare och matchningsaktörer.. Behovsanpassq beffmliga och utveckla nya utbildningar för att öka anstäunlngsbarheten och rörlighetf!n på arbetsmarknaden. Atgärder; Bygg ihop regionen-prioritera krltiska kommunikationsstråkinom regionen och driv frågorn,j'med getrten5arnkraft, säkerstäjl. resmöjllgl;i~ter iriellan krimr;;un~fhashuvudortef:,.ocit Karlstad. Värmland närril;ite liärlden,- Pri"ritera "ch driv f(ågörriatroef!gemensarn kraft, ~[n5karestid me(l tåg tiuo:sip,$t0okhdlrri ochgpteborg, slå vakt rim...:'6~~t~~j~~~~~~at~~~~~~i~~~~0i;s "ic"1{);':,. elektrl1niskalös~ingar- EiYMaut ftb"rnät,i: VärmlarJ~: SidAnS

30 27 VärmlandssU3tegin ! Remissutgåva 2 Om Värmlandsstrategin Värmlandsstrategin är vår gemensamma vägvisare för att skapa den bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i Värmland. Det.görvi genom att sträva mot att förverkliga vår gemensamma vision; Värmland - ett skönare liv. Värmlandsstrategin handlar om att hitta vägar för en hållbar tillväxt och utveckling. Grundläggande perspektiv som till exempel barnens möjligheter, mångfald, jämställdhet, miljö, regionalt ledarskap internationaliseting och regional samplaneting ska genomsyra hela strategin och dess genomförande. För att nå vår vision har fyra områden med en tydlig strategisk inriktning identifierats. Genom att ktaftsamla kring dessa ska vi ta oss i visionens riktning. Till varje prioriterat område finns ett antal mätbara mål och åtgärder knutna. Värmlandsstrategin är också ett arbetsverktyg för de som på olika sätt representerar eller marknadsför Värmland. Värmlandsstrategin är därför även vår grund ror ett strukturerat och gemensamt varumärkes arbete. Strategins fokus är vad vi gemensamt ska åstadkomma i Värmland fram till Årtalet är satt utifrån EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 som utgör ett ramverk för Värmlandsstrategin. ETT GEMENSAMT ANSVAR Ingen äger och samtidigt äger alla Värmland och vi har alla ett gemensamt ansvar att utveckla Värmland. Värmlandsstrategin vånder sig därför till såväl föruoendevalda och tjänstemän i kommunerna och Landstinget i Värmland, Region Värmland, Lärustyrelsen i Värmland och Karlstads universitet som till näringsliv, statliga myndigheter, privatpersoner och mindre organisationer. Företag, organisationer och verksamheter har alla olika roller och rorutsättningar i arbetet med att forverlcliga Vårmlandsstrategin, men det är något vi måste göra tillsammans. Ett särskilt ansvar ror att strategin genomförs vilar dock på det regionala ledarskapet. Det består av de politiskt styrda organisationerna, näringslivet och Karlstads universitet. "Triple helix" är en beteckning som brukar användas för den här typen av samverkan. Allt oftare inkluderas även delar av den ideella sektorn med intresseorganisationer i det regionala ledarskapet. UPPDRAGET I varje region' i Sverige ska det fiunas en strategi for regionens utveckling. Värmlandsstrategin har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag har gett Region Värmland. I uppdraget ingår att ta initiativ till, samordna och driva det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet i Värmland. Förutom att strategin anger Värmlands prioriteringar och ska samla våra ktafter i regionen är den en hjälp ror de nationella myndigheterna när de ska koordinera sina resurser gentemot vår region. Mer information om hur Värmlandsstrategin har tagits fram och vad den bygger på hittar du i bilaga l. ~Begreppet region är synonymt med ordet län genomgaende l strategin.

31 28 Värmlandsstrategin I Remissutg~va Våga vara bäst på att ta ny teknik i användning- i våta arbetssätt, i tjänster mot medborgare, kunder och andra och i våta kommunikationsmetoder. Den gemensamma drift och servkenämnden for alla 16 kommuner ger oss en unik ;"öjligbet att ha ett helt län som ligger i framkant och inte bara enskilda orter/kommuner. Otat från en av grupperna u!1der Stormötet om Värmlandsstrategin på eec den 17/ Sit!411IO

32 29 Värmlandsstrategin ! Remissutgåva 3 Våra prioriterade områden, mål och åtgärder Fyra områden har pekats ut som särskilt viktiga för Värmlands utveckling. Till varje område finns mätbara mål och åtgärder kopplade. De prioriterade områdena tar hänsyn till hur omvärlden påverl<ar oss. De bygger och vidareutvecklarvåra kompetenser och styrkor och beaktar de utmaningar Värmland ståt inför. DE FYRA OMRÅDEN SOM PEKATS UT SOM SÄRSKILT VIKTIGA FÖR VÄRMLANDS UTVECKLING ÄR: Livskvalitet för alla Fler och starkare foretag Höjd kompetens på alla nivåer Bättre kommunikationer Både de prioriterade områdena och målen är beroende avvararidra. En dd skapar forntsättningar som är avgörande för att kunna nå framgång inom andra och vice versa. Global kompetens finns i länet. Ta till vara på det. Nytänkande. Mer inkluderande tankesätt. Se styrkan i mängfulden. Nätverken slutna. Öppna upp for fler med internationdl kompetens. Otat från en av grupperna under Stormötet om Värmlandsstrategin på eec den 17/ Sitkno

33 30 Värmlandsstrategin I Remissutg~va 30 tydliga mål för Värmland Varje prioriterat område följs aven strategisk inriktning och ett antal mätbara mål. Målen är så kallade effektmål på en övergripande samhållsnivå. De olika målen är beroende av konjunkrnrsvängningar och av händelser i vår omvärld. Här finner du en sammanställning av de 30 målen och vilka prioriterade områden de hör hemma i. LIVSKVALITET FÖltAllA 1. lileti:o.inllyttnlngtill Värmland om K.rl~ lokala arbetsmarknad ska växa. 3. Ohälsötalet i Värmland ska minska och.nå rlksg.,nomsnlttet. II. Antal [ångtidssju1<skdvna ska minska och ligga under riksgenomsnittet..5. Föt3örjnlngsbördan fvårmland ska narma sig riksgenomsnittet. li-.sklunader på arbetsmarknaden mellan laiinnoroch män och mellan de med. utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund ska minska. 7. SkIllnader mellan kvinnor och män $.mtjlickor och pojkar inom utbadningoystemet ska minska. 8. Ökade statsbidrag enligt kultursamverkansmodeilen 9. Värmland ska vera mer känt för sina profilområden oc!tcdetvi vill att dess. förknippas med. HOJl) KOMPIi:J'ElI!S PÅ AllA Nl1IÅER 119; En ökad andel unga ska gå ut grundskolan med godkända betyg. 20. And.kon 2tl'åririgar meden fullföljd gymtllisietjtbildnlng ska öka ooh fwtsatt ligga över riksgenomsnittet Andelen.vb.felkningen år med <:ftergymnaslal utbildning ska öka och närma slg riksgenomsnittet. 22. Kvarståertclelediga platser,,elarlon till arbetslös""ten ska minska. 23. Den öppna arbetslösheten ska minska och närma sig riksgenomsnittet. 24. Ungdomsarbetslösheten ska minska. och närma sig riksgenomsnittet. 25. Andelen, långtidsarbetslös. ska vara lägre än 1 riket. FlER 001 STARKARE FÖRETAG 10. Andelen sysselsatta ska vara högre an riksgenomsnittet. 11. Antalet sysselsatta över igår f V'arm!and sk. öka med Antal nystartade fåretag ska närma sig riksgenomsnittet Andelen söm ym Iran'! företagar. ska.öka 14, Det p:rivata nä'ringsllvets investerlngar l ~knjng qch utveckling ska ölia, tu! -samn.tij nivå som rlket exkt stx>rstadslänen. 1S. ökad ihnövationskraft så att Värmland närmar sig rikat exkluswe stbrotadslänen. 15, Utsläpp"" al(växtbusgas", ska minska mertvärmland än l rikat som helhet 17. l:netg!effekt!vlseringen i Värmland sm..-högre än för riket. 1& And.elen förnyelsebar er\ergi Söm Jlrpduceras 1 regionen ska öka.!lätme KOMM1I/IlIKAnONEI\ 26. Antalet loka.ia arbetsmarknader.1 II1lrmlandska minska tills 27.Ri!Stidema med tågtlll oslo, Stockholm och Göteborg (gällanda.morgön ochea'tenniddagståg) sk. minska. 21t Antalet avgångar och passagerare vid Karlstad Airportskaöka. 29, DI relctflyg tia Kepenhamn om minst ert'~hoan intemationel! hubb.. 30, Alla hushåll och företag ska h. möjlig""t till bredband om minst loomblt!s Sikt/a

34 31 Varmlandsstrategin I Remissutgåva 3.1 Livskvalitet för alla Strategisk inriktning: Vi utnyttjar vårt läge, vår natur och kultur for att skapa ett gott liv. Vi arbetar tillsammans för trygghet, tillhörighet och en god hälsa for alla. Vi arbetar for att hela Värmland ska utvecklas och vara en attraktiv region med Karlstadsregionen som en stark. tillväxtmotor. VÅRA MÅL: l. Nettoinflyttningtill Värmland om S 000 personer.,. Karlsrads lokala arbetsmarknad ska växa. 3. Ohälsoralet i Varmland ska minska och nå rikagenomsnirret. +. Antallångridssjukskrivna ska minska och ligga under rikagenomsnittet. s. Försörjningsbördan i Värmland ska närma sig rikagenomsnittet 6. Skillnader på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män och mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund ska minska. 7. Skillnader mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar inom utbildningsystemet ska minska. 8. Ökade statsbidrag enligt kultursamverkansmodellen 9. Värmland ska vara mer känt for sina profilområden och det vi vill att dessa förknippas med. Livskvalitet innebär olika saker för oss alla. Den som besöker, bosätter sig eller etablerar sig i Värmland ska känna att det är det allra bästa tänkbara valet, och många ska vilja flytta hit. En mångfald av atttaktiva boendealternativ, lockande livsmiljöer, ett brett utbud av upplevelser och ett rikt föreningsliv ökar attraktionskraften. Ett bra samspel mellan stad och land är en fordel för att knnna erbjuda etr bra boende på landet. Försörjningsmöjligheter tillsammans med god kvalitet inom vård, skola, omsorg och kommunikationer är förutsättningar om vi ska locka fler att flytta hit. Vidare handlar livskvalitet om att vara öppna och bejakande för människors olika önskemål, oavsett deras kön, bakgrund, ålder, sexuella läggning eller funktionshinder. I en arrraktiv region är trygghet, delaktigher och ett öppet socialt klimat vilctiga byggstenar. Samverkan mellan privat, offentlig och ideell verksamhet blir allt viktigare. I dagens globaliserade vårld blir de unika egenskaperna hos olika regioner alltmer avgörande för att skapa utveckling och hållbar tillväxt. Ett stärkt barnperspektiv med insatser som leder till goda uppväxrvillkor och ett hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete under hela livet har hög prioritet. Idag är våra skogar och vattendrag är ofra underutuyttjade resurser för avkoppling och upplevelser. Genom att öka tillgängligheten kan fler människor ta del av dem, vilket ökar livskvaliteten for människor samtidigt som det stärker besöksnäringen. Värmlands atttaktionskrafr är beroende aven hållbar forvalrning av våra natur- och kulturtillgångar och ett aktivrklimatc och miljöarbete. Kulturen är viktig för Värmland. Vi har ett kulturliv med både bredd och spets, som bidrar till social gemenskap, rika upplevelser och en positiv bild av Värmland. För att Värmland ska kunna vara en livskraftig region bchöver det finnas allt ifrån ett professionellt kulturutbud av hög kvalitet till en mångfald av möjligheter till eget skapandet. Alla som bor i Värmland ska ha möjlighet att uppleva och skapa kultur. Värmland erbjuder redan lockande miljöer och unika tillgångar, men vi kan utveckla dem och bli bättre på att berätta för andra om dem. Förutom att det berikar våra liv kan en sådan utveckling innebära fler besökare, ökad turism och en bärtte grund för småskaligt näringsliv. SitknlJ

35 32 Värm!andsstrategin I Remissutgava VÅRA ÅTGÄRDER INOM OMRÅDET"L1VSKVALlTET FÖR ALLA" ÅR: o o o o attraktiv livsmujö bättre hälsa ett rikare kulturliv tydligare profilering av Värmland DET HÄR BEHÖVER VI GÖRA FÖR ATT FÅ EN ATTRAKTIVARE LIVSMILJÖ: o vara öppnaochlyhördamr skeenden i omvärlden, forskuing<rön och medborgarnas önskemål ochinrressen. o vårda och förnya stadsmujöer och landsbygd så att de fortsatt utgör attraktiva boendemujöer. o ha ett regionalt samspel vad gäller planering av bebyggelse, handelscentrum, kommunikationer och kollektivtrafik. o säkerställa en god balans i utveeklingen av landsbygd och stad. stärka Karlstadsregionens roll som tillväxtmotor i regionen på ett sätt så att hela Varmland gynnas och kan utvecklas. o säkerställa god och fungerande kommunal service i hela regionen. o utveckla och tillgängliggöra kulturminnen och natur-, idrott och friluftsupplevelser. o uppmuntta engagemang, satsningar och deltagande inom föreniugs!iv, kultur och den ideella sektorn. DET HÄR BEHÖVER VI GÖRA FÖR ATT FÅ BÄTTRE HÄLSA: o öka samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer som påverkar förutsättningar för en positiv hälsoutveckling i Värmland. o utveckla samarbetsformer mellan kommuner och Landstinget dår effektiva och säkra vårdkedjor sätter individen ifokos. tillvarata barnens intressen, verka för deras bästa och sätta dem i fokus vid beslut eller åtgärder for att säkerställa goda uppvaxrvillkor o forbättra det psykiska välbefinnandet, särskilt hos gruppen unga vuxna. o arbeta för en trygg, frisk ålderdom for äldre i Värmland. o arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. o minska den arbetsrelaterade ohälsan och minska hälsoklyfror mellan kvinnor och män. utveckla rchabiliteringsinsatser som mrhindrar eller forkottar sjukskrivningar och arbetslöshet och på så sätt ökar förutsättningen mr ett aktivt deltagande i samhället, studier, praktik och arbete. DET HÄR BEHÖVER VI GÖRA FÖR ATT FÅ ETT RIKARE KULTURLIV: o samverka och skapa regional samsyn och tydlighet kring viktiga satsningar. vara öppna for omprövningar. nya satsningar och samarbeten så att kulmrverksamheterna kan utveeklas och mrnyas. o ha tillgång till ett brett kulturutbud med hög kvalitet som bidrar till mångfald och konstnärlig mrnyelse. o ta tillvara den kompetens som finns inom kulturområdet inom andra politik- och verksamhetsområden. o utveckla det aktiva deltagandet i kulturlivet. o stärka och utveckla fler mötesplatser och arenor för kreativ verksamhet, särskilt mr och med barn och unga. o mrbättra villkoren for konstnärlige skapande och foretagande samt stärka det ideella kulturlivet och arrangörskapet. SiM'JJ4