Motion till riksdagen 1985/86:86

Transkript

1 Motion till riksdagen 1985/86:86 Hans Lindblad och Kerstin Ekman Förslag till lag om hushållning med naturresurser m. m. (prop. 1985/86:3) Trovärdigheten i svensk miljöpolitik fick en ordentlig knäck när riksdagsmajoriteten i juni i år rev upp den fysiska riksplanens skydd för en del av Mellanljusnan. Skyddet revs upp i uttryckligt syfte att möjliggöra ett kraftverksbygge i Edänge. Under 15 år har den fysiska riksplanen fram t ä lits som ett skydd för landets värdefullaste miljöer, som fjällområden, viktiga kuststräckor, särskilt värdefulla älvsträckor och ett antal andra ytterst värdefulla miljöer. Den fysiska riksplanen har beskrivits som ett samlat skydd, genom att den utvisat vilka miljöer som måste sparas. Att då en del av skyddet rivs upp i syfte att möjliggöra en exploatering blir då förödande för hela trovärdigheten i miljöpolitiken. Det som hände i fallet Edänge kan ju hända igen närhelst ett exploateringsintresse dyker upp. skräddarsydda' undantag från den fysiska riksplanen i syfte att möjliggöra exploateringar gör ju riksplanen till enbart en formalitet. Skall ett område undantas från riksplanen bör det ske utifrån att man vid en samlad bedömning kommit fram till att miljön i en viss del av de skyddade områdena visat sig vara mindre värdefull än man trodde när riksplanen en gång bestämdes. I sig är det inte principiellt fel att vid något tillfälle se över riksplanen för att se om ny kunskap gör det befogat att utöka eller minska de områden som är skyddade. Men att göra förändringar i uttryckligt syfte att möjliggöra en viss exploatering är principiellt fel- för därmed har den fysiska riksplanen inte längre någon trovärdighet. Beslutet i juni fattades av socialdemokrater och moderater. De gick emot regeringens energipolitiska proposition som föreslog att Edänge inte exploateras. I sak var beslutet ytterst olyckligt. eftersom ett kraftverksbygge vid Edänge skulle innebära allvarliga miljöeffekter. Skälen för att freda denna del av Mellanljusnan är ännu större än beslutsfattarna var medvetna om när riksplanen en gång beslutades. Inventeringar under senare tid har nämligen visat att området har ännu värdefullare miljövärden än man tidigare kände till. Beslutet att riva upp skyddet för denna del av Mellanljusnan innebar att riksdagen gick emot de berörda kommunerna, Ljusdal och Bollnäs. Rader av remissinstanser ville slå vakt om älvsträckan: fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, planverket, kammarkollegiet, Vetenskapsakademien, Naturskyddsföreningen och ett stort antal lokala organisationer och länsorganisationer. För utbyggnad talade bara tre instanser, nämligen Hälsingekraft som vill bygga 14

2 verket. Svenska kraftverk föreningen och Byggnad avdelning 27. l n gen av dessa senare tre instanser kan anses vara särskilt väl lämpad för att bedöma de miljömässiga effekterna av att göra undantag från den fysiska riksplanen. Vi föreslår att riksdagen. i samband med antagande av den nya lagen om hushållning med naturresurser. återinför skyddet för den aktuella delen av Mellanljusnan. Det finns dubbla skäl. Dels dc miljöskäl om var kända redan när den fysiska riksplanen beslutades och som sedan visat sig vara ännu starkare. Dels det principiella kälet att ändring i fy i ka riksplanen inte far gå till så som i juni i år - eftersom ett.. skräddarsytt.. undantag a, detta lag blir förödande för hela tilltron till lagskydd åt miljöer. l grunden är det allt å en trovärdighetsfråga: Skall ett lagskydd gälla ock å när exploateringsintressen tränger på? Finns det i ett rum en skylt om att vapen är förbjudna så skall den skylten inte tas ned bara för att det kommer in en revolverman genom dörren. Ett lagskydd för en miljö blir meningslöst om lag kyddet rivs upp just i syfte att möjliggöra det som lagskyddet var avsett att skydda emot. Mellanljusnan sträcker sig från La forsen till Edefor en. Det övre av nittet. från La forsen till Malmyrströmmen. är for ri k t och har huvudsakligen block-. sten- eller grussträndcr. t edom Malmyrströmmen vidtar ett flackt parti med sandstränder. Detta avslutas med Edängeforsen och Edeforsen, med två kilometers inbördes avstånd. Trots stora maga in i Härjedalen har Mellanljusnan fortfarande mycket av den naturliga vattenstands, ariationcn med vårflod följd av lågvatten i juli-augusti. Det planerade Edänge kraftverk skulle dränka Edänge- och Edeforsarna och höja vattenståndet därifrån ända upp till almyrströmmcn och i dc angränsande sjöarna Växnan. Borrsjön. Vikarsjön och Kyrksjön. En fjärdedel av Mellanljusnan skulle beröras. På många ställen inom denna älvsträcka är stränderna langgrunda och dyiga och blottläggs under juli-augusti. Ett stort antal amfibiska växtarter får då en kort blomstring. De bildar det s. k. ävjebroddsamhället. Det består av arter som ävjebrodd, strandranunkel, strandpryl, sylört, slamkrypa, rödlånke. fyrling, nålsäv och ävjepilört. Denna typ av vattenståndsväxling, strand och växtsamhälle har varit vanlig i Ljusnan och andra älvar. men genom dämning och korttidsreglering nästan helt försvunnit. l Ljusnan finns inga andra områden av denna karaktär än det område som skulle spolieras av ett kraftverk i Edänge. Den mest hotade av dc nämnda växtarterna är ävjcpilörten. som har haft sina starkaste fästen i Finlands och Sveriges meller ta delar. De kvarvarande förekomsterna i Ljusdalstrakten är en väsentlig del av världsbestandel Växten kan alltså drivas nära utrotning genom den överdämning och korttidsreglering som Edängcprojektet skulle innebära. Gävleborgs botaniska sällskap fick varen 1985 naturvardsverkets uppdrag att inventera floran läng dessa stränder. Inventeringen har genomförb till hälften. men den blev avbruten genom det ovanligt höga vattenstandet sensommaren 1985 och maste fullfölja under sommaren Hittills har 305 kärlväxtarter paträffats. Förutom de nämnda i avjebroddsamhällct ingående arterna har den mycket sällsynta hornsärven påträffats. Vidare de tämligen ovanliga vattenväxterna vattenpilört. vattenblink. pilblad och Mot. 1985/86:86 15

3 trubbnate. Av de för Mellanljusnan speciella fjällväxterna finns även här Mot. 1985/86:86 smalfräken. fjällnejlika, fjällvedel, kung Karls spira och fjällgröe. Även dessa arter kulle försvinna från älvsträckan vid en utbyggnad. Fågellivet längs älvsträckan är rikt med goda häckplat er för änder och vadare vid de många långgrunda stränderna. Det ger också attraktiva rastplatser för sträckande vadare. änder och gä. På Fo käsholmen nedanför Edängeforsen finns en koloni av fisktärna. I trakten av Lassaholmen ytterligare ett stycke ner finns en koncentration av rastande fågel höst och vår. Bägge de sa fågellokaler skulle försvinna vid en utbyggnad. Edängeforsen är Mellanljusnans brantaste fors. samtidigt en av de mäktigaste. Vid en utbyggnad skulle den förstöras. liksom den mindre Edeforsen. Därmed skulle även strömfisket i dessa forsar spolieras. Voxnan Vi finner starka skäl att också ge lagskydd åt Voxnan och dess dalgång. Länsstyrelsen i Gävleborgs län konstaterade (i skrivebe till industridepartementet i december 198-t) att nytt material om miljövärden längs Voxnan gör det befogat att överväga om inte "Voxnan uppströms Vallhaga bör anges som ett rik intresse för naturvården". Voxnans bevarandevärden är av mycket hög kla. konstaterar länsstyrelsens naturvård enhet: "Älvens främsta naturkvaliteer består i dess långa och relativt opåverkade lopp vad gäller forsar och vattenföring. Vidare måste forsarna och strömmar med naturliga bestånd av harr och öring samt utterförekomsten i området vid och omkring Hylströmmen nämnas. Uttern är utrotningshotad till stor del därför att naturligt vinteröppna vatten med god näringstillgång kontinuerligt minskar i omfattning genom vattenregleringar. Såväl nationella som internationella insatser förekommer i syfte att bevara och främja utterstammen. Bl. a. har Sverige anslutit sig till Bernkonventionen rörande vi sa hotade växt- och djurarter. bl. a. utter. Det innebär att varje anslutet land bl. a. i amhällsplaneringen skall verka för utterns bevarande. Enbart Hylströmmenområdets värde som utterbiotop borde räcka för att asätta området hög ta naturskyddsklass. Voxnans meanderlopp med dess fortgående geologiska processer samt förekomsten av vissa säll ynta växter är också naturkvaliteer av tort värde. Ingen annanstan i länet finns ett aktivt meanderlandskap av liknande omfattning. där de hydrageologiska processerna kan studera i oreglerat tillstand. Övre Voxnan är sedan långt tillbaka välkänd för sitt goda strömfiske. Under senare, r har Voxnan dessutom fått allt större värde som kanotvatten. Därtill finns stora möjligheter för turism och rekreation att utveckla och marknadsföra. Voxnans potentiella värde måste därför sättas mycket högt från dessa synpunkter. Aktuell del av Yoxnan torde ha så framträdande naturkvaliteter. att det kan vara befogat att ange området som ett rik in tre se för naturvården... 16

4 Så långt länsstyrelsen. Naturvårdsverket, Vetenskapsakademien och en Mot. 1985/86:86 rad remissinstanser påtalade samtidigt att ny kunskap om Voxnans naturvärden gjorde det nödvändigt att värdera älven på ett helt annat sätt än tidigare. varför de bestämt avstyrkte alla tankar om kraftverksbygge i Hyl trömmen. Under 1985 har ytterligare kunskap tillkommit. främst rörandt: geologin. Voxnan rinner upp i södra Härjedalen och följer sydsydostgränsen mellan Dalarna och Hälsingland. Vid Voxna bruk i Hälsingland viker den av österut mot Edsbyn och Boll näs. Dess översta 12 mil. från källorna till Vallhaga, är föga berörda av vattenkraftsutbyggnad. Trots några magasin i billödena har älven en naturlig årstidsrytm med högvatten under vårfloden. Detta älvavsnitt har vildmarkskaraktär. Mellan Rullbo och Vin trömmen finns ett 30-tal forsar, varav den största är Hylströmmen. som är södra orrland största vattenfall. Hylströmmen är belägen vid högsta kustlinjen, omkring230meter över havet. På ca 200 meters nivå, vid Vinströmmen. börjar ett slingrande parti med nipor och bankar. Det fortsätter ner till Finnstuga. söder om Voxna bruk. vilket blir en sträcka på 25 kilometer vattenvägen. En geologisk inventering under (fil. dr Gunilla Björklund) har visat ovanligt stora naturvärden inom denna älvsträcka. Des a finns till del i det långa sammanhängande meandrandc (slingrandt:) området nedom Vinströmmen. Detta meanderområde är mycket välutvecklat. Framför allt har emellertid området kring Hylströmmen. från Lekstrand till S. Blommaberg, ett exceptionellt högt geovetenskapligt värde. Detta består i att här inom ett litet område finns samlade tre olika formelement. dels deltaavsättningar under högsta kustlinjen, dels terrass. åsnät och getrygg vid högsta kustlinjen och slutligen mycket väl utvecklade sandurbildningar ovan högsta kustlinjen. Inventering av utter under sensommaren 1984 (Mats Olsson) visade att Gryckån, Loån, Nissjabäcken, Hylströmmen och Håvaån har den tätaste och säkraste utterstammen i hela inventeringsområdet (som utgjorde av södra Härjedalen, östra Dalarna och västra Hälsingland}. Gävleborgs botaniska sällskap gjorde sommaren 1984 en inventering av kärlväxtfloran. Inventeringen påvisade 322 kärlväxtarter. Det är en stor artrikedom jämfört med omgivande skogs- och myrmarker med dess för Norrlands inland typiska förhållanden. Flera rariteter påträffades. såsom klotgräs (som före denna inventering över huvud inte påträffats i orrland), skuggviol, fågelstarr. blekbläddra. taigastarr. fjällhällebräkcn. mandelpil och blåtry. Fågellivet är rikt med sju arter im fåglar och åtta vadare. Flodpärlmusslan förekommer ofta längs älven, fiskbeståndet är rikt, med harr. öring etc. Forsarna är under högvatten lämpliga för forspaddling och meanderpartiet under lågvatten för lugn kanadensarpaddling. Forsfiske och annat fiske kan bedrivas längs hela älvsträckan. Älven ligger på mils avstånd från Stockholm och är än mer lättillgänglig från områden som Falun. Västerås och Gävle. Denna del av Voxnan är en av dc värdefullaste fritt strömmande älv träckorna i södra orrland. Detta både för de arter som här har en av sina i ta tillflyktsorter och för vetenskaplig naturvård. men också för rekreation och friluftsliv. Den 17

5 12 mil långa älvsträckan mellan källorna och Vallhaga bör skyddas från Mot. 1985/86:86 ytterligare utbyggnad för vattenkraft genom den nya naturresurslagen. Hemställan Med hänvisning till ovanstående hemställs l. att riksdagen beslutar att den del av Mellanljusnan som undantogs från fysiska riksplanens skydd genom riksdagsbeslut i juni 1985 åter skyddas genom att tas in i naturresurslagen, 2. att riksdagen beslutar att motsvarande skydd ock å skall ges Voxnan i dess sträckning från källorna till Vallhaga. Stockholm den 24 oktober 1985 Hans Lindblad (fp) Kerstin Ekman (fp) 18