LANDSKAP OCH LANDSKAPSBILD

Transkript

1 VINDKRAFTPARK SKYTTMON LANDSKAP OCH LANDSKAPSBILD Figur 1. Översiktskarta för området kring den planerade vindkraftparken vid Skyttmon med Hammerdal i nordväst, Strömsund i norr, Ramsele i nordost, Hammarstrand i sydost, Stugun i söder och Östersund i sydväst. Projektnummer ÖSTERSUND Granskningshandling / Ulla Rylander text och analys Malin Bernhardsson kartbearbetningar

2 Innehåll LANDSKAP OCH LANDSKAPSBILD 1 Landskapets karaktär i stora drag Naturgeografi Kulturgeografi 4 2 Landskapets karaktär invid platsen för vindkraftparken Vattendrag Topografi Berg- och jordarter Utsiktspunkt 6 3 Landskapsbildsvärden. 7 4 Landskapsbilden, påverkan Utgångspunkter för analysen Fotomontage Synlighet Hinderbelysning Intilliggande vindkraftparker Sammanställning av påverkan på landskapsbilden 15 5 Landskapsbilden, konsekvenser Slutsatser Skyddsåtgärder, hänsyn i fortsatt projektering 19 6 Källor Bilaga 1 Kartöversikt Skyttmons vindkraftpark Bilaga 2 Kartöversikt riksintressen intill Skyttmons vindkraftpark I rapporten hänvisas till fotomontage, hinderbelysningsanimering mm. På JP Vinds hemsida finns visualiseringsfiler för vindkraftparken i Skyttmon: o fotomontage o fotomontage inklusive intilliggande vindkraftparker (se även bilaga i tillståndsansökan) o videomontage från Västibodarna och Fullsjöns by o hinderbelysningsanimering från Fullsjöns by o siktanalys, se även bilaga i tillståndsansökan På hemsidan finns även visualiseringsfiler för vindkraftparken i Björkvattnet. 2 (20)

3 Landskap och landskapsbild I den europeiska landskapskonventionen 1 definieras landskap som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Det landskap vi ser idag har växt fram både utifrån naturförutsättningarna (berg- och jordarter, topografi, klimat, vattenförhållanden, vegetation) och utifrån det som skapats av människan genom byggande (byggnader, infrastruktur) och brukande (jord- och skogsbruk, industri- och energiverksamheter). Nedan beskrivs det landskap som utgör bas för ny markanvändning, vindbruk, vid Skyttmon. Se karta i bilaga 1 samt figur 4, 7 och 8 för de namn som nämns i texten. 1 Landskapets karaktär i stora drag 1.1 Naturgeografi Sverige är indelat i regioner med olika landskapstyper. Platsen för vindkraftparken vid Skyttmon ligger inom den region som kallas Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden eller bergkullandskapet. Det är ett kuperat, barrskogsklätt landskap med kullar av berg med många myrar och småsjöar samt liten andel odlad mark. Regionen ligger helt ovanför högsta kustlinjen, det vill säga den gräns dit havet nådde som högst efter att inlandsisen hade smält. Det innebär att jordarterna i huvudsak är osorterade och består av olika typer av moräner. Intill Skyttmon ligger regionerna Storsjöbygden respektive Älvdalar, se nedan. Skyttmon Figur 2. Utdrag ur Regionindelning av landskapstyperna i södra Norrland. Bearbetad karta ur Sporrong m.fl Den europeiska landskapskonventionen har tillkommit på initiativ av Europarådet och trädde i kraft den 1 maj 2011 i Sverige. Konventionen har som mål att lyfta fram landskapets betydelse för människan och syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap, både för stad och för landsbygd. 3 (20)

4 Strömsunds kommun medan den södra delen och byn Skyttmon hör till Ragunda kommun. Figur 3. Ett av de stora och rikt utsmyckad trähusen i Skyttmon också kallade träslott. Vattendelaren mellan Indalsälven (Ammerån) och Ångermanälven är belägen på höjderna omkring en mil nordost om den planerade vindkraftparken. Hela området ligger mer än 260 meter över havet. Högsta kustlinjen når 234 meter över havet. Huvudriktningen i landskapet följer dalgångarna i sydostlig riktning. Bergskrönen är mestadels jämnt avrundade utan karakteristisk profil och fungerar därför inte som landmärken att orientera sig efter. Från högt liggande platser där marken öppnar sig eller invid vattendrag som vidgas till sjöar och fjärdar, blir vyerna särskilt vidsträckta. I övrigt är utblickarna få. 1.2 Kulturgeografi Ett 60-tal stenåldersboplatser och många fångstgropar finns i området kring Ammerån. Området har troligen under lång tid använts för renbete och används nu av Jijnjevaerie och Raedtievaerie samebyar. Det fungerade även som så kallad utmark för byarna Ede och Solberg, söder om Hammerdal, senare även för Skyttmon när byn började bebyggas på 1780-talet. Skyttmon hör till kategorin Skogs- och strandbebyggelse i Hans Antonsson indelning av Jämtlands uppodlade mark, medan till exempel Storhögen och Solberg hör till kategorin Krönbebyggelse i skogsland och bebyggdes långt tidigare. Modernt skogsbruk präglar området idag med hyggen, ungskog och långa skogsbilvägar. Det allmänna vägnätet är glest. Huvudstråket genom området, väg 344 går längs Ammerån. En större kraftledningsgata skär landskapet i nordostlig riktning. Området ligger i östra delen av Jämtlands län nära Västernorrlands gräns. Norra delen ligger i Strömsunds kommun medan den södra delen och byn Skyttmon hör till Ragunda kommun och Borgvattnets socken. 4 (20)

5 Mörtsjön Stor-Laxsjön Lill- Laxsjön Figur 4. Vattendragen i och intill området för Skyttmons vindkraftpark med Ammeråns strömmar mellan Vikfjärd och Skyttmon. Utdrag ur karta på informationstavla för Ammeråns naturreservat. Naturriddarna. 2 Landskapets karaktär invid platsen för vindkraftparken 2.1 Vattendrag Ammeråns vattensystem sträcker sig från Hotagsfjällen ned i skogslandet och mynnar i Indalsälven 10 km uppströms Hammarstrand. Den är oreglerad och ett utpräglat kalkströmsvatten. Det innebär att den är väsentligen opåverkad, att vattnet har högt ph och att det finns långa sträckor med strömmar. Förhållandena ger grund till ett mycket rikt växt- och djurliv med flera för platsen ovanliga växtarter samt hög produktion av laxfiskar, framförallt harr. Längs ån finns också geovetenskapligt mycket intressanta terrängformer. Hela Ammerån är därför av riksintresse för naturvården samt naturreservat och Natura 2000-område. Det är även riksintresse för friluftslivet, se bilaga 2. Ammerån rinner i sydostlig riktning väster om vindkraftparken. Den utvidgar sig i sjöar och fjärdar norr om vindkraftparken, i Skyttmoselet vid Skyttmon samt i Ytterfjärden vid vindkraftparkens södra del. Strömmande sträckor finns mellan Vikfjärd och Skyttmoselet samt nedströms Ytterfjärden. Mörtsjön, Stor- och Lill-Laxjön utgör ett parallellt vattenstråk öster om vindkraftparken. Lycktorpbäcken delar vindkraftparken i en nordvästlig och en sydostlig del. 5 (20)

6 Figur 5. Hannflyströmmarna sedd västerut från rastplatsen utmed väg 344 cirka 4 km väster om Skyttmon. 2.2 Topografi Området för vindkraftparken är kuperat med en dalgång mellan bergshöjderna där Lycktorpbäcken rinner. markhöjderna varierar mellan 320 och 444 meter över havet (m ö h). Vikfjärds vatten norr om vindkraftparken ligger omkring 300 m ö h och Skyttmoselet på ungefär 265 m ö h. Sjöarna öster om vindkraftparken ligger högre; Mörtsjön på cirka 305 m ö h och Stor- Laxsjön och Lill-Laxsjön når 330 respektive 310 m ö h. 2.3 Berg- och jordarter Berggrunden består övervägande av gneiser norr om Ammerån med berg i dagen på höjderna. Utmed Ammerån består jordarterna av sedimentavlagringar i form av sand och grus precis som längs Lycktorpbäcken. Moränerna i vindkraftparksområdet är mer sandiga i den sydöstra delen och finkornigare i den nordvästra. 2.4 Utsiktspunkt En skyltad utsiktspunkt finns vid branten intill Eriksbergs festplats strax söder om Borgvattnet. Strax före branten blir vyn bredare då skogen är avverkad på vägen dit. Utsiktsriktningen är över sjön och mot Skyttsmons vindkraftpark. Samma riktning har vyn från Borgvattnets by, se figur 6. 6 (20)

7 Figur 6. Utsikt västerut från Borgvattnets by mot kyrkan och bergen där Skyttmons vindkraftpark planeras. 3 Landskapsbildsvärden Landskapets visuella värden, det så kallade upplevelsevärdet, ligger i de öppna utblickarna över vattendragen, odlingsbygden och de skogsklädda höjderna. Vyerna är naturligtvis värdefulla framförallt för dem som bor på dessa platser eller kommer hit som turist. I ett större sammanhang är landskapsbilden dock ordinär. Liknande utblickar finns på många andra platser i södra Norrlands skogsklädda bergkullandskap. Undantaget är Ammerån samt Skyttmon och Aspnäs (en km väster om Skyttmon). Byarna är av riksintresse för kulturmiljövården. Intresset gäller de utsmyckade stora gårdarna, omkringliggande odlingsmark och läget intill vattnet, en placeringen typisk för ett nybygge i Jämtlands skogsbygd. Den oreglerade Ammerån är av intresse både för natur- och för kulturmiljövården, men landskapsbilden poängteras framför allt i naturreservatsbeslutet. Färdas man längs Ammerån på väg 344 förbi den planerade vindkraftparken är det på några få platser där ån blir synlig. Norr om vindkraftsområdet vid Vikfjärd norr om Gravasund kommer man bitvis mycket nära då vägen slingrar sig fram på en åsbildning med vatten på ömse sidor. Mellan Vikfjärd och Skyttmon går vägen genom skogen ett stycke från Ammerån förutom vid Hannflyströmmarna ca 4 km väster om Skyttmon. Där finns en rastplats precis intill vägen och ån, med en fin vy över det strömmande vattnet, se figur 6. Längs vägsträckan finns fler forsar och strömmar som kan nås via stickvägar ned mot ån. På knappt tiotalet platser mellan Vikfjärd och Skyttmon finns vindskydd vid stranden iordninggjorda för fiskare bland andra. I Skyttmon är marken flack mot ån. Vägen ligger en bit ifrån med gårdar och odlingsmark emellan vilket gör ån mindre påtaglig i byn. Nedströms byn omsluts vägen åter av skogen förutom en kortare sträcka vid Ytterfjärden omkring 7 km sydost om Skyttmon. 7 (20)

8 4 Landskapsbilden, påverkan Ovanstående landskapsanalys för området kring platsen för Skyttmons vindkraftpark omfattar såväl natur- och kulturgivna som visuella aspekter. Följande beskrivning av påverkan och konsekvenser omfattar endast landskapsbilden. 4.1 Utgångspunkter för analysen Analysen av påverkan på landskapsbilden har koncentrerats till platser där människor vistas återkommande och verken blir synliga. Fotomontagen ger en bild av påverkan på just den plats där fotografiet är taget. De är också representativa för andra platser på liknande avstånd och på motsvarande marknivå, det vill säga om man befinner sig lågt eller högt i landskapet. På så sätt finns möjlighet att skapa sig en bild av påverkan även på andra platser där verken blir synliga. I avsnitten nedan beskrivs först påverkan på landskapsbilden; var vindkraftparken bedöms bli synlig. Därefter bedöms konsekvenserna utifrån landskapsbildens värde. 4.2 Fotomontage Fotomontagen illustrerar vyn från åtta platser i riktning mot den planerade vindkraftparken. Observera att fotomontagen visar en möjlig placering av verken. Antalet verk i denna layout är 59 stycken. Tillståndsansökan görs utifrån en så kallad boxlayout där områdets avgränsning, vindkraftverkens maxhöjd och maximalt antalet verk fastställs. Exakta lägen, höjd och antal bestäms då vindkraftparken detaljplaneras med hänsyn till produktionsoptimering, natur- och kulturvärden samt samrådsintressenter. Fotomontagen visar vindkraftverk med totalhöjden 220 meter, då vingen är i sitt högsta läge. En vindkraftpark med höga verk blir mer synlig men innebär också att verken blir färre i antal. Storleken påverkar nämligen det avstånd som krävs till nästa verk för att vindkraften ska nyttjas maximalt. Minst 3-4 rotordiametrar behövs emellan verken. 4.3 Synlighet Så kallade siktanalyskartor har tagits fram för att tillsammans med fotomontagen ge en uppfattning om på vilka platser vindkraftparken kan bli synlig och hur stor del av parken som då kommer att synas. Analysen är en teoretisk modellering som i det här fallet dels visar terrängens skymmande effekt, dels hur terrängen tillsammans med 15 meter hög skog skymmer verken på olika platser. Sanningen ligger någonstans däremellan med tanke på avverkade ytor. Även om endast en vingspets sticker upp ovanför en höjd räknas det som att det verket är synligt på analyskartan. Vilket väderstreck vindkraftverken betraktas från kan få betydelse för synbarheten. Uteplatser och större fönster ligger ofta i riktning mot sydväst-sydost. Placeras vindkraftverken i dessa lägen i förhållande till bebyggelse riskerar de att hamna i synfältet i högre grad än om verken står norr om bebyggelsen. Naturliga blickriktningar över öppna rum i landskapet har också betydelse. Påverkan ökar om verken placeras i samma vy som den naturliga utsiktsriktningen över omgivande landskap. 8 (20)

9 Synlighet på platser där fotomontage är framtagna Nedan beskrivs Skyttmons vindkraftparks synlighet på de platser där fotomontage är framtagna. Beskrivningen grundar sig även på siktanalyskartorna och fältbesök. Vid samråd har visualiseringar längs Ammerån poängterats. Nedan redovisas fotomontaget för Skyttmons by där de röda cirklarna motsvarar vindkraftverkens vingar. Där cirklarna sticker upp ovanför skogskanten blir verken synliga. Inzoomad siktanalyskarta med 15 m hög skog ses nederst på sidan. För större bilder se bilagor i tillståndshandlingen. Fotograferingspunkt Figur 7. Fotomontage från Skyttmons by taget nära Ammeråns strandkant med vindkraftverken i rött. Därunder inzoomad siktanalyskarta med 15 m hög skog som visar synligheten vid Aspnäset, Skyttmon och Skyttmoselet. 9 (20)

10 Fotopunkt Avstånd till layoutens närmaste verk Platsbeskrivning Vindkraftverkens synlighet Skyttmons by 2,2 km Öppen flack odlingsmark och skogsdungar intill vägen och intill Skyttmoselet. 30-talet boende. Småskaligt landskapsrum. Närliggande skog döljer cirka hälften av antalet verk. Skogen döljer ytterligare några maskinhus, naceller. Ju närmare vägen och skogskanten man är desto färre verk kommer att synas. Furuskog 4,1 km Avverkad skogsmark i sluttning ned mot Ammerån med vid utsikt över skogslandskapet och vindkraftparken. Storskaligt landskapsrum. Platsen ligger intill en av vägarna in mot Skyttmon. Vikfjärd 5,1 km En utvidgning av Ammerån där vägen mellan Skyttmon och Hammerdal går på ett smalt näs. På en 2-3 km lång sträcka syns de skogsklädda höjderna vid Skyttmon med fjärden i förgrunden. Småskaligt landskapsrum. Spridda hus. Borgvattnet 5,5 km By med affär, kyrka och spökande prästgård i högt läge med öppen brant sluttande jordbruksmark. Uppskattningsvis drygt hundratalet bofasta. Storskaligt landskapsrum, vy över Borgsjön och barrskogshöjder. Solberg 7,8 km Högt liggande jordbruksby relativt brant sluttande med vid vy mot Skyttmon. Storskaligt landskapsrum. 20-talet hus. Åsen 11,8 km Jordbruksby flackt sluttande mot Hammerdalssjön i öster med vy delvis mot Skyttmon. Storskaligt landskapsrum. 20-talet hus. Här blir vindkraftparken väl synlig, även stora delar av tornen. Vyn över vindkraftparken är långsträckt och verken upplevs stå relativt glest. Nere vid Ammeråns sydvästra strand blir också de flesta verken synliga men skogen döljer mer av tornen. Det är de närmast stående verken som framför allt blir synliga, även tornen. Övriga verk kommer på längre avstånd och döljs mer av skogen. 10-talet verk döljs av närliggande höjd. I övrigt är vindkraftparken väl synlig inklusive tornen. Relativt samlat utseende där verken i norr, de på längre håll, står mer tätt. Hela vindkraftparken med stor del av tornen kommer att bli synlig i en samlad grupp med himlen som bakgrund. Relativt lågt liggande plats med verken synliga i söder. Ju närmare stranden desto fler verk blir synliga. Verken står delvis i utsiktsriktning. Hammerdals kyrka 15,1 km Öppen flack gräsmark. Storskaligt landskapsrum över Hammerdalssjön med skogshöjder i fjärran. En festplats och omkring 20 talet bostäder intill har samma utsikt. Från denna lågt belägna plats, ca 305 m ö h, blir alla verk synliga inklusive stora delar av tornen. Mer eller mindre ställda i två grupper. Storhögen 18,6 km Öppen högt liggande jordbruksby med delar sluttande svagt mot öster. Byn har 30-talet fastboende där några har vid utsikt mot barrskogshöjderna. Från denna högt belägna plats, ca 470 m ö h, blir alla verk synliga inklusive omkring halva tornet. Långsträckt utseende. 10 (20)

11 Figur 8. Översiktskarta för Skyttmon vindkraftpark. Fotomontage finns på platser som markerats med V. Synlighet på nära håll, < 2,5 km För jämförelse ger fotomontaget från Skyttmon en bild av vindkraftparken på avståndet 2,2 km. Siktanalysen utan skog visar att bergsbranter döljer vindkraftparken till tre fjärdedelar av antalet verk sydväst och öster om vindkraftparken. I övrigt har skogen stor betydelse för hur många verk som kommer att ses av dem som till exempel vistas vid torpen i området, plockar bär eller jagar. Flest verk kommer att ses vid Stor- och Lill-Laxsjön och vid större avverkade ytor. Från lägre marknivåer kommer verken att sticka upp ovanför skogskanten. Ju högre man kommer desto mer av varje enskilt verk blir synligt. Synlighet på avståndet 2,5 5,5 km Även i denna zon skuggas vindkraftparken på några ställen av bergsbranter, främst nordost och söder om vindkraftparken medan synligheten blir stor invid sjöar och hyggen, se figur 9. För Ammeråns del blir synligheten störst i ett område från Skyttmon och ca 6 km nedströms samt vid norrsidan av fjärdarna strax norr om parken vid Vikfjärd. Fotomontagen från Vikfjärd, Furuskog och Borgvattnet visar att skillnaden inte blir så stor vare sig man står högt eller lågt i landskapet. Verken och en stor del av tornen blir synliga i båda fall där det finns en öppen yta framför. Synlighet omkring 5,5-10 km ifrån Fotomontaget från Solberg, 7,8 km till närmaste verk, illustrerar påverkan inom denna zon. Skogen har stor betydelse för hur mycket av verken som syns i t.ex. Boberget och Öravattnet söder om vindkraftparken, liksom längs Ammeråns vattendrag och i Tannsjön norr om. Synlighet 12 km eller mer ifrån vindkraftparken Fotomontagen från Åsen, Hammerdals kyrka och Storhögen ger en bild av synligheten på större avstånd. Terrängen skuggar främst några områden i öster och söder samt Görvik i norr. Skogen döljer verken i Sörviken norr om samt i Köttsjön och i Fullsjön öster om vindkraftparken. 11 (20)

12 Figur 9. Principillustration som visar hur verken ter sig på nära respektive längre håll från en vindpark och att betraktaren behöver en öppen yta framför sig för att vindkraftverken ska kunna ses. 4.4 Hinderbelysning Vindkraftverken kommer att utrustas med hinderbelysning för flygsäkerhetens skull, vilket påverkar landskapsbilden främst nattetid. Belysningen kommer att bestå av högintensivt, blinkande vitt ljus i parkens ytterkanter och fast lågintensivt rött ljus på övriga verk. Det kravet gäller för verk som är högre än 150 meter totalt och därmed även för intilliggande vindkraftparker. Omkring en fjärdedel av antalet verk i Skyttmons vindkraftpark behöver förses med högintensivt, blinkande vitt ljus. Det vill säga 14 stycken i nu aktuell layout. Observera att layouten är ett framtaget exempel, inte en bestämd framtida placering. Belysningen kommer att sitta på verkens högsta fasta punkt, d.v.s. på ca 167 meters höjd. Det vita ljuset ska enligt regelverket blinka gånger per minut. Ljusintensiteten begränsas och är lägre under skymning, gryning och natt. Intensiteten för det vita ljuset ska vara candela dagtid, candela vid skymning och gryning och candela vid mörker. Jämförelsevis kan en spotlight som lyser upp en tavla nå candela och en läslampa i bussen nå ca candela. Nattetid lyser hinderbelysningen alltså svagt och även om vi ser den tydligt är risken för bländning liten. Dessutom innebär Transportstyrelsens regler att ljuset ska skärmas av så att den först träffar marken 5 km bort från parken för att inte ge upphov till bländning. Ljuskällor och armaturer för vindkraften utvecklas bland annat så att den lysande ytan blir mindre och så att mindre ljus träffar marken även på längre håll, vilket minskar synligheten från marken. Dessutom finns en teknik framtagen som kallas händelsestyrd hinderbelysning. Det system som JP Vind avser att använda detekterar flygplan på 3-5 km avstånd. Om flygplanen riskerar att komma inom vindkraftparkens säkerhetszon så tänds alla ljus, både vita och röda. När planet lämnar området så släcks belysningen helt. Reguljär flygtrafik på hög höjd utlöser inte hinderbelysningen. Småflygplan som navigerar enligt VFR, Visual Flight Rules, flyger inte nattetid när det är mörkt. Närmaste flygplatser är Strömsund/Hallviken ca 36,4 km bort, Ramsele 43,8 km samt Östersund/Optand 52,1 km bort. 12 (20)

13 Figur 10. Layout över hinderljusplacering med den högintensivt vita blinkande belysningen som markerar vindkraftparkens ytterkanter och den lågintensivt röda fasta belysningen för övriga verk. Falovind För intilliggande vindkraftparker (Bodhögarna, Ögonfägnaden och Björkvattnet, se Figur 11) söks tillstånd för ett liknande system där belysningen först tänds när et flygplan närmar sig. Även om det vita ljuset är intensivast kan det ändå vara det röda lågintensiva ljuset som syns tydligast då det är detta ljus som ögat lättast uppfattar. Vingarnas rotation gör dessutom att det röda ljuset ser ut att blinka trots att skenet är fast. För att ge en bild av hur hinderbelysningen kan komma att bli har en animation tagits fram för vyn från Solberg. Den visar utseendet vid skymning. Ljuset har egenskapen att det syns först när den träffar en yta bortsett från själva ljuskällan. Vid viss dimma eller regn fångar dock vattnet i luften ljuset så att själva ljusstrålen blir synlig. Det fenomenet gör att ett större område kring ljuskällorna vid dessa tillfällen lyses upp när belysningen tänds. Animationen kan jämföras med fotomontaget från samma plats där avståndet till de närmaste vindkraftverk är 7,8 km. Påverkan på platser där maskinhuset skyms av skog blir naturligtvis betydligt mindre jämfört med där de sticker upp ovanför skogskanten. Påverkan ändras också med avståndet. För att ge en uppfattning av skillnaden på längre respektive nära håll hänvisas till hinderanimationen framtagen för Borgvattnets vindkraftpark. Samma förutsättningar med högintensivt blinkande vitt ljus i kanterna och fast rött i övrigt gäller för vindkraftparkerna intill eftersom dessa verk också är över 150 meter höga. 13 (20)

14 Figur 11. Skyttmons vindkraftpark tillsammans med intilliggande vindkraftparker. Falovind. Strax väster om Storhögen planeras också en vindpark. 4.5 Intilliggande vindkraftparker Detta avsnitt visar på den samlade påverkan av Skyttmons vindkraftpark tillsammans med intilliggande parker. Se framtagna fotomontage med grannparker på JP Vinds hemsida. Fotopunkt Avstånd till layoutens närmaste verk Synlighet av Skyttmon vindkraftpark i förhållande till vyn över intilliggande vindkraftparker Skyttmons by FP8 på kartan Furuskog FP6 på kartan Vikfjärd FP5 på kartan Borgvattnet FP7 på kartan Solberg FP3 på kartan 2,2 km Endast Skyttmons verk blir synliga. 4,1 km Endast Skyttmons verk blir synliga. 5,1 km Endast Skyttmons verk blir synliga. 5,5 km I fotomontagets vy över sjön är det Skyttmons vindkraftpark som blir synlig. För synligheten av Borgvattnets vindkraftpark hänvisas till den parkens tillståndshandling. 7,8 km Skyttmons verk står samlade i grupp närmare och vid sidan av vyn över övriga vindkraftparker. Skyttmons vindkraftpark ger en referens till de andra vindkraftparkernas verk, cirka 2 mil bort. Skyttmons verk förlänger vindkraftsvyn över skogshorisonten med drygt hälften. 14 (20)

15 Åsen FP4 på kartan Hammerdals kyrka FP2 på kartan Storhögen FP1 på kartan 11,8 km Skyttmons vindkraftpark kommer något närmare än övriga parker och ses i en grupp för sig i mer sydlig riktning. Avståndet emellan motsvarar ungefär Skyttmons utbredning. 15,1 km Skyttmons vindkraftpark kommer något närmare än övriga parker drygt 2 mil bort. Även om den ligger i samma vy som övriga vindkraftparker blir det ett klart avstånd emellan eftersom Skyttmon ligger i mer sydlig riktning jämfört med de övriga. 18,6 km Skyttmons vindkraftpark framstår som ett skikt till framför de övriga i den utbredda vyn över traktens planerade vindkraftparker. För synlighet av Storhögens vindkraftpark hänvisas till den vindkraftparkens tillståndshandling. 4.6 Sammanställning av påverkan på landskapsbilden Skyttmons vindkraftpark sett som ett enskilt projekt Erfarenhetsmässigt och utifrån fotomontage bedöms den visuella påverkan störst kring ett par kilometer från vindkraftparken där många verk blir synliga. Påverkan bedöms också bli större om verken står i samma riktning som den naturliga utsiktsriktningen på platsen. I matrisen nedan graderas dessa aspekter för olika platser kring Skyttmons vindkraftpark. I övre högra hörnet står de platser som bedöms få störst påverkan och de som bedöms få mindre mot nedre vänstra hörnet. Avstånd till vindkraftparken upp till 2,5 km Avstånd till vindkraftparken 2,5-5,5 km Avstånd till vindkraftparken 5,5-10 km Avstånd till vindkraftparken över 10 km Upp till 15-talet Skyttmonverk ej eller delvis i utsiktsriktning Ammerån mellan Vikfjärd och Skyttmon (skogen begränsar antalet synliga verk) Upp till 15-talet Skyttmonverk synliga i utsiktsriktning Torpen inne i vindkraftparken Prästströmmarna Fler än 15-tal Skyttmonverk ej eller delvis i utsiktsriktning Skyttmon, Aspnäset Ammerån ungefär från Skyttmon och 6 km nedströms Hannflyströmmarna och Ammerån ca 6-10 km nedströms Skyttmon Öravattnet Boberg Tannsjön Fler än 15-tal Skyttmonverk synliga i utsiktsriktning Borgvattnet Vikfjärd med intilliggande vatten och norra stränder Furuskog vid vägen Solberg Köttsjön Åsen Hammerdals kyrka Storhögen 15 (20)

16 Figur 12. Ammerån med Prästströmmen sedd från vägbron och österut. Aspnäs/Skyttmon skymtar i fonden med Fyråsberget bakom. Vindkraftparken planeras vänster om bergskrönet i aktuell layout. Skyttmons vindkraftpark sett i sitt sammanhang med intilliggande vindkraftparker Nedanstående tabell är en sammanställning av påverkan för olika platser då intilliggande vindkraftparker tas med i bedömningen. I övre högra hörnet står de platser som bedöms få störst påverkan då platsen får vindkraftparker åt flera håll. Platser på stort avstånd och där Skyttmons vindkraftpark utgör en liten del bedöms få en mindre påverkan och är placerade mot nedre västra hörnet. I byn Skyttmon, vid Furuskog och Vikfjärd blir inga andra vindkraftparker synliga enligt fotomontagen och är därför inte medtagna i tabellen nedan. Det samma bedöms gälla för Ammerån och Tannsjön. Avstånd till vindkraftparken upp till 2,5 km Avstånd till vindkraftparken 2,5-5,5 km Avstånd till vindkraftparken 5,5-10 km Avstånd till vindkraftparken över 10 km Andra vindkraftparker synliga i samma vy där Skyttmons utgör en mindre del Andra vindkraftparker synliga i samma vy där Skyttmons bidrar till större utbredning Solberg Öravattnet Boberg Åsen Hammerdals kyrka Köttsjön Andra vindkraftparker synliga åt helt annat håll Borgvattnet Storhögen 16 (20)

17 Figur 13. Fotomontage med Skyttmons vindkraftpark sedd från Borgvattnets by. Falovind. 5 Landskapsbilden, konsekvenser De visuella konsekvenserna av den nya vindkraftparken, det vill säga hur vindkraftparken upplevs och vad det får för följdverkningar, är svåra att beskriva. Upplevelsen är individuell. Verken kan uppfattas positivt eller negativt, beroende på bl.a. vilken inställning betraktaren har till vindkraft, om man är personligt berörd, t.ex. genom att utsikten från ens tomt förändras och om det landskap som berörs upplevs som särskilt värdefullt. Särskilt om det anses vara värdefullt för sin orördhet. Vi lever i en brytningstid med en pågående förändring från ett skogslandskap som av många uppfattas som naturligt till ett landskap som tydligare präglas av människan och av vår tid. På platser där man ser många verk samtidigt får de karaktären av industriell anläggning. Vindkraftparken kan ändå uppfattas som ett positivt tillskott, ett tecken på att den här bygden aktivt bidrar till en mer hållbar energiförsörjning. Men den kan även ses som något som stör och gör landskapet fulare. Följande skala är framtagen för att kunna jämföra olika landskapstyper utifrån hur unik landskapsbilden är i ett nationellt perspektiv: Unikt landskap. Landskap som är av nationellt eller internationellt intresse för sitt estetiskt tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde, exempelvis Höga Kusten, Åreskutan. Regionalt viktigt landskap. Landskap som innehåller andra höga landskapsbildsvärden i form av natur-, kultur och friluftslivsvärden som är regionalt erkända för sitt estetiskt tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde, exempelvis Ammerån och Skyttmon. Lokalt viktigt landskap. Landskap som innehåller lokala landskapsbildsvärden i form av natur-, kultur och friluftslivsvärden som är lokalt erkända för sitt estetiskt tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde. Hit förs Borgvattnets utsiktsplats. Ordinärt landskap. Landskap som innehåller ordinära landskapsbildsvärden. Landskapet vid Skyttmons vindkraftpark bedöms inte som unikt i ett nationellt eller regionalt perspektiv förutom invid Ammeråns vatten. I en skala från Mycket stor till Ingen bedöms konsekvenserna bli som mest måttliga, då det landskapsbildsvärdet vägs samman med påverkan på olika platser där vindkraftparken blir synlig. 17 (20)

18 Platserna har rangordnats i matriserna nedan. Ju mörkare färg i tabellen desto större risk för negativa konsekvenser för landskapsbilden. Skyttmons vindkraftpark sett som ett enskilt projekt Påverkan (Synlighet) Obetydlig Medel Stor Mycket stor Landskapsbildsvärde Regionalt Prästströmmarna Hannflyströmmarna och Ammerån ca 6-10 km nedströms Skyttmon Lokalt Ordinärt Öravattnet Boberg Tannsjön Hammerdals kyrka Storhögen Solberg Torpen inne i vindkraftparken Vikfjärd med intilliggande vatten och norra stränder Skyttmon, Aspnäset Ammerån ungefär från Skyttmon och 6 km nedströms Borgvattnet Furuskog vid vägen Skyttmons vindkraftpark sett i sitt sammanhang med intilliggande vindkraftparker Påverkan (Synlighet) Landskapsbildsvärde Regionalt Lokalt Ordinärt Obetydlig Medel Stor Mycket stor Borgvattnet Åsen Solberg Hammerdals kyrka Öravattnet Köttsjön Boberg Storhögen Det är viktigt att påpeka att denna modell inte tar hänsyn till enskilda personers relation till någon av platserna. Konsekvenserna kan ur den enskildes perspektiv upplevas som både större och mindre än vad tabellerna anger. Graderingen ovan har inte tagit hänsyn till antalet boende på respektive plats. 18 (20)

19 5.1 Slutsatser Konsekvenserna av en vindkraftpark vid Skyttmon bedöms som måttliga för landskapsbilden ur ett allmänt och större perspektiv. Orsaken är att de mest närliggande, lättillgängliga och attraktiva delarna av den riksintressanta Ammerån skyddas av skog, det vill säga Ammeråns strömmande vatten mellan Vikfjärd och Skyttmon. Dessutom är ån inte riktad mot vindkraftparken, vilket också minskar konsekvenserna. Undantaget är de mest tillgängliga strömmarna, Hannflyströmmarna och Prästströmmen några kilometer uppströms Skyttmon där några verk kan bli synliga trots skogen (se figur 12). Störst bedöms konsekvenserna bli för den del av Ammerån som ligger vid Skyttmoselets södra strand där flest verk blir synliga liksom för Aspnäsets södra delar. I Skyttmon kommer många av verken och stor del av varje synligt verk att döljas av skog, se figur 7. Byn har 30-talet innevånare. På några platser omkring 5 km från vindparken kommer vindkraftparken i samma blickfång som utsikten över vattnet och omgivande skogsbygd. Det gäller Borgvattnet, med drygt hundratalet bofast, samt för bebyggelsen på norra sidan av Vikfjärd och fjärdarna intill. På längre håll finns det fler platser där vindkraftparken kommer i utsiktsriktningen, bland annat intill Hammerdals kyrka 1,5 mil bort och i högtliggande byar väster om vindkraftparken. På högt liggande platser mer än 7 km bort kommer intilliggande vindkraftparker att bli synliga tillsammans med Skyttmons. Störst blir konsekvenserna där vyn sammanfaller med utsiktsriktningen på platsen, som vid Solberg och Storhögen nordväst och väster om vindkraftparkerna. I de byar där även intilliggande vindkraftparker blir synliga och så att säga ringar in platsen blir påverkan och konsekvenserna än större. Det gäller för Borgvattnet och Storhögen där vindkraftparker planeras på andra sidan av respektive by, se projekten på (Borgvattnet) respektive (Storhögen). 5.1 Skyddsåtgärder, hänsyn i fortsatt projektering JP Vind avser att söka tillstånd för en händelsestyrd hinderbelysning. En sådan teknik bedöms som en viktig skyddsåtgärd för upplevelsen nattetid främst för Skyttmon och Borgvattnets byar men även för till exempel Solberg och platser vid Vikfjärden. Skyttmons vindkraftpark bidrar till en bredare påverkad vy sett ihop med intilliggande vindkraftparker på längre avstånd. Påverkan blir mindre med släckt hinderbelysning i Borgvattnet, men förstås ännu mindre om övriga parker också styrs med samma typ av teknik. Skog som sparas nära betraktaren har stor betydelse för vindkraftparkens synlighet. Det är en skyddsåtgärd som kan användas men som är svår att styra och beroende av respektive markägare. Enligt fotomontagen ger aktuell layout ett samlat utseende vilket är välgörande. 19 (20)

20 6 Källor Antonsson, Hans. Jämtlands äldre agrarlandskap. Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet i Jämtlands län Boverket. Vindkraftshandboken. Januari Berörda kommuner angående befolkningssiffror 2008 och 2012 (Storhögen). Halle, Björn, JP Vind, muntligt angående hinderstyrd hinderbelysning och närliggande flygplatser. Informationsskyltar i Borgvattnet. Lund, Anna. Hinderbelysning höga vindkraftverk. WSP för Stena Renewable Länsstyrelsen i Jämtland län. Beskrivning av riksintresset Z15 Skyttmon-Ammerån i Ragunda kommun. Länsstyrelsen i Jämtland län. Beslut 2003Ammeråns naturreservat Ragunda och Strömsunds kommun. Länsstyrelsen i Jämtland län. Informationsskyltar intill Ammeråns naturreservat. Nordiska ministerrådet. Naturgeografisk regionindelning av Norden Skogsstyrelsen. KULTURMILJÖINVENTERING Skyttmon, Ragunda och Strömsunds kommun, Jämtlands län. Aug Sporrong, Ulf; Ekstam, Urban; Samuelsson, Kjell. Svenska Landskap. Naturvårdsverket (20)