Karlstads kommun och Karlstads universitet i samklang

Transkript

1 Dnr KS Dpl 00 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringsliv och universitet Tjänsteskrivelse Per Uppman, per.uppman@karlstad.se Karlstads kommun och Karlstads universitet i samklang Dnr KS Dpl 00 Kommunledningskontorets förslag 1. Kommunstyrelsen godkänner den beskrivna styrningsmodellen. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att utforma organisationen för det framtida arbetet i dialog med Karlstads universitet samt med Karlstad studentkår i de delar som de är berörda. 3. Återrapportering av arbetet redovisas på kommunutskottet i februari Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret har gjort en kartläggning i syfte att åstadkomma en bättre samverkan mellan Karlstads kommun och Karlstads universitet, där samtliga kommunala bolag och förvaltningar har medverkat. Kartläggningen visar att det bör skapas en struktur och styrning för samverkan som är mindre personberoende och där rollerna tydliggörs. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 9 september Kommunledningskontorets tjänstemannayttrande den 9 september Ulf Johansson näringslivsdirektör Per Uppman seniorkonsult Beslutet skickas till Samtliga nämnder och styrelser Karlstads universitet Region Värmland Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8A Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr KS Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringsliv och universitet Tjänstemannayttrande Per Uppman, per.uppman@karlstad.se Karlstads kommun och Karlstads universitet i samklang Dnr KS Dpl 00 Ärende Kommunledningskontoret har gjort en kartläggning i syfte att åstadkomma en bättre samverkan mellan Karlstads kommun och Karlstads universitet. Samtliga kommunala bolag och förvaltningar har fått följande fem enkätfrågor: Vad för arbete genomförs i samverkan med universitetet? Vilka syften har samarbetet med universitetet? Vilket innehåll har sådant samarbete? Vilka typer av resurser sätter kommunen in i samverkan med universitetet? Hur är samverkansförhållandena ordnade? Dessutom har intervjuer genomförts och eventuell dokumentation kring samverkan med Karlstads universitet har redovisats. Sammanfattning av förvaltningarnas och bolagens redovisningar Förvaltningarnas och bolagens svar visar att kommunen står för praktikplatser för studenterna från Karlstads universitet. Detta gäller studenter som är inriktade på arbete inom bygg- och tekniksektorerna, inom samhällets olika vårdinrättningar, inom utbildningsväsendet, inom kulturverksamhet, inom administrationen och inom turismnäringen. Kommunens verksamheter arrangerar på förfrågan studiebesök åt studenterna och flera av verksamheterna presenterar förslag på projektarbeten som studenterna kan välja mellan inför sina examensarbeten. I samband med att studenter väljer att utföra sina examensarbeten inom de föreslagna fälten medverkar kommunens personal med handledning och ger återkoppling till studenterna. I några få fall pekar man på att samverkan mellan kommunen och universitetet innebär att man har någon medarbetare som forskar eller forskarstuderar. Personal från förvaltningarna och bolagen medverkar i universitetets utbildningar genom att föreläsa och informera om sin verksamhet. Gymnasieförvaltningen Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8A Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

3 Dnr KS Dpl 00 sid 2 (6) samverkar med universitetet för att stimulera elever att ägna sig åt naturvetenskap och har också i samverkan initierat spetsutbildningar. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen använder universitetet för att stärka den nödvändiga evidensbasen för yrkesinsatserna såväl genom att delta i utvärderings- och forskningsarbete som genom att få stöd och hjälp att hålla sig ajour med forskningslitteraturen. Flera av verksamheterna i kommunen anger att deras samverkan med universitetet har till syfte att bidra och stärka personalförsörjningen framgent. Genom att bland annat locka till sig studenter under praktikperioder kan man få syn på lämpliga personer tidigt under deras karriärförberedelser. Man pekar på att man deltar i universitetets utbildningar för att verklighetsanknyta dessa och därmed bidra till att ge universitetets utbildningar en högre kvalitet. Samtidigt för flera verksamheter fram att de använder samarbetet med universitetet för att stärka den egna kvaliteten. Detta sker bland annat genom att man använder personal från universitetet för att utföra eller delta i genomförande av utvärderingar. Med dessa som underlag stärks evidensbasen för yrkesinsatserna och kommunens verksamhet blir bättre. Syftet med samverkan är också att stärka den egna kunskapsbasen genom att man tar del av universitetspersonalens kompetens och forskning. Genom gemensamma träffar i form av seminarier, fortbildningsdagar eller diskussioner får kommunens personal påfyllning av den egna kunskapen. De resurser som används för att få kommunen i samklang med universitetet är framförallt personalens tid. Handledning, mottagande av studiebesök, produktion av projekt- och examensuppgiftsförslag sker genom insatser under normal arbetstid. Kommunen köper ibland tjänster från universitetet vad det gäller utvärderingar eller speciella granskningar av någon verksamhet. Vård- och omsorgsförvaltningen gör till exempel beställningar till universitetet i form av bestämda uppdrag som leder till att dessa professioner får en bättre evidensbas. Enkätsvaren visar att samarbetet mellan kommunens verksamheter och universitetet är tydligt personberoende. De flesta verksamheter beskriver olika former av informella kontakter där man kommer samman för att resonera och hitta praktiska lösningar på sådant som universitetet behöver få till stånd för att studenterna ska få en bra utbildning. På samma sätt agerar man när kommunen behöver finna någon eller några aktörer vid universitetet som kan göra en bestämd insats av utrednings eller utvärderingskaraktär. Inom några verksamheter finns ett reguljärt och väl organiserat samarbete. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen samverkar med universitetet genom FOU Välfärd Värmland som är initierat av landstinget. Inom denna systematiska verksamhet sprids ny evidensbaserad kunskap som kan användas inom de berörda professionerna. Inom FOU Välfärd Värmland initieras utvärderingsuppdrag och där kanaliseras också utbildningssatsningar för olika personalgrupper. Vid möten inom FOU Välfärd Värmland diskuteras också innehållet i universitetets utbildningar och praktikverksamhet.

4 Dnr KS Dpl 00 sid 3 (6) Barn- och ungdomsförvaltningen och gymnasieförvaltningen deltar tillsammans med övriga kommuner i Värmland som aktiva parter i det regionala utvecklingscentrumet som finns vid Karlstads universitet (RUC). Också inom denna samverkan ordnas personalutbildningar, bland annat för att stärka lärares kompetens att t ex undervisa i matematik men också inom en rad olika områden där lärare tillförs annan aktuell kunskap. Inom RUC tas också initiativ till undersökningar som ibland utförs i samverkan mellan kommunen och universitetet. Utvärderingar kommer till inom ramen för RUC:s systematiska insatser och samarbetsavtal har vuxit fram i den samarbetsanda som råder mellan kommunens skolverksamhet och universitetet. Sammantaget visar svaren på enkätfrågorna att samarbetet mellan de flesta av kommunens verksamheter och universitetet präglas av spontanitet och av informella kontakter där personkännedom har stor betydelse. För fyra av verksamheterna finns det mer systematiska rutiner för samverkan med universitetet. De systematiska insatser som vuxit fram mellan universitetet och dessa fyra förvaltningar uppmanar att mer systematik kommer till i samverkandet för att uppnå samklang. En hel del i dagens samverkan mellan universitetet och kommunen, också i den mer systematiserade formen, är starkt beroende av personliga relationer mellan aktörer på universitetet och i kommunen. På sikt behöver Karlstad bygga upp mer av systematiserade rutiner för samverkan. Detta för att det starka personberoendet kan minskas och verksamheterna kan fungera i samklang oberoende av personbyten i organisationerna. Framtidsutmaningar Kommunledningskontoret ser att både kommunen och universitetet står inför stora framtidsutmaningar som man behöver möta tillsammans. Staten ger signaler om att man vill ha färre universitet och högskolor. Regeringen har uppmanat lärosätena att se sig om efter lämpliga samverkanspartner så att staten får färre lärosäten att ta hänsyn till i sin budget. De kvalitetsgranskningar som högskoleverket anordnar gör det nödvändigt för lärosätena att satsa på säkra kort i sitt utbildningsutbud och i sin forskning. Universitetet vill ogärna ta risken att få examensrätten i ett eller annat ämne ifrågasatt eller till och med bli fråntagen denna. För att kunna hålla en hög kvalitet fordras det att universitetet kan anställa lärare med goda forskningsmeriter som utvecklas genom deras insatser såväl i undervisning som i undersökningar av verkligheten. Kommunens verksamheter möter krav på att hålla mycket hög kvalitet för att kunna svara mot allmänhetens förväntningar. Medborgarnas gemensamt satsade pengar behöver användas så att de ger det mervärde som det är berättigat att få ut av att bo i Karlstad. Kommunen är i lika hög grad som universitetet beroende av att de yrkesverksamma har en hög kunskaps- och färdighetsnivå. Det är genom de yrkesverksamma som de politiska intentionerna kan bli förverkligade. Teknikutvecklingen inom alla de områden som kommunen verkar inom är mycket snabb. Den i sig kräver att de yrkesverksamma om och om igen söker ny kunskap

5 Dnr KS Dpl 00 sid 4 (6) för att kunna använda de tekniska nyheterna. Betoning på att använda säkerställda metoder som verkligen ger bra effekt kommer att öka. Evidensbaserad kunskap har kommit för att stanna inom alla kommunens verksamhetsområden. Tillväxten av sådan kunskap är inte en fråga enbart för universitet och högskolor där en betydande del av tiden sätts av för att de professionella ska skapa ny kunskap. Det är också en fråga för de som verkar inom kommunen och som behöver använda den evidensbaserade kunskapen i sin dagliga gärning. Det är inte minst från den kommunala arenan som initiativ behöver tas till undersökningar som kan stärka evidensgrunden. Detta eftersom de yrkesverksamma där känner till problemen och vet inom vilka områden som evidensen brister. När frågeställningar väckts och undersökningsproblem formulerats kan det ibland vara bäst att skapa ny kunskap genom att universitetets aktörer träder in. De mest kvalificerade forskarna kan vara intressanta att satsa på som kunskapsproducenter. Sådana satsningar brukar bära med sig avsevärda kostnader och kommunen kan därför behöva finna många former för detta slags samverkan. Det kan vara aktuellt att intressera universitetets utbildningar för att göra samlade aktioner där studenter kommer in för att i koncentrerad form belysa en del av verksamheten med sikte på att få fram ett tydligare vetande. Ibland kan sådan kunskap bäst växa fram när kommunens verksamheter och universitetet samarbetar. Ibland kan kommunen naturligtvis ta fram ny kunskap på egen hand men ta in universitetets verksamma för att få kunskaperna granskade. Förslag på styrningsmodell Att satsa på ett än mer systematiserat sätt att arbeta samman mellan universitetet och kommunen stämmer väl överens med den nya strategi som tagits fram på universitetet. Huvuddragen i den nya utbildnings- och forskningsstrategin vid Karlstads universitet är: Tydligt samhällsengagemang för samverkan, nyttiggörande, prövande hållning, och demokratiutveckling. Aktivt och ansvarsfullt akademiskt deltagande nationellt och internationellt. Struktur, fokusering och systematisk uppföljning för kvalitetssäkring och tillväxt. Kommunen kan bidra till att universitetet lyckas leva upp till dessa ambitioner genom att skapa en bättre systematik i samverkan. För att stor tydlighet ska finnas i denna samverkan behöver en styrning ske så att uppdrag landar rätt på den operativa nivån. Det är också viktigt att göra tydligt vad som är kommunens respektive regionens ytor för samspelet med universitetet. Schematiskt tänker kommunledningskontoret att styrningsmodellen kan åskådliggöras så här:

6 Dnr KS Dpl 00 sid 5 (6) En struktur behöver skapas som är mindre personberoende än vad som karakteriserar den nuvarande samverkan. Kommunledningskontoret föreslår att en styrgrupp Karlstad som universitetsstad inrättas. I denna möter kommunens ledande politiker och tjänstemän universitetets ledande tjänstemän. Tillsammans behandlar man övergripande frågor som till exempel finansiering, inrättande av behovsstyrda arbetsgrupper och bemanningsfrågor. För att den typ av gemensamt delade kunskapsprojekt som diskuterats ovan ska kunna fungera förefaller det nödvändigt att ett antal nya inslag behöver komma till i umgänget mellan kommunen och universitetet inom ramen för de behovsstyrda arbetsgrupperna. En undersökningsbörs kan till exempel behöva introduceras där ett forum skapas i vilket kommunen och universitetet lägger fram behov av ny evidens. Universitetets forskare, lärare och säkert också studenter skulle kunna formulera undersökningsteman som får möta kommunens verksamma. Dessa kan reagera såväl genom diskussioner men också genom att satsa på att tillsammans med universitetets verksamma ta fram lämplig information. En undersökningsbörs skulle också få underlag från kommunens verksamma som där skulle kunna lägga fram uppslag på undersökningar och väcka frågor som de eller universitetet skulle kunna belysa. Genom att hålla sig med detta slags forum för väsentliga evidensfrågor skulle kommunen och universitetet i samklang kunna utveckla sina verksamheter på ett sätt som är ovanligt i landet. Kommunledningskontoret menar att också flera andra behovsstyrda arbetsgrupper behöver utvecklas. Kanske kan undersökningsbörsen kombineras med flera kunskapande evenemang i Karlstad där man slår på trumman för den nya evidens som man skapat i form av presentationsmässor eller i form av kvalitetstävlingar mellan sådana undersökningar som man satt igång. Det systematiska och samklingade arbetet mellan universitetet och kommunen behöver baseras på ömsesidighet i åtaganden och utgå från att kommunen respektive universitetet så långt möjligt finansierar sitt deltagande var för sig.

7 Dnr KS Dpl 00 sid 6 (6) Samarbetet behöver ges en sådan utformning att båda parter får ett mervärde av att samverka. När den ena parten köper en tjänst av den andra behöver finansieringen tydligt klaras ut och formella överenskommelser göras. Kommunledningskontoret föreslår att dagens studentråd läggs ner. Dess uppbyggnad och sammansättning bidrar inte till tydlighet i förhållandet mellan kommunen och universitetet. Studentrådet ersätts istället med en ny samrådsarena Karlstad som studentstad. I detta samråd ska ett flertal studentrepresentanter finnas så att studenternas inflytande garanteras. För att säkerställa kontakten mellan studenterna och nyckelaktörer inom kommunen bör representation finnas från bland andra Karlstadsbuss och KBAB. Karlstad studentstad behöver inrikta sin samverkande verksamhet mot att skapa goda levnadsvillkor för studenterna under den tid som de studerar i Karlstad och underlätta för dem att finna såväl en meningsfull studietid, praktiktid och fritid i Karlstad. Många av de samarbeten som kommunen och universitetet ger sig in i har ett vidare regionalt sammanhang. Ett särskilt samrådsorgan kommer på Region Värmland initiativ att skapas under hösten 2012 som inriktas mot regional utveckling. Ulf Johansson näringslivsdirektör Per Uppman seniorkonsult