Beredningen för framtidens sjukvård

Transkript

1 Beredningen för framtidens sjukvård Lars Blixt Verksamhetscontroller BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (15) Beredningen för framtidens sjukvård Investeringar inom hälso- och sjukvården Ordförandens förslag Beredningen för framtidens sjukvård föreslår regionstyrelsen följande 1. Regionstyrelsen godkänner fördelning av lokala bygginvesteringsmedel för 2016, 85 Mkr i enlighet med bilaga A. 2. Regionstyrelsen godkänner utökad extern förhyrning för minnesmottagning, Skånes universitetssjukvård, på Segepark Regionstyrelsen godkänner ny extern förhyrning för minnesmottagning, Skånes universitetssjukvård, från Regionstyrelsen godkänner planeringsmedel ersättningslokaler ortopedkliniken Hässleholm 2 Mkr 2016 i enlighet med bilaga B 5. Regionstyrelsen godkänner fördelning av lokala utrustningspotter för 2016, 283 Mkr i enlighet med bilaga C. 6. Regionstyrelsen godkänner investering i specificerade utrustningsobjekt 194 Mkr i enlighet med bilaga D. Sammanfattning Förslag till investeringar föreligger inom hälso- och sjukvårdens bygginvesteringsram om 87 mkr under Inom ramen för utrustningsinvesteringar om 477 Mkr samt externa förhyrningar för minnesmottagningen, SUS. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Bilaga A-D C:\pactdok\Regionstyrelsen\ \Investeringar inom hälso- och sjukvården \ U9 BFS_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (15) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Regionstyrelsen har hittills beviljat medel från ramen avseende bygginvesteringar enligt nedanstående tabell. Föreliggande förslag innebär att ytterligare 87 mkr 2016 avräknas från hälso- och sjukvårdens bygginvesteringsram. Byggnadsinvesteringar Pågående projekt > 50 mkr* Pågående projekt < 50 mkr Summa pågående projekt Förslag nya objekt enligt ärende Summa beslutade inklusive förslag Ram sektor vård och hälsa B Kvar att disponera *Inklusive förslag till medelstilldelning Återrapportering Malmö/Lund/Helsingborg/Ängelholm december 2015 Regionstyrelsen har hittills beviljat medel från ramen avseende utrustningsinvesteringar enligt nedanstående tabell. Föreliggande förslag innebär att ytterligare 477 mkr, varav 469,2 mkr för 2016 och 7,8 mkr 2018 avräknas från hälso- och sjukvårdens utrustningsinvesteringsram. Resterande budgetmedel reserveras för projekt som ännu inte är färdigberedda. Utrustningsinvesteringar Pågående projekt* Förslag nya objekt enligt ärende 469,2 0,0 7,8 Summa beslutade inklusive förslag Ram sektor vård och hälsa B Kvar att disponera *Inklusive förslag till medelstilldelning Återrapportering Malmö/Lund/Helsingborg/Ängelholm december 2015 Kommentarer till investeringsobjektet Byggobjekt Lokala potter 2016 De lokala potterna för bygginvesteringar disponeras av respektive förvaltningschef och ska rymma mindre ombyggnationer som fordras för att upprätthålla verksamheten. De lokala potterna för 2016 uppgår till 85 mkr vilket är samma nivå som Fördelning av potterna finns i bilaga A. Extern förhyrning minnesmottagningen kort- och långsiktig lösning Verksamhetsområdet minnesjukdomar inom Skånes universitetssjukvård bildades 2012 då kliniken för kognitiv medicin i Lund och kliniken för neuropsykiatri i Malmö fusionerades. Syftet med verksamhetsområdet är att erbjuda s befolkning tillgång till högspecialiserad utredning, modern behandling och evidensbaserad vård inom området kognitiva sjukdomar och demensvård. Verksamhetsområdet har forsknings- och utbildningsuppdrag inom området.

3 Datum (15) Sedan fusioneringen har verksamheten avvecklat slutenvårdsplatser vilket gör att den kliniska delen nu sker i form av mottagningsbesök och uppsökande verksamhet med hembesök. Verksamheten består av mottagningsverksamhet, mobila team, enhet för klinisk läkemedelsprövning, enhet för klinisk minnesforskning och kunskapscentrum för demenssjukdomar. Verksamheterna finns idag huvudsakligen i äldre lokaler i Lund (Wigerthuset) och Malmö (Sege park). Dessutom hyrs, för de delar som finansieras med externa forskningsmedel, lab vid Wallenbergslabbet i Malmö och BMC i Lund. De nuvarande lokalerna består i dagsläget av ca kvm men innehåller betydande överytor då de finns i äldre ej för verksamheten anpassade lokaler. Standarden på de nuvarande lokalerna är dåliga där framförallt lokalerna i Lund är hårt nedslitna och har fuktproblem som gör att delar inte går att använda. Lokalerna i Lund ligger på sjukhusområdet och ägs av. Lokalerna på Segepark ägs av Malmö kommun som avser att riva fastigheten när s verksamhet flyttar ut. Den sammanlagda hyran för SUS är idag 8,7 Mkr/år. Den reella kostnaden för är dock knappt 2 mkr lägre på grund av den omfördelning som hyresmodellen innebär Verksamhetsområdet har cirka 130 medarbetare och genomförde under 2014 cirka besök på mottagningarna och med de mobila teamen. Verksamhetsledningen gör bedömningen att det med befintliga resurser kan skapas en ny enhet, Minneshälsan, med inriktning på behandlingsinterventioner som utgår från preventiva och symptomlindrande metoder såsom sinnenas trädgård, fysisk träning, mindfullness och medicinsk yoga. Utifrån den befintliga lokalsituationen och en bedömning om att det finns en effektiviseringspotential i att koncentrera verksamheten till en fysisk plats har ett arbete pågått de senaste åren med inriktning på att hitta nya gemensamma lokaler. En tidig inriktning i detta arbete var att utöka den befintliga förhyrningen vid Segepark och att genomföra en ombyggnad av denna. Beräkningar gjorda tillsamman med Malmö kommun har dock visat att det blir för kostsamt. Under våren 2015 har ett intern och extern lokalsök genomförts i framförallt Malmöområdet. På Malmö sjukhusområde pågår nu ett omfattande arbete med att evakuera de verksamheter som finns i hus som kommer att rivas under utvecklingen av sjukhusområdet. Huvudsakligen sker detta med etableringen av ersättningsbyggnader som tas i drift 2016 och med ombyggnad av befintliga lokaler. All evakuering har dock inte klarats av inom sjukhusområdet, vissa behov har lösts genom externa förhyrningar. I nuläget bedöms de nya vårdbyggnaderna, det gröna scenariot, vara färdigställt Osäkerheten kring tidplanen är dock stor. Inplaceringarna i de nyproducerade lokalerna är ännu inte färdig. Bedömningen är att det

4 Datum (15) 2018 inte kommer finnas möjlighet till en så stor ny etablering på sjukhusområdet och att det 2023 finns stor osäkerhet kring om ytor finns tillgängliga. Det externa lokalsöket har innefattat ett 20-tal projekt. Inriktningen har varit att hitta en plats som har goda kommunikationsmöjligheter. I samband med detta har ett arbete genomförts där lokalbehov utifrån verksamhetens behov förutsatt anpassade lokaler genomförts. Detta arbete har visat ett samlat behov kring kvm, det vill säga nästan en halvering jämfört med dagens ytor. Utifrån omfattningen på lokalbehovet och kravställandet på desamma med en kombination av kontorslokaler och vårdlokaler samt med tillgång till trädgård har söket allteftersom inriktats på nyproduktion eller relativt omfattande ombyggnation av befintliga byggnader. De riktprisdiskussioner som förts har visat på relativt små skillnader mellan de olika alternativen, däremot bedöms det vara stor skillnad på kvadratmeterkostnaden i ett kortare hyresavtal contra ett mer långsiktigt. Ett lämpligt projekt har nu identifierats vid Triangeln i Malmö där fastighetsägaren Vaskronan planerar att uppföra en nybyggnad, där den gamla tennisbyggnaden finns idag, som går under benämningen Kvarteret Priorn. Projektet innefattar drygt kvadratmeter nyproducerad yta med en möjlighet att lokalisera VO Minnesjukdomar. Fastighetsägaren har presenterat en preliminär tidplan och en hyresnivå vilket innebär ett färdigställande av lokalerna och med en hyresnivå för Region Skåne om 9,4 mkr/år. Förhyrningen omfattar en lokal om och en takterass på 500 kvadratmeter under 10 år. För verksamheten kommer hyran med dagens hyresmodell bli 10,4 Mkr vilket är en ökning med 1,7 mkr/år. Verksamheten ser dock att samlokaliseringen kommer generera kostnadsminskning i övrig drift med minst 1 mkr/år. Skånes universitetssjukvård är angelägen om att genomföra samlokaliseringen av verksamheten så fort som möjligt och föreslår därför en process som innebär att samlokaliseringen sker i två steg: En första samlokalisering genom en kortsiktig utökad förhyrning av lokaler, våning 1 och 2 som omfattar kvadratmeter, i direkt anslutning till befintlig huvudsaklig lokalisering i Malmö vid Sege park. Dessa lokaler tomställs inom kort och förslaget innebär att en ytlig uppfräschning genomförs som möjliggör att verksamheten i Lund kan flytta till Malmö i februari Ett kortsiktigt hyreskontrakt tecknas med Malmö kommun som täcker perioden fram till att nästa långsiktiga steg i samlokaliseringen kan ske. Den tillkommande hyran för för den kortsiktiga förhyrningen blir 2,9 mkr/år. För SUS kommer dock hyran minska med 0,1 mkr/år under utifrån effekten i hyresmodellen. Den långsiktiga lösningen förslås bli nybyggnationen vid Triangeln i Malmö. Ett förslag till hyreskontrakt är framtaget.

5 Datum (15) Förslaget till kortsiktigt hyreskontrakt på Sege park innebär att det befintliga hyreskontraktet med Malmö kommun övergår till att innehålla en rivningsklausul som innebär att det blir ett slutdatum på förhyrningen till Detta innebär att det finns ett starkt samband mellan den kortsiktiga förhyrningen och det långsiktiga åtagandet. Enligt den av regionstyrelsen fastställda investeringsprocessen ska externa förhyrningar överstigande 10 Mkr beslutsmässigt hanteras på samma sätt som egna investeringar. Hyreskontraktet ska då godkännas av regionstyrelsen. En nuvärdesberäkning av tilläggshyran för den kortsiktiga lösningen ligger kring 8 miljoner kronor vilket gör att kontraktet formellt sett kan hanteras av servicenämnden. Med tanke på det starka samband som beslutet om den kortsiktiga lösningen har relativt den långsiktiga bedöms det dock vara den sammantagna inriktningen som det bör tas ställning till. Baserat på förslaget till hyreskontrakt som finns för de nya lokalerna vid Triangeln innebär ett hyreskontrakt om tio år en nuvärdesberäknad hyresnivå om 85 Mkr. För den kommande flytten till den långsiktiga lokalen finns framtaget en sammanställning på utrustningsbehov som omfattar 7,8 Mkr som kommer att behövas under Med en samlad kapitalkostnad om 0,6 Mkr/år. Till samlokaliseringen vid Segepark kommer befintliga möbler och utrustning flyttas med. Det finns dock behov av 0,2 Mkr under 2016 avseende utrustning till en gymnastiksal. Planeringsmedel om- och tillbyggnad ortopedkliniken vid Hässleholms sjukhus Ortopediverksamheten vid Hässleholms sjukhus är en av de största i Skandinavien, en elektiv verksamhet med fokus på höft och knäledskirurgi. Sjukhuset har under många år arbetat med att förbättra flöden, patientnytta och kvalitet. Medelvårdtiden på 10 år har minskat från 6,3 dagar till ca 2,0 dagar. I genomsnitt görs dubbelt så många operationer per sal 2013 som Under en operationsdag utförs cirka 25 planerade operationer fördelat på 5 operationssalar. Det sker kontinuerlig utveckling och bedrivs utbildning av ortopeder med deltagande från hela världen. På Hässleholms sjukhus bedrivs också omfattande klinisk forskning med flertal stora studier inom ledplastik och handkirurgi. Lokalerna, där operation, post-operativ avdelning och sterilcentral finns är byggda 1966 och motsvarar inte dagens krav på ett modernt sjukhus. För att uppfylla de krav som ställs på moderna operationslokaler och sterilverksamhet för framtiden behöver lokalerna anpassas. Under 2014 och 2015 har ett arbete bedrivits med syfte att kartlägga förutsättningar för att bedriva operativ verksamhet vid Hässleholms sjukhus i framtiden. Utredningen har omfattat preoperativ, - operationsavdelningen, postoperativ avdelning och sterilcentral och visar att dessa lokaler bör utifrån hur man

6 Datum (15) arbetar placeras på samma plan så att ett optimalt flöde av patienter, personal, material och instrumentgods uppnås. Moderna operationsrum bedöms kräva en fri golvyta yta på ca 60 kvadratmeter för optimal flexibilitet. För att framtidens ortopedi ska bli modern, patientsäker och kostnadseffektiv visar analysen på ett behov av fem stora operationssalar med tillhörande uppdukningsrum. Resultatet av behovsanalysen visar på bra möjligheter att göra en tillbyggnad nordväst om nuvarande operationsavdelning. Det bedöms kunna genomföras med minimala störningar för operationsverksamheten. Ordinarie verksamhet kan fortsätta som vanligt under hela ombyggnadsskedet. Befintlig operationsavdelning byggs därefter om i etapper för att inrymma pre- och postoperativ verksamhet samt sterilcentral. Produktion inom befintlig sterilcentral påverkas inte av om- och tillbyggnad utan verksamheten kan flyttas över till nya lokaler. En mycket tidig kalkyl pekar på en investering avseende bygg och utrustning kring 250 miljoner kronor. I detta skede föreslås att planeringsmedel om 2 miljoner kronor under 2016 avsätts. Utrustningsobjekt Lokala potter 2016 Den lokala potten för utrustningar disponeras av förvaltningschefen för respektive förvaltning och skall omfatta alla investeringar under 5 mkr. De lokala potterna för 2016 uppgår till 283 miljoner kronor vilket är en ökning med 21 miljoner kronor jämfört med 2015 huvudsakligen kopplad till en återställning för SUS till den nivå de hade De lokala potternas storlek för respektive verksamhet skall möjliggöra löpande återanskaffning av nödvändig utrustning av mindre strategisk vikt för att driva verksamheten. Fördelning av potterna finns i bilaga B. Specificerade utrustningsobjekt över 5 mkr 2016 Utbyggnadsplan PET-CT Tekniken med diagnos med hjälp av PET-CT utrustning introducerades i under 2006 då två utrustningar installerades, en i Malmö och en i Lund. Därefter installerades ytterligare ett system i Lund PET-CT har i många internationella studier visat sig vara en kostnadseffektiv metod vid en rad olika cancersjukdomar. Användningen av PET-CT bidrar till att säkerställa diagnos och utbredning av cancersjukdomar, vilket i sin tur säkrar rätt behandling och bidrar till att minska under- såväl som överbehandling. PET-CT bidrar till att klarlägga om oklara förändringar utgör metastaserad sjukdom, varvid patienten inte behöver genomgå omfattande kirurgi utan erbjuds palliativ behandling. PET-CT kan också bidra till att tidigt identifiera enstaka metastaser där tex kirurgisk behandling

7 Datum (15) kan bota patienten. PET-CT används i olika omfattning vid olika diagnoser, vilket beskrivs i de nationella vårdprogrammen. I s cancerplan för beskrivs behoven i form av: Åtgärder för att möta behoven av ökande volymer av bild- och funktionsdiagnostiska undersökningar. Regionens samlade resurser behöver optimalt utnyttjas och investeringar förutses i form av CT-, MRT- och PET-CT-utrustning. Ökad regional samverkan och regionala investeringsplaner lyfts i cancerplanen fram som ett prioriterat område. PET-CT verksamheten avseende onkologi beräknas framöver fortsatt öka med % årligen. Inom onkologin ökar kraven på diagnostik med PET- CT genom att metoden tillämpas vid allt fler diagnoser och att PET-CT ingår som del av den definierade och tidssatta utredningen inom de standardiserade vårdförloppen. Dessutom används PET-CT allt mer i samband med planering av strålbehandling. Inom cancerområdet ses också ett utvecklingsbehov, bla genom användning av nya och bättre radiofarmaka. Användningen av PET-CT definieras inom de nationella vårdprogrammen. Vid flera diagnoser, t ex huvud- halscancer och lungtumörer, är metoden väl inarbetad, målgruppen definierad och ett eventuellt ökande behov förklaras av ökande incidenser och ökande prevalenser. Vid andra diagnoser, t ex lymfom och kolorektalcancer, har metoden visats ha ett vetenskapligt underbyggt värde, varför den introduceras (definierat i vårdprogram). I dessa diagnoser uppkommer en reell ökning av antalet undersökningar. Introduktion av standardiserade vårdförlopp vid cancer i enlighet med regeringens satsning för innebär i sig inte ett ökat antal PET-CT undersökningar, men då vårdförloppen ställer krav på minimala väntetider (som riktlinje undersökning med svar inom en vecka) behöver kapaciteten ökas. För att uppnå ett effektivt flöde behöver den förväntade nyttjandegraden minska från dagens nivå som leder till flaskhalsar och oönskade väntetider. Denna erfarenhet har också dragits från Danmark som haft pakkeförlopp sedan En riktlinje för den svenska nyttjandenivån skulle kunna vara 70-80%. Även om den absoluta nyttjandegraden av maskinen minskar kommer medarbetarna fortfarande utnyttjas fullt ut. Undanträngningseffekter på diagnoser som inte ingår i de standardiserade vårdförloppen behöver följas. Därutöver finns inom cancersjukvården utvecklingsbehov som innefattar behov av andra spårämnen, t.ex. Cholin och 68Ga-PSMA vid prostatacancer och 68-Ga-DOTATATE vid bl a neuroendokrina tumörer. Kartläggning av

8 Datum (15) skelettmetastasering med 18-F-NaF (fluorid) förväntas delvis ersätta traditionell skelettscintigrafi om kamerakapaciteten tillåter. Användningen av PET-CT inom icke-onkologiska frågeställningar är under etablering och förväntas öka kraftigt. Exempel är diagnostik vid sarkoidos, inflammatoriska/reumatiska sjukdomar, utredningar inom neurofysiologi/neuropsykiatri samt inte minst den mycket stora grupp patienter som genomgår myokarddiagnostik där PET-CT väntas ersätta myokardscintigrafi med traditionell gammakamerateknik. Dessa patientgrupper beräknas kräva tillgång till ytterligare us/år inom de närmaste tre åren. En del av dessa undersökning-ar kommer att göras med kortlivade radionuklider (11C, 20 minuter, 13N, 10 minuter, 15O, 2 minuter, tidsangivelserna avser halveringstider), varför en placering av någon/några PET-CT-utrustningar i omedelbar närhet till cyklotronerna är nödvändig. Med bakgrund i de mycket stora behov av kapacitetsökning som ses framöver har en rapport tagits fram där olika faktorer belyses. Arbetet har skett i samverkan med s cancersamordnare och RCC syd. s sjukvårdsförvaltningar har yttrat sig om planen och konsensus finns om en utbyggnadsplan som innebär att utökar kapaciteten från tre fysiska maskiner till sju vid utgången av Genom utökad drifttid till timmar/dag ökar den reella kapaciteten till tio utrustningar som körs under dagtid 8-17 vilket motsvarar det behov som rapporten tagit fram. Förslaget innebär en struktur med tre utrustningar i Lund, två maskiner i Malmö och en maskin i Helsingborg respektive Kristianstad vilket är en spridning av tekniken till fler utbudspunkter än vad tidigare funnits. En sådan kraftig utbyggnad kräver stora insatser när det gäller planering av utbildning, logistik, och kringtjänster som cyklotronverksamheten. En särskild styrgrupp för kapacitetsutbyggnad har tillsatts under ledning av regionöverläkaren i radiologi. I ett första skede föreslås ett köp av tre utrustningar där den första utrustningen installeras på strålbehandlingshuset i Lund där ett förberett rum finns följt av utbyten av de två äldsta maskinerna installerade i Malmö och Lund Dessa installationer sker under 2016 och beräknas till 67 Mkr inklusive installation. Den samlade utbyggnaden beräknas innebära en utökad direkt driftkostnad för PET-CT verksamheten med drygt 70 Mkr/år vid utgången av 2018 med en successiv kostnadsökning under åren Medel för år 1, 13,9 Mkr, av denna utbyggnad finns avsatt i Hälsooch sjukvårdsnämndens internbudget 2016 och förslag om fördelning av medlen fattas i samband med fastställande av internbudgeten i december. Fas två i utbyggnaden innebär utrustning två i Malmö under 2017.

9 Datum (15) Fas tre innebär utrustningar i Helsingborg och Kristianstad under Avseende dessa kommer beslutsförslag kommande år. Utbildningsinsatser för att bemanna utrustningarna behöver dock starta nu. MTU (Medicinsk Teknisk Utvärdering) är genomförd. Ny- och reinvestering magnetisk resonanstomografi (MR), Skånevård Sund och Kryh Magnetisk resonanstomografi (MR) används för att diagnosticera sjukdomstillstånd i kroppens organ med hjälp av magnetfält och radiofrekventa pulser. Till skillnad från konventionell röntgen, datortomografi och nuklearmedicin utsätts patienten inte för någon joniserande strålning vid undersökningen. Efterfrågan på MRundersökningar ökar i. År 2014 gjordes 45 % fler undersökningar än 2009, vilket ger en genomsnittlig årlig ökningstakt på 8 % och antalet undersökningar per utrustning har ökat med ungefär samma relation genom bättre logistik och ökade drifttider. Ändå finns det en tillgänglighetsproblematik avseende MR. Detta beror på att antalet patientkategorier aktuella för MR hela tiden ökar. disponerar idag 18 MR-system. Dessutom finns två system på den privata kliniken Ellenbogen som har avtal med. Bedömningen är att utvecklingen av behovet av antal MR-undersökningar kommer att fortsätta och att det med tanke på den utveckling som skett med antal undersökningar/utrustning kommer finnas behov av att öka antalet utrustningar. Under 2015 har ett nytt system beslutats med placering i Landskrona och inför 2016 bedöms det finnas behov av ytterligare ett nytt system, denna gång med placering i Ystad. Utöver detta föreslås ersättningsinvesteringar för utrustningar i Landskrona och Ängelholm. När det gäller utrustningen i Landskrona sker en samplanering lokalmässigt med ersättningsutrustning och nyinvestering för att optimera flöden och för att etablera ett elektivt radiologiskt centrum med utökad öppetid. Ängelholm Befintlig utrustning är installerad år 2001 och är uppgraderad år Ytterligare uppgradering är inte möjlig. Utrustningen uppfyller inte de krav som den kliniska verksamheten i dag ställer. Investeringen har beräknats till 18 Mkr inklusive installation. Detta innebär, baserat på 10 års avskrivning, en årlig kapitalkostnad om 2 Mkr. Produktionen är hög.

10 Datum (15) Landskrona Befintlig utrustning är installerad år 2003 och motsvarar inte dagens kliniska behov. Investeringen har beräknats till 17 Mkr för utrustning inklusive installation. Detta innebär, baserat på 10 års avskrivning, en årlig kapitalkostnad om 1,9 Mkr. Produktionen är hög. Ystad I detta fall handlar det om en utökning av maskinparken i Ystad; från en till två MR-utrustningar. Placeringen av utrustningen är en del av en omfattande omstrukturering av hela röntgenavdelningen på Lasarettet i Ystad, en process som har inletts tidigare under år Investeringen uppskattas till 17 Mkr inklusive installation. Antalet undersökningar på befintlig MR i Ystad har ökat med drygt 60 % sedan 2009 efter införandet av utökad drifttid. Då det är en nyinvestering innebär investeringen även nya kostnader när det gäller personal och servicekostnader. Den samlade årliga kostnaden beräknas till 4 Mkr. MTU (Medicinsk Teknisk Utvärdering) är genomförd. Ersättning datortomografi (CT) Malmö och Hässleholm, Skånes universitetssjukvård och Kryh Även för CT ökar efterfrågan stadigt och har under den senaste femårsperioden ökat med 23 %. Under samma tid har endast ett nettotillskott på en maskin (till totalt 22) tillkommit (CT på akutmottagningen i Malmö). En utökning med en maskin i Trelleborg är sedan tidigare beslutad och kommer att verkställas i början av år I budget 2016 föreslås ersättning av maskiner i Hässleholm och i Malmö. Hässleholm En tydlig trend i bilddiagnostiken är att genomlysningsundersökningar minskar och att konventionella röntgenundersökningar i ökande omfattning ersätts av datortomografi- och magnetkameraundersökningar. I Hässleholm planeras nu en övergripande omstrukturering av röntgenavdelningen, där två rum för konventionella röntgenundersökningar respektive genomlysning ersätts av ett s.k. kombinationslab med vilket båda typerna av undersökningar kan göras. Den befintliga CT-utrustningen från 2008 byts ut vilket i sig är angeläget eftersom dagens CT-utrustningar ger betydligt lägre stråldoser till patienten. Produktionen är mycket hög. På sikt kan

11 Datum (15) kapaciteten behöva byggas ut. Investeringen uppskattas till 6 Mkr för utrustning inklusive installation, vilket innebär en kapitalkostnad om 0,9 Mkr. Malmö Befintlig utrustning är installerad år Utbytet är angeläget, eftersom utrustningen är bland de äldsta i regionen och inte motsvarar de kliniska behoven samtidigt som stråldoserna till patienterna är betydligt högre än för en modern utrustning. Produktionen är hög med tanke på de relativt komplicerade undersökningarna. Som synes avtar de under 2014, vilket beror på att utrustningen inte längre motsvarar de kliniska kraven. En del undersökningar görs därför med modernare utrustningar, men en så höjd nyttjandegrad är inte hållbar i längden. År Antal undersökningar Utrustningen används främst för utredningar inom ramen för den kärlkirurgiska verksamheten och därmed behövs en mer avancerad modell. Investeringen uppskattas till 11 Mkr för utrustning inklusive installation, vilket innebär en kapitalkostnad om 1,5 Mkr. MTU (Medicinsk Teknisk Utvärdering) är genomförd. Ersättning konventionella röntgenutrustningar, SUS och Skånevård Sund Förslaget omfattar ersättning av tre konventionella utrustningar i Malmö (1 st) respektive i Trelleborg (2 st) med en i Malmö och en i Trelleborg, dvs en reducering med en utrustning. Malmö Befintlig utrustning för genomlysning är installerad på akutröntgen år 2003 och är uppgraderad år Utrustningen nyttjas dygnet runt årets alla dagar. Beläggningen är för ett genomlysningslab hög men avtar stadigt, precis som all annan genomlysning i regionen: År Antal undersökningar

12 Datum (15) Utrustningen är med dagens krav inte ändamålsenlig och är dessutom mycket tungarbetad. Förslaget innebär en ersättning med ett så kallat kombinationslab, som förutom genomlysning även kan användas för konventionella röntgenundersökningar av bland annat lungor och skelett. På sikt kan denna ökade kapacitet resultera i att något annat konventionellt lab i Malmö inte behöver ersättas med ett likadant utan i stället ersätts med CT eller MR, där efterfrågan stadigt ökar. Investeringen uppskattas till 7 Mkr för utrustning inklusive installation. Vilket innebär en kapitalkostnad om 0,6 Mkr. Trelleborg Två befintliga utrustningar behöver ersättas, en för lungundersökningar och en för skelettundersökningar. Båda utrustningarna är installerade 2005 och har hög produktion med drifttid under vardagar, dagtid: År Antal undersökningar Lungor Skelett Förslaget innebär att dessa två utrustningar ersätts med en ny, vilken har högre kapacitet än de elva år gamla och hårt slitna utrustningarna tillsammans. Investeringen uppskattas till 7 Mkr för utrustning inklusive installation, vilket innebär en kapitalkostnad om 0,6 Mkr. Kostnaden för service minskar med 0,1 Mkr/år. MTU (Medicinsk Teknisk Utvärdering) är genomförd. Ersättning utrustning för extrakorporeal stötvågsbehandling (ESVL) Stenbildning i urinvägarna orsakas av utfällning av saltkristaller i urinen. Anledningen till denna utfällning är antingen hög koncentration av ämnen som kan utfällas eller låg koncentration av ämnen som hämmar kristallisering av salter. I de allra flesta fall lämnar njurstenen kroppen spontant men är stenarna över en viss storlek så sker detta inte utan det uppstår istället behov av medicinsk behandling. Kirurgisk behandling av njursten har genomgått dramatiska förändringar under de senaste decennierna. Till skillnad från tidigare då man egentligen bara hade öppen operation att tillgå, finns idag ett flertal mer eller mindre noninvasiva metoder att tillgå. För de alla flesta stenar används extrakorporeal stötvågsbehandling (ESVL). Metoden innebär att stenar krossas med hjälp av en stötvåg som genereras utanför kroppen av en speciell stötvågsmaskin. Stenen fragmenteras genom att stötvågens energi fångas upp av konkrementet. Därefter sköljs i regel de små stenfragmenten ut genom den

13 Datum (15) normala urinpassagen. Även uretärstenar kan framgångsrikt behandlas med ESVL, vilket innebär att i princip cirka 90 procent av alla urinvägskonkrement framgångsrikt kan behandlas med denna metod. Moderna stötvågsmaskiner ger möjlighet att behandla de flesta patienter polikliniskt utan anestesi eller endast med en begränsad sedering. disponerar idag två ESVL-utrustningar en i Malmö och en i Ängelholm. Utrustningen i Ängelholm är installerad 2004 medan den i Malmö är installerad Sammanlagt genomförs cirka 800 behandlingar per år på de två utrustningarna varav cirka 70 % utförs i Malmö och resten i Ängelholm. Kapacitetsmässigt skulle en utrustning klara hela behovet i Skåne, därför har en prövning genomförts i s nivåstruktureringsgrupp. Baserat på tillgången till kringresurser avseende personal, lokaler, röntgen, beredskap för intervention med mera samt kostnaden för utrustningen relaterat till den totala kostnadsbilden för behandlingen har bedömning gjorts att det saknas förutsättningar för en koncentration av verksamheten till en plats i. Därför föreslås nu att båda utrustningarna byts ut och att en samupphandling genomförs. På så sätt kommer båda utbudspunkterna ha motsvarande utrustning vilket ökar patientsäkerheten om personal byter arbetsplats och ger bättre förutsättningar för effektivare service med lägre kostnader. Investeringen beräknas till 15 miljoner kronor under 2016 och innebär med 10 års avskrivning en kapitalkostnad om 1,6 miljoner kronor. MTU (Medicinsk Teknisk Utvärdering) är genomförd. Utrustning för Centrum för molekylär diagnostik Molekylärgenetiska analyser blir alltmer framträdande inom hälso- och sjukvården vid klinisk diagnostik, prognostik och behandlingsprediktion av olika cancerformer. Den snabba utvecklingen inom DNA sekvensering och bioinformatisk analys skapar helt nya förutsättningar för noggrann och mer heltäckande karakterisering av genetiska/epigenetiska förändringar och genuttrycksmönster. För att appliceras korrekt behöver de moderna analyserna standardiseras och kvalitetssäkras, de stora datamängderna kräver omfattande bearbetning och resultat måste tolkas rätt samt presenteras på ett kliniskt användbart sätt. Vårdproduktionsutskottet beslutade i augusti 2014 om att etablera ett Centrum för Molekylär Diagnostik (CMD) inom genetik och patologi, organisatoriskt tillhörande Medicinsk service-förvaltningen och i nära samverkan med Lunds Universitet. Vid CMD samlas s användning av NGS, (Next generation sequencing). Diagnostik baserad på NGS har utvecklats i kölvattnet av kartläggningen av människans arvsmassa. Med tekniken kan hela eller delar av arvsmassan (genomet) bestämmas inom 1-2 dagar till en begränsad kostnad. Tekniken

14 Datum (15) har ett mycket brett applikationsområde och kommer att vara av betydelse för en rad olika sjukdomsgrupper, t.ex. ärftliga sjukdomar och cancersjukdomar. NGS-baserad diagnostik har ett brett användningsområde och används för att förbättra diagnos, prognosbedömning och uppföljning av en rad olika sjukdomsgrupper. Som exempel kan nämnas cancersjukdomar, medfödda ärftliga sjukdomar och icke-invasiv fosterdiagnostik. Det är sålunda stora diagnosgrupper som berörs. I Södra sjukvårdsregionen anmäls årligen ca cancerfall. En stigande andel av dessa tumörer kommer att undersökas med NGS-baserad diagnostik. Med start 2015 undersöks t.ex. samtliga nydiagnosticerade fall av lungcancer med NGS-baserad teknik vid Centrum för molekylär diagnostik. Teknikutvecklingen avseende NGS är mycket snabb. I takt med att efterfrågan på NGS-baserad diagnostik nu ökar inom hälso- och sjukvården står det klart att nuvarande resurser inte kommer att vara tillräckliga. Vid det nystartade Centrum för molekylär diagnostik har en inventering av behovet av utrustning gjorts för att möta den ökade efterfrågan innebärande bland annat inköp av ytterligare NGS-apparatur, IT-infrastruktur för dataanalys och lagring, samt diverse kringutrustning (preparationsapparatur, PCRmaskiner). Den samlade investeringsutgiften bedöms till 15 miljoner kronor under 2016 vilket innebär en kapitalkostnad om 3,2 miljoner kronor per år. MTU (Medicinsk Teknisk Utvärdering) är genomförd. Reinvestering mobil blodtappningsenhet En stor del av s blodgivarverksamhet sker i mobila enheter. Medicinsk service disponerar idag två mobila enheter, där den större enheten behöver bytas ut. Den befintliga blodbussen togs i drift 2001 och står för 13 % av blodtappningarna i Skicket på befintlig buss är dålig och den uppfyller inte de föreskrifter som finns om blodverksamhet som säger att varje blodgivare vid nyanmälan skall intervjuas i enskilt rum. Ett förslag finns nu om att köpa en ny mobil tappningsenhet med en beräknad investeringsutgift om 6 miljoner kronor vilket innebär en kapitalkostnad om 0,7 miljoner kronor per år. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Se under respektive objekt. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Investeringen bedöms inte ha några miljökonsekvenser.

15 Datum (15) Samverkan med berörda fackliga organisationer Lokal samverkan är genomförd för de externa förhyrningarna för minneskliniken. För övriga objekt har det inte bedömts finnas behov av samverkan. Uppföljning Uppföljning sker enligt gällande regler för investeringsuppföljningen i samband med tertial- och årsbokslut. Ingrid Lennerwald Ordförande Rita Jedlert Bitr medicinsk direktör