INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VASAREGIONENS LIVSKRAFTSSTRATEGI BAKGRUND OCH MÅL LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VASAREGIONENS LIVSKRAFTSSTRATEGI BAKGRUND OCH MÅL... 3 2 LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION..."

Transkript

1 Särskild kommunindelningsutredning 2014 Sammandrag av Vasaregionens livskraftsstrategi (Vasaregionens kommuner och VASEK) Sammandraget baserar sig på en strategi som är under arbete och som blir färdig i början av år 2015 Livskraftsmålsättningar i Sydösterbottens kustregion (Sydösterbottens kommuner)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VASAREGIONENS LIVSKRAFTSSTRATEGI BAKGRUND OCH MÅL LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION NULÄGET I VASAREGIONEN OCH SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION Indikatorer som beskriver livskraften Befolkningsutvecklingen i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Arbetsplatsutvecklingen i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion FoU-satsningarna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion De viktigaste näringarna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Infrastruktur och logistik i Vasaregionen Infrastruktur och logistik i Sydösterbottens kustregion Markanvändning i Vasaregionen Markanvändning i Sydösterbottens kustregion Utbildning och forskning i Vasaregionen Utbildning och forskning i Sydösterbottens kustregion Närings- och regionutvecklingsverksamheten i Vasaregionen Närings- och regionutvecklingsverksamheten i Sydösterbottens kustregion STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH MÅL I VASAREGIONEN Vision 2020 för Vasaregionens livskraftsstrategi Stärka hållbarheten i regionens konkurrenskraft Utveckling av energiklustret, Tillväxtavtalet och INKA Vasaregionens innovationssystem Kunnig arbetskraft Locka nya företag och investeringar till regionen Existerande företags tillväxtmöjligheter och stödjandet av dem STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION Energi Företagsamhet Förnyelseförmåga Attraktionskraft Sammanfattning

3 1 VASAREGIONENS LIVSKRAFTSSTRATEGI BAKGRUND OCH MÅL Syftet med livskraftsstrategin är att stärka regionens konkurrenskraft och livskraft. I strategin definieras tyngpunkterna för utvecklingen av området och de åtgärder som behövs. Kommundirektörerna i Vasa, Korsholm, Vörå, Laihela, Malax, Korsnäs och Storkyro beslöt 12/2013 att utarbeta en livskraftsstrategi för Vasaregionen. Arbetet inleddes 01/2014. Till livskraftsstrategins arbetsgrupp hör stadsutvecklingen och planläggningen på Vasa stad, kommunernas kommun- eller utvecklingsdirektörer och VASEK. Som styrgrupp fungerar kommundirektörsmötet 1. Kommunernas fullmäktigen/styrelser fungerar som beslutande organ. Arbetsgruppen rapporterar regelbundet till styrgruppen om arbetets framskridande. Under processens gång har två seminarier/workshops ordnats i Vasa och , i vilka ett stort antal representanter för olika intressentgrupper har deltagit. Dessutom ordnades i november 2014 gemensamma möten för regionens ungdomsfullmäktigeledamöter samt högskolornas studerandeföreningar. Kommunernas nyckelpartner är förutom näringslivet även högskolorna, andra stadiets läroanstalter, utvecklingsbolagen, handelskammaren, företagarna och deras intresseorganisationer. I arbetet med livskraftsstrategin har man beaktat bl.a. följande strategier och åtgärdsprogram för Österbotten och Vasaregionen; Österbottens landskapsstrategi , Strukturmodell 2040 för Vasaregionen, tillväxtavtalet för Vasa stadsregion Energin som vägkost för tillväxt samt Vasaregionens innovationsklusters INKA Hållbara energilösningar. Detta sammandrag baserar sig på en strategi under arbete som blir klar i början av år LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION Uppgifterna från Sydösterbotten baserar sig på regionstrategin för Sydösterbotten samt på diskussioner mellan Kristinestads näringslivscentral, företagshuset Dynamo och Kaskö stad. Sydösterbottens material är närmast till för att fylla en kompletteringsbegäran och som bilaga till Vasa regionens livskraftsstrategi Tids- och personalresurserna för uppgörandet av en kompletterande livskraftsstrategi har varit mycket begränsade och arbetet kan inte betraktas som fullständigt. 3 NULÄGET I VASAREGIONEN OCH SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION 3.1 Indikatorer som beskriver livskraften Enligt Timo Aro, som är Björneborgs stads utvecklingschef och har specialiserat sig på forskning om flyttningsrörelser, baserar sig områdenas framgång, livskraft, dragningskraft och attraktivitet på samverkan mellan flera olika faktorer: arbetsplatsutvecklingen, utbildningsutbudet, nåbarheten, utnyttjande av lägesfördel, företagsförnyelse och företagsdynamik, ekonomiskt spelrum, kunnig arbetskraft, forsknings-, utvecklings- och innovationspotential, image och ryktesbilden samt framtidens potential. I sin undersökning som gäller jämförelseanalys av livskraften i stora stadsregioner (13 st.) åren (Vertailuanalyysi suurten kaupunkiseutujen (13 kpl) elinvoimasta vuosina ) granskade Aro livskraften i Finlands stora stadsregioner åren med mångsidiga mätare. Undersökningen visade att Vasa ekonomiska regions konkurrenskraft är näst bäst efter Helsingfors ekonomiska region. Vasa ekonomiska region har också lyckats förbättra sin ställning betydligt jämfört med i början av 2000-talet. 1 Inte officiellt beslutande organ, mötena baserar sig på en gemensam överenskommelse mellan kommunerna. De 10 kommundirektörerna från Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion sammankommer regelbundet för att diskutera aktuella frågor som gäller regionen och främja samarbetet. 3

4 Bild 1. Mätare av livskraft (Timo Aro 2004). 3.2 Befolkningsutvecklingen i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Vasaregionens befolkning ökade med invånare åren Regionens tillväxt är den sjunde snabbaste bland Finlands 36 stadsregioner ( ). Regionen är elfte störst med sina invånare (preliminär befolkning 10/2014). Regionens befolkningsökning har tilltagit avsevärt sedan de första åren av 2000-talet. Befolkningsutvecklingen är mycket olik i de olika kommunerna i regionen. Åren koncentrerades nästan hela regionens befolkningstillväxt till Vasa (+4 857), Korsholm (+2 632) och Laihela (+558). Regionens övriga kommuner: Korsnäs (-48), Malax (-81), Vörå (-331) och Storkyro (-353). I Sydösterbottens kustregion minskade befolkningen med invånare åren Kristinestads befolkning minskade med invånare, Närpes med 521 invånare och Kaskös med 153 invånare. Bild 2. Befolkningsförändringen i kommunerna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion

5 Bild 3-4. Befolkningsutvecklingen flyttningsrörelsen och födelseöverskottet (födda - döda) i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Vasaregionens befolkningstillväxt baserar sig speciellt på invandring och nativitet, vilka bägge har ökat kännbart jämfört med de första åren under 2000-talet. I fråga om flyttningen mellan kommuner har regionen orsak till förbättringar, fastän det där också har skett betydande förändringar till det bättre. De senaste årens befolkningstillväxt (+842 invånare/år ) fördelas enligt följande: invandring, +523 invånare per år flyttning mellan kommuner, -2 invånare per år födelseöverskottet (födda - döda), +321 invånare per år Befolkningen i Sydösterbottens kustregion minskade i medeltal med 108 invånare om året åren I invandringen får regionen dock ett betydande flyttningsöverskott. Befolkningsutvecklingen åren ser ut så här: invandring, +154 invånare per år flyttning mellan kommuner, -167 invånare per år födelseöverskottet (födda - döda), -95 invånare per år 3.3 Arbetsplatsutvecklingen i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Vasaregionens arbetsplatsutveckling har varit mycket gynnsam på 2000-talet. Antalet arbetsplatser ökade med åren Vasas andel av tillväxten är nästan 90 % (+5 536). Utöver Vasa hade Korsholm en betydande tillväxt (+774). Regionen hade arbetsplatser i slutet av år 2012 och Vasas andel av dem var 73 % ( arbetsplatser). Antalet arbetsplatser i Sydösterbottens kustregion minskade med 732 åren De viktigaste orsakerna är att Metsä-Botnias fabrik i Kaskö lades ner, att Estrella och Lindell Components i Dagsmark by i Kristinestad lades ner samt att det regionala sjukhusets verksamhet upphörde. Regionen hade arbetsplatser i slutet av år Kuvat 5-6. Työpaikat Vaasan seudulla ja Suupohjan rannikkoseudulla

6 En analys av förändringen i antalet arbetsplatser enligt näringsgren i Vasaregionen visar att ökningen var störst inom hälso- och sjukvården (+1 299) åren Ökningen var andra störst inom uthyrning, fastighetsservice samt rese- och stödtjänster (+574). Antalet arbetsplatser minskade mest inom tillverkningen (-650). Orsaken till det är recessionen år 2009, varvid antalet arbetsplatser inom tillverkningen minskade kännbart. Därefter har antalet arbetsplatser ökat lite inom tillverkningen. På hela 2000-talet är ökningen fortfarande över arbetsplatser. Antalet arbetsplatser minskade kännbart också inom primärproduktionen (-359) samt inom transport och magasinering (-258). För många näringsgrenars del finns jämförbar information först fr.o.m. år Orsaken till det är att Statistikcentralen ändrat på sin näringsgrensindelning. Bild 7-8. Antalet arbetsplatser enligt näringsgren i Vasaregionen och förändringen i antalet arbetsplatser En analys av förändringen i antalet arbetsplatser enligt näringsgren i Sydösterbotten visar att ökningen var störst inom näringsgrenarna uthyrning, fastighetsservice samt rese- och stödtjänster (+89), hälso- och sjukvård samt sociala tjänster (+89), byggverksamhet (+38), övrig serviceverksamhet (+38), hotell- och restaurangverksamhet (+14), partioch detaljhandel (+6) samt övriga och icke-klassificerade näringsgrenar (+6) åren Den största minskningen skedde inom tillverkningen (-534). Antalet arbetsplatser minskade också märkbart inom primärproduktionen (-201), transport och magasinering (-110) samt inom offentlig förvaltning och försvar samt obligatorisk socialförsäkring (-60). 6

7 Bild Antalet arbetsplatser enligt näringsgren i Sydösterbottens kustregion och förändringen i antalet arbetsplatser FoU-satsningarna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion De sammanlagda FoU-satsningarna i Vasa ekonomiska region var 196,3 miljoner år 2013 (sjätte mest av de ekonomiska regionerna). Företagens andel av satsningarna är 164 milj. (84 %). Företagens satsningar ökade med 101,4 milj. (162 %) åren Tillväxten är andra störst i landet och bara Helsingfors ekonomiska region ligger före Vasa. Vasa ekonomiska regions andel av hela Österbottens FoU-satsningar är ca 92 %, alltså mycket stor. Den offentliga sektorns FoU-satsningar i Vasa ekonomiska region ökade också åren (+19,1 miljoner / 147 %). Högskolorna svarar för nästan alla av den offentliga sektorns satsningar i Vasa ekonomiska region. Trots ökningen är den offentliga sektorns FoU-satsningar dock ändå förhållandevis små i regionen (32,2 milj. / nionde störst). I några andra regioner av motsvarande storlek är den offentliga sektorns FoU-satsningar betydligt större: Joensuu 64,2 milj., Kuopio 90,3 milj. och Jyväskylä 123 milj.. Vasa ekonomiska region är elfte störst enligt befolkning. I FoU-statistiken för Sydösterbottens kustregion syns tydligt avsaknaden av utvecklings och forskningsinstitut i regionen. På 2000-talet användes en del medel vid Martens trädgårdsstiftelse för forskning inom grönsaksnäringen. Inom utbildningssektorn saknas FoU-verksamhet i regionen, eftersom tredje stadiets utbildning inte finns representerat. Efter 2008 har inga statistikdugliga FoU-pengar använts i regionen. Trots detta satsar olika företag på produktutveckling, vilket motsvarar FoU-verksamhet. 7

8 Bild FoU-satsningarna i Vasa ekonomiska region och Sydösterbottens kustregion De viktigaste näringarna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Koncentrationen av energiteknologi i Vasaregionen Vasaregionens energikluster är Nordens största. Det sysselsätter ungefär personer. Klustret omfattar 140 företag, vilkas sammanräknade omsättning är cirka 4,4 miljarder euro (2013). 80 % av omsättningen härstammar från export. Under åren genererade klustrets största branscher, dvs. tillverkning av maskiner och anordningar samt elektronik- och elapparater, närmare nya arbetsplatser. Energi- och miljöteknologierna håller på att bli den finländska exportens nya lokomotiv. I Vasaregionen finns mångsidigt kunnande och starka resurser som kan svara på utmaningarna. Energiklustrets betydelse med tanke på hela Finlands exportinkomster är redan nu mycket betydande. Klustrets andel av landets energiteknologiexport är 30 % och andel av landets teknologiexport 12 %. Vasaregionens andel av hela landets befolkning är endast 2 %. De viktigaste näringsgrenarna i Sydösterbottens kustregion Den viktigaste näringsgrenen i Sydösterbottens kustregion är primärproduktionen och dess specialnäringar som t.ex. odling av grönsaker och potatis, växthusodling samt pälsfarmning. Övriga viktiga näringsgrenar är tillverkning, logistik och handel. Också den offentliga sektorns arbetsplatser är viktiga. Arbetsplatsutvecklingen är positiv inom metallbranschen, logistiken och odlingen. 3.6 Infrastruktur och logistik i Vasaregionen Vasaregionen bidrar till att utveckla en logistikhelhet som skapar en stark logistisk verksamhetsmiljö för regionens näringsliv. Den stöder redan befintliga funktioners konkurrenskraft och ger förutsättningar för verksamhetens utveckling och tillväxt. Den ökar också på ett betydande sätt regionens dragningskraft för nyetableringar. Vasa stad har tillsammans med Umeå redan tidigt uppmärksammat de ökade utsläppskraven och har på ett framgångsrikt sätt gått in för att satsa på en infrastruktur som stöder miljövänliga transportkedjor. Målet är dessutom att skapa en sådan knutpunkt för internationella varuströmmar som skapar mervärde även för logistikaktörerna så, att branschens kunskapsnivå, konkurrenskraft och sysselsättning utvecklas. Väsentligt är att utveckla logistiken som en helhet med beaktande av alla transportformer; ett mångsidigt näringsliv och en industri vars tillväxt förutsätter mångsidiga multimodala logistiktjänster/-produkter. Nedan några exempel på utvecklingsprojekt inom denna sektor. Vasaregionens logistikområdet NLC Vaasa Den totala arealen för Vasaregionens logistikområde kommer att uppgå till ca 400 hektar och fördelas på en logistikföretagspark, ett järnvägsterminalområde och på områden för den tillverkande industrin. I områdets vägförbindelser har beaktats den tunga trafikens krav, bl.a. deras stora vändradier. Tomternas storlek kan i princip utformas fritt enligt företagens behov. När infrastrukturen byggts har man förberett stora tomter, ca 1,5 5,5 hektar. På logistikområdet koncentreras på kort sikt regionens logistik för landtrafik. Genom att funktionerna styrs till södra sidan av Vasa stadsområde kan godstrafiken rationaliseras betydligt (största delen av godstrafiken söderut/söderifrån, 8

9 trafiken till Vasklot genom staden) och samtidigt skapas förutsättningar för ett naturligt utnyttjande av flygfältet och järnvägen. I östra delen av logistikområdet har man i planerna reserverat ett område för järnvägsterminalfunktioner. Genom planeringen har man berett sig på spårvägstrafikens ökade betydelse för företagens godstransporter, och förutom en kombiterminal för långtradare och tåg är det möjligt att på området förlägga bl.a. projekt och järnvägsterminalfunktioner som betjänar bulkgodstransporter. Stödfunktioner för hamnen, t.ex. lager- och containerområden, är också möjliga. Järnvägsterminalområdet genomförs enligt företagens behov under minst en 5 10 års period. Genom en utveckling av logistikområdet skapar man ett attraktivt område för etableringen av produktionsindustri. Logistikområdet ingår tillsammans med Vasa hamn i transportkorridoren Nordic Logistic Corridor som är avsedd att förbättra östvästliga förbindelser för både gods och passagerare. Bolaget KovaLogin Ab Oy/NLC Vaasa, som ägs av Vasa och Korsholm och bildades år 2012, har förverkligat det första skedet av logistikområdet och arrenderar tomterna till intresserade. Oy Vaasa Parks Ab sköter marknadsföringen av tomterna på området samt förhandlingarna med logistikföretagen. VASEK har deltagit i marknadsföringen av området och planeringen av konceptet. Vaasa Airport Logistics Center Det flyglogistikcenter som planerats i närheten av flygfältet kommer, när det förverkligats, att på ett omfattande sätt betjäna hela Västra Finland samt särskilt de mest brådskande transporterna såväl för företag verksamma i företagsparken Vaasa Airport Park som för bl.a. energiteknologiföretag i hela regionen. Vid Vaasa Airport Logistics Center är det planerat att en terminal som har många användare och som särskilt lämpar sig för dem som tillhandahåller logistik-integrationstjänster och 3PL-tjänster. Vasa stad har tillsammans med Finavia grundat bolaget Cargo Apron Vaasa år 2008, vars uppgift är att förverkliga flyglogistikcentret och bygga och upprätthålla den på området. Bild 13. A) Vaasa Airport Park Logistics Center, B) Vasasregionens logistikområde och C) Vasa hamn Rutter för specialtransporter Elektrifierad järnväg Planerade nya vägförbindelser (OBS! Smedsby omfartsväg har öppnats för trafik) 9

10 Vasa hamn Hamntrafiken främjas även i och med att förbindelserna till Umeå utvecklas och i och med det Kvarkentrafiken. Att koncentrera materialströmmarna för regionens företag till området ökar behovet av lagrings- och varuhanteringsfunktioner, vilket bör beaktas i planeringen av hamnen och logistikområdet. Vasa hamn fungerar som Österbottens enda passagerarhamn. Hamnen ingår i transportkorridoren the Nordic Logistic Corridor som löper från Finland i öst till Norge i väst. För att möta kundernas behov har hamnen i Vasa utrustats med en Ro-Ro- ramp, fler lyftkranar och lagerutrymmen. Man satsar också på att utveckla järnvägen för att förbättra logistiken ytterligare. Målet är att vara Österbottens energihamn nummer ett. Därtill är passagerartrafiken fortsättningsvis viktig och fokus ligger på konceptering av nya tjänster och produkter. Bild Vasa hamns godstrafik år 2013 och utvecklingsområden år 2010 samt förverkligade åtgärder fram till år 2013 (Källa: VASEK). Kvarken Ports / Merenkurkun Satamat Oy / Kvarkenhamnar Ab Östersjötrafiken är inne i ett snabbt brytningsskede. Enligt finländsk lagstiftning ska hamnarna i Finland bolagiseras från och med Vasa och Umeå har grundat det gemensamma hamnbolaget Kvarken Ports som inleder sin verksamhet i början av år Det nya hamnbolaget för med sig synergifördelar så som gemensam ledning och operativa fördelar i driften och investeringar. Det är första gången i Finland som en hamn bolagiseras med ett hamnbolag som ägs av två städer och som har verksamhet i två länder. Vasa stad och Umeå kommun ägda Umeå Kommunföretag äger båda 50 % av bolaget, vars hemort är Umeå. Bolaget koncentrerar sig på att erbjuda vedertagna hamnfunktioner samt kompletterande service. Till skillnad från Vasa är Umeå hamn en livlig exporthamn för skogsindustrin med containertrafik varje vecka till Mellaneuropa. I och med bolagiseringen ska Kvarken Ports ha TEN-T status, vilket för med sig större möjligheter till olika EU-stöd. Utöver Kvarken Ports finns det bara ett annat hamnbolag i världen som har verksamhet över landsgränserna Malmös och Köpenhamns hamnbolag. NLC Ferry Sträckan Vasa Umeå är den kortaste sjövägen mellan Finland och Sverige. Trafiken mellan länderna pågår varje dag året om. Rederiet NLC Ferry Ab Oy, som ägs till lika delar av Vasa stad och Umeå kommun, med marknadsföringsnamnet Wasaline, trafikerar mellan Vasa och Umeå med fartyget M/S Wasa Express. Wasaline sköter både frakt- och passagerartrafik (t.ex. turism, arbete, studier) och nöjes- och konferenstrafik. Fartygsrutten är viktig med tanke på exporten, eftersom det från Umeå är möjligt att föra fraktgods via järnvägstrafik till Mellaneuropa. 10

11 Hamnarna i Göteborg och Mo i Rana åter erbjuder en direkt oceanförbindelse såväl för produkter österifrån som för finländska produkter Passagerare: Personbilar: Frakt: ton Bild 17. M/S Wasa Express transporter år 2013 (Källa: VASEK). The Midway Alignment of the Bothnian Corridor Syftet med projektet The Midway Alignment of the Botnian Corridor är att förbättra Bottniska korridorens transportrutter och stöda det existerande multimodala TEN-T-nätverket, inom vilket synergin mellan flera transportformer (hav, landsväg, järnväg) redan är vardag. Bättre förbindelser skapar också förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för samarbete mellan regioner. Med andra ord skapar Midway Alignment en säker, miljövänlig och ekonomiskt hållbar transportrutt för passagerare och fraktgods. Rutten kombinerar tre strategiskt sett viktiga europeiska huvudleder: E12, E4 och E8 samt Botniabanan-huvudspårnätet. För linjen Vasa Umeå planeras ett nytt fartyg som är tänkt att fungera som ett skyltfönster för sjöfartsinnovationer. Fartyget är en del av projektet The Midway Alignment of the Bothnian Corridor och kommer att uppgradera transportrutten över Kvarken, med målsättningen att uppfylla nationella och internationella krav på ett miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt transportsystem. Målet är även att skapa förutsättningar för att öka multimodaliteten och garantera trafik- och driftsäkerheten. Projektet omfattar 18 partner. Umeå och Vasa huvudansvaret. När det gäller det nya fartyget beaktas Kvarkens isförhållanden, det grunda vattnet i området och den känsliga naturen. Fartygets bränsle kommer troligtvis att vara flytande naturgas (LNG). Lokala företag i branschen kan delta genom en produktutvecklingsinsats och på motsvarande sätt få ett bra skyltfönster för sin produkt i fartyget. För projektet Midway Alignment har år 2013 beviljats 6,1 miljoner euro i EU-stöd. Med finansieringen kommer man att göra förutredningar och planera det framtida fartyget. Den inledande planeringen av det nya fartyget kommer, på basis av konkurrensutsättning, att göras av Wärtsilä. De pengar som beviljats av EU ska dessutom användas till att utveckla hela transportkorridoren samt förbättra hamnarna på såväl den finska som den svenska sidan. Parallellt med projektets första skede ska genomförandet av den egentliga fartygsinvesteringen beredas som ett fortsättningsprojekt på nationell och internationell nivå, med vilket målet är att säkerställa det nya fartygets och trafikens kontinuitet långt in i framtiden på linjen Vasa Umeå. Vasa flygfält Vasa flygfält är ett av Finlands fem livligast trafikerade flygfält. Från Vasa finns utmärkta förbindelser, bl.a. direktflyg till Helsingfors och Stockholm samt ca 120 semesterflyg varje år. År 2013 var passagerarantalet ca Infrastruktur och logistik i Sydösterbottens kustregion Infrastrukturen i Sydösterbottens kustregion är beroende av minst tre viktiga funktioner. Den första utgörs av hamnarna i Kaskö och Kristinestad samt djuphamnen som ägs av Pohjolan Voima Ab (farleden in till hamnen har ett djup på 12 m). Den andra är en välfungerande järnvägsförbindelse till Kaskö. Logistikcentren och trafikterminalerna, som är beroende av den tunga trafiken, kräver ett välutbyggt och välunderhållet vägnät. Satsningar på riksväg 8 och 67 skall ha hög prioritet, liksom regionens övriga trafikleder. Med hjälp av regionens samlade krafter görs ansträngningar för ett fortsatt upprätthållande av järnvägen. Detta innebär även satsningar på marknadsföring både internt och externt till näringslivet. Hamnarnas kapacitet och verksamhet bör anpassas till regionens och kundernas krav. Det är också viktigt att de ligger i framkant gällande tekniska lösningar och utvecklingsprocesser. Den tunga trafiken bör få tillgång till småskaliga logistikhubbar. Detta för 11

12 att motsvara regionens behov av logistiktjänster. Ett upprätthållande av kollektivtrafiken i nord-sydlig och ostlig riktning är viktig med tanke på arbetskraftens pendlingsområde. Inom ramen för projektet North East Cargo Link har möjligheterna och godsflödet för en fast fartygslinje mellan Kaskö och Sverige utretts. Resultatet bör analyseras och fortsatta åtgärder vidtas. 3.8 Markanvändning i Vasaregionen Kommunerna har i samarbete utarbetat en strukturmodell för Vasaregionen under åren I arbetet deltog Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå. Med strukturmodellen strävade man efter att förverkliga regionens MBT-samarbete (MBT= Markanvändning, Boende och Trafik). Vasaregionens strukturmodell är en långsiktig strategisk plan för markanvändningen fram till år Strukturmodellens mål har varit att skapa en gemensam syn på huvudlinjerna för stadsregionens samhällsstruktur. Arbetet har nära anknytning till livskraften som väller fram ur regionens energikunnande, närhet till havet och kultur. Regionens kommuner har genomfört strukturmodellsarbetet i nära samarbete och i växelverkan, och olika intressegrupper har hörts. Strukturmodellen för markanvändningen har utarbetats utgående från alternativa strukturmodeller och därtill anslutna konsekvensgranskningar. Som resultat av processen har man utformat Solmodellen Med den eftersträvar man nya invånare och nya arbetsplatser fram till år I modellen betonas Vasaregionens ledande ställning i Finland som internationellt område inom energikunnande. Vasaregionen profilerar sig som en havsnära stadsregion med fokus på rekreation, högklassigt boende och turismutveckling. Viktigt är att stärka regionens identitet och särdrag, vilket ökar regionens dragningskraft. Solmodellen 2040 främjar en sammanhållande och fungerande områdes- och samhällsstruktur samt uppnåendet av konkurrenskrafts- och imagemålen. Genomförandet av strukturmodellen förutsätter konkreta, kommungemensamma åtgärder, organisering och resurstilldelning. Beslutsfattandet gällande strukturmodellsarbetet är på hälft. 3.9 Markanvändning i Sydösterbottens kustregion I planläggningen och t.ex. utarbetandet av generalplaner som sker i städerna i Sydösterbottens kustregion bör olika näringsgrenars behov beaktas på bästa möjliga sätt. I planläggningen är det också viktigt att beakta tillgången på naturresurser för de används inom olika verksamheter. Betydande naturvärden bör också beaktas Utbildning och forskning i Vasaregionen I Vasa finns sex högskoleenheter och tre yrkesläroanstalter. Läroanstalterna och deras forskningsenheter samarbetar över språk-, forskningsområdes- och organisationsgränserna. Även samarbetet med näringslivet är aktivt t.ex. via praktikplatser. Internationellt studerandeutbyte och internationell arbetspraktik utomlands har hela tiden ökat i popularitet. Vasa högskolekonsortium är ett samarbetsnätverk för högskole- och universitetsenheterna och består av fyra universitetsenheter (Vasa universitet, Åbo Akademi, Hanken Svenska Handelshögskolan och Helsingfors universitet) och två yrkeshögskolor (Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan NOVIA), vilka erbjuder utbildning inom områdena teknik, handel, språk, pedagogik, media och kommunikation samt välfärdstjänster. Utbildning erbjuds på finska, svenska och engelska. Forskningscentret Technobothnia är kompanjonernas gemensamma forsknings- och undervisningslaboratorium, där de studerande får möjlighet att tillämpa i teorin inlärda metoder i en kontrollerad miljö som motsvarar industrimiljö. Även verksamheten vid Vasa Energiinstitut (VEI) baserar sig på de ovan nämnda läroanstalternas samarbete. Det är en samarbetsorganisation för energikunnande som Vasa universitets handelsvetenskapliga fakultet, tekniska fakultet och Levón-institutet har grundat tillsammans med Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia. VEI producerar de nyaste forskningsrönen inom energibranschen som industrin utnyttjar, men i verksamheten understryks även ett nära samarbete med offentliga sektorn. Energy Lab Smart Energy-laboratoriet är en laboratoriehelhet som byggs för att uppfylla Vasahögskolornas och områdets industriföretags gemensamma behov. Huvudsyftet med laboratoriet är att stärka energiklustrets ställning ute i världen och skapa mera forskningssamarbete mellan företag och högskolor. Helheten Smart Energy Labs förväntas ha en positiv inverkan på hela regionens dragningskraft. Dess inverkan kommer att synas speciellt i företagens samt universitetens och högskolornas vardag. I det första skedet byggs på tomten på Brändö campus Energy Lab, som 12

13 kommer att vara specialiserat på forskning om förbränningsmotorer. Det är Vasa universitets och Wärtsiläs gemensamma projekt. Senare kompletteras laboratoriehelheten med enheter som är specialiserade på forskning om bio-, geo- och förnybar energi, smarta elnät och eldistribution samt kommunikation mellan anordningar Utbildning och forskning i Sydösterbottens kustregion Utbudet av utbildningsplatser på andra stadiet är förhållandevis gott. En fortsatt satsning och utveckling av andra stadiets utbildning anpassat till det regionala näringslivet skall prioriteras. Inom andra stadiets utbildning bör det finnas flexibilitet som enkelt och okomplicerat kan förse näringslivet med kunskap och kompetens som det behöver. Sydösterbotten upplever brister gällande utbudet och nätverken till tredje stadiets forsknings och utbildningsenheter. I en framtid måste tredje stadiets utbildning få en större synlighet och bättre fysisk närvaro i regionen. Det bristande utbudet av högskoleutbildningar bidrar till en utflyttning, och hämmar även företagens utvecklingsmöjligheter samt tillgång på kompetent personal Närings- och regionutvecklingsverksamheten i Vasaregionen I Vasaregionen finns för närvarande ett flertal organisationer som bedriver näringslivs- och regionutvecklingsverksamhet. I bakgrunden ligger bl.a. språkskäl, eftersom det inom läroanstaltsfältet och även inom företagarnas egna organisationer finns parallella aktörer. Enligt en riksomfattande granskning baserar sig organiseringen av företagstjänster på FöretagsFinland-verksamhetsmodellen ( som koordineras av Arbets- och näringsministeriet. Avsikten är att länka samman riksomfattande rådgivningstjänster och lokala aktörer till en enhetlig helhet som omfattar hela landet. På riksplanet har man samlat en stor mängd generella anvisningar och tjänster i en trespråkig portal enligt principen 24/7, och dessutom finns det på vardagar en riksomfattande trespråkig telefonrådgivningstjänst. 68 regionvisa avtal täcker hela landet, och inom ramen för dem har man organiserat de lokala tjänsterna och samordnat dem till en del av den riksomfattande plattformen. I Vasaregionen koordineras FöretagsFinland-samarbetet av VASEK, och i samarbetet medverkar hela 17 avtalskompanjoner. Vasaregionens regionala företagsservice betjänar sina kunder i frågor som gäller allmän rådgivning, grundande av företag, företagsutveckling, internationalisering, kunnig arbetskraft, finansiering, ägarbyte samt företagens placering. Nedan beskrivs kort de organisationer som erbjuder näringslivstjänster och som direkt är kopplade till kommunernas verksamhet genom ägande eller finansiering. Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK) VASEK är ett regionalt utvecklings- och näringsbolag som ägs av kommunerna i Vasaregionen. Till VASEKs kärnuppgifter hör koordinering av den regionala näringslivsrådgivningen och produktion av branschspecifika företagstjänster som täcker företagens hela livscykel och av regionala program och utvecklingsprojekt som gäller näringsliv och företagande samt marknadsföring av regionen och koordinering av regionkommunikationen. Bolaget fungerar i nära samarbete med företag och företagare, utbildnings- och forskningssektorn samt kommuner och övriga aktörer. VASEK samlar aktörer till gemensamma diskussioner och åtgärder för att främja regionens konkurrenskraft inom bolagets alla ansvarsområden. VASEK och Vasaregionens Nyföretagscentrum Startia (bifirma), som finns i anslutning till VASEK, erbjuder täckande rådgivningstjänster vid grundandet av affärsverksamhet. På årsnivå bidrar man till att det grundas cirka nya företag, och VASEKs övriga företagstjänster, utvecklingsprojekt och regionkommunikationsåtgärder omfattar årligen cirka olika företagskunder. Teknologicentrum Oy Merinova Ab Teknologicentrum Merinova planerar och genomför regionala, nationella och internationella, speciellt till energiteknologibranschen anknutna utvecklingsprojekt tillsammans med övriga aktörer samt erbjuder även andra utvecklingstjänster åt företag och offentliga aktörer. Merinova svarar för den riksomfattande ledningen av INKAprogrammets tema Hållbara energilösningar. 13

14 Viexpo Viexpo är ett företag som fungerar på andelslagsbasis och erbjuder små och medelstora företag tjänster som främjar internationalisering. Viexpos mission är att skapa välfärd och arbetsplatser till Finland genom att med tjänster och råd stöda små och medelstora företags internationalisering. Viexpos grundläggande uppgift är att ge råd till och betjäna företag inom alla branscher i frågor som gäller export och internationalisering. De företagsspecifika tjänsterna består bland annat av marknadsundersökningar och språktjänster. Viexpo fungerar på ett unikt sätt även som Österbottens NTM-centrals internationaliseringsenhet. Brändö Företagscentrum Ab Brändö Företagscentrum Ab (PYK), som helt ägs av Vasa stad, hyr ut verksamhetslokaler till företag. Företagets grundläggande idé är att betjäna näringslivet främst genom återanvändning av gamla industri- och andra liknande fastigheter som verksamhetslokaler för företag. Oy Vaasa Parks Ab Oy Vaasa Parks Ab är ett i huvudsak på Vasa stads område beläget företag inom verksamhetslokalservicen som producerar lösningar för företagens lokalbehov samt utvecklar och marknadsför företagsparker och lokaler i syfte att få nya företag och arbetsplatser till Vasa. I Vasa finns tre livskraftiga företagsparker som Oy Vaasa Parks Ab marknadsför, Vaasa Airport Park, Vaasa Science Park och Strömberg Park. Oy Vaasa Parks Ab hjälper också företag att finna företagstomter eller att bygga verksamhetslokaler. Dessutom sköter Oy Vaasa Parks Ab också marknadsföringen av tomter på logistikområdet samt förhandlingarna med logistikföretagen i samarbete med VASEK. Vasaregionens Turism Ab Vasaregionens Turism Ab inledde sin verksamhet 2014 och ägarkommunerna är Vasa, Korsholm, Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Närpes och Vörå. Bolaget svarar bland annat för kommunikationen och sammarknadsföringen, turistinformationen samt turismförsäljningen och produktutvecklingen. Mellan Vasaregionens Turism Ab och VASEK har överenskommits om arbetsfördelningen bl.a. då det gäller företagsutveckling och regionkommunikation Närings- och regionutvecklingsverksamheten i Sydösterbottens kustregion Näringslivsbolagen Kristinestads näringslivscentral i Kristinestad och företagshuset Dynamo ansvarar för företagsrådgivningen och till vissa delar näringslivsutvecklingen i respektive stad. I Kaskö är stadsdirektören och stadsstyrelsen ansvariga för näringslivsutvecklingen. Genom olika nätverk och samarbetsavtal upprätthålls funktioner tillsammans med andra utvecklingsbolag, utbildningsinstitutioner och sammaslutningar/aktörer. Städernas medlemskap i organisationer och bolag bidrar till näringslivsutveckling och upprätthållande av fungerande nätverk och serviceformer. Besöksnäringen i regionen har olika takorganisationer. Närpes ingår i Vasaregionens turism Ab. Kaskö och Kristinestad är fristående från takorganisationer och ansvarar för den egna besöksnäringens marknadsföring och service. Ett nära samarbete bedrivs med Etelä-pohjanmaan matkailu bl.a. vid gemensamma marknadsföringstillfällen som mässor och försäljningsdagar. Satsningar har genomförts i Kaskö via ett framgångsrikt besöksnäringsprojekt, buss på dig. I Kristinestad har profileringen som Cittaslow stad gett positiv synlighet även internationellt. Enligt Museiverket är Kristinestad den bäst bevarade trähusstaden från stormaktstiden. Enligt en image- och flyttningsundersökning som Innolink Research Ab förverkligade för Sydösterbottens kustregion år 2010 är Kristinestad spontant sett mest känt tillsammans med Vasa och Kauhajoki. 4 STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH MÅL I VASAREGIONEN 4.1 Vision 2020 för Vasaregionens livskraftsstrategi Visionen för Vasaregionens livskraftsstrategi är under arbete. 14

15 4.2 Stärka hållbarheten i regionens konkurrenskraft För att stärka regionens konkurrenskraft måste satsningar göras på utveckling av energiklustret och andra lovande tillväxtbranscher. Det är skäl att noggrant följa med förändringarna i verksamhetsmiljön såväl på nationell som på internationell nivå. Regionen behöver föregripa utbildningsbehoven ännu bättre än tidigare i synnerhet med tanke på näringslivets behov. Samarbetet mellan högskolor, övriga läroanstalter och näringslivet har en nyckelställning då det gäller att säkerställa kunnig arbetskraft. Det krävs satsningar för att förbättra regionens dragningskraft som bostads-, arbets- och studieplats Utveckling av energiklustret, Tillväxtavtalet och INKA Syftet med tillväxtavtalet mellan staten och Vasaregionen är att stöda det nationella målet och Vasaregionens mål att skapa Europas ledande energiteknologikluster i Finland fram till år 2030 genom att stärka Vasaregionens livskraft och internationella konkurrenskraft, en hållbar utveckling inom samhällsstrukturen samt social sammanhållning. Tillväxtavtalet främjar bl.a. Vasaregionens utveckling som innovationscentrum specialiserat på energiteknologi, tillgången på kunnig arbetskraft samt utvecklingen av utbildning, internationella förbindelser och infrastrukturen. Arbets- och näringsministeriet valde år 2013 Vasa till nationell dragare av INKA-helheten Hållbara energilösningar. Syftet med programmet Innovativa städer (INKA) är att stärka uppkomsten av innovationscentra i Finland med stor internationell dragningskraft. Hållbara energilösningar koncentrerar sig på teman om hållbar och förnybar energi och reglerkraft som stöder den, smarta elnät och energieffektivitet. Klustret stöder de globala nätverk som finländska toppföretag har skapat. Spetsföretagens strategi är teknologiledarskap och global närvaro. Teknologiledarskap förutsätter ökning av forskningsvolymen inom industrin med hjälp av flexibla forskningsplattformar som är gemensamma för flera parter. Dessutom måste nya innovativa produkter, tjänster och förfaringssätt utvecklas. Engagerande av i synnerhet offentliga aktörer i piloteringen av innovationerna kommer att spela en central roll. Målet för Hållbara energilösningar-innovationsklustrets verksamhet är bl.a. ökad export av energiteknologi, graden av inhemskt ursprung i teknologin i de investeringar som görs i Finland i förnybar energiproduktion (vind-, sol-, våg-, avfallsförbrännings-, bio-, vatten-, geo- och reglerkraftsanläggningar) och förverkligande av EU:s mål 20/20/20. Under ledning av Vasaregionen och tillsammans med framför allt Björneborgs och Villmanstrands stadsregioner ska man inom ramen för INKA-programmet förverkliga Finlands energiteknologiska innovationskluster. Alla aktörer har en viktig roll i helheten. Temana har valts på basis av affärsverksamhetspotential inom de utvalda tillväxtområdena finns det i Vasaregionen möjlighet till ökad omsättning på hundratals miljoner euro, och globalt är det fråga om miljarder Vasaregionens innovationssystem Hubconcepts Oy, som har specialiserat sig på analys och utveckling av innovationsmiljöer internationellt, har på uppdrag av Tekes, Vasa stad och VASEK utvärderat nuläget och framtidsutsikterna för Vasas innovationskluster. Syftet var att utreda hur konkurrenskraftig vår regions innovationskluster är jämfört med nationella och internationella kluster av liknande typ samt lyfta fram utvecklingsbehov inom olika områden. Arbetet gjordes i junioktober som en del av det nationella programmet INKA (Innovativa Städer) och beredningen av Vasaregionens Livskraftsstrategi för åren Med Hubconcepts Oy:s profileringsverktyg analyserades och bedömdes Vasaregionens förmåga att profilera sig som ett av landets mest dragningskraftiga innovationskluster. Även de viktigaste elementen som den kommande utvecklingsvägen för innovationsverksamheten i området ska byggas på identifierades. Bedömningarna och definitionerna gjordes utgående från ett omfattande skriftligt material och statistik över regionen och landskapet samt genom att intervjua representanter för nyckelföretag, högskolor och övriga läroanstalter, offentliga organisationer, utvecklingsföretag som deltar i närings- och innovationsverksamheten i Vasa samt representanter för Vasa stad och regionens kommuner. Antalet intervjuer uppgick till nästan

16 I Vasa har innovationsverksamheten satts i centrum för områdets utveckling, vilket har medfört att områdets beslutsfattare har samlats för att besluta om riktlinjer och satsningar. Strategier och program för landskapet, Vasaregionen och olika verksamhetsområden stöder varandra och styr målinriktat den regionala utvecklingen i önskad riktning. En kultur med öppet informationsutbyte har möjliggjort gemensamma processer och resultatrikt samarbete. Områdets starka, branschledande företag har förbundit sig till innovationssamarbete och deltar i det omfattande samarbetet. Experter deltar i planeringen av utbildningshelheter, planeringen och förverkligandet av Vasas innovationsplattformar (Kvarkens nya fartyg, Sundoms energinät, Wasa Station och Brändö energilaboratorier) och utvecklingsarbetet gällande ny företagsverksamhet. I arbetet har man identifierat Vasaregionens styrkor och utmaningar att fungera som verksamhetsmiljö för världens ledande forskningsgrupper och forsknings- och utvecklingsintensiva företag. Som resultat av projektet presenterades prioriterade utvecklingsobjekt inom innovationsverksamheten och mekanismer för att praktiskt förverkliga dem. 4.3 Kunnig arbetskraft Tillgången på kunnig och kompetent arbetskraft i regionen tryggas genom att utbildningen på alla utbildningsstadier utvecklas. Företagen och högskolorna dryftar tillsammans högskolornas situation och hur de skulle kunna utvecklas med tanke på näringslivets behov. Regionens styrkor är kort arbetsväg, trivsam boendemiljö, mångsidiga boendemöjligheter, täckande service samt ett brett kulturutbud. Tryggandet av kunnig arbetskraft förutsätter en stark inflyttning i hemlandet och från utlandet. För detta måste satsningar göras bl.a. på en stark regionkommunikation, så att områdets image som framgångsrik region stärks. 4.4 Locka nya företag och investeringar till regionen Vasaregionens Utveckling Ab VASEK svarar för Invest In-placeringstjänsterna samt internationaliseringstjänsterna. VASEK bedriver exportonriktat samarbete med bl.a. Viexpo och erbjuder etableringstjänster till inhemska och utländska företag och investerare i samarbete med Invest In Finland. I detta arbete är VASEKs samarbetskompanjoner förutom städer och kommuner bland annat Viexpo, Österbottens handelskammare, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten och Teknologicentrum Merinova. Informationen som gäller regionens företagstomter är länkad till VASEKs sidor om företagstomter och verksamhetslokaler, i fråga om verksamhetslokaler bedrivs brett samarbete med offentliga och privata aktörer. 4.5 Existerande företags tillväxtmöjligheter och stödjandet av dem I Vasaregionen verkar sammanlagt cirka företag. Med tanke på områdets utveckling är dessa företags tillväxt och ytterligare ökning av exporten i nyckelställning. Utbudet av utvecklingstjänster till företag för olika situationer och branschvis är stort, jfr möjligheterna för de regionala kompanjonerna i FöretagsFinland. Men investerings- och produktutvecklingsfinansieringen är en utmaning i det rådande ekonomiska läget. Detta kompliceras även av det faktum att eftersom det gått så bra för området finns det relativt klent med eller med låga stödprocenter investeringsoch utvecklingsstöd till företag att fås jämfört med det övriga landet. Det finns dessutom ett stort antal verktyg som stöder företagens tillväxt och utveckling, och för att företagen ska finna den rätta lösningen behövs förmedlarorganisationer som ger dem råd. Situationen är i det avseendet bra, centrala aktörer söker i samarbetet i varje enskilt fall en lösning som är bäst för företaget vid utvecklingen av verksamheten och åtgärdsfinansieringen. De som hör till kategorin tillväxtföretag erbjuds även bl.a. Tekes nationella finansieringsmöjligheter, och åtgärder pågår i regionen för att främja den lokala kapitalplaceringsverksamheten och sätta fart på start up-företag och tillväxtföretag. Utveckling av företagens internationaliseringsfärdigheter Exportandelen i företagsverksamheten i Vasaregionen är en av de bästa i landet. Exporten är dock till stor del uppbyggd kring storföretagens leveranskedjor och många små och medelstora företag har inga egna slutprodukter på exportmarknaden. Inom exporten finns det sålunda fortfarande stora tillväxtmöjligheter då man beaktar olika branschers underleverantörs-/avtalstillverkning och tjänsteexport. Vid främjandet av exporten fungerar som nationell plattform Team Finland-samarbetsmodellen, som genomförs av Vasaregionens parter i FöretagsFinland/Regionala Företagstjänster. Ett centralt delområde då det gäller exportfrämjande är energi/cleantech på global nivå, som 16

17 innehåller både slutprodukter, helhetslösningar, underleverans/komponenter och olika typer av konsultering/tjänsteprodukter. Ett centralt marknadsområde för Vasaregionens export är de nordiska länderna, speciellt Norge är för närvarande en stark målmarknad. Exportfärdigheterna förbättras på många sätt bl.a. inom ramen för varumärket EnergyVaasa och genom exportfrämjande projekt och företagsspecifika åtgärder. 5 STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION Sydösterbotten är en aktiv region med livskvalitet, företagssamhet och mångkulturell dynamik. De strategiska utvecklingsområdena är företagsamhet, förnyelseförmåga och regionens attraktionskraft. 5.1 Energi Ett tyngdpunktsområde för Sydösterbottens kustregion är en satsning på bioenergisektorn. I regionen finns god tillgång till outnyttjad råvara. Naturliga användare finns i form av fjärrvärmecentraler, fastigheter och värmecentraler för växthusnäringen. En effektiverad verksamhet kräver fler företagare och aktörer inom bioenergisektorn. Satsningar på infrastruktur som möjliggör import, lagring och distribution av biobränsle är ett fokusområde i Sydösterbotten. Framtida satsningar på verksamheter anknutna till grön teknologi (Green-Tec) och utvecklingen av dem kräver samarbetspartners såsom högskolor, energiinstitut, forskningsenheter och entreprenörer. Goda förutsättningar bör skapas för olika projekt och aktörer i genomförandet av satsningar inom bioenergin. Vindkraften i Sydösterbotten skall utvecklas och bli en betydande leverantör av elenergi. Vindkraften kommer att generera arbetsplatser med krav på olika kompetenser. Etableringarna och driften av vindkraftsparker kommer att ha positiva sidoeffekter inom andra näringsgrenar i regionen. I Kristinestad togs Fingrids nya elstation på 400 kilovolt i bruk i november 2014 för att trygga eldistributionen i Sydösterbotten. 5.2 Företagsamhet En utveckling av företagsamheten innebär riktade aktiviteter och utvecklingsprocesser inom energisektorn. En fortsatt satsning på livsmedelssektorn både gällande odling och förädling är viktigt för ett fortsatt livskraftigt näringsliv. Genom satsningar på en förbättrad kompetens- och kunskapsförsörjning kan verksamheter inom trä- och metallsektorn ges goda verksamhetsförutsättningar i regionen. Logistiksatsningar med fokus på hamnar, järn- och landsväg skall sättas i fokus i regionen. 5.3 Förnyelseförmåga Förändrade och utökade resurser inom kompentensgivande funktioner är en förutsättning för ett bättre fungerande innovations- och förnyelsearbete. Tillgången till anpassade och mångsidiga forsknings-, kunskaps- och utvecklingsnätverk måste prioriteras i en medveten fortsatt satsning på näringslivsutvecklingen. 5.4 Attraktionskraft Skapande av positiva livsmiljöer med tillgång till arbetsplatser, god samhällelig service och infrastruktur är viktiga för regionens attraktionskraft. Attraktionens trygghetsfaktorer är också närheten till naturen, trivsamma boendemiljöer samt välfungerande och välorganiserade lokala samhällen med ett brett utbud av utbildnings-, hälso- och socialtjänster. 17

18 5.5 Sammanfattning Det finns goda regionala förutsättningar att uppfylla visionen för Sydösterbottens kustregion. En förutsättning är en tillräcklig tillgång till ekonomiska och personalresurser. När de är tillgängliga, kan man i samarbete med näringslivet genomföra projekt och aktiviteter som gynnar en positiv utveckling i regionen och samtidigt uppfylla visionens innehåll. 18

BÄSTA POSITION MITT I ENERGIKLUSTRET

BÄSTA POSITION MITT I ENERGIKLUSTRET SVE BÄSTA POSITION MITT I ENERGIKLUSTRET NLC Vaasa är ett modernt logistik- och företagsområde som planerats för att gynna särskilt Vasaregionens exportoch energiindustri. Tack vare läget nära riksvägarna

Läs mer

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE NORDENS LEDANDE KONCENTRATION AV ENERGITEKNOLOGI ERBJUDER ETT TOPPLÄGE FÖR LOGISTIKFÖRETAG EnergyVaasa LEDANDE PÅ ENERGI Vasaregionen är ledande i Norden på energiteknologi.

Läs mer

Arbetsplatserna i Vasaregionen

Arbetsplatserna i Vasaregionen Arbetsplatserna i Vasaregionen 2000 2014 Specialplanerare Teemu Saarinen, Stadsutvecklingen, 29.9.2016 Arbetsplatserna i Vasaregionen åren 2000 2014* *) Statistikcentralen publicerar arbetsplatsuppgifterna

Läs mer

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen

Läs mer

FÖR VASAREGIONEN 2007 2010

FÖR VASAREGIONEN 2007 2010 Bilaga 5 / Vasaregionens programdokument 12/2006 FÖR VASAREGIONEN 2007 2010 Vasaregionens regioncentrumprogram siktar under programperioden 2007 2010 på att utveckla regionens näringsliv och i synnerhet

Läs mer

Regional gemenskap, ledarskap och samarbete

Regional gemenskap, ledarskap och samarbete Regional gemenskap, ledarskap och samarbete Regionalt samarbete i Kvarken Maria Backman Utvecklingschef, Vasa stad www.vasa.fi Innehåll den följande halvtimmen Några ord om Vasa och Kvarken regionen Samarbete

Läs mer

Målsättningar för den regionala kommunikationen

Målsättningar för den regionala kommunikationen Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom

Läs mer

Energiska. Vasaregionen

Energiska. Vasaregionen Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:

Läs mer

Strategi för smart specialisering i Österbotten

Strategi för smart specialisering i Österbotten Strategi för smart specialisering i Österbotten Sammanfattning Utgångspunkter Ett centralt mål för Europa 2020 strategin är att skapa ekonomisk tillväxt i Europa genom innovationer. Som en del av denna

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN 1(12) PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN Österbottens förbund kommer att finansiera ett kluster (utvecklingsprojekt för metallbranschen) som har en utbredning ifrån Kristinestad till och med

Läs mer

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

Susanna Ehrs. 1 februari 2012

Susanna Ehrs. 1 februari 2012 Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,

Läs mer

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T 1 6. 5. 2 0 1 8 Bäst även i vardagen #stadsliv Den populäraste hemstaden Föregångare i klimatarbetet Drömmarnas Borgå Ömsesidig respekt

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? 28.1.2014 Riikka Aaltonen 1 Finlands mineralstrategi 2010 Implementering Utmaningar från omvärlden Handlingsprogram 2013 2 Finsk mineralstrategi

Läs mer

Riksväg E8. Från Åbo till Torneå

Riksväg E8. Från Åbo till Torneå Riksväg E8 Från Åbo till Torneå 2Olkiluoto på vintern. Bild: Hannu Huovila/TVO 3 Riksväg E8 - säkerställer kustområdets och hela Finlands framtid Riksväg 8 (E8), som förmedlar trafik från Åbo till Uleåborg

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2014 Specialplanerare Jonas Nylén, Stadsutvecklingen, 9.6.2015 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2014 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden

Läs mer

MED RÖTTER I DET STORA METROPOLOMRÅDET...TILLSAMMANS BYGGER VI VINGAR FÖR FRAMTIDEN. Rötter och vingar

MED RÖTTER I DET STORA METROPOLOMRÅDET...TILLSAMMANS BYGGER VI VINGAR FÖR FRAMTIDEN. Rötter och vingar MED RÖTTER I DET STORA METROPOLOMRÅDET....TILLSAMMANS BYGGER VI VINGAR FÖR FRAMTIDEN. Rötter och vingar EN FRAMTIDSGRANSKNING FÖR DET STORA METROPOLOMRÅDET TEXT: Lauri Kuukasjärvi, Ilona Mansikka, Maija

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN

AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN 2014 AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN 2014 2019 Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2014 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council // Helsinki-Uusimaa

Läs mer

Nätverksträff inom NÄRINGSLIV

Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Umeå 22.9.2016 9.30 Fika 10.00 Exempel från Skellefteå Arctic Game Lab 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Exempel på pågående näringslivsprojekt

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Investeringsdagar i Hemavan/Tärnaby Isabella Forsgren INAB

Investeringsdagar i Hemavan/Tärnaby Isabella Forsgren INAB Investeringsdagar i Hemavan/Tärnaby 160921 Isabella Forsgren INAB Vi utvecklar framddens infrastruktur INAB Infrastruktur i Umeå AB är eh kommunalt bolag som utvecklar och förvaltar infrastruktur. Idag

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland

Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland Har du en utvecklingsidé som berör människor eller företag i Västra Finland, över landskapsgränserna? Vår målsättning är att

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2015 Specialplanerare Teemu Saarinen, Stadsutvecklingen, 27.5.2016 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2015 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi www.korsholm.fi Näringslivsstrategi Handlingsplan 2014 2015 Godkänd av utvecklingssektionen 3.12.2014 Vision Med sitt företagsvänliga klimat och ypperliga läge är Korsholm den naturliga kommunen för företag

Läs mer

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn?

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn? Frågeformulär: Den här enkäten innehåller 29 frågor Nedan ber vi om några bakgrundsuppgifter. Dessa kommer att användas för en bakgrundsanalys men publiceras inte i något skede och vi lämnar heller inte

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Borgås samarbetsbok för turism

Borgås samarbetsbok för turism Borgås samarbetsbok för turism Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig har egentligen ingen betydelse. Här lever jag min dröm, för jag känner igen mig i stadens gamla gränder. Jag förälskar

Läs mer

Morgondagens vägvisare. Finlands Transport och Logistik rf

Morgondagens vägvisare. Finlands Transport och Logistik rf Morgondagens vägvisare Finlands Transport och Logistik rf 83-åriga SKAL är en av Finlands äldsta näringslivspolitiska intressebevakare Helsingfors - Bryssel Vi betjänar våra medlemmar och fungerar som

Läs mer

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR Västra Götalandsregionens uppdrag 1. Hälso och sjukvård 2.

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2016 Statistikplanerare Jaakko Löytynoja, Stadsutvecklingen, 10.7.2017 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2016 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

E12 Atlantica. Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar. Slutrapport 2014-09-30

E12 Atlantica. Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar. Slutrapport 2014-09-30 E12 Atlantica Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar Slutrapport 2014-09-30 NORWAY Luleå FINLAND Karleby St Petersburg Skellefteå Jakobstad Seinäjoki Lycksele Umeå Vasa

Läs mer

Ett trettiotal rekommendationer

Ett trettiotal rekommendationer Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Policy för livskraft dimensioner

Policy för livskraft dimensioner Nyckeln till livskraft finns hos kommunen är ett utvecklingsprojekt vid Kommunförbundet med målet att stärka och utveckla kommunernas kompetens att främja den lokala livskraften Policy för livskraft dimensioner

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia. NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.fi Vem? Nätverksbyggare Projekt näringsliv Förändring Konkurrenskraft

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Struktur- och bokslutsstatistik över

Struktur- och bokslutsstatistik över Företag 2015 Struktur- och bokslutsstatistik över företag 2014 Industrins produktionskapital minskade alltjämt år 2014 Investeringarna i anläggningstillgångar inom tillverkning (C) uppgick till 7,5 miljarder

Läs mer

Malax. Kommunrapport

Malax. Kommunrapport Malax Kommunrapport Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen av samarbetet mellan

Läs mer

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Struktur- och bokslutsstatistik över företag Företag 2015 Struktur- och bokslutsstatistik över företag 2014, preliminära uppgifter Spelindustrin var en tillväxtbransch år 2014 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den sammanräknade

Läs mer

Drömmarnas Borgå 2030

Drömmarnas Borgå 2030 Drömmarnas Borgå 2030 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST 15.8.2018 BäST OcKSÅ I vardagen Ömsesidig respekt POPUläRASTE hemstaden STADSlIv FÖREGÅnGARE I KlImATARBETE Om det var jag som valde Borgå eller Borgå

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

MED I VARDAGEN. NTM-centralen i Egentliga Finland

MED I VARDAGEN. NTM-centralen i Egentliga Finland MED I VARDAGEN NTM-centralen i Egentliga Finland Samarbete för invånarnas och regionens väl Med kompetent arbetskraft mot framgång En attraktiv omgivning lockar nya invånare och företag En matkedja i utveckling

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden!

Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Studiefrämjandet i Österbotten r.f. Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Vill du? 1 Finns det pengar? Vad behövs? Det kommer under

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Midway Alignment of the Bothnian Corridor 2014-09-16

Midway Alignment of the Bothnian Corridor 2014-09-16 Midway Alignment of the Bothnian Corridor 2014-09-16 Ett EU-projekt som skapats för att främja förbindelserna mellan starka, snabbt växande, internationellt betydande regioner som bl.a. behöver en konkurrenskraftig

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

FINLANDS SKOGSCENTRAL

FINLANDS SKOGSCENTRAL FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,

Läs mer

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Struktur- och bokslutsstatistik över företag Företag 2014 Struktur- och bokslutsstatistik över företag Vinsterna inom industrin rasade år en inom industrin (näringsgrenarna B och C) uppgick till 136,8 miljarder euro år. Året innan var omsättningen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter

Läs mer

Guide till EU-projektansökan

Guide till EU-projektansökan Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Plan nr 1086 LÅNGSKOGENS STORINDUSTRIOMRÅDE Detaljplan och detaljplaneändring PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vasa stads planläggning 29.8.2017 Föremål för planeringen Detaljplanen och detaljplaneändringen

Läs mer

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts. 1 Solen tillför jorden enorma mängder energi. Energin går åt till att värma upp marken, vindar uppkommer, is smälter, vatten blir vattenånga, vatten förflyttar sig som moln, regnet ger vattenkraft, vattenkraft

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer