INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VASAREGIONENS LIVSKRAFTSSTRATEGI BAKGRUND OCH MÅL LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION...

Transkript

1 Särskild kommunindelningsutredning 2014 Sammandrag av Vasaregionens livskraftsstrategi (Vasaregionens kommuner och VASEK) Sammandraget baserar sig på en strategi som är under arbete och som blir färdig i början av år 2015 Livskraftsmålsättningar i Sydösterbottens kustregion (Sydösterbottens kommuner)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VASAREGIONENS LIVSKRAFTSSTRATEGI BAKGRUND OCH MÅL LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION NULÄGET I VASAREGIONEN OCH SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION Indikatorer som beskriver livskraften Befolkningsutvecklingen i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Arbetsplatsutvecklingen i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion FoU-satsningarna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion De viktigaste näringarna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Infrastruktur och logistik i Vasaregionen Infrastruktur och logistik i Sydösterbottens kustregion Markanvändning i Vasaregionen Markanvändning i Sydösterbottens kustregion Utbildning och forskning i Vasaregionen Utbildning och forskning i Sydösterbottens kustregion Närings- och regionutvecklingsverksamheten i Vasaregionen Närings- och regionutvecklingsverksamheten i Sydösterbottens kustregion STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH MÅL I VASAREGIONEN Vision 2020 för Vasaregionens livskraftsstrategi Stärka hållbarheten i regionens konkurrenskraft Utveckling av energiklustret, Tillväxtavtalet och INKA Vasaregionens innovationssystem Kunnig arbetskraft Locka nya företag och investeringar till regionen Existerande företags tillväxtmöjligheter och stödjandet av dem STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION Energi Företagsamhet Förnyelseförmåga Attraktionskraft Sammanfattning

3 1 VASAREGIONENS LIVSKRAFTSSTRATEGI BAKGRUND OCH MÅL Syftet med livskraftsstrategin är att stärka regionens konkurrenskraft och livskraft. I strategin definieras tyngpunkterna för utvecklingen av området och de åtgärder som behövs. Kommundirektörerna i Vasa, Korsholm, Vörå, Laihela, Malax, Korsnäs och Storkyro beslöt 12/2013 att utarbeta en livskraftsstrategi för Vasaregionen. Arbetet inleddes 01/2014. Till livskraftsstrategins arbetsgrupp hör stadsutvecklingen och planläggningen på Vasa stad, kommunernas kommun- eller utvecklingsdirektörer och VASEK. Som styrgrupp fungerar kommundirektörsmötet 1. Kommunernas fullmäktigen/styrelser fungerar som beslutande organ. Arbetsgruppen rapporterar regelbundet till styrgruppen om arbetets framskridande. Under processens gång har två seminarier/workshops ordnats i Vasa och , i vilka ett stort antal representanter för olika intressentgrupper har deltagit. Dessutom ordnades i november 2014 gemensamma möten för regionens ungdomsfullmäktigeledamöter samt högskolornas studerandeföreningar. Kommunernas nyckelpartner är förutom näringslivet även högskolorna, andra stadiets läroanstalter, utvecklingsbolagen, handelskammaren, företagarna och deras intresseorganisationer. I arbetet med livskraftsstrategin har man beaktat bl.a. följande strategier och åtgärdsprogram för Österbotten och Vasaregionen; Österbottens landskapsstrategi , Strukturmodell 2040 för Vasaregionen, tillväxtavtalet för Vasa stadsregion Energin som vägkost för tillväxt samt Vasaregionens innovationsklusters INKA Hållbara energilösningar. Detta sammandrag baserar sig på en strategi under arbete som blir klar i början av år LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION Uppgifterna från Sydösterbotten baserar sig på regionstrategin för Sydösterbotten samt på diskussioner mellan Kristinestads näringslivscentral, företagshuset Dynamo och Kaskö stad. Sydösterbottens material är närmast till för att fylla en kompletteringsbegäran och som bilaga till Vasa regionens livskraftsstrategi Tids- och personalresurserna för uppgörandet av en kompletterande livskraftsstrategi har varit mycket begränsade och arbetet kan inte betraktas som fullständigt. 3 NULÄGET I VASAREGIONEN OCH SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION 3.1 Indikatorer som beskriver livskraften Enligt Timo Aro, som är Björneborgs stads utvecklingschef och har specialiserat sig på forskning om flyttningsrörelser, baserar sig områdenas framgång, livskraft, dragningskraft och attraktivitet på samverkan mellan flera olika faktorer: arbetsplatsutvecklingen, utbildningsutbudet, nåbarheten, utnyttjande av lägesfördel, företagsförnyelse och företagsdynamik, ekonomiskt spelrum, kunnig arbetskraft, forsknings-, utvecklings- och innovationspotential, image och ryktesbilden samt framtidens potential. I sin undersökning som gäller jämförelseanalys av livskraften i stora stadsregioner (13 st.) åren (Vertailuanalyysi suurten kaupunkiseutujen (13 kpl) elinvoimasta vuosina ) granskade Aro livskraften i Finlands stora stadsregioner åren med mångsidiga mätare. Undersökningen visade att Vasa ekonomiska regions konkurrenskraft är näst bäst efter Helsingfors ekonomiska region. Vasa ekonomiska region har också lyckats förbättra sin ställning betydligt jämfört med i början av 2000-talet. 1 Inte officiellt beslutande organ, mötena baserar sig på en gemensam överenskommelse mellan kommunerna. De 10 kommundirektörerna från Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion sammankommer regelbundet för att diskutera aktuella frågor som gäller regionen och främja samarbetet. 3

4 Bild 1. Mätare av livskraft (Timo Aro 2004). 3.2 Befolkningsutvecklingen i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Vasaregionens befolkning ökade med invånare åren Regionens tillväxt är den sjunde snabbaste bland Finlands 36 stadsregioner ( ). Regionen är elfte störst med sina invånare (preliminär befolkning 10/2014). Regionens befolkningsökning har tilltagit avsevärt sedan de första åren av 2000-talet. Befolkningsutvecklingen är mycket olik i de olika kommunerna i regionen. Åren koncentrerades nästan hela regionens befolkningstillväxt till Vasa (+4 857), Korsholm (+2 632) och Laihela (+558). Regionens övriga kommuner: Korsnäs (-48), Malax (-81), Vörå (-331) och Storkyro (-353). I Sydösterbottens kustregion minskade befolkningen med invånare åren Kristinestads befolkning minskade med invånare, Närpes med 521 invånare och Kaskös med 153 invånare. Bild 2. Befolkningsförändringen i kommunerna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion

5 Bild 3-4. Befolkningsutvecklingen flyttningsrörelsen och födelseöverskottet (födda - döda) i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Vasaregionens befolkningstillväxt baserar sig speciellt på invandring och nativitet, vilka bägge har ökat kännbart jämfört med de första åren under 2000-talet. I fråga om flyttningen mellan kommuner har regionen orsak till förbättringar, fastän det där också har skett betydande förändringar till det bättre. De senaste årens befolkningstillväxt (+842 invånare/år ) fördelas enligt följande: invandring, +523 invånare per år flyttning mellan kommuner, -2 invånare per år födelseöverskottet (födda - döda), +321 invånare per år Befolkningen i Sydösterbottens kustregion minskade i medeltal med 108 invånare om året åren I invandringen får regionen dock ett betydande flyttningsöverskott. Befolkningsutvecklingen åren ser ut så här: invandring, +154 invånare per år flyttning mellan kommuner, -167 invånare per år födelseöverskottet (födda - döda), -95 invånare per år 3.3 Arbetsplatsutvecklingen i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Vasaregionens arbetsplatsutveckling har varit mycket gynnsam på 2000-talet. Antalet arbetsplatser ökade med åren Vasas andel av tillväxten är nästan 90 % (+5 536). Utöver Vasa hade Korsholm en betydande tillväxt (+774). Regionen hade arbetsplatser i slutet av år 2012 och Vasas andel av dem var 73 % ( arbetsplatser). Antalet arbetsplatser i Sydösterbottens kustregion minskade med 732 åren De viktigaste orsakerna är att Metsä-Botnias fabrik i Kaskö lades ner, att Estrella och Lindell Components i Dagsmark by i Kristinestad lades ner samt att det regionala sjukhusets verksamhet upphörde. Regionen hade arbetsplatser i slutet av år Kuvat 5-6. Työpaikat Vaasan seudulla ja Suupohjan rannikkoseudulla

6 En analys av förändringen i antalet arbetsplatser enligt näringsgren i Vasaregionen visar att ökningen var störst inom hälso- och sjukvården (+1 299) åren Ökningen var andra störst inom uthyrning, fastighetsservice samt rese- och stödtjänster (+574). Antalet arbetsplatser minskade mest inom tillverkningen (-650). Orsaken till det är recessionen år 2009, varvid antalet arbetsplatser inom tillverkningen minskade kännbart. Därefter har antalet arbetsplatser ökat lite inom tillverkningen. På hela 2000-talet är ökningen fortfarande över arbetsplatser. Antalet arbetsplatser minskade kännbart också inom primärproduktionen (-359) samt inom transport och magasinering (-258). För många näringsgrenars del finns jämförbar information först fr.o.m. år Orsaken till det är att Statistikcentralen ändrat på sin näringsgrensindelning. Bild 7-8. Antalet arbetsplatser enligt näringsgren i Vasaregionen och förändringen i antalet arbetsplatser En analys av förändringen i antalet arbetsplatser enligt näringsgren i Sydösterbotten visar att ökningen var störst inom näringsgrenarna uthyrning, fastighetsservice samt rese- och stödtjänster (+89), hälso- och sjukvård samt sociala tjänster (+89), byggverksamhet (+38), övrig serviceverksamhet (+38), hotell- och restaurangverksamhet (+14), partioch detaljhandel (+6) samt övriga och icke-klassificerade näringsgrenar (+6) åren Den största minskningen skedde inom tillverkningen (-534). Antalet arbetsplatser minskade också märkbart inom primärproduktionen (-201), transport och magasinering (-110) samt inom offentlig förvaltning och försvar samt obligatorisk socialförsäkring (-60). 6

7 Bild Antalet arbetsplatser enligt näringsgren i Sydösterbottens kustregion och förändringen i antalet arbetsplatser FoU-satsningarna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion De sammanlagda FoU-satsningarna i Vasa ekonomiska region var 196,3 miljoner år 2013 (sjätte mest av de ekonomiska regionerna). Företagens andel av satsningarna är 164 milj. (84 %). Företagens satsningar ökade med 101,4 milj. (162 %) åren Tillväxten är andra störst i landet och bara Helsingfors ekonomiska region ligger före Vasa. Vasa ekonomiska regions andel av hela Österbottens FoU-satsningar är ca 92 %, alltså mycket stor. Den offentliga sektorns FoU-satsningar i Vasa ekonomiska region ökade också åren (+19,1 miljoner / 147 %). Högskolorna svarar för nästan alla av den offentliga sektorns satsningar i Vasa ekonomiska region. Trots ökningen är den offentliga sektorns FoU-satsningar dock ändå förhållandevis små i regionen (32,2 milj. / nionde störst). I några andra regioner av motsvarande storlek är den offentliga sektorns FoU-satsningar betydligt större: Joensuu 64,2 milj., Kuopio 90,3 milj. och Jyväskylä 123 milj.. Vasa ekonomiska region är elfte störst enligt befolkning. I FoU-statistiken för Sydösterbottens kustregion syns tydligt avsaknaden av utvecklings och forskningsinstitut i regionen. På 2000-talet användes en del medel vid Martens trädgårdsstiftelse för forskning inom grönsaksnäringen. Inom utbildningssektorn saknas FoU-verksamhet i regionen, eftersom tredje stadiets utbildning inte finns representerat. Efter 2008 har inga statistikdugliga FoU-pengar använts i regionen. Trots detta satsar olika företag på produktutveckling, vilket motsvarar FoU-verksamhet. 7

8 Bild FoU-satsningarna i Vasa ekonomiska region och Sydösterbottens kustregion De viktigaste näringarna i Vasaregionen och Sydösterbottens kustregion Koncentrationen av energiteknologi i Vasaregionen Vasaregionens energikluster är Nordens största. Det sysselsätter ungefär personer. Klustret omfattar 140 företag, vilkas sammanräknade omsättning är cirka 4,4 miljarder euro (2013). 80 % av omsättningen härstammar från export. Under åren genererade klustrets största branscher, dvs. tillverkning av maskiner och anordningar samt elektronik- och elapparater, närmare nya arbetsplatser. Energi- och miljöteknologierna håller på att bli den finländska exportens nya lokomotiv. I Vasaregionen finns mångsidigt kunnande och starka resurser som kan svara på utmaningarna. Energiklustrets betydelse med tanke på hela Finlands exportinkomster är redan nu mycket betydande. Klustrets andel av landets energiteknologiexport är 30 % och andel av landets teknologiexport 12 %. Vasaregionens andel av hela landets befolkning är endast 2 %. De viktigaste näringsgrenarna i Sydösterbottens kustregion Den viktigaste näringsgrenen i Sydösterbottens kustregion är primärproduktionen och dess specialnäringar som t.ex. odling av grönsaker och potatis, växthusodling samt pälsfarmning. Övriga viktiga näringsgrenar är tillverkning, logistik och handel. Också den offentliga sektorns arbetsplatser är viktiga. Arbetsplatsutvecklingen är positiv inom metallbranschen, logistiken och odlingen. 3.6 Infrastruktur och logistik i Vasaregionen Vasaregionen bidrar till att utveckla en logistikhelhet som skapar en stark logistisk verksamhetsmiljö för regionens näringsliv. Den stöder redan befintliga funktioners konkurrenskraft och ger förutsättningar för verksamhetens utveckling och tillväxt. Den ökar också på ett betydande sätt regionens dragningskraft för nyetableringar. Vasa stad har tillsammans med Umeå redan tidigt uppmärksammat de ökade utsläppskraven och har på ett framgångsrikt sätt gått in för att satsa på en infrastruktur som stöder miljövänliga transportkedjor. Målet är dessutom att skapa en sådan knutpunkt för internationella varuströmmar som skapar mervärde även för logistikaktörerna så, att branschens kunskapsnivå, konkurrenskraft och sysselsättning utvecklas. Väsentligt är att utveckla logistiken som en helhet med beaktande av alla transportformer; ett mångsidigt näringsliv och en industri vars tillväxt förutsätter mångsidiga multimodala logistiktjänster/-produkter. Nedan några exempel på utvecklingsprojekt inom denna sektor. Vasaregionens logistikområdet NLC Vaasa Den totala arealen för Vasaregionens logistikområde kommer att uppgå till ca 400 hektar och fördelas på en logistikföretagspark, ett järnvägsterminalområde och på områden för den tillverkande industrin. I områdets vägförbindelser har beaktats den tunga trafikens krav, bl.a. deras stora vändradier. Tomternas storlek kan i princip utformas fritt enligt företagens behov. När infrastrukturen byggts har man förberett stora tomter, ca 1,5 5,5 hektar. På logistikområdet koncentreras på kort sikt regionens logistik för landtrafik. Genom att funktionerna styrs till södra sidan av Vasa stadsområde kan godstrafiken rationaliseras betydligt (största delen av godstrafiken söderut/söderifrån, 8

9 trafiken till Vasklot genom staden) och samtidigt skapas förutsättningar för ett naturligt utnyttjande av flygfältet och järnvägen. I östra delen av logistikområdet har man i planerna reserverat ett område för järnvägsterminalfunktioner. Genom planeringen har man berett sig på spårvägstrafikens ökade betydelse för företagens godstransporter, och förutom en kombiterminal för långtradare och tåg är det möjligt att på området förlägga bl.a. projekt och järnvägsterminalfunktioner som betjänar bulkgodstransporter. Stödfunktioner för hamnen, t.ex. lager- och containerområden, är också möjliga. Järnvägsterminalområdet genomförs enligt företagens behov under minst en 5 10 års period. Genom en utveckling av logistikområdet skapar man ett attraktivt område för etableringen av produktionsindustri. Logistikområdet ingår tillsammans med Vasa hamn i transportkorridoren Nordic Logistic Corridor som är avsedd att förbättra östvästliga förbindelser för både gods och passagerare. Bolaget KovaLogin Ab Oy/NLC Vaasa, som ägs av Vasa och Korsholm och bildades år 2012, har förverkligat det första skedet av logistikområdet och arrenderar tomterna till intresserade. Oy Vaasa Parks Ab sköter marknadsföringen av tomterna på området samt förhandlingarna med logistikföretagen. VASEK har deltagit i marknadsföringen av området och planeringen av konceptet. Vaasa Airport Logistics Center Det flyglogistikcenter som planerats i närheten av flygfältet kommer, när det förverkligats, att på ett omfattande sätt betjäna hela Västra Finland samt särskilt de mest brådskande transporterna såväl för företag verksamma i företagsparken Vaasa Airport Park som för bl.a. energiteknologiföretag i hela regionen. Vid Vaasa Airport Logistics Center är det planerat att en terminal som har många användare och som särskilt lämpar sig för dem som tillhandahåller logistik-integrationstjänster och 3PL-tjänster. Vasa stad har tillsammans med Finavia grundat bolaget Cargo Apron Vaasa år 2008, vars uppgift är att förverkliga flyglogistikcentret och bygga och upprätthålla den på området. Bild 13. A) Vaasa Airport Park Logistics Center, B) Vasasregionens logistikområde och C) Vasa hamn Rutter för specialtransporter Elektrifierad järnväg Planerade nya vägförbindelser (OBS! Smedsby omfartsväg har öppnats för trafik) 9

10 Vasa hamn Hamntrafiken främjas även i och med att förbindelserna till Umeå utvecklas och i och med det Kvarkentrafiken. Att koncentrera materialströmmarna för regionens företag till området ökar behovet av lagrings- och varuhanteringsfunktioner, vilket bör beaktas i planeringen av hamnen och logistikområdet. Vasa hamn fungerar som Österbottens enda passagerarhamn. Hamnen ingår i transportkorridoren the Nordic Logistic Corridor som löper från Finland i öst till Norge i väst. För att möta kundernas behov har hamnen i Vasa utrustats med en Ro-Ro- ramp, fler lyftkranar och lagerutrymmen. Man satsar också på att utveckla järnvägen för att förbättra logistiken ytterligare. Målet är att vara Österbottens energihamn nummer ett. Därtill är passagerartrafiken fortsättningsvis viktig och fokus ligger på konceptering av nya tjänster och produkter. Bild Vasa hamns godstrafik år 2013 och utvecklingsområden år 2010 samt förverkligade åtgärder fram till år 2013 (Källa: VASEK). Kvarken Ports / Merenkurkun Satamat Oy / Kvarkenhamnar Ab Östersjötrafiken är inne i ett snabbt brytningsskede. Enligt finländsk lagstiftning ska hamnarna i Finland bolagiseras från och med Vasa och Umeå har grundat det gemensamma hamnbolaget Kvarken Ports som inleder sin verksamhet i början av år Det nya hamnbolaget för med sig synergifördelar så som gemensam ledning och operativa fördelar i driften och investeringar. Det är första gången i Finland som en hamn bolagiseras med ett hamnbolag som ägs av två städer och som har verksamhet i två länder. Vasa stad och Umeå kommun ägda Umeå Kommunföretag äger båda 50 % av bolaget, vars hemort är Umeå. Bolaget koncentrerar sig på att erbjuda vedertagna hamnfunktioner samt kompletterande service. Till skillnad från Vasa är Umeå hamn en livlig exporthamn för skogsindustrin med containertrafik varje vecka till Mellaneuropa. I och med bolagiseringen ska Kvarken Ports ha TEN-T status, vilket för med sig större möjligheter till olika EU-stöd. Utöver Kvarken Ports finns det bara ett annat hamnbolag i världen som har verksamhet över landsgränserna Malmös och Köpenhamns hamnbolag. NLC Ferry Sträckan Vasa Umeå är den kortaste sjövägen mellan Finland och Sverige. Trafiken mellan länderna pågår varje dag året om. Rederiet NLC Ferry Ab Oy, som ägs till lika delar av Vasa stad och Umeå kommun, med marknadsföringsnamnet Wasaline, trafikerar mellan Vasa och Umeå med fartyget M/S Wasa Express. Wasaline sköter både frakt- och passagerartrafik (t.ex. turism, arbete, studier) och nöjes- och konferenstrafik. Fartygsrutten är viktig med tanke på exporten, eftersom det från Umeå är möjligt att föra fraktgods via järnvägstrafik till Mellaneuropa. 10

11 Hamnarna i Göteborg och Mo i Rana åter erbjuder en direkt oceanförbindelse såväl för produkter österifrån som för finländska produkter Passagerare: Personbilar: Frakt: ton Bild 17. M/S Wasa Express transporter år 2013 (Källa: VASEK). The Midway Alignment of the Bothnian Corridor Syftet med projektet The Midway Alignment of the Botnian Corridor är att förbättra Bottniska korridorens transportrutter och stöda det existerande multimodala TEN-T-nätverket, inom vilket synergin mellan flera transportformer (hav, landsväg, järnväg) redan är vardag. Bättre förbindelser skapar också förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för samarbete mellan regioner. Med andra ord skapar Midway Alignment en säker, miljövänlig och ekonomiskt hållbar transportrutt för passagerare och fraktgods. Rutten kombinerar tre strategiskt sett viktiga europeiska huvudleder: E12, E4 och E8 samt Botniabanan-huvudspårnätet. För linjen Vasa Umeå planeras ett nytt fartyg som är tänkt att fungera som ett skyltfönster för sjöfartsinnovationer. Fartyget är en del av projektet The Midway Alignment of the Bothnian Corridor och kommer att uppgradera transportrutten över Kvarken, med målsättningen att uppfylla nationella och internationella krav på ett miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt transportsystem. Målet är även att skapa förutsättningar för att öka multimodaliteten och garantera trafik- och driftsäkerheten. Projektet omfattar 18 partner. Umeå och Vasa huvudansvaret. När det gäller det nya fartyget beaktas Kvarkens isförhållanden, det grunda vattnet i området och den känsliga naturen. Fartygets bränsle kommer troligtvis att vara flytande naturgas (LNG). Lokala företag i branschen kan delta genom en produktutvecklingsinsats och på motsvarande sätt få ett bra skyltfönster för sin produkt i fartyget. För projektet Midway Alignment har år 2013 beviljats 6,1 miljoner euro i EU-stöd. Med finansieringen kommer man att göra förutredningar och planera det framtida fartyget. Den inledande planeringen av det nya fartyget kommer, på basis av konkurrensutsättning, att göras av Wärtsilä. De pengar som beviljats av EU ska dessutom användas till att utveckla hela transportkorridoren samt förbättra hamnarna på såväl den finska som den svenska sidan. Parallellt med projektets första skede ska genomförandet av den egentliga fartygsinvesteringen beredas som ett fortsättningsprojekt på nationell och internationell nivå, med vilket målet är att säkerställa det nya fartygets och trafikens kontinuitet långt in i framtiden på linjen Vasa Umeå. Vasa flygfält Vasa flygfält är ett av Finlands fem livligast trafikerade flygfält. Från Vasa finns utmärkta förbindelser, bl.a. direktflyg till Helsingfors och Stockholm samt ca 120 semesterflyg varje år. År 2013 var passagerarantalet ca Infrastruktur och logistik i Sydösterbottens kustregion Infrastrukturen i Sydösterbottens kustregion är beroende av minst tre viktiga funktioner. Den första utgörs av hamnarna i Kaskö och Kristinestad samt djuphamnen som ägs av Pohjolan Voima Ab (farleden in till hamnen har ett djup på 12 m). Den andra är en välfungerande järnvägsförbindelse till Kaskö. Logistikcentren och trafikterminalerna, som är beroende av den tunga trafiken, kräver ett välutbyggt och välunderhållet vägnät. Satsningar på riksväg 8 och 67 skall ha hög prioritet, liksom regionens övriga trafikleder. Med hjälp av regionens samlade krafter görs ansträngningar för ett fortsatt upprätthållande av järnvägen. Detta innebär även satsningar på marknadsföring både internt och externt till näringslivet. Hamnarnas kapacitet och verksamhet bör anpassas till regionens och kundernas krav. Det är också viktigt att de ligger i framkant gällande tekniska lösningar och utvecklingsprocesser. Den tunga trafiken bör få tillgång till småskaliga logistikhubbar. Detta för 11

12 att motsvara regionens behov av logistiktjänster. Ett upprätthållande av kollektivtrafiken i nord-sydlig och ostlig riktning är viktig med tanke på arbetskraftens pendlingsområde. Inom ramen för projektet North East Cargo Link har möjligheterna och godsflödet för en fast fartygslinje mellan Kaskö och Sverige utretts. Resultatet bör analyseras och fortsatta åtgärder vidtas. 3.8 Markanvändning i Vasaregionen Kommunerna har i samarbete utarbetat en strukturmodell för Vasaregionen under åren I arbetet deltog Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå. Med strukturmodellen strävade man efter att förverkliga regionens MBT-samarbete (MBT= Markanvändning, Boende och Trafik). Vasaregionens strukturmodell är en långsiktig strategisk plan för markanvändningen fram till år Strukturmodellens mål har varit att skapa en gemensam syn på huvudlinjerna för stadsregionens samhällsstruktur. Arbetet har nära anknytning till livskraften som väller fram ur regionens energikunnande, närhet till havet och kultur. Regionens kommuner har genomfört strukturmodellsarbetet i nära samarbete och i växelverkan, och olika intressegrupper har hörts. Strukturmodellen för markanvändningen har utarbetats utgående från alternativa strukturmodeller och därtill anslutna konsekvensgranskningar. Som resultat av processen har man utformat Solmodellen Med den eftersträvar man nya invånare och nya arbetsplatser fram till år I modellen betonas Vasaregionens ledande ställning i Finland som internationellt område inom energikunnande. Vasaregionen profilerar sig som en havsnära stadsregion med fokus på rekreation, högklassigt boende och turismutveckling. Viktigt är att stärka regionens identitet och särdrag, vilket ökar regionens dragningskraft. Solmodellen 2040 främjar en sammanhållande och fungerande områdes- och samhällsstruktur samt uppnåendet av konkurrenskrafts- och imagemålen. Genomförandet av strukturmodellen förutsätter konkreta, kommungemensamma åtgärder, organisering och resurstilldelning. Beslutsfattandet gällande strukturmodellsarbetet är på hälft. 3.9 Markanvändning i Sydösterbottens kustregion I planläggningen och t.ex. utarbetandet av generalplaner som sker i städerna i Sydösterbottens kustregion bör olika näringsgrenars behov beaktas på bästa möjliga sätt. I planläggningen är det också viktigt att beakta tillgången på naturresurser för de används inom olika verksamheter. Betydande naturvärden bör också beaktas Utbildning och forskning i Vasaregionen I Vasa finns sex högskoleenheter och tre yrkesläroanstalter. Läroanstalterna och deras forskningsenheter samarbetar över språk-, forskningsområdes- och organisationsgränserna. Även samarbetet med näringslivet är aktivt t.ex. via praktikplatser. Internationellt studerandeutbyte och internationell arbetspraktik utomlands har hela tiden ökat i popularitet. Vasa högskolekonsortium är ett samarbetsnätverk för högskole- och universitetsenheterna och består av fyra universitetsenheter (Vasa universitet, Åbo Akademi, Hanken Svenska Handelshögskolan och Helsingfors universitet) och två yrkeshögskolor (Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan NOVIA), vilka erbjuder utbildning inom områdena teknik, handel, språk, pedagogik, media och kommunikation samt välfärdstjänster. Utbildning erbjuds på finska, svenska och engelska. Forskningscentret Technobothnia är kompanjonernas gemensamma forsknings- och undervisningslaboratorium, där de studerande får möjlighet att tillämpa i teorin inlärda metoder i en kontrollerad miljö som motsvarar industrimiljö. Även verksamheten vid Vasa Energiinstitut (VEI) baserar sig på de ovan nämnda läroanstalternas samarbete. Det är en samarbetsorganisation för energikunnande som Vasa universitets handelsvetenskapliga fakultet, tekniska fakultet och Levón-institutet har grundat tillsammans med Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia. VEI producerar de nyaste forskningsrönen inom energibranschen som industrin utnyttjar, men i verksamheten understryks även ett nära samarbete med offentliga sektorn. Energy Lab Smart Energy-laboratoriet är en laboratoriehelhet som byggs för att uppfylla Vasahögskolornas och områdets industriföretags gemensamma behov. Huvudsyftet med laboratoriet är att stärka energiklustrets ställning ute i världen och skapa mera forskningssamarbete mellan företag och högskolor. Helheten Smart Energy Labs förväntas ha en positiv inverkan på hela regionens dragningskraft. Dess inverkan kommer att synas speciellt i företagens samt universitetens och högskolornas vardag. I det första skedet byggs på tomten på Brändö campus Energy Lab, som 12

13 kommer att vara specialiserat på forskning om förbränningsmotorer. Det är Vasa universitets och Wärtsiläs gemensamma projekt. Senare kompletteras laboratoriehelheten med enheter som är specialiserade på forskning om bio-, geo- och förnybar energi, smarta elnät och eldistribution samt kommunikation mellan anordningar Utbildning och forskning i Sydösterbottens kustregion Utbudet av utbildningsplatser på andra stadiet är förhållandevis gott. En fortsatt satsning och utveckling av andra stadiets utbildning anpassat till det regionala näringslivet skall prioriteras. Inom andra stadiets utbildning bör det finnas flexibilitet som enkelt och okomplicerat kan förse näringslivet med kunskap och kompetens som det behöver. Sydösterbotten upplever brister gällande utbudet och nätverken till tredje stadiets forsknings och utbildningsenheter. I en framtid måste tredje stadiets utbildning få en större synlighet och bättre fysisk närvaro i regionen. Det bristande utbudet av högskoleutbildningar bidrar till en utflyttning, och hämmar även företagens utvecklingsmöjligheter samt tillgång på kompetent personal Närings- och regionutvecklingsverksamheten i Vasaregionen I Vasaregionen finns för närvarande ett flertal organisationer som bedriver näringslivs- och regionutvecklingsverksamhet. I bakgrunden ligger bl.a. språkskäl, eftersom det inom läroanstaltsfältet och även inom företagarnas egna organisationer finns parallella aktörer. Enligt en riksomfattande granskning baserar sig organiseringen av företagstjänster på FöretagsFinland-verksamhetsmodellen ( som koordineras av Arbets- och näringsministeriet. Avsikten är att länka samman riksomfattande rådgivningstjänster och lokala aktörer till en enhetlig helhet som omfattar hela landet. På riksplanet har man samlat en stor mängd generella anvisningar och tjänster i en trespråkig portal enligt principen 24/7, och dessutom finns det på vardagar en riksomfattande trespråkig telefonrådgivningstjänst. 68 regionvisa avtal täcker hela landet, och inom ramen för dem har man organiserat de lokala tjänsterna och samordnat dem till en del av den riksomfattande plattformen. I Vasaregionen koordineras FöretagsFinland-samarbetet av VASEK, och i samarbetet medverkar hela 17 avtalskompanjoner. Vasaregionens regionala företagsservice betjänar sina kunder i frågor som gäller allmän rådgivning, grundande av företag, företagsutveckling, internationalisering, kunnig arbetskraft, finansiering, ägarbyte samt företagens placering. Nedan beskrivs kort de organisationer som erbjuder näringslivstjänster och som direkt är kopplade till kommunernas verksamhet genom ägande eller finansiering. Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK) VASEK är ett regionalt utvecklings- och näringsbolag som ägs av kommunerna i Vasaregionen. Till VASEKs kärnuppgifter hör koordinering av den regionala näringslivsrådgivningen och produktion av branschspecifika företagstjänster som täcker företagens hela livscykel och av regionala program och utvecklingsprojekt som gäller näringsliv och företagande samt marknadsföring av regionen och koordinering av regionkommunikationen. Bolaget fungerar i nära samarbete med företag och företagare, utbildnings- och forskningssektorn samt kommuner och övriga aktörer. VASEK samlar aktörer till gemensamma diskussioner och åtgärder för att främja regionens konkurrenskraft inom bolagets alla ansvarsområden. VASEK och Vasaregionens Nyföretagscentrum Startia (bifirma), som finns i anslutning till VASEK, erbjuder täckande rådgivningstjänster vid grundandet av affärsverksamhet. På årsnivå bidrar man till att det grundas cirka nya företag, och VASEKs övriga företagstjänster, utvecklingsprojekt och regionkommunikationsåtgärder omfattar årligen cirka olika företagskunder. Teknologicentrum Oy Merinova Ab Teknologicentrum Merinova planerar och genomför regionala, nationella och internationella, speciellt till energiteknologibranschen anknutna utvecklingsprojekt tillsammans med övriga aktörer samt erbjuder även andra utvecklingstjänster åt företag och offentliga aktörer. Merinova svarar för den riksomfattande ledningen av INKAprogrammets tema Hållbara energilösningar. 13

14 Viexpo Viexpo är ett företag som fungerar på andelslagsbasis och erbjuder små och medelstora företag tjänster som främjar internationalisering. Viexpos mission är att skapa välfärd och arbetsplatser till Finland genom att med tjänster och råd stöda små och medelstora företags internationalisering. Viexpos grundläggande uppgift är att ge råd till och betjäna företag inom alla branscher i frågor som gäller export och internationalisering. De företagsspecifika tjänsterna består bland annat av marknadsundersökningar och språktjänster. Viexpo fungerar på ett unikt sätt även som Österbottens NTM-centrals internationaliseringsenhet. Brändö Företagscentrum Ab Brändö Företagscentrum Ab (PYK), som helt ägs av Vasa stad, hyr ut verksamhetslokaler till företag. Företagets grundläggande idé är att betjäna näringslivet främst genom återanvändning av gamla industri- och andra liknande fastigheter som verksamhetslokaler för företag. Oy Vaasa Parks Ab Oy Vaasa Parks Ab är ett i huvudsak på Vasa stads område beläget företag inom verksamhetslokalservicen som producerar lösningar för företagens lokalbehov samt utvecklar och marknadsför företagsparker och lokaler i syfte att få nya företag och arbetsplatser till Vasa. I Vasa finns tre livskraftiga företagsparker som Oy Vaasa Parks Ab marknadsför, Vaasa Airport Park, Vaasa Science Park och Strömberg Park. Oy Vaasa Parks Ab hjälper också företag att finna företagstomter eller att bygga verksamhetslokaler. Dessutom sköter Oy Vaasa Parks Ab också marknadsföringen av tomter på logistikområdet samt förhandlingarna med logistikföretagen i samarbete med VASEK. Vasaregionens Turism Ab Vasaregionens Turism Ab inledde sin verksamhet 2014 och ägarkommunerna är Vasa, Korsholm, Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Närpes och Vörå. Bolaget svarar bland annat för kommunikationen och sammarknadsföringen, turistinformationen samt turismförsäljningen och produktutvecklingen. Mellan Vasaregionens Turism Ab och VASEK har överenskommits om arbetsfördelningen bl.a. då det gäller företagsutveckling och regionkommunikation Närings- och regionutvecklingsverksamheten i Sydösterbottens kustregion Näringslivsbolagen Kristinestads näringslivscentral i Kristinestad och företagshuset Dynamo ansvarar för företagsrådgivningen och till vissa delar näringslivsutvecklingen i respektive stad. I Kaskö är stadsdirektören och stadsstyrelsen ansvariga för näringslivsutvecklingen. Genom olika nätverk och samarbetsavtal upprätthålls funktioner tillsammans med andra utvecklingsbolag, utbildningsinstitutioner och sammaslutningar/aktörer. Städernas medlemskap i organisationer och bolag bidrar till näringslivsutveckling och upprätthållande av fungerande nätverk och serviceformer. Besöksnäringen i regionen har olika takorganisationer. Närpes ingår i Vasaregionens turism Ab. Kaskö och Kristinestad är fristående från takorganisationer och ansvarar för den egna besöksnäringens marknadsföring och service. Ett nära samarbete bedrivs med Etelä-pohjanmaan matkailu bl.a. vid gemensamma marknadsföringstillfällen som mässor och försäljningsdagar. Satsningar har genomförts i Kaskö via ett framgångsrikt besöksnäringsprojekt, buss på dig. I Kristinestad har profileringen som Cittaslow stad gett positiv synlighet även internationellt. Enligt Museiverket är Kristinestad den bäst bevarade trähusstaden från stormaktstiden. Enligt en image- och flyttningsundersökning som Innolink Research Ab förverkligade för Sydösterbottens kustregion år 2010 är Kristinestad spontant sett mest känt tillsammans med Vasa och Kauhajoki. 4 STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH MÅL I VASAREGIONEN 4.1 Vision 2020 för Vasaregionens livskraftsstrategi Visionen för Vasaregionens livskraftsstrategi är under arbete. 14

15 4.2 Stärka hållbarheten i regionens konkurrenskraft För att stärka regionens konkurrenskraft måste satsningar göras på utveckling av energiklustret och andra lovande tillväxtbranscher. Det är skäl att noggrant följa med förändringarna i verksamhetsmiljön såväl på nationell som på internationell nivå. Regionen behöver föregripa utbildningsbehoven ännu bättre än tidigare i synnerhet med tanke på näringslivets behov. Samarbetet mellan högskolor, övriga läroanstalter och näringslivet har en nyckelställning då det gäller att säkerställa kunnig arbetskraft. Det krävs satsningar för att förbättra regionens dragningskraft som bostads-, arbets- och studieplats Utveckling av energiklustret, Tillväxtavtalet och INKA Syftet med tillväxtavtalet mellan staten och Vasaregionen är att stöda det nationella målet och Vasaregionens mål att skapa Europas ledande energiteknologikluster i Finland fram till år 2030 genom att stärka Vasaregionens livskraft och internationella konkurrenskraft, en hållbar utveckling inom samhällsstrukturen samt social sammanhållning. Tillväxtavtalet främjar bl.a. Vasaregionens utveckling som innovationscentrum specialiserat på energiteknologi, tillgången på kunnig arbetskraft samt utvecklingen av utbildning, internationella förbindelser och infrastrukturen. Arbets- och näringsministeriet valde år 2013 Vasa till nationell dragare av INKA-helheten Hållbara energilösningar. Syftet med programmet Innovativa städer (INKA) är att stärka uppkomsten av innovationscentra i Finland med stor internationell dragningskraft. Hållbara energilösningar koncentrerar sig på teman om hållbar och förnybar energi och reglerkraft som stöder den, smarta elnät och energieffektivitet. Klustret stöder de globala nätverk som finländska toppföretag har skapat. Spetsföretagens strategi är teknologiledarskap och global närvaro. Teknologiledarskap förutsätter ökning av forskningsvolymen inom industrin med hjälp av flexibla forskningsplattformar som är gemensamma för flera parter. Dessutom måste nya innovativa produkter, tjänster och förfaringssätt utvecklas. Engagerande av i synnerhet offentliga aktörer i piloteringen av innovationerna kommer att spela en central roll. Målet för Hållbara energilösningar-innovationsklustrets verksamhet är bl.a. ökad export av energiteknologi, graden av inhemskt ursprung i teknologin i de investeringar som görs i Finland i förnybar energiproduktion (vind-, sol-, våg-, avfallsförbrännings-, bio-, vatten-, geo- och reglerkraftsanläggningar) och förverkligande av EU:s mål 20/20/20. Under ledning av Vasaregionen och tillsammans med framför allt Björneborgs och Villmanstrands stadsregioner ska man inom ramen för INKA-programmet förverkliga Finlands energiteknologiska innovationskluster. Alla aktörer har en viktig roll i helheten. Temana har valts på basis av affärsverksamhetspotential inom de utvalda tillväxtområdena finns det i Vasaregionen möjlighet till ökad omsättning på hundratals miljoner euro, och globalt är det fråga om miljarder Vasaregionens innovationssystem Hubconcepts Oy, som har specialiserat sig på analys och utveckling av innovationsmiljöer internationellt, har på uppdrag av Tekes, Vasa stad och VASEK utvärderat nuläget och framtidsutsikterna för Vasas innovationskluster. Syftet var att utreda hur konkurrenskraftig vår regions innovationskluster är jämfört med nationella och internationella kluster av liknande typ samt lyfta fram utvecklingsbehov inom olika områden. Arbetet gjordes i junioktober som en del av det nationella programmet INKA (Innovativa Städer) och beredningen av Vasaregionens Livskraftsstrategi för åren Med Hubconcepts Oy:s profileringsverktyg analyserades och bedömdes Vasaregionens förmåga att profilera sig som ett av landets mest dragningskraftiga innovationskluster. Även de viktigaste elementen som den kommande utvecklingsvägen för innovationsverksamheten i området ska byggas på identifierades. Bedömningarna och definitionerna gjordes utgående från ett omfattande skriftligt material och statistik över regionen och landskapet samt genom att intervjua representanter för nyckelföretag, högskolor och övriga läroanstalter, offentliga organisationer, utvecklingsföretag som deltar i närings- och innovationsverksamheten i Vasa samt representanter för Vasa stad och regionens kommuner. Antalet intervjuer uppgick till nästan

16 I Vasa har innovationsverksamheten satts i centrum för områdets utveckling, vilket har medfört att områdets beslutsfattare har samlats för att besluta om riktlinjer och satsningar. Strategier och program för landskapet, Vasaregionen och olika verksamhetsområden stöder varandra och styr målinriktat den regionala utvecklingen i önskad riktning. En kultur med öppet informationsutbyte har möjliggjort gemensamma processer och resultatrikt samarbete. Områdets starka, branschledande företag har förbundit sig till innovationssamarbete och deltar i det omfattande samarbetet. Experter deltar i planeringen av utbildningshelheter, planeringen och förverkligandet av Vasas innovationsplattformar (Kvarkens nya fartyg, Sundoms energinät, Wasa Station och Brändö energilaboratorier) och utvecklingsarbetet gällande ny företagsverksamhet. I arbetet har man identifierat Vasaregionens styrkor och utmaningar att fungera som verksamhetsmiljö för världens ledande forskningsgrupper och forsknings- och utvecklingsintensiva företag. Som resultat av projektet presenterades prioriterade utvecklingsobjekt inom innovationsverksamheten och mekanismer för att praktiskt förverkliga dem. 4.3 Kunnig arbetskraft Tillgången på kunnig och kompetent arbetskraft i regionen tryggas genom att utbildningen på alla utbildningsstadier utvecklas. Företagen och högskolorna dryftar tillsammans högskolornas situation och hur de skulle kunna utvecklas med tanke på näringslivets behov. Regionens styrkor är kort arbetsväg, trivsam boendemiljö, mångsidiga boendemöjligheter, täckande service samt ett brett kulturutbud. Tryggandet av kunnig arbetskraft förutsätter en stark inflyttning i hemlandet och från utlandet. För detta måste satsningar göras bl.a. på en stark regionkommunikation, så att områdets image som framgångsrik region stärks. 4.4 Locka nya företag och investeringar till regionen Vasaregionens Utveckling Ab VASEK svarar för Invest In-placeringstjänsterna samt internationaliseringstjänsterna. VASEK bedriver exportonriktat samarbete med bl.a. Viexpo och erbjuder etableringstjänster till inhemska och utländska företag och investerare i samarbete med Invest In Finland. I detta arbete är VASEKs samarbetskompanjoner förutom städer och kommuner bland annat Viexpo, Österbottens handelskammare, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten och Teknologicentrum Merinova. Informationen som gäller regionens företagstomter är länkad till VASEKs sidor om företagstomter och verksamhetslokaler, i fråga om verksamhetslokaler bedrivs brett samarbete med offentliga och privata aktörer. 4.5 Existerande företags tillväxtmöjligheter och stödjandet av dem I Vasaregionen verkar sammanlagt cirka företag. Med tanke på områdets utveckling är dessa företags tillväxt och ytterligare ökning av exporten i nyckelställning. Utbudet av utvecklingstjänster till företag för olika situationer och branschvis är stort, jfr möjligheterna för de regionala kompanjonerna i FöretagsFinland. Men investerings- och produktutvecklingsfinansieringen är en utmaning i det rådande ekonomiska läget. Detta kompliceras även av det faktum att eftersom det gått så bra för området finns det relativt klent med eller med låga stödprocenter investeringsoch utvecklingsstöd till företag att fås jämfört med det övriga landet. Det finns dessutom ett stort antal verktyg som stöder företagens tillväxt och utveckling, och för att företagen ska finna den rätta lösningen behövs förmedlarorganisationer som ger dem råd. Situationen är i det avseendet bra, centrala aktörer söker i samarbetet i varje enskilt fall en lösning som är bäst för företaget vid utvecklingen av verksamheten och åtgärdsfinansieringen. De som hör till kategorin tillväxtföretag erbjuds även bl.a. Tekes nationella finansieringsmöjligheter, och åtgärder pågår i regionen för att främja den lokala kapitalplaceringsverksamheten och sätta fart på start up-företag och tillväxtföretag. Utveckling av företagens internationaliseringsfärdigheter Exportandelen i företagsverksamheten i Vasaregionen är en av de bästa i landet. Exporten är dock till stor del uppbyggd kring storföretagens leveranskedjor och många små och medelstora företag har inga egna slutprodukter på exportmarknaden. Inom exporten finns det sålunda fortfarande stora tillväxtmöjligheter då man beaktar olika branschers underleverantörs-/avtalstillverkning och tjänsteexport. Vid främjandet av exporten fungerar som nationell plattform Team Finland-samarbetsmodellen, som genomförs av Vasaregionens parter i FöretagsFinland/Regionala Företagstjänster. Ett centralt delområde då det gäller exportfrämjande är energi/cleantech på global nivå, som 16

17 innehåller både slutprodukter, helhetslösningar, underleverans/komponenter och olika typer av konsultering/tjänsteprodukter. Ett centralt marknadsområde för Vasaregionens export är de nordiska länderna, speciellt Norge är för närvarande en stark målmarknad. Exportfärdigheterna förbättras på många sätt bl.a. inom ramen för varumärket EnergyVaasa och genom exportfrämjande projekt och företagsspecifika åtgärder. 5 STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH LIVSKRAFTSMÅLSÄTTNINGAR I SYDÖSTERBOTTENS KUSTREGION Sydösterbotten är en aktiv region med livskvalitet, företagssamhet och mångkulturell dynamik. De strategiska utvecklingsområdena är företagsamhet, förnyelseförmåga och regionens attraktionskraft. 5.1 Energi Ett tyngdpunktsområde för Sydösterbottens kustregion är en satsning på bioenergisektorn. I regionen finns god tillgång till outnyttjad råvara. Naturliga användare finns i form av fjärrvärmecentraler, fastigheter och värmecentraler för växthusnäringen. En effektiverad verksamhet kräver fler företagare och aktörer inom bioenergisektorn. Satsningar på infrastruktur som möjliggör import, lagring och distribution av biobränsle är ett fokusområde i Sydösterbotten. Framtida satsningar på verksamheter anknutna till grön teknologi (Green-Tec) och utvecklingen av dem kräver samarbetspartners såsom högskolor, energiinstitut, forskningsenheter och entreprenörer. Goda förutsättningar bör skapas för olika projekt och aktörer i genomförandet av satsningar inom bioenergin. Vindkraften i Sydösterbotten skall utvecklas och bli en betydande leverantör av elenergi. Vindkraften kommer att generera arbetsplatser med krav på olika kompetenser. Etableringarna och driften av vindkraftsparker kommer att ha positiva sidoeffekter inom andra näringsgrenar i regionen. I Kristinestad togs Fingrids nya elstation på 400 kilovolt i bruk i november 2014 för att trygga eldistributionen i Sydösterbotten. 5.2 Företagsamhet En utveckling av företagsamheten innebär riktade aktiviteter och utvecklingsprocesser inom energisektorn. En fortsatt satsning på livsmedelssektorn både gällande odling och förädling är viktigt för ett fortsatt livskraftigt näringsliv. Genom satsningar på en förbättrad kompetens- och kunskapsförsörjning kan verksamheter inom trä- och metallsektorn ges goda verksamhetsförutsättningar i regionen. Logistiksatsningar med fokus på hamnar, järn- och landsväg skall sättas i fokus i regionen. 5.3 Förnyelseförmåga Förändrade och utökade resurser inom kompentensgivande funktioner är en förutsättning för ett bättre fungerande innovations- och förnyelsearbete. Tillgången till anpassade och mångsidiga forsknings-, kunskaps- och utvecklingsnätverk måste prioriteras i en medveten fortsatt satsning på näringslivsutvecklingen. 5.4 Attraktionskraft Skapande av positiva livsmiljöer med tillgång till arbetsplatser, god samhällelig service och infrastruktur är viktiga för regionens attraktionskraft. Attraktionens trygghetsfaktorer är också närheten till naturen, trivsamma boendemiljöer samt välfungerande och välorganiserade lokala samhällen med ett brett utbud av utbildnings-, hälso- och socialtjänster. 17

18 5.5 Sammanfattning Det finns goda regionala förutsättningar att uppfylla visionen för Sydösterbottens kustregion. En förutsättning är en tillräcklig tillgång till ekonomiska och personalresurser. När de är tillgängliga, kan man i samarbete med näringslivet genomföra projekt och aktiviteter som gynnar en positiv utveckling i regionen och samtidigt uppfylla visionens innehåll. 18