Verksamhetsberättelse för år 2013
|
|
- Solveig Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 NATURSKYDDSFÖRENINGEN I LYCKSELE Verksamhetsberättelse för år 2013 Redovisas vid årsmötet , på Medborgarhuset, lokal Granen, kl Kassarapport med revisionsberättelse medföljer som bilagor Inledning: Miljötillståndet lokalt och globalt är inte bra. Hänsynen och förståelsen av naturfrågorna, och vad naturen ger oss för tjänster, för vår överlevnad, brister stort även i lokalsamhället. Hotet mot biologisk mångfald och överutnyttjande av naturens resurser är tydlig. Den globala klimatförändringen, orsakad av människan, märks även här. Förnekelsen av klimatförändringen visas även lokalt. Vi måste nå ut med föreningens budskap till fler människor för en hållbar solidarisk framtid på planeten Jorden. Vi har en utmaning i att sprida kunskap om ett hållbart utnyttjande av våra naturresurser för en hållbar omställning. Föreningens strategi för ett hållbart samhälle kan ses i tre delar: 1. Naturkänsla. Vi kan och vill stimulera en positiv känsla och förståelse för naturen och vad naturen ger till oss, de s.k ekosystemtjänsterna. En frisk och väl fungerande natur är en grund för vår överlevnad. Positiva naturupplevelser är även viktiga för människans hälsa och bör främjas. 2. Konsumentmakt. Vi som konsumenter kan visa vägen till ett hållbart samhälle, driva på lokala politiska beslut samt ge verktyg till de företag och enskilda som vill gå före i omställningsarbetet för en hållbar värld, lokalt med koppling globalt. Ex. föreningens miljömärke; Bra Miljöval. 3. Samhällspåverkan. Vi som förening kan genom att sprida kunskap och fakta samt visa på positiva handlingsmöjligheter påverka vårt samhälle för en frisk och bra miljö samt ett hållbart utnyttjande av våra naturresurser. Riksföreningen har visat, i verksamhetsriktlinjerna, VRL , antagna vid riksstämman i Gävle 2010, vilka speciella arbetsområden som är prioriterade. Sedan kan varje krets ha särskilda förhållanden som också styr den lokala prioriteringen. Föreningens värdegrunder; att rädda naturens liv, att främja människans hälsa, att verka för global solidaritet, är en tydlig inriktning.
2 2 Skogsfrågor i Nord och Syd Jordbruk och livsmedelstrygghet Klimatförändringarna samt hållbar energi och energianvändning Miljögifter i samhället och naturen Marina ekosystem/vatten och fiske Lokal beskrivning: Vissa globala och regionala miljö- och naturskyddsproblem syns också här lokalt, spridning och användning av miljögifter, klimatförändringar, förlust och fragmentering av biotoper och biologisk mångfald. Vi i Sverige har på senare år minskat vårt umgänge och förståelsen för naturen. Några problemområden kan nämnas: Problemen med storskaligt och ensidigt skogsbruk som inte klarar Riksdagens miljömål finns även här. Internationellt satta certifieringsregler uppfylls inte heller. Ekosystemet, vatten och landmiljön, flora och fauna, påverkas negativt både lokalt och i landskapsperspektiv. Inom kommunen finns endast några få äldre eller naturskogsliknande skogsområden kvar. Det ensidiga plantageskogsbruket, monokultur, breder ut sig. Det leder bl.a till svårigheter för etablering och kontinuitet för ekoturism samt negativ påverkan på friluftslivet. Klimatet påverkas också negativt. Ett minskat lokalt brukande av jordbruksmark har lett till en utarmning av biologiskt viktiga ängsmarker efter Vindel- o Umeälvens dalgångar samt efter skogsälven Örån. Detta kan ses även i områdets s.k. höglägesbyar. Lokal odling kan utvecklas. Inom kommunen samt i närområdet finns gruvverksamhet, nya planeras. Deras miljöpåverkan måste uppmärksammas och följas. Umeälvens energiproduktion leder till känd negativ påverkan. Förbättringar är nu på gång och måste följas upp. Etablering av alternativ energiutvinning, ex. vindkraft, biobränslen sker nu. Vi har för vissa anläggningar fått yttra oss. Bevakningen måste fortsätta för en miljömässigt god hänsyn. Användandet av solen till uppvärmning eller till el har ännu inte kommit igång, ej heller passivhus teknik, energismart byggande. Järnvägsförbindelsen med persontåg Lycksele Umeå på tvärbanan är igång sedan några år. Rälsen Lycksele Hällnäs är tyvärr inte moderniserad. Godstransporten på järnvägen kan utvecklas mera. Möjligheten till etablering av el-bilar har inte startats. Lokal verksamhet:
3 3 Naturskyddsföreningen i Lycksele har hela kommunen som sitt verksamhetsområde. Antalet medlemmar är 117 st ( år ). Föreningen har kretsnummer Återbäringen från riksföreningen är 4 880kr (år 2013). Föreningen har en etablerad hemsida. Vid årsskiftet görs alla hemsidor om med ett nytt program, vilket ger vissa störningar i innehåll och uppföljning. Styrelsen, bestående av ordförande Torgny Forsgren, samt ledamöterna Karin Gottfridsson, Roland Forsgren och Gustaf Lindvåg, har haft 2 protokollförda sammanträden och några arbetsmöten. Styrelsen har även haft ett flertal kontakter via telefon och mail. Studiefrämjandet har även detta år hjälpt oss med information och vissa aktiviteter. Skogsfrågor: Vi har tillsammans med Staffan Landström i länsförbundet, Skellefteå och Umeå kretsarna samt Malin Sahlin, kontaktperson i skogsfrågor från riksföreningen uppvaktat Skogsstyrelsen i Västerbotten och SkS Region Nord, den 8 oktober i Umeå. Efter ett tidigare lokalt möte i Skellefteå så ordnas nu ett antal länsvisa möten med NF. Detta för att hantera övergripande frågeställningar, kontaktvägar och arbetssätt. En viktig del är bl.a nyckelbiotoper, (och få möjlighet till särskild snittsling/avgränsning med bättre naturhänsyn vid avverkning), föreningens inventeringar och rapporter av art-tips, (signalarter), rapportkvalitet och kalibrering av värdesbedömningar. Malin S. tar upp om att NF vill ha en skogspolitik i takt med tiden, vi önskar en översyn. Habitatdirektivet är inte implementerat i SkS arbete. Hyggesfritt är oklart hur mycket SkS arbetar med. Skogsbruket måste utformas för att uppnå Riksdagens miljömål, en bättre balans mellan produktion och biologisk mångfald samt skogens sociala värden. NF vill ha en större öppenhet och ett tydligare medborgarinflytande. SkS, Staffan Norin vill ha ett bättre samarbete, tillvarata idéella organisationers kompetens och tips och samtidigt bibehålla intigritet och myndighetsroll. Lycksele kretsen har särskilt tagit upp skogens sociala roll vid kommunens hälsovecka. Föreningen har agerat för att uppmärksamma Sks på ett fint skogsområde, även gårdsnära, i Storumans kommun, Slussfors. Jordbruk, livsmedelstrygghet och ekosystem i vatten: Gamla slåtterängar är den marktyp som har den största biologiska mångfalden, men dessa hotas nu av igenväxning. Länsförbundet har ordnat en kurs- o inspirationsdag om slåtterängar i länet, i Lycksele blev det den 10 maj. Roland Forsgren ansvarade för delen liar och lieslåtter. Många kursdeltagare på alla platser. Länsförbundet, genom Staffan Landström, har i projektet slåtterängar genomfört en inventering i flera kommuner. Lyckselekretsen deltog vid inventeringen här under vecka 30. Inriktningen är att finna ett antal lämpliga ängar som kan slås regelbundet. Här behövs ekonomiskt stöd från olika aktörer. Föreningen försöker uppmärksamma möjligheten med mervärden, såsom ex. lokal honungsproduktion och inbjudande landskaps vyer, för lokalbefolkning och turism.
4 4 Kretsen deltog, genom Torgny, vid ett seminarium om Friskare skogsvatten, anordnat av Länsstyrelsen i Lycksele den 23 oktober på MB. Kretsen redovisade NF s syn på markavvattning. Bildspelet finns på hemsidan. Ekosystemet i Umeälven har efter vattenkraftutbyggnaden kraftigt försämrats. Nu har tack vare EU:s Vattendirektiv om God Ekologisk Potential, GEP, kommit skarpa krav på att förbättra vattenmiljön i älven. En projektgrupp finns, med Åsa Widén, limnolog, boende i Vindeln, som projektledare. Lycksele kommun är projektägare, med Greger Jonsson som kontaktperson. Föreningen har deltagit vid ett antal informationsmöten i Kattisavan och Lycksele och informerar medlemmar och andra intresserade om projektet. Kraftverksdammarna i Tuggensele, Hällforsen, Betsele, Rusele, Bålforsen och Grundfors berörs här. Vattenkraftsägarna, Vattenfall och E.O.N deltar i projektet. Biotopinventeringar har utförts under sommaren efter älven med biflöden. Intervjuer av boende längs älven har skett. Förbilöp planeras samt miljöanpassade flöden för att fisket (ekosystemet) ska kunna förbättras i hela älven med dess biflöden. Klimat och energi Aktiviteten med Café Planet har tyvärr inte återupptagits efter det att Hans Granström vid Studiefrämjandet gick bort år Naturkänsla En vacker och varm majkväll ordnades en promenad längs Umeälvens strand från Emausbäcken till Fäbodvallen, många sjöfåglar, gräsand, bläsand, gråhakedopping, skrattmås, knipa, m.m samt en rik flora, vattenklöver, kabbleka, skvattram, rosling, åkerbär m.m. sjöng och lyste ikapp med aftonsolen. Den sedvanliga orkidée-utflykten till Storbacksjön gick av stapeln den 13 juni. Det märktes att det var en ovanligt varm vår, nornan hade redan blommat, guckuskon var i full blom. Flera besökare, därav några långväga ifrån. Ordförande i kretsen samt länsordförande har skrivit ett yttrande till Storumans kommun angående en lokal motion om vargfritt i Storuman. I samband med kommunens återkommande Hälsovecka, september, ordnade kretsen en strandpromenad, (lokalt informationsmaterial har tagits fram), varje dag längs Umeälvens norra strand, vid Ansia, några vandrare följde med nästan varje dag. För den stora FeelGood-mässan den 21/9 på MB, togs fram ett särskilt informationsmaterial om skogens sociala värden som visades och informerades om under hela dagen. Mässan var välbesökt hela dagen, ca 700 pers. Materialet kan användas vid fler tillfällen. Region Västerbotten med Socialförvaltningarna har i sitt folkhälsoarbete, sökt kontakt med vår förening och liknande föreningar, med olika verksamheter med natur-teman med aktiviteter inom- och utomhus. Detta för att även få en äldre åldersgrupp att kunna deltaga i aktiviteter vid lämpliga förutsättningar. Några möten har ägt rum under året för det.
5 5 Konsumentmakt Vid årsmötet visades en informativ film om Kravmärkning av fiske och om den miljövidriga odlingen av scampi. Samhällspåverkan Ordförande ( som ersättare för en repr från länsförbundet ) deltog vid Länsstyrelsens återkommande Klimatråds möte den 22 maj i Umeå. NF ingår som idéell miljöorganisation i rådet med ett 15-tal andra aktörer i det regionala arbetet för ett hållbart samhälle. Länsstyrelsen vill att alla är med i den årliga see-veckan, hållbarhetsveckan, att alla visar goda exempel, att aktörerna visar lokala strategier. Föreningen har svarat på en remiss från Länsstyrelsen om Översyn av riksintressen för friluftsliv. Länsstyrelsen(erna) ska lämna underlag till Naturvårdsverket om nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Vi har framfört följande områden med förslag på utökning och nya områden av riksintresse; Alsberget utökas, stärkas som vildmarksområde. Vindelälven/Altarliden förstärka kommande biosfärområde, natur o kultur. Öreälven/Örträsk Knaften utöka området för att möjliggöra vandring, kanoting, skidled, ekoturism. Umeälven/Furuvik Lycksträsket förstärka kulturområdet, bredda aktiviter med ex. fiske. Ett s.k biosfärområde planeras nu för Vindelälvsdalen, från fjäll till kust. Aktörerna är lokalt Vindelälvskommunerna, VIKOM, Länsstyrelsen och Världsnaturfonden. FN:s organisation UNESCO driver på för att bilda Biosfärområden på flera platser i världen, av hållbarhets skäl, ekonomiska, sociala, och ekologiska perspektiv. Föreningen är med i en referensgrupp. Länsstyrelsen, genom Kajsa Berggren, arbetar nu med en förstudie under ett antal år framåt. Flera möten har nu skett med byarna efter älvdalen och fler möten kommer att ske. Övrigt Större delen av föreningens styrelse deltog i ett stort Klimatmöte i Vilhelmina, Folkets Hus, med Anders Wijkman, anordnat av Vilhelmina kommun, den 16 april, ett välbesökt arrangemang, ca 100 åhörare. Några biologstudenter från Umeå universitet intervjuade föreningen om vårt lokala deltagande i kommunen naturvårdsgrupp. Torgny deltog i skogskonferensen Framtidens Skogsrike formas nu arrangerat av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Norrbotten, i Piteå den november. Det redovisades en del om klimatförändringarna och om trähusbyggande med den nya tekniken om passivhus/energismart byggande och att bedriva skogsbruket på ett hållbart sätt. Men det intressanta var att det visades att utrymmet för ekoturismen, upplevelseturismen idag är stor och kan lokalt vara mer ekonomiskt för lokalsamhället än skogsbruket. Flera priser delades ut till turistaktörer i både Norr- och Västerbotten. Skogsstyrelsen betonade även att dialog är viktigt samt att också lyfta fram skogens sociala värden! Styrelsen
NATURSKYDDSFÖRENINGEN I LYCKSELE
NATURSKYDDSFÖRENINGEN I LYCKSELE Verksamhetsberättelse för år 2014 Redovisas vid årsmötet 2015-03-24, på Medborgarhuset, lokal Granen, kl 18.00 Inledning: Miljötillståndet lokalt och globalt är inte bra.
Verksamhetsberättelse för år 2015
1 NATURSKYDDSFÖRENINGEN I LYCKSELE Verksamhetsberättelse för år 2015 Redovisas vid årsmötet 2016-0 -, på Medborgarhuset, kl, lokal Kassarapport med revisionsberättelse medföljer som bilagor Inledning:
Förstudie Vindelälvsdalen
Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Torgny Forsgren, NF ac, presenterar vid Referensgrpmöte 24 nov i Älvsbyn
Torgny Forsgren, NF ac, presenterar vid Referensgrpmöte 24 nov i Älvsbyn Hur ska ett vattendrag se ut? Misshandlar vi vattnen idag?, Vanans makt o okunskap kan det vara ett hinder för god vattenhänsyn?
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse 201 5 Styrelsens sammansättning Mats Djupsjöbacka Peter Lugnegård Ingegerd Saarinen Torgny Forsgren Marie Persson Bygdsiljum Umeå Åsele Lycksele Tärna Ordförande Vice ordförande Sekreterare
Verksamhetsplan 2018 Naturskyddsföreningen Örebro län
Verksamhetsplan 2018 Naturskyddsföreningen Örebro län 1. Inledning Grunden för de regionala verksamhetsriktlinjer är Naturskyddsföreningens nationella stadgar som säger att föreningen ska: verka för att
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Verksamhetsplan för 2018 Naturskyddsföreningen i Västerbotten
Verksamhetsplan för 2018 Naturskyddsföreningen i Västerbotten Verksamhetsplanen har 2 sektioner där sektion 1 anger löpande uppgifter som inte är tydligt avgränsade, t.ex. bevakning av frågor och representation.
Verksamhetsberättelse för Naturskyddsföreningen i Västerbottens län verksamhetsåret 2017
Verksamhetsberättelse för Naturskyddsföreningen i Västerbottens län verksamhetsåret 2017 Styrelsens sammansättning senaste året Mats Djupsjöbacka, Umeå, ordförande Josefine Persson, Umeå, vice ordförande
SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Livskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-05 1 PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN Hantering av fridlysta arter inom skogsbruket Nyckelbiotop Vattendrag Avverkningsanmält område Spillkråkehäckning
Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval
Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval
Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc
Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Verksamhetsberättelse för 2013
Verksamhetsberättelse för 2013 Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av: Magnus Ljung, ordförande Dolores Wallgren, sekreterare Lars-Åke Eckervald, kassör Birgitta Halvorsen Inger Johanzon Tor Leijgård
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen
Verksamhetsplan för 2013 Naturskyddsföreningen i Umeå
Verksamhetsplan för 2013 Naturskyddsföreningen i Umeå Inledning Styrelsen för kretsen börde under 2012 ett delvis annat sätt att arbeta genom att: identifiera vilka verksamhetsområden som kan anses vara
Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.
Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem
Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB
Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS Johnny Berglund, projektledare Länsstyrelsen Västerbotten EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Fastställdes 23 juli 2014 Stödja blå tillväxt
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Hållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Vindkraft och naturvärden
Vindkraft och naturvärden Workshop Nordvind Örenäs 2008-11-26/27 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2008-12-03 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Politiken och Naturvården Vindkraften
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015
! VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015! Styrelsens sammansättning Ordinarie Lars Westerlund, Kusfors, ordförande Gun Rehnman, Örträsk, vice ordförande Raquel Johansson, Gafsele, sekreterare Monica Marklund, Åbyn,
Naturskyddsföreningen Uppsala läns Verksamhetsberättelse 2016
Naturskyddsföreningen Uppsala läns Verksamhetsberättelse 2016 1 Inledning Under 2016 fortsatte Naturskyddsföreningen Uppsala län ( länsförbundet ) med sin verksamhet med olika projekt, aktiviteter samt
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden
Second call Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens Biosfärsområden en modell för samverkan och hållbart brukande av landskap 4-5 oktober 2018 i Jönköping Östra Vätterbranterna
Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer
Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Innehåll Samarbeten med föreningar och andra organisationer 4 Samverkan med myndigheter och annan offentlig verksamhet 4 Samarbeten med
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Undersökning av planens miljöpåverkan
Undersökning Samhällsbyggnad Handläggare Xxxx Xxxx 201X-XX-XX Diarienummer: 201X-XXXX Undersökning av planens miljöpåverkan Detaljplan för inom kommundelen/stadsdelen/serviceorten kommun, Västerbottens
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Grönt är bara en färg
El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
ett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
God bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Grön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
En renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten
SLUTRAPPORT 2006-08-15 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten Projektets namn: Naturstig vid Hållnäskusten Kontaktperson på
Policy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet
2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 1958 byggs Stornorrfors kraftverk Ingen dom på skada för fisket i Vindelälven 1999 Förhandlingar i domstol (Vattenfall hävdar att fisket
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Vindkraft på rätt plats. Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg
Vindkraft på rätt plats Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg SNFs syn på vindkraft Naturskyddsföreningen anser att vindkraft bör kunna bidra med minst 30 TWh till år 2020 att vindkraftverken ska etableras
På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Mat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
POLICY FÖR SAMARBETEN MED FÖRENINGAR, FÖRETAG OCH ANDRA ORGANISATIONER. Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer
Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer 1 Innehåll Samarbeten med föreningar och andra organisationer 4 Samverkan med myndigheter och annan offentlig verksamhet 4 Samarbeten