4. Förkunskaper För tillträde till programmet krävs förutom grundläggande behörighet: Svenska B och Engelska B

Transkript

1 Grundutbildningsnämnden för Dnr 736/ humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling, 80/120/160 Social Policy and Welfare Studies Programme 120/180/240 points (ECTS) 1. Ansvarig institution Institutionen för samhällsvetenskap. 2. Fastställande av plan Styrelsen för institutionen för samhällsvetenskap har genom beslut (Dnr: 69au) godkänt förslag till revidering av utbildningsplanen för Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling. Revidering av utbildningsplanen fastställdes av grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (Dnr 736/ ). 3. Giltighet Planen gäller från Förkunskaper För tillträde till programmet krävs förutom grundläggande behörighet: Svenska B och Engelska B 5. Syfte och mål Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling syftar till att den studerande skall tillägna sig sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna utföra kvalificerade projektlednings-, utvärderings- och utredningsuppdrag. Den tänkta arbetsmarknaden finns inom samhällets alla sektorer, såväl privat och offentlig som frivilligsektorn. Utbildningen har en särskild inriktning mot välfärdsområdet. Programmet förbereder också för forskarstudier inom sociologi, pedagogik och politologi. Enligt högskolelagen 1 kapitlet, paragraf 9 skall den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna: förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: 1

2 söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. På Växjö universitet finns följande mål för Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling: Studenten ska tillägna sig goda kunskaper om välfärdssystemens organisering och funktionssätt samt teoretiska redskap att analysera samhällsförändringar i relation till välfärdsutveckling. ska kunna genomföra grundliga analyser på välfärdsområdet, något som förutsätter en god kunskap inte bara om hur man gör analyser, utredningar, utvärderingar och en allmänt god kunskap om samhällsvetenskaplig metodik, utan också att man behärskar faktakunskaper om hur samhället fungerar samt generell samhälls- och välfärdsteori. ska också träna såväl muntlig som skriftlig kommunikation i olika former, exempelvis genom rapporter, utredningar, uppsatser, recensioner och artiklar. ska utveckla förmågan till kritisk granskning av vetenskapliga texter. 6. Organisation och uppläggning Programmet består av ett basblock, 80 och en fördjupning, 80. Efter genomgånget basblock kan högskoleexamen erhållas. Fördjupningen har två inriktningar: Den ena är att man under sista året läser i fördjupningsämnet sociologi eller pedagogik och skriver en magisteruppsats och därmed erhåller en magisterexamen. Den andra innebär att man under sista året läser i fördjupningsämnet politologi och skriver en kandidatuppsats och därmed erhåller en filosofie kandidatexamen. Programmets struktur ser ut på följande sätt: BASBLOCK FÖRDJUPNINGSBLOCK År 1 År 2 År 3 År 4 Termin 1 Samhälls- och beteendevetenskaplig baskurs, 20 Termin 2 Välfärdssamhällets framväxt och kommunikation, 20 Termin 3 De offentliga välfärdsorganisationerna och deras styrning och reglering, 20 Termin 4 Välfärdssamhället i stabilitet och förändring, 20 Termin 5 Ämnesstudier: Sociologi * eller Pedagogik, 1 20 eller Politologi, 1 20 eller Utlandsstudier, 20 Termin 6 Utvärderingsmetodik, temastudier, 10 Projektledarutbildning, 10 För politologistudenterna läses här Termin 7 Ämnesstudier: Sociologi, eller Pedagogik, * eller Politologi, eller Utlandsstudier, 20 Termin 8 Ämnesstudier: Sociologi, eller Pedagogik, eller Utlandsstudier, 20 För politologistudenterna läses här Utvärderingsmetodik, tema studier, 10 Projektledarutbildning, 10 * Nivån 1 20 i sociologi tillgodoräknas från studier termin 1 4 Nivån i pedagogik tillgodoräknas från studier termin

3 Utlandsstudier Eventuella studier vid utländskt universitet kan bedrivas och tillgodoräknas på någon av terminerna 5, 7 eller 8 förutsatt att den studerande blir antagen som utbytesstudent enligt gällande praxis inom institutionen för samhällsvetenskap och styrelsen för institutionen för samhällsvetenskap. Sådana studier skall planeras med programansvarig och ämnesansvarig lärare. Vid oenighet avgör styrelsen för institutionen för samhällsvetenskap. Prövning av rätten till tillgodoräknande av, vilka ingår i programmet görs av respektive ämnes studierektor/ämnesansvarig lärare. Programansvarig Det finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmets administration, kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning. Programråd Det finns ett programråd som träffas cirka en gång per termin. Rådet består i huvudsak av lärare ifrån respektive disciplin som ingår i programmet samt vid behov prefekt eller studievägledare (se mer under punkt 10). Programgrupp Det finns också en särskild programgrupp, bestående av två representanter för varje årskull studenter samt programansvarig och vid behov övriga. Programgruppen som också träffas cirka en gång per termin eller vid behov (se mer under punkt 10). 7. Programmets innehåll och uppläggning Programmet består av följande kurser: Termin 1. Samhälls- och beteendevetenskaplig baskurs, 20 Innehåll: Introducerande kunskap om välfärdsbegreppet och programmets pedagogiska idé. Verktyg för att problematisera, söka, förmedla och presentera kunskap. Grundläggande kunskaper i utredningsmetodik, utredningsarbete, insamlingsmetoder, analysmetoder, muntlig och skriftlig framställning samt projektarbetsformer. Introducerande kunskap i samhälls- och välfärdsteori, socialpsykologisk och pedagogisk begreppsram och teoribildning. Termin 2. Välfärdssamhällets framväxt och kommunikation, 20 Innehåll: Översiktliga kunskaper om välfärdssystems framväxt i några olika länder. Grundläggande kunskaper om sambanden mellan ekonomiska, politiska och idémässiga omständigheter och välfärdssystemens framväxt/förändring med olikartade strukturer. Grundläggande kunskaper om den historiska arbets-/rollfördelningen mellan stat, marknad, familj samt deras inre förändring. Välfärd som retorik och argumentation. Medieinstitutionen som offentlighetsarena. Termin 3. De offentliga välfärdsorganisationerna och deras styrning och reglering, 20 Innehåll: Grundläggande kunskaper om den offentliga förvaltningens styrning, struktur, funktion och resultat. Goda kunskaper om hur ansvaret för den offentliga välfärden är fördelad mellan skilda huvudmän. Kunskaper om den traditionella ekonomistyrningens instrument för planering och fördelning av ekonomiskt ansvar samt dess tillämpningar inom offentliga organisationer. Kunskaper om principiella skillnader mellan olika grundläggande styrningslogiker inom den offentliga sektorns politiska, administrativa och professionella domäner och samordningsproblem mellan dessa. Grundläggande kunskaper om lagstiftningen på offentlig sektor, speciellt förvaltningsrätten, socialrätten, hälso- och sjukvården samt skollagen. Kunskaper om begreppen bru- 3

4 karinflytande, brukarmedverkan, beställar- utförarmodell, decentralisering, delegering, sektorisering och avsektorisering samt privatisering. Förmåga till kritisk analys av utvecklingstendenser. Termin 4. Välfärdssamhället i stabilitet och förändring, 20. Innehåll: Stabilitet och förändring i det moderna samhället. En fördjupad behandling av välfärdssamhället görs utifrån tre välfärdsförsörjningssystem: Marknad, välfärdsstat och familj. Inom ramen för detta studeras olika välfärdsförsörjningskomponenter som t ex utbildningssystem, arbetsmarknad, sociala nätverk, varu- och tjänstemarknad, politik etc. Förändringsbegreppet diskuteras liksom teorier om förändringsprocesser. Existerande problem och möjliga lösningar med olika välfärdssystem nu och framöver i olika välfärdssamhället. Termin 5. Ämnesstudier/Utlandsstudier, 20 Innehåll: De studerande kan välja mellan följande alternativ: Kurser som ges vid Växjö universitet eller utländskt universitet, med vilka universitetet har samarbete med inom ramen för programmet, som motsvarar en termins heltidsstudier och som innehållsligt ligger inom det område för vilket programmet utbildar. Valet av fördjupningsämne finns mellan sociologi (nivån 1 20 tillgodoräknas från termin 1 4), pedagogik 1 20 och politologi För de som väljer inriktningen politologi byts terminerna 6 och 8 ut mot varandra enligt följande: Under termin 6 läses motsvarande B-nivån i politologi, termin 7 C-nivån och termin 8 läses Utvärderingsmetodik, temastudier och projektledning. Termin 6. Utvärderingsmetodik, temastudier samt projektkunskap och projektledning, 20 Innehåll: Fördjupade kunskaper i utvärderingsmetod. Olika typer av utvärderingar såsom målrelaterad utvärdering, effektutvärdering, processutvärdering, insatsanalyser och uppföljning. Metoder för datainsamling, analys, tolkning, förmedling och dokumentation studeras och självständigt ska olika utvärderingar och utredningar kritiskt bedömas Temastudier enligt livsloppscykeln: Barn och ungdom, arbetsmarknad och integration samt äldre. Temastudierna är utvärderingsinriktade. Kursen behandlar också officiell statistik, index, standardvägnings- metoder, demografi samt urvalsmetoder. Kontroll av undersökningars kvalitet. Tidsserieanalys: Prognosmetodik. Praktiska exempel inom temaområdet arbetsmarknad. Inom delkursen Projektledarutbildning, om 10, ges grundläggande kunskaper om organisations- och ledarskapsteori samt organisationskultur. Grundläggande kunskaper om vad en projektorganisation innebär och hur den skiljer sig från "ordinarie" samt om projektledarrollen. Kunskaper om att leda tillfälliga organisationer. De olika faserna och förutsättningarna i ett projekt. Tolkning av mål och uppdrag samt förmedling av resultat till uppdragsgivare. Verktyg för kommunikation och dokumentation. För studenter med politologiinriktning läses här B-nivån i politologi Termin 7. Ämnesstudier, 20 Innehåll: Ämnesfördjupning av under termin 5 valt ämne. I sociologi, pedagogik eller politologi på snivån. Att studenterna som valt pedagogik kan läsa på snivån, beror på att 1 20 är modifierad och därmed anses tillsammans med terminerna 1 4 och 6 motsvarar i pedagogik. I kursen ingår ett 10-s uppsatsarbete. Denna uppsats 4

5 kan vara arbetsplatsförlagd, det vill säga genomförs under en praktiktid på motsvarande tio veckor och skall vara av tillämpad eller utredande karaktär. Termin 8. Ämnesstudier, 20 Innehåll: Den studerande läser och skriver en magisteruppsats i sociologi eller pedagogik som kan vara arbetsplatsförlagd vid datainhämtningsskedet. För studerande som valt politologi läser studenten här kurser som övriga studenter läste på termin 6: Utvärderingsmetodik, temastudier och projektledning. 8. Praktik och arbetsplatsanknytning Flera examinationsmoment redan från termin 1 innehåller arbetsplatsanknutna uppgifter. På terminerna 7 och 8 uppmuntras studenterna att i samband med uppsatsskrivning göra sin datainsamling i någon organisation och valet motiveras utifrån vetenskapligt problem eller utifrån inkomna förslag på utredningar eller utvärderingar organisationerna vill få utförda. Varje termin försöker vi få en utbildningsrelevant föreläsare från arbetslivet, politiska organisationer eller från något annat universitet, nationellt eller internationellt. Detta är ytterligare ett exempel på praktiska moment eller arbetsplatsanknuten utbildning vi strävar efter att upprätthålla. 9. Undervisning och examinationsformer Formerna för undervisning varierar mellan olika kurser och strävan är minimera de traditionella föreläsningarna till förmån för andra pedagogiska former, såsom övningar, diskussioner, seminarier osv. Teori och empiri varvas så långt möjligt. I utbildningen medverkar en rad lärare från olika samhällsvetenskapliga ämnen. En hel del av studietiden bedrivs i form av temastudier och i projektarbetsform där handledare från olika ämnesdiscipliner fungerar som lärarlag. På vissa delkurser tillämpas fallstudiepedagogik, det vill säga konkreta händelser eller förlopp behandlas ingående. Det finns en relativ balans mellan examinationer som genomförs individuellt och i grupp av olika storlekar. Examination sker på flera olika sätt genom muntliga och skriftliga presentationer av olika slag. Exempelvis förekommer muntliga gruppseminarier, enskilda hemtentor, grupphemskrivningar, fallstudier, filmanalyser, traditionella salstentor, och olika former av skrivuppgifter. Centralt för utbildningen är ju att samla in information, sammanställa och presentera densamma på olika sätt och för olika publiker. Därför utbildas studenterna i att skriva i olika relevanta format, såsom rapporter, uppsatser, recensioner, artiklar och pressreleaser. Individuella och kollektiva insatser varvas. Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska men engelska moment ingår. Litteraturen är både på svenska och engelska. Studenterna möter engelsk text redan den första terminen. 10. Utvärdering, studentinflytande och kvalitetssäkring Varje termin träffas den så kallade programgruppen som består av två representanter för varje årskull av studenter, representant från utbildningsföreningen och programansvarig för att diskutera programmets kvalitet och utveckling. Som utgångspunkt för diskussionen finns ett underlag som består av samtliga utvärderingar som gjorts under föregående termin samtliga delkurser och en sammanfattning av dem. Vid mötena kan andra, som studievägledare eller enskilda lärare kallas om behovs finns. Det är ett tillfälle då olika synpunkter kan ventileras och som kompletterar den öppenhet som vi vill ska genomsyra relationen mellan lärare och studenter i alla sammanhang. 5

6 Utöver programgruppen finns ett programråd som i huvudsak består av företrädare från respektive disciplin som har undervisning på programmet, oftast undervisande lärare som också träffas 1 2 gånger om året. Även i detta forum finns möjligheter att stämma av samordningen mellan olika utbildningsmoment och utvecklingen på programmet. 11. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som följt programmet för Samhällsanalys och välfärdsutveckling kan erhålla följande examen/examina: Efter basblocket 80 : Högskoleexamen med inriktning mot samhällsanalys och välfärdsutveckling University Diploma in Social Policy and Welfare Studies Efter 140 : Filosofie kandidatexamen med inriktning mot samhällsanalys och välfärdsutveckling (Huvudämne: sociologi, pedagogik eller politologi) Bachelor of Social Science in Social Policy and Welfare Studies (Major subject: Sociology, Political Science or Education) Efter 160 : Filosofie Magisterexamen (Huvudämne: sociologi eller pedagogik). Master of Social Science (Major subject: Sociology, Education) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 6