UTBILDNINGSPLAN. Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling, 180 högskolepoäng

Transkript

1 Dnr: 736/ Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling, 180 högskolepoäng Social Policy and Welfare Studies Programme, 180 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen för samhällsvetenskap Nivå på programmet Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Styrelsen för institutionen för samhällsvetenskap har genom beslut (Dnr 2006:77au) godkänt förslag till revidering av utbildningsplanen för Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling. Revidering av utbildningsplanen fastställdes av grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Giltighet Utbildningsplanen gäller från och med Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet och särskild behörighet: - Svenska B - Engelska B Syfte Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling syftar till att den studerande skall tillägna sig sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna utföra kvalificerade projektlednings-, utvärderings- och utredningsuppdrag. Den tänkta arbetsmarknaden finns inom samhällets alla sektorer, såväl privat och offentlig som frivilligsektorn. Utbildningen har en särskild inriktning mot välfärdsområdet. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten 1 (7)

2 - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Lokala mål På Växjö universitet finns följande mål för Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling: Studenten ska efter fullföljda studier på programmet - visa goda kunskaper om välfärdssystemens organisering och funktionssätt samt teoretiska redskap att analysera samhällsförändringar i relation till välfärdsutveckling. - kunna genomföra grundliga analyser på välfärdsområdet, något som förutsätter en god kunskap inte bara om hur man gör analyser, utredningar, utvärderingar och en allmänt god kunskap om samhällsvetenskaplig metodik, utan också att man behärskar faktakunskaper om hur samhället fungerar samt generell samhälls- och välfärdsteori. - visa goda färdigheter i såväl muntlig som skriftlig kommunikation i olika former, exempelvis genom rapporter, utredningar, uppsatser, recensioner och artiklar. - visa förmåga att kritiskt granska vetenskapliga texter. Programmets organisation och uppläggning Programmet består av ett basblock om tre terminer, 90 högskolepoäng och en fördjupning om tre terminer, 90 högskolepoäng. De tre terminerna programspecifika kurser är fördelade på termin 1, 2 och 6. Fördjupningen har fyra huvudområden: Pedagogik med inriktning mot arbetslivet, Sociologi med inriktning mot välfärdsfrågor, Statsvetenskap Freds- och utvecklingsstudier. På samtliga görs ett självständigt arbete och därmed erhålles en filosofie kandidatexamen efter den avslutande programspecifika termin 6. Programmet avslutas med två arbetsmarknadsorienterade färdighetskurser där utvärderingsmetodik och projektledning är dominerande innehåll. Vissa delkurser läses tillsammans med studenter från andra program/kurser. Utlandsstudier Studier vid utländskt universitet kan bedrivas och tillgodoräknas på termin 5 förutsatt att den studerande blir antagen som utbytesstudent enligt gällande praxis inom institutionen för samhällsvetenskap och styrelsen för institutionen för samhällsvetenskap. Utlandsstudiernas lämplighet i utbildningen ska alltid avgöras och planeras i samråd mellan studenten, studierektor i respektive huvudområde och programansvarig. Vid oenighet avgör styrelsen för institutionen för samhällsvetenskap. Prövning av rätten till tillgodoräknande av högskolepoäng, vilka ingår i programmet görs av respektive ämnes studierektor. 2 (7)

3 Programansvarig Det finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmets administration, kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning. Programråd Det finns ett programråd som träffas med jämna mellanrum, cirka en gång per termin. Rådet består i huvudsak av lärare ifrån respektive disciplin som ingår i programmet, en representant för FOU Välfärd samt vid behov prefekt studievägledare. Programgrupp Det finns också en särskild programgrupp, bestående av två representanter för varje årskull studenter samt programansvarig och vid behov andra. Programgruppen träffas också cirka en gång per termin vid behov. Modell över programmet ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 Termin 1 Samhällsvetenskaplig introduktion och välfärdsorganisationernas styrning, 30 högskolepoäng, G1 Termin 3 Ämnesstudier: Sociologi, 30 högskolepoäng, G1 Pedagogik, 30 högskolepoäng, G1 Statsvetenskap, 30 högskolepoäng, G1 Freds- och utvecklingsstudier, 30 högskolepoäng, G1 Termin 5 G3 Ämnesstudier: Sociologi, 30 högskolepoäng, G3 Pedagogik, 30 högskolepoäng, G3 Statsvetenskap, 30 högskolepoäng, G3 Freds- och utvecklingsstudier, 30 högskolepoäng, G3 Utlandsstudier i något av inriktningsämnena, G3 Termin 2 Välfärdssamhället i stabilitet och förändring, 30 högskolepoäng, G2 Termin 4 Ämnesstudier: Sociologi, 30 högskolepoäng, G2 Pedagogik, 30 högskolepoäng, G2 Statsvetenskap, 30 högskolepoäng, G2 Freds- och utvecklingsstudier, 30 högskolepoäng, G2 Termin 6 Utvärderingsmetodik, temastudier, 15 högskolepoäng, G3 Projektledarutbildning med praktik arbetsplatsanknytning, 15 högskolepoäng, G3 G1=Grundkurs, G2=Fortsättningskurs, G3=Fördjupnings-/kandidatkurs 3 (7)

4 Innehåll Programmet består av följande kurser: ÅR 1 Termin 1 Samhällsvetenskaplig introduktion och välfärdsorganisationernas styrning 30 högskolepoäng Innehåll: Kursen introduceras med en problematisering av välfärdsbegreppet och programmets pedagogiska idé presenteras. Studenterna får verktyg för att problematisera, söka, förmedla och presentera kunskap. Kursen ger grundläggande kunskaper om samhälls- och välfärdsteori, samhällsanalytisk begreppsram och teoribildning. Dessutom ges översiktliga kunskaper om välfärdssystems framväxt i några olika länder liksom grundläggande kunskaper om sambanden mellan ekonomiska, politiska och idémässiga omständigheter och välfärdssystemens framväxt med olikartade strukturer. Förståelsen om den historiska arbets- och rollfördelningen mellan stat, marknad, familj samt deras inre förändring är ett centralt moment för en analys av välfärdssamhällets förändring. Terminen innehåller också en kurs om den traditionella ekonomistyrningens instrument för planering och fördelning av ekonomiskt ansvar samt dess tillämpningar inom offentliga organisationer. Kursen presenterar om principiella skillnader mellan olika grundläggande styrningslogiker inom den offentliga sektorns politiska, administrativa och professionella domäner och samordningsproblem mellan dessa. Grundläggande kunskaper om lagstiftningen på offentlig sektor, speciellt förvaltningsrätten och socialrätten samt jävsregler ges också stor vikt på terminen. De två delkurserna Ekonomistyrning inom offentlig verksamhet 7,5 högskolepoäng och Rätt och rättssystem i olika perspektiv 7,5 högskolepoäng, läses parallellt på halvfart i tio veckor. Termin 2 Välfärdssamhället i stabilitet och förändring 30 högskolepoäng Under den andra terminen får studenten fler perspektiv på den offentliga förvaltningens styrning, struktur, funktion och resultat. Vi ger goda kunskaper om hur ansvaret för den offentliga välfärden är fördelad mellan skilda huvudmän där begreppen brukarinflytande, brukarmedverkan, beställar- utförarmodell, decentralisering, delegering, sektorisering och avsektorisering samt privatisering är centrala. Förmågan till kritisk analys av utvecklingstendenser. välfärd som retorik och argumentation övas och medieinstitutionens roll som offentlighetsarena där vardagliga uppfattningar om välfärdssektorn konstrueras diskuteras. De två kurserna Förvaltningspolitik, styrning och organisering av offentlig sektor 7,5 högskolepoäng och Samhället i medierna 7,5 högskolepoäng läses parallellt på halvfart i tio veckor. Kursen Globalisering och välfärd 15 högskolepoäng (Globalization and Welfare Development), innehåller teman som berör stabilitet och förändring i det moderna samhället. En fördjupad behandling av välfärdssamhället görs utifrån tre välfärdsförsörjningssystem: Marknad, välfärdsstat och familj. Inom ramen för detta studeras olika välfärdsförsörjningskomponenter som till exempel utbildningssystem, arbetsmarknad, sociala nätverk, varu- och tjänstemarknad, politik etcetera. Förändringsbegreppet diskuteras liksom teorier om förändringsprocesser samt existerande problem och möjliga lösningar med olika välfärdssystem nu och framöver i olika välfärdssamhällen. Denna kurs ges på engelska och erbjuds utbytesstudenter. Kursen innehåller också jämförande moment av internationell välfärdsutveckling. 4 (7)

5 ÅR 2 Termin 3 Huvudområdesstudier, 30 högskolepoäng Huvudområdesstudier i Sociologi med inriktning mot välfärdsfrågor, Pedagogik med inriktning mot arbetslivet, Statsvetenskap Freds- och utvecklingsstudier. Termin 4 Huvudområdesstudier/Utlandsstudier, 30 högskolepoäng Huvudområdesstudier fortsätter i den valda inriktningen antingen Sociologi med inriktning mot välfärdsfrågor, Pedagogik med inriktning mot arbetslivet, Statsvetenskap Freds- och utvecklingsstudier. ÅR 3 Termin 5 Huvudområdesstudier/Utlandsstudier, 30 högskolepoäng Ämnesstudier fortsätter i den valda inriktningen antingen sociologi, pedagogik, statsvetenskap freds- och utvecklingsstudier 30 högskolepoäng. Kurser som ges vid utländskt universitet, med vilka universitetet har samarbete som motsvarar en termins heltidsstudier och som innehållsligt ligger inom det område för vilket programmet utbildar. Utlandsstudiernas lämplighet i utbildningen ska alltid avgöras i samråd mellan studenten, studierektorer i respektive ämnen och programansvarig. I kursen ingår ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng. Detta arbete kan vara arbetsplatsförlagt, det vill säga genomföras under en praktiktid på motsvarande tio veckor och skall vara av tillämpad utredande karaktär. Termin 6 Projektledning och utvärderingsmetodik, 30 högskolepoäng Kursen Metod och tillämpning: Utvärderingsmetodik och temastudier 15 högskolepoäng innehåller fördjupade kunskaper i utvärderingsmetod med exempel på olika typer av utvärderingar såsom målrelaterad utvärdering, effektutvärdering, processutvärdering, insatsanalyser och uppföljning. Metoder för datainsamling, analys, tolkning, förmedling och dokumentation studeras och självständigt bedöms kritiskt olika utvärderingars och utredningars förtjänster och brister. Terminen är en fortsättningskurs i statistik och innehåller olika typer av förklarande statistik, officiell statistik, index, standardavvägningsmetoder, demografi samt urvalsmetoder. Ytterligare tas kontroll av undersökningars kvalitet, tidsserieanalys, prognosmetodik med praktiska exempel med välfärdsteman upp. Inom delkursen Projektledning med organisations och ledarskapsteori, om 15 högskolepoäng, diskuteras grundläggande organisations- och ledarskapsteori samt perspektiv på organisationskultur. Innebörden av projektorganisation och hur de skiljer sig från "ordinarie" organisationer presenteras och projektledarrollen, särskilt om att leda tillfälliga organisationer, diskuteras. Vi går igenom projekts olika faser och förutsättningar liksom tolkning av mål och uppdrag samt förmedling av resultat till uppdragsgivare. Verktyg för kommunikation och dokumentation presenteras och praktiseras genom att studenterna själva presenterar ett projekt. I denna kurs ska studenten också följa ett konkret projekt ute på en arbetsplats och kritiskt bedöma dess förtjänster och brister. 5 (7)

6 Forskningsetik och frågor om jämställdhet, mångfald och utanförskap tas upp genomgående i utbildningen då det är centralt för välfärdsrelaterade frågor. Dessa frågor diskuteras också i samband med metodrelaterade kurser, men också när vi diskuterar olika sakområden som minoriteters situation. Frågorna som berör hållbar utveckling förekommer särskilt på kursen Globalization and Welfare Development, men tematiken tas också upp i samband med den introducerande delkursen på termin 1. För ytterligare information hänvisas till separata kursplaner. Arbetslivsanknytning Flera examinationsmoment redan från termin 1 innehåller arbetsplatsanknutna uppgifter. På terminerna 5 och 6 ska studenterna i samband med uppsatsskrivning göra sin datainsamling i någon organisation och valet motiveras utifrån vetenskapligt problem utifrån inkomna förslag på utredningar utvärderingar organisationerna vill få utförda. Varje termin försöker vi få en utbildningsrelevant föreläsare från arbetslivet, politiken från något annat universitet, nationellt internationellt. Detta är ytterligare ett exempel på praktiska moment arbetsplatsanknuten utbildning vi strävar efter att upprätthålla. Undervisning och examinationsformer Undervisning Formerna för undervisning varierar mellan olika kurser och strävan är minimera de traditionella föreläsningarna till förmån för andra pedagogiska former, såsom övningar, diskussioner, seminarier osv. Teori och empiri varvas så långt möjligt. I utbildningen medverkar en rad lärare från olika samhällsvetenskapliga ämnen. En hel del av studietiden bedrivs i form av temastudier och i projektarbetsform där handledare från olika ämnesdiscipliner fungerar som lärarlag. På vissa delkurser tillämpas fallstudiepedagogik, det vill säga konkreta händelser förlopp behandlas ingående. Det finns en relativ balans mellan examinationer som genomförs individuellt och i grupp av olika storlekar. Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska men engelska moment ingår. Den huvudsakliga litteraturen är på svenska, men en ansenlig mängd av litteraturen är på engelska och studenterna möter engelsk text redan första terminen. Den andra delkursen på termin 2, Globalisering och välfärd (Globalization and Welfare Development), ges på engelska och är öppen för internationella studenter. Examination Examination sker på flera olika sätt genom muntliga och skriftliga presentationer av olika slag. Exempelvis förekommer muntliga gruppseminarier, enskilda hemtentor, grupphemskrivningar, fallstudier, filmanalyser, traditionella salstentor, och olika former av skrivuppgifter. Centralt för utbildningen är att samla in information, sammanställa och presentera densamma på olika sätt och för olika publiker. Därför utbildas studenterna i att skriva i olika relevanta format, såsom rapporter, uppsatser, recensioner, artiklar och pressreleaser. Individuella och kollektiva insatser varvas. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Varje termin träffas den så kallade programgruppen som består av två representanter för varje årskull av studenter och programansvarig för att diskutera programmets kvalitet och utveckling. Som utgångspunkt för diskussionen finns ett underlag som består av samtliga utvärderingar som gjorts under föregående termin samtliga delkurser och en sammanfattning av dem. Vid mötena kan andra, som studievägledare enskilda lärare kallas om behovs finns. Det är ett tillfälle då olika synpunkter kan ventileras och som kompletterar den öppenhet som vi vill ska genomsyra relationen mellan lärare och studenter i alla sammanhang. Sammanställningar av kurs- och programutvärderingar arkiveras av institutionen. 6 (7)

7 Utöver programgruppen finns ett programråd som i huvudsak består av företrädare från respektive disciplin som har undervisning på programmet, oftast undervisande lärare som också träffas 1 2 gånger om året. Även i detta forum finns möjligheter att stämma av samordningen mellan olika utbildningsmoment och utvecklingen på programmet. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten på hemsidan De som fullföljt Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling, kan erhålla följande examen: Efter 180 högskolepoäng: Filosofie kandidatexamen med inriktning mot samhällsanalys och välfärdsutveckling Huvudområde: Freds- och utvecklingsstudier/pedagogik/sociologi/statsvetenskap Bachelor of Social Science with specialization in Social Policy and Welfare Studies Major subject: Peace and Development Studies/Education/Sociology/Political Science Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 7 (7)