Delregionalt tillväxtprogram för Skaraborg Reviderad version

Transkript

1 Delregionalt tillväxtprogram för Skaraborg Reviderad version SKARABORGS KOMMUNALFÖRBUND ANTAGET AV STYRELSEN

2 2

3 1. INLEDNING 1.1 Regionala tillväxtprogram Syftet med regionala tillväxtprogram är att från regionala förutsättningar nå bättre samordning och samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågor som påverkar näringslivets långsiktiga utveckling. Målet är robusta hållbara lokala arbetsmarknadsregioner. Tillväxtprogram anger lokala och regionala prioriteringar för att stödja en långsiktig och hållbar utveckling av näringslivet. Programmet är ett verktyg för att prioritera och koordinera resurser i tillväxtarbetet. Dessa resurser finns hos en rad olika intressenter som kommuner och region, universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, i EU-program etc. I Västra Götaland består tillväxtprogrammet av ett regionövergripande och fyra delregionala program. Regionutvecklingssekretariatet har en koordinerande roll för programprocessen och det regionala helhetsperspektivet. För de delregionala programmens utformning och genomförande ansvarar respektive kommunalförbund. 1.2 Vision Västra Götaland Hållbar utveckling utgör en gemensam värdegrund för det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Hållbar utveckling omfattar tre dimensioner den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska, som alla bör beaktas i ett längre tidsperspektiv. De är sinsemellan beroende och ska samspela och förstärka varandra. Nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden. Det innebär att alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, social och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Med hållbar utveckling som grund har Vision Västra Götaland arbetats fram i bred politisk enighet. Visionen är grunden för utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Visionens fem fokusområden om ett livskraftigt och hållbart näringsliv, om att vara ledande i kompetens- och kunskapsutveckling, om en hög standard på infrastruktur och kommunikationer, om att vara en ledande kulturregion och om att ha invånare med en god hälsa har väglett tillväxtprogrammets inriktning. Med grund i visionen ska fyra generella perspektiv: ett gemensamt Västra Götaland, jämställdhet, integration och internationalisering genomsyra genomförandet av tillväxtprogrammet. 1.3 Regionövergripande tillväxtprogram för Västra Götaland Målet för det regionövergripande tillväxtprogrammet är att Västra Götaland ska var en attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig region. Befolkningen ska öka och sysselsättning och kunskapsnivåer i företag och organisationer utvecklas minst i nivå med jämförbara svenska regioner i alla regiondelar. Programmet inriktas på att stimulera nyskapande, ta tillvara mänskliga resurser samt på att utveckla infrastrukturen. Inom programområdena koncentreras insatserna mot att nå ett antal målbilder. 3

4 Programmet omfattar följande programområden och underliggande målbilder: Stimulera nyskapande 1. En attraktiv region för studenter och kvalificerad arbetskraft från hela världen 2. Aktiva, kreativa och delaktiga invånare 3. Näringsliv och offentlig sektor som präglas av nyskapande och förnyelse 4. Affärsdrivet utvecklingsarbete för miljö, internationalisering och globalt ansvar Ta tillvara mänskliga resurser 1. Invandrarnas kompetens och kunnande tas till vara 2. Ungdomar och vuxna nyttjar bra möjligheter till livslångt lärande 3. Jämlikhet i utbildningssystem och på arbetsmarknaden 4. Arbetsplatser med engagerade medarbetare och låg ohälsa Utveckla infrastrukturen 1. Infrastruktur och transportsystem som ger invånare och företag bra utvecklingsmöjligheter 2. Stark global konkurrensposition för högskolor/universitet, kultur och besöksnäring 3. Kraftsamling för en mindre fossilberoende ekonomi 4. Offentlig sektor går före och stimulerar hållbart företagande, regional utveckling och FoU 1.4 Lärdomar ifrån tillväxtprogramsarbetet Våren 2011 genomförde Kontigo AB en halvtidsutvärdering av Skaraborgs tillväxtprogram Utvärderingen visar att involverade nyckelpersoner anser att programmet fokuserar på rätt saker och på frågor som har bäring i Skaraborg. Och att det finns en uppslutning bakom programmet i de flesta kommunerna, även om det är tydligt att kommunerna har skiftande ambitioner i tillväxtarbetet och ser olika grad av nytta för den egna kommunen. För att nå ett än bättre utfall av de insatser som görs så vore det önskvärt med ett ökat engagemang och intresse från kommunerna. Sammantaget bedöms genomförandet som effektivt och handläggningsarbetet som väl fungerande. Något som efterfrågas är att förbundets kansli bör vara mer aktiva i skapandet av verksamhet och projekt av strategisk betydelse och stödja projektägarna i arbetet med att bredda finansieringen och bättre ta tillvara möjligheter genom t.ex. EUs strukturfonder. I en majoritet av projekten bedöms även kunskapen om och det faktiska arbetet med jämställdhetsintegrering ha stora brister. Kontigo AB lämnar följande förslag för den fortsatta utvecklingen av tillväxtprogrammet: Satsa på de områden som skapar tydliga mervärden för Skaraborg. D.v.s. satsa på frågor som inte kan klaras av på kommunnivå, men inte heller på nationell nivå eller nivån för Västra Götaland. Tydliggör hur tillväxtprogrammet förhåller sig till andra program och vilken målbild det är programmet adresserar. 1 Uppföljning och halvtidsutvärdering Skaraborgs delregionala tillväxtprogram, Kontigo (2011) 4

5 Förenkla tillväxtprogrammet med en enhetlig logik och tydligare struktur för att underlätta för dem som använder sig av programmet att se var deras verksamhet passar in. Utveckla den nuvarande näringslivsprofilen genom att ta tillvara tillväxtmöjligheterna inom tjänstesektorn och vården. Säkerställ att både kvinnor och män är representerade i alla delar av tillväxtarbetet. Arbeta för ett Skaraborg som är attraktivt för både kvinnor och män. Dessa synpunkter har beaktats i revideringen av programdokumentet som genomfördes hösten 2011 och kommer att vara vägledande i själva genomförandet av programmet. 5

6 2. SAMMANFATTANDE ANALYS 2.1 Inledning Den analys som ligger till grund för den reviderade versionen av Skaraborgs delregionala program är baserad på rapporterna Skaraborg och kunskapsekonomin en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar (2007) och Skaraborg och Attraktivitet en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar (2011). Initiativet till rapporterna kommer från Västra Götalandsregionen och Skaraborgs Kommunalförbund, och har författats av regionens chefsanalytiker Tomas Ekberg. I kapitel 2.3 och 2.4 presenteras en kort sammanfattning av de båda rapporterna. För en mer utförlig beskrivning av Skaraborgs utvecklingsförutsättningar hänvisas till utredningarna. 2.2 Utgångspunkt i hållbar utveckling och i en globaliserad kunskapsekonomi De båda rapporterna tar sin utgångspunkt i hållbar utveckling och i en globaliserad kunskapsekonomi. Förutsättningarna för utveckling i Skaraborg har ändrats radikalt de senaste decennierna. Vi befinner oss i en allt mer global och konkurrensutsatt värld. Konkurrensen om invånare och företag har ökat. Storstaden och de stora marknaderna ger mer variation och lockar när kunskapsekonomin tränger in och tar över traditionella verksamheter. Att konkurrera med kinesiska eller indiska löner och arbetsvillkor framstår som otänkbart. Det är i en utvecklad kunskapsekonomi vi bör söka vår framtid. En regions förutsättningar att vara attraktiv och framgångsrik i kunskapsekonomin förutsätter uthållighet, koncentration och ett utvecklingsarbete som omfattar förhållanden i såväl ekonomin, den sociala dimensionen som miljön. Utvecklingsarbete i kunskapsekonomin handlar därmed i grunden om hållbar utveckling. Det innebär att alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, social och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. 2.3 Skaraborg och kunskapsekonomin Nedan följer ett referat av rapporten Skaraborg och kunskapsekonomin en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar (2007). Skaraborg har som helhet har haft en relativt god utveckling den senaste tioårsperioden. Krisen under första halvan av 1990-talet drabbade flera delar av Skaraborg hårt när ett stort antal arbetsplatser slogs ut. Återhämtningen på 2000-talet har gått bättre, inte minst för de centrala delarna kring Lidköping-Skara-Skövde. Skaraborg som helhet har sedan 2001 haft en positiv befolkningsutveckling, med i genomsnitt 340 personer per år. Industrin har utvecklats väl den senaste 10-årsperioden. Såväl Skövdes LA som Lidköpings LA har utvecklats i nivå med, eller som i Lidköpings fall, betydligt bättre än för riket. Produktion och produktivitet har ökat i samma nivå som Göteborgsregionen. 6

7 Utifrån antagandet om en ökad global konkurrens och ett högt omvandlingstryck med tillväxt framförallt i kunskapsintensiv industri och tjänstesektor står dock Skaraborg inför omfattande utmaningar. Regioner som vill vara framgångsrika i kunskapsekonomin behöver ha vissa grundläggande strukturer på plats. En stark kunskapsbas med kvalificerad forskning/utbildning och en diversifierad och mångsidig ekonomi utgör grunden. En grund som i praktiken förutsätter en region med ett visst befolkningsunderlag och bygger på en god tillgänglighet både lokalt, regionalt och med omvärlden. En hög attraktivitet för befolkning och inte minst kunskapsarbetare förutsätter i sin tur hög livskvalitet, ett positivt socialt kapital, att klyftorna inte blir för stora och gynnas av mångfald. Figur 1 Grundläggande strukturer och processer för en kunskapsregion Kunskapsbas Skapa ny kunskap Attrahera kunskapspersonal Ekonomisk bas Marknadsstorlek Socialt kapital Livskvalitet Tillgänglighet Använda och tillämpa ny kunskap Utveckla tillväxtkluster Urban mångfald Strukturer Processer Samhällets roll Organisatorisk kapacitet Källa: Skaraborg och kunskapsekonomin en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar, Västra Götalandsregionen (2007), s. 11 Starka strukturella förutsättningar ger goda möjligheter till en bra utveckling i kunskapsekonomin. Om dessa strukturella förutsättningar inte omsätts i väl fungerande processer i en region förlorar de snart i innehåll och värde. Här finns ett uppdrag för såväl den offentliga sektorn som regionala partnerskap att stödja utvecklingsarbetet genom att agera för att befolkning och inte minst väl utbildade kvinnor och män attraheras till regionen, att ny kunskap skapas, att ny kunskap leder till nya affärer men också till en fortsatt utveckling av regionala styrkeområden eller kluster. 7

8 Slutsatserna från studien De grundläggande strukturella förhållandena i Skaraborg är sammantaget svaga i förhållande till de krav som kunskapsekonomin ställer. De styrkor som finns måste utnyttjas väl. En befolkningsrik lokal arbetsmarknad är den tydligaste tillgången och ger förutsättningar för ökad attraktivitet 2. De lokala arbetsmarknaderna i Skaraborg har vuxit samman det senaste decenniet. För högskoleutbildade utgör Skaraborg nu en gemensam arbetsmarknad och invånarna blir allt mer inbördes beroende av utvecklingen i hela området. God lokal framkomlighet och god tillgänglighet till Göteborg och Stockholm med snabbtåg i centrum av regionen kompletterar dessa fördelar. Livskvaliteten är hög, enligt tillgängliga data, enligt ledare från olika delar av samhället och enligt entreprenörer som verkar i regionen. Men strukturen behöver förstärkas på en rad områden. Den ekonomiska basen är diversifierad men det saknas uppenbart spets och bredd i denna diversifiering. Kunskapsbasen är relativt svag med låg utbildningsnivå, ett begränsat antal högskolestuderande och behov av tydligare specialisering. Homogenitet snarare än mångfald är Skaraborgs kännetecken när det gäller invånare. Tillgängligheten i ett internationellt europeiskt perspektiv är dålig. Olycksriskerna är höga och hastigheterna låga på de största genomfartsvägarna. Utvecklingen i Skaraborg det senaste decenniet visar på en försvagad konkurrenskraft gentemot omvärlden. Skaraborgs kärnverksamheter inom jordbruk, livsmedel, boende och fordon har klarat att öka produktion och produktivitet, men inte lyckats ta nya marknadsandelar i en omfattning som leder till nya jobb. Befintliga kluster är hårt konkurrensutsatta. Utbildningsnivåerna inom dessa branscher och även generellt inom befolkningen har genomgående ökat långsammare än i omvärlden. Nyföretagandet är lågt och ökar sakta. Befolkningsutvecklingen är med några undantag relativt svag. Ett bälte från Lidköping med omnejd över Skara och Skövde mot Hjo visar något starkare utveckling. Förmågan att attrahera invånare måste stärkas. För att det ska ske behöver organisation och ledarskap utvecklas så att det stora befolkningsunderlaget och den höga livskvaliteten medverkar till att attrahera nya också väl utbildade invånare. Utveckling och tillämpning av nya kunskaper behöver förstärkas ytterligare så att de områden som regionen är specialiserad inom klarar den fortsatta konkurrensen bättre än i dag. Ögonen behöver öppnas mot nya områden där Skaraborg i samverkan med övriga Västra Götaland och inte minst Göteborg har stora resurser och kunskaper. När det gäller ledarskapet och organiseringen av utvecklingsarbetet i Skaraborg så finns en stor förbättringspotential. Den allmänna uppfattningen är att det har gjorts stora ansträngningar för att utveckla samverkan, speciellt de sista åren. Men även om det näringslivsinriktade arbetet inom ramen för tillväxtprogrammet fungerat relativt väl, så är ambitionerna när det gäller mellankommunal samverkan och samsyn i stort betydligt större än de resultat som uppnåtts. 2 Sambandet mellan den lokala marknadens storlek och dess utveckling av befolkning, sysselsättning och ekonomi är långsiktigt mycket starkt. För invånarna lockar det breda utbudet av arbetstillfällen. För företagen lockar det bredare utbudet av personal och den större lokala marknaden, vilket fördelar de fasta kostnaderna på fler och bidrar till specialisering och mångfald. 8

9 2.4 Skaraborg och Attraktivitet Nedan följer en sammanfattning av rapporten Skaraborg och Attraktivitet en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar (2011), som syftar till att identifiera vägar och medel för Skaraborg att bättre attrahera och behålla kvalificerade personer. Rapporten inleds med att konstatera att utvecklings- och förändringsarbetet i Skaraborg i många stycken varit mycket framgångsrikt de senaste åren. Några exempel är internationella utmärkelser för nyskapande och klimatarbete och omvittnat starka insatser för ökad produktivitet och effektivisering i olika företagsnätverk. Men att frågan om attraktivitet fortfarande till stora delar är olöst och något samlat grepp på frågan inte kunnat tas. Utredningen är gjord enligt följande utredningsmodell. Strukturvariablerna beskriver grundförutsättningar för att locka de mest väl utbildade och de mest kreativa. Dessa delas i studien in i fyra grupper. Attraktivitet för de mest attraktiva handlar här om att vara attraktiv för studenter, entreprenörer, kvalificerad personal och en grupp som betecknas intellektuella. Figur 2: Grundläggande strukturer och processer för en attraktiv region Källa: Skaraborg och Attraktivitet en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar, Västra Götalandsregionen (2011), s. 8. Allt pekar på att konkurrensen om de mest kreativa och väl utbildade invånarna kommer att öka än mer de kommande decennierna. Vad som gör att dessa grupper föredrar vissa städer och regioner före andra är samtidigt relativt väl känt. Trots det är frågan mycket komplex. Ett stort antal faktorer som har med hela samhällsuppbyggnaden berörs och påverkas av utvecklingen i omvärlden. Vissa städer och regioner fungerar mer eller mindre som självspelande pianon. De stora metropolerna och huvudstäderna är ofta självklart attraktiva genom de många utvecklingsmöjligheter de ger invånare och företag. 9

10 För regioner som Skaraborg, utan stora universitet och högskolor och med mer gles befolkning är förutsättningarna annorlunda. Befolkningen växer långsamt. Nettoflyttningen bland de med högre utbildning är negativ och entreprenörskapet relativt lågt. Tidigare utredningar har samtidigt konstaterat att Skaraborg har betydande, outnyttjade och okända resurser. Den omvittnade livskvalitet och de resurser som finns i Skaraborg gör det både meningsfullt och försvarbart att söka attrahera fler invånare. Lika klart är att grundförutsättningarna i samhället måste stärkas på en rad punkter om resultatet ska bli framgångsrikt. Nedan presenteras de viktigaste resultaten kort och i punktform följt av utredningens slutsatser: Begränsad arbetsmarknad ger få utmaningar En arbetsmarknad med mångfald men utan tillräcklig bredd ger begränsade inkomstmöjligheter, för få toppjobb och utmaningar. Kommunalskatten gör sannolikt inte att invånarna vänder regionen ryggen, men lär inte attrahera personer med höga inkomster. Högre ambitioner krävs för boende och stadsmiljöer En lågt värderad bostadsmarknad ger goda möjligheter för den som önskar ett exklusivt boende för en låg kostnad. Osäkerheten om prisutvecklingen dämpar denna fördel. En expansion av boendemarknaden i de många bra lägen som finns krävs för att göra boendet till en drivkraft för att locka fler invånare, också högt kvalificerade sådana, till regionen. Lidköping, Mariestad, Götene och Hjo har störst nettoinflyttning av akademiker med mer än två års högskoleutbildning i Skaraborg under det senaste decenniet. Deras enda gemensamma drag är tillgång till mycket attraktiva boendemiljöer i sjönära lägen. Ökad attraktivitet måste sökas inom nya områden Näringslivet har en struktur som ger bra förutsättningar för positiv utveckling av arbetsmarknaden i framtiden. Den generellt låga formella kunskapsnivån förväntas dock inte utvecklas bättre än i andra regioner. Ledande aktörer från näringslivet drar slutsatsen att en ökad attraktivitet för de mest attraktiva måste sökas inom andra områden. Tydliga gemensamma utmaningar för persontransporter på väg och järnväg Bra kommunikationer är centralt. I centrum av Skaraborg finns ett av Sverige bästa lägen gentemot Stockholm och Göteborg. Vägtransporterna behöver bli smidigare och säkrare. Snabba tåg behöver gå mer på Skaraborgska villkor. Tillgängligheten till internationella marknader måste stärkas. Västlänken ger på mycket lång sikt förutsättningar för att nå Landvetter Flygplats på tider som stärker Skaraborgs attraktivitet betydligt. En väl fungerande samhällsservice Skaraborg har en väl utvecklad och oftast mycket väl fungerande samhällsservice inom de flesta områden. Grundläggande utbildning, omsorg, vård får högt betyg. En internationell skola för barn- och ungdom är dock en nödvändighet och behöver etableras. Högskolan i Skövde behöver specialisering men också bredd Vilken väg Högskolan i Skövde ska välja för framtiden uppfattas som en av de absoluta nyckelfrågorna av många i utredningen. En teknisk högskola kan låta lockande och kan hämta kraft i t.ex. rankingen som Sveriges bästa grundutbildning inom teknik/ naturvetenskap år Den riskerar samtidigt att hämma attraktiviteten för stora samhällsgrupper. Med dagens hårt könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknad i 10

11 Sverige behöver en region som vill vara attraktiv för invånare framgångsrik högre utbildning inom såväl teknik/naturvetenskap som vård/utbildning/omsorg. Den genomsnittligt låga kvaliteten inom samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen ser många som ovärdig ett kulturlandskap som Västergötland. En hög livskvalitet Skaraborgarna är trygga och litar på varandra och sin omgivning. De är aktiva och lever i en region full av livskvalitet med grund i ett väl fungerande och smidigt samhälle med starka miljövärden. Kulturlivet bedöms av många som storstad light. De mest initierade saknar specialisering som ger området en egen identitet. Försök och förutsättningar finns. Låg utbildningsnivå hos befolkning Den faktiska attraktionskraften på de mest kvalificerade är fortsatt generellt sett låg. Skaraborg tar få nya positioner när det gäller befolkningens utbildningsnivå och entreprenörskapet är relativt svagt. I Skövde och Lidköping är utbildningsnivån relativt hög i ett Västsvenskt perspektiv. De båda kommunerna är dock inte - ens tillsammans - tillräckligt stora för att lyfta hela Skaraborg. Utbildning och boende är också infrastruktur Frågan om infrastrukturens långsiktiga utveckling när det gäller boende och utbildning är minst lika långsiktig och betydelsefull som den är då det gäller kommunikationer. Dessa frågor bör därmed i ökad utsträckning hanteras och planeras gemensamt i Skaraborg i processer som omfattar andra centrala aktörer inom respektive område. På kommunikationsområdet finns en samsyn om viktiga åtgärder som ger förutsättningar att lösa dessa på ett bra sätt de närmaste decennierna. Studenterna mer i fokus Generellt behöver utgångspunkterna för vad som är viktigt i samhället breddas till att på allvar innefatta studenter. Utbytet mellan det mer traditionella Skaraborgska samhället och studenter och högskolorna behöver också öka betydligt. Koncentrerade satsningar för att skapa attraktiva miljöer ett sätt En fortsatt satsning på verksamheten vid Gothia Science Park ser många som en avgörande faktor i en politik för en framtid med ökad attraktivitet baserat på ökat entreprenörskap. Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka för att skapa förutsättningar för ökad kreativitet i näringslivet men framför allt för att ge alla som studerar en koppling till och arbetslivskontakter i Skaraborg. Mediebilden försvårar en stärkt självbild Splittringen på mediesidan bidrar aktivt till att Skaraborgs utvecklingsförutsättningar inte utnyttjas fullt ut i dagsläget. Public Service aktörer inom Radio och TV har här ett särskilt ansvar att ge relevanta bilder av hela det område som invånarna är beroende av för sin utveckling och framtid. Nödvändigt med ökat gemensamt fokus på attraktivitet De processer som behöver drivas för att åstadkomma en förändring måste vara mycket långsiktiga. Och de måste vara på fullt allvar. 11

12 Slutsatserna från studien Det är bara de som bott eller bor i Skaraborg som känner den allmänt höga livskvalitet som karakteriserar området. För invånare med höga ambitioner krävs trots det en stark koppling till regionen för att leva med de relativt sett begränsade marknaderna för arbete och entreprenörskap som präglar samhället i dag. Alternativen är för få. Dagens invånare måste därmed ha högsta prioritet, känna att de står i centrum, ges utvecklingsmöjligheter och livschanser. De måste kopplas till hembygden och bära med sig positiva minnen där de befinner sig. Många måste vilja gå vidare till högre utbildning. Samtidigt krävs att Skaraborg utnyttjar de förutsättningar som finns att på sikt utveckla ett samhälle som är mer intressant för fler högpresterande studenter, fler dynamiska entreprenörer, mer kvalificerad arbetskraft och fler intellektuella. Att det bara kan göras långsiktigt är självklart. Att det i huvudsak måste bygga på och utveckla styrkor i befintliga strukturer är lika givet. Utredningen har identifierat ett antal möjliga framgångsvägar. Fyra kärnområden sammanfattar en möjlig strategi: 1. Planera för stärkt infrastruktur inom forskning/utbildning, boende, resande Det första handlar om att inom några områden, gemensamt i Skaraborg, och med villkoret att det är möjligt att nå ett brett stöd i övriga delar av samhället, utveckla förutsättningar och strukturer som på sikt gör det möjligt att attrahera fler högt kvalificerade kvinnor och män att verka och/eller bo i regionen. Koncentrerade långsiktiga prioriteringar och satsningar krävs inom ett antal nyckelområden som högra utbildning och forskning, entreprenörskap och kring förutsättningar för ett attraktivt byggande och boende. Andra frågor gäller tillgänglighet inom och till/från Skaraborg samt eventuella särskilda satsningar inom vad som i utredningen identifierats som livskvalitetsindustri. 2. Utveckla en bred samverkan mellan utbildningssystemet och arbetslivet Det andra området gäller betydelsen av att skapa bättre samverkan mellan utbildningssystemet på alla nivåer och företag och andra arbetsgivare. Så skapas en starkare anknytning för alla till den plats man lever på under uppväxt och studieår. Samtidigt stärks förutsättningarna att finna meningsfullt arbete eller entreprenörskap i regionen för de som önskar det. Det är också ett sätt att utveckla företag och andra arbetsgivare med nya impulser från ett utbildningssystem och en verklighet som springer allt fortare i nya riktningar. Det är dessutom och det är viktigt det mest verkningsfulla sättet för dem som har svagare egna resurser att få kontakt med arbetsliv och arbete generellt. 3. Intensifiera utvecklingsarbetet inom områden som inte kan kopplas direkt till arbete Det tredje området betonar behovet av att samhället efterhand förändras i en riktning där allt inte är fokuserat på arbete och som minskar dagens klyftor mellan den akademiska världen och resten av samhället. Studenternas villkor och livsmönster behöver komma mer i centrum för t.ex. stadsbyggnad och kollektivtrafik. Fritidsutbud, kultur, evenemang måste göras spetsigt samtidigt som det görs tillgängligt för alla. Evenemang behöver inriktas på andra grupper än de som traditionellt dominerat i området. Akademin behöver i ökad utsträckning komma ut där folk möts och kommunicera kring sina kunskaper. 12

13 4. Se Skaraborgs resurser som den gemensamma resurs och angelägenhet de är Det fjärde området berör delaktighet och betonar vikten av att alla ser Skaraborgs samlade resurser och tillgångar i ett sammanhang. Ett synsätt som stämmer väl med den faktiska situationen för en stor och växande del av invånarna i området. Regionaliseringen av arbetsmarknaden fortsäter i snabb takt, särskilt snabbt för kvinnor och män i Skaraborg. I de flesta kommunerna pendlar mer än en av tre till en annan kommun för att arbeta. I de flesta kommuner bor på motsvarande fler än en av tre som arbetar i kommunen i en annan kommun. De största kommunerna har ett särskilt ansvar att stå som ägare av helheten. Samtidigt måste varje kommun agera aktivt för att skapa ett mer attraktivt samhälle på hemmaplan. Det råder ingen tvekan om att de allra flesta också de vi diskuterat frågan med i denna utredning har en stark koppling till och bestämda krav på den egna orten. 13

14 3. INRIKTNING OCH GENOMFÖRANDE 3.1 Övergripande mål Tillväxtprogramsarbetet i Skaraborg ska medverka till att göra Skaraborg till en mer attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig region. Attraktiv för företag och verksamheter samt de kvinnor, män, ungdomar och barn som bor i eller besöker regionen. Internationell konkurrenskraft genom en långsiktig kunskapsdriven utveckling som innebär ständig förnyelse och en hållbar utveckling av näringslivet. Väl sammanhållen i meningen av vidgade lokala marknader för utbildning, arbete och fritid för invånarna. 3.2 Målbilder Programmet utgår ifrån ett antal gemensamma målbilder för utvecklingen i Skaraborg: En attraktiv och synlig region En konkurrenskraftig region präglad av hållbar tillväxt, innovation och förnyelse En region med en långsiktigt hållbar infrastruktur Respektive målbild, som också utgör programområden beskrivs närmare i kapitel Genomförande Genomförandet bygger på två delar: Att genomföra programmet på bred front där tillväxtprogrammet är en del av deltagande aktörers ordinarie arbete, dels genom egen verksamhet, dels i samverkan med andra. Att genomföra särskilda insatser för att nå målbilderna genom att lösa identifierade systembrister alternativt utnyttja möjligheter. Det är främst till denna del som de gemensamma ekonomiska resurserna i tillväxtprogrammet används. Utgångspunkten är Skaraborg, vår gemensamma region, där helhetssynen är överordnad de lokala perspektiven. Årliga genomförandeplaner Inför varje år utarbetas genomförandeplaner för arbetet med de särskilda insatserna inom respektive programområde. Denna plan är ett inriktningsdokument för tillväxtutskottet och förbundets kansli. Planen fastställs av styrelsen för Skaraborgs Kommunalförbund och är underlag för årliga beslut om kommunal finansiering av tillväxtprogrammet. Beslutande och beredande organ Beslut om medfinansiering av särskilda insatser fattas av Tillväxtutskottet. Utskottet utgörs av fem ordinarie och fem adjungerade ledamöter. De fem ordinarie ledamöterna i utskottet har utsetts av styrelsen och är tillika ordföranden i styrelsens fem beredningar. De fem adjungerade ledamöterna är valda av organisationer som företräder Skaraborgs näringsliv, akademi och sociala ekonomi. Inför beslut om medfinansiering ska respektive ärende beredas av ansvarig samordnare på Skaraborgs Kommunalförbund i samråd med berörda kommunala tjänstemän, projektaktörer, intresseorganisationer och sakkunnig inom jämställdhet. 14

15 4. PROGRAMOMRÅDEN 4.1 Inledning Tre programområden I detta avsnitt beskrivs programmets tre programområden, som utgår ifrån ett antal gemensamma målbilder för utvecklingen i Skaraborg: En attraktiv och synlig region En konkurrenskraftig region präglad av hållbar tillväxt, innovation och förnyelse En region med en långsiktigt hållbar infrastruktur För respektive område koncentreras insatserna till ett antal strategier som tar sin utgångspunkt i de möjligheter och de systembrister som identifierats. Gemensamt för de tre programområdena är ett antal prioriterade målgrupper och utvecklingsområden, vilka presenteras nedan. Programmets målgrupp Dagens invånare ska ha högsta prioritet. De ska erbjudas goda levnadsvillkor och goda möjligheter och utrymme för utveckling. Hinder för olika grupper att använda sin fulla potential ska synliggöras och bearbetas. Alla som bor i Skaraborg ska bära med sig positiva upplevelser av vår region. Samtidigt krävs att Skaraborg utnyttjar de förutsättningar som finns att utveckla ett samhälle som är än mer intressant för studenter, entreprenörer, kvalificerad personal och intellektuella. Gemensamt förhållningssätt Utgångspunkten för programmet är Skaraborg, vår gemensamma region, där helhetssynen är överordnad de lokala perspektiven. Kommunerna bör se Skaraborgs samlade resurser och tillgångar som en helhet. Samtidigt måste varje kommun agera aktivt för att skapa ett mer attraktivt samhälle på hemmaplan. Arbetet ska genomsyras av samverkan och samverkan över sektorsgränser. Prioriterade utvecklingsområden Nedan nämns fyra utvecklingsområden som genom ett aktivt deltagande från näringslivet, ett engagemang från samhället och med koppling till resurser inom forskning och högre utbildning bedöms kunna utvecklas till starka profilområden i Skaraborg. Areella näringar Skaraborg är troligen Sveriges mest betydande region för de areella näringarna. Här finns en för svenska förhållanden unik agglomeration i näringslivet med koppling till de areella näringarna. Det handlar om primärproduktion, livsmedelsproduktion och tillverkningsföretag. I Skaraborg finns även en stor potential för produktion, distribution, förädling och kunskapsöverföring vad gäller miljövänlig energi från jord-, skogsbruk och livsmedelsektorn. Idag omfattar de areella näringarna nästan en femtedel av den totala regionala ekonomin räknat i kronor. På SLU i Skara sker forskning och undervisning huvudsakligen inom profilområdena djurhållning och djurvälfärd samt djursjukvård och 15

16 djuromvårdnad. Här finns också precisionsodling och industrinära livsmedelskompetens. För SLU är en huvudfråga hur man som en av flera filialer till Sveriges Lantbruksuniversitet kan stärka och utveckla sin roll i Västsverige. AgroVäst utgör därvid ett viktigt och ömsesidigt verktyg för tillämpade satsningar inom olika satsningsområden där den regionala näringen samarbetar och tillvaratar kompetens och kompetenser inom SLU för utveckling av näringen. Den satsning som sker i Green Tech utgör också en viktig hörnsten och stimulans för utveckling av nya företag inom de gröna näringarna och erbjuder en infrastruktur för utveckling av nya verksamheter. Informationsteknologi Informationsteknologi (IT) är en identifierad framgångsfaktor för att skapa konkurrenskraftiga privata och offentliga verksamheter på dagens och framtidens marknader, där förmåga till att vara flexibel och effektiv i en ständigt föränderlig omvärld är en grundförutsättning. IT är branschoberoende och kan nyttjas till att förstärka och förnya stora delar av det regionala näringslivet. I Skaraborg finns Högskolan i Skövde som med sin specialisering inom IT, där de bedriver en bred utbildning och en forskning med såväl nationell som internationell spets, är en resurs som går att nyttiggöra för regionens utveckling. IT är ett område vars tillämningar är tvärsektoriella och branschöverskridande vilket ger möjligheter kunskapsutveckling och nya innovationer. Det finns potential till ökad samverkan med Skaraborgs befintliga näringsliv, samt bidrag till utveckling av nya inslag i näringslivet. Samverkan mellan bland annat Högskolan, Gothia Science Park och Industrial Development Center kommer att ha en viktig roll i arbetet med att bygga en nationellt ledande innovations- och utvecklingsnod inom IT-området Kultur och upplevelser Skaraborg har ett helt unikt kulturarv, vilket utgör en stabil grund för utvecklingen av området Kultur och upplevelser. Detta gäller såväl för den allt viktigare besöksnäringen, som för det mer traditionella kulturskapandet. Ur ett tillväxtperspektiv skulle skapandet av kreativa miljöer kunna bidra starkt till att öka Skaraborgs attraktionskraft och i detta sammanhang bör också kulturens roll för idégenerering för samhällsplaneringen i stort beaktas. Klusterbildningar och samverkan över kommun- och sektorsgränser är viktiga att stödja i ett sådant utvecklingsarbete. I denna process är det också centralt att knyta högre utbildning och forskning till utvecklingsområdet, liksom det är av avgörande vikt att locka till sig och stödja professionella och spetsiga kulturaktörer. Mötesplatser för amatörer och professionella kan i sin tur generera hållbar utveckling på flera plan och skapa en stolthet och ett gott värdskap på hemmaplan. Kreativa näringar, där också modern teknik och media är viktiga inslag, kan, inte minst i mötet med det unika kulturarvet, bidra starkt till att utveckla en dynamisk besöksnäring och ett progressivt kulturliv för Skaraborgs egna invånare. Livskvalitet som näring En tydlig specialisering i Skaraborgs näringsliv finns inom de områden som har med de mer grundläggande behoven hos invånarna att göra. Vi har styrkor inom bygga, äta, bo, odla, vitvaror, inredning, design, hälsa och trygghet. Ett område som dessutom stärkts kunskapsmässigt de senaste åren och till del även haft en bättre sysselsättningsutveckling än riket. Området drivs i huvudsak av hushållens konsumtion och är därmed mindre 16

17 beroende av omvärldens konjunktursvängningar. Området har också varit mycket hett i media de senaste åren vilket säkrar en viss marknadsefterfrågan och branschens attraktivitet. Detta är också ett område där beroendet av beslut som ligger utanför vad som kan kontrolleras från Skaraborg är betydligt lägre än inom våra andra specialiseringar, som är transport och försvarsverksamhet. 17

18 4.1 En attraktiv och synlig region Målbild år 2014 Skaraborg har ökat sin befolkning till invånare. Nettoutflyttningen av både kvinnor och män i åldern år har minskat. En starkt bidragande faktor till denna utveckling är fler studenter vid våra lärosäten och fler studenter som stannat kvar som verksamma i Skaraborg. Skaraborg har tagit ytterligare steg mot att bli en gemensam arbetsmarknadsregion, vilket ökat invånarnas tillgänglighet till arbete, utbildning och fritid. Skaraborg är en välbesökt och inkomstbringande turistregion vilket bidragit till att profilera och marknadsföra den goda livskvaliteten. Kvinnor och män i Skaraborg har mer jämställda villkor. De lever även i sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden, vilket ytterligare stärkt livskvaliteten. Det gemensamma strategiskt långsiktiga arbetet, som genomförts med bredd och kraft, har starkt bidragit till den positiva utvecklingen. Strategier för att nå målbilden Utveckling av fler attraktiva lägen för boende samt fler attraktiva, trygga och hållbara stadsmiljöer Profilering av Skaraborg som en attraktiv och hållbar boenderegion Synliggöra och utveckla Skaraborg som en attraktiv utbildningsregion Utveckling och synliggörande av Skaraborg som en attraktiv och hållbar turistdestination Utveckling av ett spetsigt kulturutbud med koppling till turism och evenemang Synliggöra Skaraborg som en attraktiv region för entreprenörer Stärka förutsättningarna för ett aktivt inkluderande föreningsliv Stärka förutsättningarna att tillvarata det sociala kapitalet som utvecklingskraft Minska klyftorna mellan olika grupper i samhället Indikatorer För indikatorer se bilaga 1. 18

19 4.2 En konkurrenskraftig region präglad av hållbar tillväxt, innovation och förnyelse Målbild 2014 Skaraborg har ökat sitt nyföretagande till sju nya företag per 1000 invånare. Tillväxten inom tjänstesektorn ligger i nivå med andra jämförbara arbetsmarknadsregioner i Sverige. En högre kunskapsnivå inom Skaraborgs basnäringar har resulterat i nya marknadsandelar, som i sin tur bidragit till en ökad sysselsättning. Antalet högskoleutbildade i näringslivet har ökat i nivå med andra jämförbara arbetsmarknadsregioner i Sverige. Skaraborgs näringsliv och offentliga verksamheter har ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Ett ökat socialt och miljömässigt ansvarstagande bland företagen i Skaraborg, är en av faktorerna till den ökade konkurrenskraften. Det gemensamma strategiskt långsiktiga arbetet, som genomförts med bredd och kraft, har starkt bidragit till den positiva utvecklingen. Strategier för att nå målbilden Fler företagsamma kvinnor, män, flickor och pojkar Skapa en röd tråd av entreprenörskap genom hela utbildningssystemet. De rådgivningstjänster, utbildningar och dynamiska miljöer som syftar till ett ökat företagande inom såväl produkt- som tjänstesektorer ska allt mer präglas av kvalitet och genusmedvetenhet. Stimulera fler avknoppningar från privat och offentlig sektor. Ökad affärsdriven samverkan inom de prioriterade utvecklingsområdena Utveckla former för en strategisk samverkan mellan företag, samhälle och forskning/högre utbildning. Ökat regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Höjd kunskapsnivå och innovationskraft inom Skaraborgs näringsliv Utveckla nya former för kunskapsutveckling mellan högskola/universitet och företag. Stärkta förutsättningar för högskoleutbildade ungdomar att komma ut i Skaraborgs arbetsliv, framförallt i näringslivet Fler behovsanpassade yrkesinriktade utbildningar på gymnasial/eftergymnasial nivå. Bättre tillgång till kompetensutveckling för små och medelstora företag. Ökad kunskap inom miljöfrågor och sociala hänsyn. Indikatorer För indikatorer se bilaga 1. 19

20 4.3 En region med en långsiktigt hållbar infrastruktur Målbild 2014 Regeringen har fattat beslut om utbyggnad av E20 i Västra Götaland till fyrfältsväg/motorväg med en hastighetsstandard på 110 km/h. Efterfrågan på järnvägskapacitet har ökat från invånare och företag och både Västra Stambanan, Älvsborgsbanan och Kinnekullebanan har nu god kapacitet för att möta denna efterfrågan. Det finmaskiga vägnätet har förstärkts med tjälsäkringsinsatser och andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Kollektivtrafiken byggs löpande ut för att skapa större möjligheter till arbetspendling. Ett proaktivt arbete sker för att ställa om transportsystemet i en mer hållbar riktning. Alla hushåll och företag har tillgång till bredband med tillräckligt kapacitet för att klara det växande tjänsteutbudet. Skaraborgs universitet och högskolor erbjuder en hög kvalitet inom högre utbildning och en konkurrenskraftig forskning. Utvecklingen av ett mer flexibelt utbildningssystem med distansutbildning och lärcentra av hög kvalitet har stärkt förutsättningarna för ett livslångt lärande. Det gemensamma strategiskt långsiktiga arbetet, som genomförts med bredd och kraft, har starkt bidragit till den positiva utvecklingen. Strategier för att nå målbilden Ökat regionalt inflytande på tranportinfrastrukturplaneringen I samverkan med kommuner, Västra Götalandsregionen, Trafikverket och Västtrafik utveckla nya metoder för ett ökat inflytande över planerings- och genomförandeprocesserna. Omställning av transportsystemet i en mer hållbar inriktning Ökade transporter på järnväg. Ökad omställning till mer förnybara bränslen. Ökad kunskap och samverkan för en bättre transportlogistik. Mer effektiva pendlingssystem för en stärkt arbetsmarknadsregion Utveckling av kollektivtrafiken Förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiksystemen Ökad tillgänglighet till utbildning av hög kvalitet Ökad samordning av och näringslivskoppling i utbildningsutbudet En konkurrenskraftig forskning Fortsatt utveckling av starka forskningsmiljöer vid Högskolan i Skövde, SLU i Skara och Göteborgs Universitets institution för kulturvård i Mariestad. Indikatorer För indikatorer se bilaga 1. 20

21 5. FINANSIERING Tillväxtprogrammet finansieras dels av deltagande aktörer i deras ordinarie verksamheter och dels med stöd av de utvecklingsresurser som årligen avsätts för genomförandet av Skaraborgs delregionala tillväxtprogram. För genomförandet av programmet avsätter medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen årligen utvecklingsresurser till Skaraborgs Kommunalförbund. Som underlag för beslut om nivån på den kommunala finansieringen ska det inför varje år utarbetas mer detaljerade genomförandeplaner. Andra finansiella verktyg för genomförande av programmet finns inom ramen för ett flertal nationella och europeiska program. Ett aktivt arbete ska ske för att på bästa sätt nyttja dessa möjligheter. Skaraborg berörs av följande program inom ramen för EU:s strukturfonder Regionalt strukturfondsprogram för Västsverige (Mål 2 regionalfonden) Regional plan för Västsverige (Mål 2 socialfonden) Landsbygdsprogrammet Gränsöverskridande program Öresund-Kattegatt-Skagerack (Mål 3 / Interreg IV a) Transnationellt program Nordsjöprogrammet (Mål 3 / Interreg IV a) Transnationellt program Östersjöprogrammet (Mål 3 / Interreg IV b) Interregionalt samarbete (Mål 3 / Interreg IV c) 21

22 INDIKATORER Bilaga 1 Programområde En attraktiv och synlig region Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen totalt Befolkningsutveckling kvinnor och män i åldern år Nettoflyttningen kvinnor och män i åldern år. Fastighetspriser Fastighetsprisernas utveckling. Besöksutveckling Antalet gästnätter Handelns omsättning Utanförskap Andel sysselsatta, kvinnor och män Ohälsotal, kvinnor och män Arbetslöshet, kvinnor och män Företagsamma förvaltningar Företagarnas omdöme av den kommunala servicen, de kommunala reglerna/byråkratin samt den kommunala konkurrensen (Svenskt Näringslivs årliga mätningar av det lokala företagsklimatet) Programområde En konkurrenskraftig region präglad av hållbar tillväxt, innovation och förnyelse Nyföretagande Antal nya företag per 1000 sysselsatta, kvinnor och män samt personer med annan etnisk bakgrund Ökat antal ekonomiska föreningar. Attityder till entreprenörskap Attityder till företagande (VGRs entreprenörskapsbarometer) Innovation Antal sysselsatta inom högteknologiska tjänster, kvinnor och män Omvandling av näringslivet Utveckling av lönesumman inom tjänstesektorn Antalet sysselsatta inom företagstjänster Specialisering Specialiseringsindex i kluster Kunskapsnivån Andel förvärvsarbetande med högre utbildning i näringslivet Sysselsättningsutveckling Andelen sysselsatta per bransch, kvinnor och män Miljö/energi Antal miljöcertifierade företag Energianvändning i förhållande till produktion i dominerande kluster Andelen miljömärkta/kravmärkta produkter Samarbete Antalet regionala, nationella och internationella samarbeten. Programområde En väl sammanhållen och tillgänglig region Regionförstoring LA-regionernas utveckling Transportinfrastruktur Uppfattning om inflytandegrad bland förtroendevalda. Kollektivtrafik Marknadsandel och resandeutveckling kollektivtrafiken Omställning transportsystem Godsvolym som transporteras med kombinerade transporter. Antal tankstationer med alternativa drivmedel. Utbildning Antal studenter vid distansutbildning och lärcentra. Forskning Omfattningen av extern forskningsfinansiering. 22